Dissertations / Theses on the topic 'Bieffekt'

Forskning av biverkningar inom kognitiv beteendeterapi (KBT) har varit relativt outforskat och viss brist på kunskap råder inom området. Syfte och frågeställningar med detta examensarbete var att undersöka psykoterapeuters uppfattning om och erfarenheter av biverkningar av KBT. Genom en explorativ induktiv studie med kvalitativ ansats undersöktes detta. Informanterna var sex KBT-psykoterapeuter. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultatet visade på olika beskrivningar av vad en biverkan är och att biverkningar var av både positiv och negativ karaktär. En del av biverkningarna var förväntade och upplevdes ha en positiv effekt utifrån behandlingens syfte och en del av biverkningarna var inte förväntade och upplevdes ha en negativ effekt utifrån behandlingens syfte. Positiva biverkningar ansågs vara relaterade till naturliga reaktioner som förekom vid förändringsarbete och inte var skadliga varken för klienten eller terapin. Negativa biverkningar handlade om bieffekter som var långvariga, ineffektiva och skadliga för klienten. Resultatet visade även att psykoterapeuterna hade erfarenheter av biverkningar inom KBT. Dessa var faktorer som bidrog till negativa effekter i terapin vilka tematiserades som psykoterapeutens förhållningssätt, terapistörande, psykoterapins effekt på omgivningen samt interaktion mellan KBT och samhälle. Fynden var att framför allt två områden inom biverkningar var komplexa och svåra att förebygga eller påverka: dels psykoterapins effekt på omgivningen, dels interaktion mellan KBT och samhälle. Som rekommendation för fortsatt tillämpning av KBT betonades uppmärksamhet kring kontextens påverkan samt vikten av att reflektera över samhällets påverkan på psykoterapiområdet.

In recent years, experience from the wars in Afghanistan and Iraq has led to considerable debate regarding counterinsurgency theories and their application in reality. Therefore, it could appear strange that both International Security Assistance Force (ISAF) and American forces applied strategies in Afghanistan that contradict fundamental knowledge of counterinsurgency theory. One example is the use of indiscriminate force when combating insurgents, resulting in the loss of civilian lives, even though civilian casualties risk alienating the local population from the counterinsurgent. This thesis aims to examine if the three objectives of force protection, destruction of the insurgent, and protection of civilians can be achieved at the same time in counterinsurgency (COIN) warfare, or if a trilemma-like relationship exists between the three, whereby only two of the three objectives can be achieved simultaneously. By examining statistics such as death tolls within the categories of civilians, insurgents and own forces – and comparing the results over two time periods – some conclusions can be drawn with regard to what happens when the strategic focus changes. This thesis focuses on two time periods, 2006-2009 and 2009-2012, and investigates the strategic focus in COIN operations in each period, and whether or not the outcome in terms of death toll can be explained accordingly. The result of the thesis reveals that the statistics point toward the fact that a trilemma like relationship indeed does occur between the three objectives of counterinsurgency. From these results the thesis suggests that this theoretical framework could prove useful in future conflicts by helping to foresee what will happen when working towards the three different objectives.

Denna uppsats syftar till att undersöka synen på varumärkesbyggande hos fyra ideella organisationer; Plan Sverige, RFSU, Svensk Friidrott och Barncancerfonden. För att utreda detta så har kvalitativa intervjuer med representanter med stor insyn i kommunikationsarbetet på de ideella organisationerna genomförts.  Med en grund i generella varumärkesteorier har författarna analyserat om dessa teorier är relevanta och i sådana fall applicerbara på ideella organisationer. I studien undersöks även om ideella organisationers syfte påverkar deras varumärkesarbete. Genom den undersökning som gjorts  kan man urskilja att valda ideella organisationers varumärkesarbete skiljer sig markant från teorier för kommersiella företag. Detta gör det svårt att applicera generella teorier på ideella organisationer eftersom de ideella organisationerna styrs av yttre faktorer som i stor utsträckning inte går att påverka. De intervjuade organisationernas syfte påverkar i stor grad deras positionering, vilket styr varumärkesarbetet. Studien finner även att resursförpliktelse och bieffekt av image är stora problem för de ideella organisationerna och medför att varumärkesbyggandet bör ha en central roll i kommunikationsarbetet.
his bachelor thesis investigates four different non-profit organizations’ view on brand management. The chosen organizations are as follows; Plan Sverige, RFSU, Svensk Friidrott and Barncancerfonden. Qualitative interviews has been made with a respondent from each organization, the respondent has been well informed within the subject. The authors of this thesis has analyzed  if general brand theories are relevant, and in that case applicable on non-profit organizations. The study is also investigating if the purpose of each organization affects the organization’s brand management.  Through this research it is possible to distinguish differences in the chosen organizations’ brand management. Differences between the organizations and the general theories are also found. This generate difficulties to apply general theories on non-profit organizations, mostly because the organizations are affected by circumstances that they cannot prevent. The purpose of the chosen organizations does in large extent affect their positioning, which controls their brand management. This study also finds that resource commitment  and image spillover are highly recognized as problems for the organization’s brand building and therefore those threats needs to have a more central role in the organization’s brand management.

Introduktion: Tandblekning är en efterfrågad behandling inom tandvården, mycket på Syfte: Att beskriva om tandblekning påverkar tandens vävnader samt individens upplevelse av munhälsorelaterad livskvalité. Frågeställningar: Vilken/Vilka eventuella biverkningar kan tandblekning ge? På vilket sätt påverkar tandblekning individens upplevelse av munhälsorelaterad livskvalité? Metod: Litteraturstudie Resultat: Efter tandblekning uppstår vanligen bieffekter och påverkar tandens hård- och mjukvävnad. Temperaturen ökar i pulpan, tandkänslighet och gingival sensitivitet är vanligt förekommande, dock ej bestående. Behandlingsmetod som tid, koncentration och pH- värde är faktorer av betydelse vid bieffekter efter behandling. Tandblekning har både positiv och negativ påverkan på munhälsorelaterad livskvalité. Konklusion: Tandblekning ger få bieffekter och har både positiv och negativa inverkan på en individs munhälsorelaterade livskvalitet.

Den aktuella studien bygger på en kvalitativ innehållsanalys med en analytisk induktion. I undersökningen har den aktuella forskningssituationen kring skolinspektion granskats. Källmaterialet bygger på nationell såväl som internationell forskning, som undersökt effekter och bieffekter som är förenade med inspektion. Med utgångspunkt i forskningssituationen har även föräldrars, lärares samt skolledares åsikter kring inspektionen undersökts. Vidare har möjligheterna till att verkliggöra skolutveckling via inspektion undersökts. Slutligen har ett resonemang förts kring Skolinspektionens utvecklingspotential, detta särskilt i avseende till självvärdering. Vad som framgår är att tvetydiga förhållanden tycks prägla dagens forskning, vilket synliggörs via dess möjligheter till att stimulera skolutveckling. Via forskningen har det däremot framgått att inspektionen kan vara förenad med bieffekter. Dessa härleds till avsiktligt strategiskt planerade beteenden, oavsiktliga strategiska beteenden samt övriga former av bieffekter som uppkommit bland skolorna. Grunden till bieffekterna har i många fall sin förklaring i inspektionsmyndigheternas kontrollfunktion med sitt ansvarsutkrävande. Denna tendens har ökat i samband med inspektionsmyndigheters ökande befogenheter. Däremot tycks det finnas potential i självvärdering om den förenas med ett öppet ramverk där skolorna ges möjlighet att uttrycka sina utvecklingsbehov. Detta skulle innebära en viss reform för Skolinspektionen, via en betoning på råd och stöd. I studien presenteras därför en modell för hur mer fruktbara förhållanden kan uppstå via inspektionen.

Bakgrund:Prostatacancer är en cancerform som drabbar ca 10 000 män varje år iSverige. Incidensen har ökat, mycket på grund av förbättrad diagnostik. I samrådmed läkare väljer patienten behandlingsmetod. Behandlingen baseras till en viss delpå förväntade bieffekter och besvär.Syfte: Att jämföra bieffekter mellan kirurgi och strålbehandling upp till 5 år efter avslutad kurativ syftande behandling av lokaliserad prostatacancer.Metod: 2 148 män ingick i studien varav 1 085 som genomgått radikal prostatektomi och 1 063 som genomgått strålbehandling. Data från ett större pågående forskningsprojekt har använts. Medelvärden har jämförts mellan två behandlingsgrupper och analys genomfördes med Mann-Whitney U-test.Resultat:Problem med urinvägarna uppgavs vara något mer besvärligt för män som genomgått prostatektomi. Tarmproblem uppgavs vara något mer besvärligt för de män som genomgått extern strålbehandling. Sexualfunktionen var det bådagrupperna hade mest besvär av efter 5 år. Sammanfattningsvis såg vi att männens grad av skattade besvär ökade medan skillnaden mellan behandlingsgrupperna minskade över tid gällande alla bieffekter.Slutsats: Genom god kunskap om bieffekter efter behandling av lokaliserad prostatacancer kan sjuksköterskan stärka patientens rätt till delaktighet och självbestämmande

Akupunktur tillhör traditionell kinesisk medicin där en holistisk människosyn används. Nålar sätts in i muskulaturen och stimuleras för att uppnå De Qi, den specifika nål känslan. Behandlingen används främst i smärtlindrade syfte och som sjuksköterska kan akupunktur vara en omvårdnadsåtgärd. Syftet med uppsatsen är att beskriva vilka bieffekter akupunktur kan ge och om dessa är så svåra att de kan ge upphov till ohälsa och lidande. Sammanlagt sju artiklar användes och dessa söktes efter i databaserna: Cinahl, Pubmed, Medline och Academic search elite. Analysen gjordes utefter en kvantitativ ansats där medelvärden och spridningsmått räknades ut. Resultatet visade att mindre bieffekter var vanliga då de förekom i samband med 0.2-2.6 % av akupunkturbehandlingarna. Vanliga bieffekter var hematom, mindre blödningar, övergående trötthet och nålstickssmärta. Allvarliga bieffekter såsom pnemothorax, hjärttamponad och krampanfall var mycket ovanliga. Det rapporterades även vissa bieffekter som kunde ha undvikits såsom kvarglömda nålar och bortglömda patienter. Sammanfattningsvis framkom det att akupunktur är en relativt säker behandlingsmetod när den utförs av välutbildade terapeuter. Akupunkturens mindre bieffekter är inte tillräckligt svåra för att ge upphov till ohälsa och lidande, däremot kan de allvarliga samt undvikliga bieffekterna resultera i detta.

Program: Sjuksköterskeutbildning

Uppsatsnivå: C

The situation in Bosnia and Hercegovina escalated in 1992 and resulted in a war which lasted until 1995, when the end of the war was marked by the signing of the Dayton agreement. The war consisted of conflict between the different groups within the country, with ethnic cleansing as one of the methods being used. In order to keep the peace in the region, the United Nations established the United Nations Protection Force in Yugoslavia. The UNPROFOR were at first meant to keep the peace within Croatia, but as the war broke out in 1992, parts of the force were repositioned to Bosnia. The purpose of this essay is to evaluate whether the UN and UNPROFOR managed to reach the goals set for the intervention in the town of Srebrenica, which was the first city in Bosnia to receive the status as a ”safe area”. In order to establish wheter the goals were met and the effects they had, the instrument of analysis consists of two evaluation models. The goal of the essay is to reach an understanding of the goals of the intervention and to provide with an analysis which can provide with an understanding for this, and perhaps also other interventions conducted by the UN.   In the final part of the essay, the presented material is discussed and analyzed in order to reach the purpose of the study. Concludingly the study finds that the goals for UNPROFOR in Srebrenica were not met.

Bakgrund Bensodiazepiner och de besläktade så kallade Z-preparaten utgör de psykofarmaka som oftast vidbehovsförskrivs till äldre. Hos äldre är behovet av dessa preparat större än hos yngre, men äldre är också, på grund av nedsatt lever- och njurkapacitet känsligare. Samsjuklighet och läkemedelsinteraktioner är andra faktorer som är vanligt förekommande hos äldre patienter. Sjuksköterskan har ett utökat ansvar för bedömning av lämpligheten att ge läkemedlet i en viss situation. Uppföljning av patientens reaktion på läkemedlet är ocksåv äsentlig. Syfte Syftet var att beskriva effekter och bieffekter vid administrering av vidbehovsförskrivna bensodiazepiner till äldre patienter utifrån sjuksköterskans ansvar.  Metod En icke-systematisk litteraturöversikt baserad på 15 artiklar ur databaserna PubMed, CINAHL och PsychINFO samt manuell sökning. Artiklarna kvalitetsgranskades och därefter utfördes en integrerad analys där artiklarna analyserades i kategorier och underkategorier. Resultat Bensodiazepiner var förknippade med biverkningarna fallrisk, förvirring och andningskomplikationer för äldre patienter med KOL. Samsjuklighet spelade dock en avgörande roll för risken att drabbas av biverkningar.  Slutsats Genom att tillämpa principen att ge lägsta möjliga terapeutiska dos samt ge extraövervakning till äldre som nyligen inlett en behandling av bensodiazepiner eller fått en dosökning kunde sjukvårdspersonal begränsa risken för att äldre patienter skulle drabbasav biverkningar och på så sätt öka patientsäkerheten.

The molecular motors of muscle are of potential interest in nanotechnology. These motors consist of the protein, myosin II interacting with actin filaments. It would be of interest to control the interaction between actin and myosin, e.g. in order to steer their direction of motion. Because these proteins are electrically charged their motion in a cell filled with a solution could potentially be controlled by an electric field. Here I have addressed several problems associated with experiments of this type. A main problem was found to be excessive heating of the solution. Another complication was electroosmotic flow and chemical reactions on the cell surface. The electric field can also cause electrophoretic motion of the proteins, which in some cases is undesired. The most effective way to reduce the heating of the solution was to keep the ratio between the cross sectional area of the cell and its cooling surfaces as small as possible. External cooling of the cell and keeping the ionic concentration in the solution as low as possible also prevented overheating. The electroosmotic flow could be stopped with agarose plugs at the cell openings and the surface reactions can probably be avoided if trimethylchlorosilane (TMCS) coated glass rather than nitrocellulose film is used for myosin adsorption. If electrophoretic motion turns out to be a problem it can be reduced/stopped with an electroosmotic flow in the opposite direction. A further conclusion of this study is that actin filaments may be oriented by relatively small field strengths whereas it can be necessary to use electric field strength of 1 MV/m or more to orient myosin. At this extremely high field strength the heat production, in a cell with a rectangular cross section, would probably will be to high. However, if a cell with a circular and very low cross sectional area, i.e. a capillary, is used the heating can possibly be held under an acceptable limit.

Nya generationer av datorer, digitalkameror, mobiltelefoner och annan elektronisk/teknisk utrustning tenderar att bli mindre utrymmeskrävande i förhållande till sin kapacitet i jämförelse med föregående modeller. Detsamma gäller också nya diagnostiska verktyg inom sjukvård, miljöövervakning m.m. Ett behov av aktiva komponenter av mindre format finns alltså på olika håll och möjligheten att skapa komponenter med proteiner som utgångspunkt har börjat undersökas. I denna studie fokuseras på aktin och myosin som tillsammans utgör de viktigaste proteinkomponenterna i skelettmuskler hos t.ex. människor och däggdjur. Dessa proteiners främsta uppgift är således att skapa en rörelse. Hur aktin och myosin fungerar tillsammans kan undersökas i konstgjorda testsystem (in vitro motility assay; IVMA), där proteinerna studeras utanför sin naturliga miljö. Vid den IVMA-metod som ligger till grund för denna undersökning förflyttar sig aktinet mer eller mindre okontrollerat ovanpå myosinet som fästs till en glasyta. För att aktinets rörelse skall bli tekniskt intressant måste denna rörelse kunna kontrolleras med viss noggrannhet. Då dessa proteiner är elektrisk laddade finns möjlighet att påverka/styra dem med elektromagnetiska kraftfält. Huvudsyftet med detta arbete har varit att undersöka om aktinets hastighet och rörelseriktning är möjlig att kontrollera med elektriska fält och vilka komplikationer som kan uppstå. Vid IVMA-försöken är aktinet och myosinet omgivna av en vattenbaserad saltlösning som är nödvändig för dessa proteiners funktion. Eftersom saltvatten är elektriskt ledande, så kommer en elektrisk ström att gå igenom saltlösningen när det elektriska fältet kopplas på. Den elektriska strömmen genom saltlösningen leder i sin tur till att lösningen värms upp. Risk finns alltså att saltlösningens temperatur stiger så mycket så att proteinerna upphör att fungera. Ett annat resultat av elektriska fält genom vattenbaserade lösningar är s.k. elektroosmotiskt flöde. Fenomenet elektroosmos innebär att lösningen försätts i en rörelse som är proportionell mot det elektriska fältets storlek. Vid kraftiga elektriska fält är det alltså möjligt att aktinet sköljs med i det elektroosmotiska flödet. Ytterligare en komplikation som kan uppstå vid elektriska fält genom IVMA-cellen är reaktioner i den beläggning som täcker glasytan vilken utgör botten på cellen. I detta examensarbete har en stor del av tiden ägnats åt att eliminera/reducera ovanstående oönskade bieffekter vid användandet av elektriska fält för att styra proteiner.

Direct effects of the insecticide deltamethrin on zooplankton and benthic invertebrates werestudied during an attempt to eradicate signal crayfish. In accordance with earlier studies theresults of this investigation showed that deltamethrin is highly toxic for arthropods, whileRotifera, Oligochaeta and Mollusca have a higher tolerance. This study concludes thatRotifera in treated ponds coped with the actual concentration of deltamethrin used during theeradication attempt but that they probably got a different abundance and changed compositiondue to a new situation in competition and predation. Crustacean zooplankton totallydisappeared, but approximately a month after the treatment they began to recolonise. All thetaxonomical groups of arthropods drastically decreased in abundance, with total eliminationof the most sensitive groups. The concentration of deltamethrin was not higher than that somespecies of Hydracarina and Chironomidae survived.

Anabola androgena steroider (AAS) är en substans som påverkar kroppen bådefysiskt och psykiskt. Såväl innehav som bruk av AAS är brottsligt. Preparatet gerflertalet bieffekter som förutom brukaren även skadar andra individer ochsamhället i stort. För att förhindra att människor skadas och genomföra ettförebyggande preventionsarbete måste det finnas kunskap om fenomenet, därförgenomförs denna studie. Syftet är att få en överblick av dagens forskning rörandevem som använder anabola androgena steroider, varför de använder substansensamt i hur stor utsträckning det förekommer i Sverige. Genom en litteraturöversikthar resultatet visat att det är ett fåtal procent av den svenska befolkningen somanvänder AAS och de är framförallt unga individer, individer som har ett intresseför träning och tävling samt inom kriminella gäng. De flesta användare är mellan20 och 30 år och deras mål med att använda AAS är att bygga upp muskelmassansamt öka sin prestationsförmåga. Genom resultatet i studien kan brott rörandeAAS förklaras med hjälp av strainteorin och neutraliseringstekniker. Dessa teorierkan även förklara varför individerna begår brott.
An anabolic androgenic steroid (AAS) is a substance that affects the body bothphysically and mentally. Both possession and use of AAS is a criminal act. Thesubstance causes several side effects; not only does it harm the patient, it alsoharms other individuals and the society as a whole. To prevent human injury andimplement prevention, there must be knowledge of the phenomenon, therefore,this study is conducted. The purpose is to get an overview of the current researchregarding who are using anabolic androgenic steroids, why the substance is usedand in what content the usage is spread in Sweden. A literature review hasdemonstrated that only a few percent of the population uses AAS and they aremostly young individuals, individuals who have an interest in training andcompetition or within criminal gangs. Most users are between 20 and 30 years andtheir goal in using AAS is to build muscle mass and increase their performance.The result of the study may explain crimes concerning AAS with help from theStrain theory and Techniques of neutralization. These theories may also explainwhy these individuals commit crimes.Keywords: Anabolic androgenic steroids, criminal users, side effects, the trainingcontext, propagation, young users.

Introduktion: ADHD är en uppmärksamhet -och hyperaktiv störning, där 90 % i Sverige behandlas med det farmakologiska läkemedlet Metylfenidat (MPH). En stor andel med ADHD utvecklar psykiatrisk komorbiditet i form av psykisk ohälsa (frånvaro av mentalt välbefinnande). Patofysiologin hur MPH påverkar hjärnan är okänd och behandlingsformen har diskuterats som bristfällig på grund av förekommande bieffekter. Fysisk aktivitet har föreslagits som ett hälsosammare behandlingsalternativ, då evidens visat att fysisk aktivitet kan förbättra ADHD-symptom och samsjuklighet av psykisk ohälsa. Det finns inga studier som undersökt hur individer med ADHD upplever nuvarande- och önskar behandling. Syftet med denna studie blev därför att undersöka upplevda erfarenheter av ADHD och hur det farmakologiska läkemedlet MPH och fysisk aktivitet upplevs ha påverkat diagnosens symptom och individernas psykiska hälsa samt att ta reda på vilken behandling individerna önskar utifrån deras livserfarenheter. Metoden utgick från ett fenomenologiskt ramverk med hjälp av en deskriptiv kvalitativ tvärsnittsstudie, där data extraherades genom en innehållsanalys med en induktiv ansats. Urvalet selekterades genom snöbollsurval, där inklusionskriteriet var att deltagarna blivit diagnostiserad med ADHD och har erfarenheter av MPH och fysisk aktivitet. Resultatet visade att symptom för ADHD var problematik med koncentration-, hyperaktivitet-, uppmärksamhet- och systematiska svårigheter, där symptom försämrat den psykiska hälsan. Det framgick att både MPH och fysisk aktivitet effektiviserade symptom mot koncentration, hyperaktivitet och uppmärksamhet, varav KBT (kognitiv beteendeterapi) förbättrade systematiska svårigheter. Vidare bidrog MPH med fysiska, mentala och beteendeföränderliga bieffekter som försämrade den psykiska hälsan. Fysisk aktivitet visade däremot förbättra den psykiska hälsan, där inaktivitet framgick som en central nackdel för förvärring av symptom och psykisk hälsa. Deltagarnas önskan var att behandling bör uppföljas och baseras på en överenskommelse som anpassas efter individuella svårigheter och hälsotillstånd. Slutsatsen med studien kom fram till att behandlas med fysisk aktivitet i kombination med KBT skulle vara hälsosammare som första behandling mot samtliga ADHD-symptom och psykisk hälsa. I andra hand var det deltagarnas önskan att applicera MPH vid akut behov, och är därav förslag att forska fram MPH som engångsbehandling som kan användas vid inaktiva tillstånd. Studien kom fram till att inkludering av fler idrottsvetenskapliga tjänster till vård och skola behövs för mer kompetens om vikten av fysisk aktivitet för individer som har ADHD.
Introduction: ADHD is an attention-deficit/hyperactivity disorder, where 90% in Sweden is treated with the pharmacological drug Methylphenidate (MPH). People diagnosed with ADHD develop often psychiatric comorbidity in form of mental illness. The pathophysiology behind how MPH influence the brain is unknown and the treatment have been discussed as deficient due to side effects. Physical activity has been suggested as a healthier treatment option, as evidence shows that physical activity can improve ADHD-symptoms and comorbidity of mental illness. There are no studies that have invastigate how individuals with ADHD experience current- and desired treatment. The aim of this study was therefore to investigate the experiences of having ADHD and how the pharmacological treatment MPH and physical activity has affected the symptoms and mental health, and also find out what treatment the individuals want based on their life experiences. The method was derived from a phenomenological framework using a descriptive qualitative cross-sectional study. Data was analyzed with an inductive approach using an interpretive analysis. Participants was recruited through a snowball selection, where the inclusion criteria stated that participants been diagnosed with ADHD and have experience of MPH and physical activity. The results showed that the frequent occurring symptoms of ADHD were difficulties with concentration-, hyperactivity-, attention- and systematic symptoms, where symptoms had shown a negative effect on the mental health. It appeared that both MPH and physical activity made symptom improvement against concentration-, hyperactivity- and attention difficulties, while CBT (Cognitive Behavioral Therapy) improved systematic difficulties. MPH contributed to side effects that affected physiological-, psychological- and behavioral aspects, which all were perceived to have a negative influence on mental health. In contrast, physical activity improved mental health and showed no evidence of side effects, except when physical activity was absent from daily life. Inactivity appeard to be a central disadvantage for worsening symptoms and mental health. The participants desired that their treatment should be tailored to individual difficulties and health condition in a collaborative way and with follow-up from the health care worker. The study concluded that physical activity in combination with CBT would be a healthier as first treatment option to reduce symptoms of ADHD and improve mental heatlh. Additionally, the participants desired treatment with MPH in form of single doses for urgent need, and it is therefore to suggest development of such treatment option. Furthermore, the study proposes more services for sport science within healthcare and schools for containing applicable knowledge in physical activity for dose with ADHD.