Dissertations / Theses: 'Bilderbok'

1

Bäcklund, Dakhil Ishtar. "Aldrig ensam : Bilderbok till VR." Thesis, Konstfack, Grafisk design & illustration, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:konstfack:diva-6834.

Full text

Abstract:

Aldrig ensam: bilderbok till VR Jag har utforskat bilderboken och försökt utveckla en ny berättarform som bjuder in läsaren till en djupare dimension på samma gång som den ger bilderboken en chans att komma till “liv” på ett fysiskt vis. Jag har gjort detta genom att återskapa en barnbok, som jag illustrerat och skrivit tillsammans med Dr. Heather Briscoe, till en VR upplevelse. Genom att hämta mina akvarell-illustrationer ur bilderboken utforskar jag kontrasten mellan det analoga tvådimensionella och det digitala tredimensionella genom temat “Relation till naturen”. Berättelsen handlar om stunder ur ett barns liv och familjebanden som introducerar naturens kretslopp genom tidlös visdom.
Never Alone: Picture Book into VR I have studied the picture book and tried to develop a new narrative form that invites the reader to enter a deeper dimension while also giving the picture book a chance to come to “life” in a physical way. I have done this by recreating a children’s book, which I illustrated and wrote in collaboration with Dr. Heather Briscoe, into a VR experience. By bringing in my watercolour illustrations from the picture book, I explore the contrast between the analogue two-dimensional and the digital three-dimensional through the theme “Relationship to nature”. The narrative is about moments from a child’s life and the family ties that introduce nature’s cycles through timeless wisdom.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Arnesen, Hannah. "Stjärnstoft : En bilderbok för vuxna." Thesis, Konstfack, Institutionen för design, inredningsarkitektur och visuell kommunikation (DIV), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:konstfack:diva-7961.

Full text

Abstract:

”Inte klimatet nu igen”, tänkte jag och bläddrade förbi. Tills jag en dag började fundera på om det går att berätta om klimatkrisen på ett sätt som får mig att vilja fortsätta läsa istället? Den frågan blev början på den bilderbok för vuxna som är mitt masterprojekt. För att förstå vad vi förlorar försöker jag förstå vad vi har. För att se in i framtiden blickar jag mot det förflutna. Jag börjar i Big bang och går framåt, in i framtiden. Genom bildberättandet rör jag mig genom tiden, ser in i ögonen på forntidsdjur och pratar med mitt ofödda barn. Nu har jag nya frågor: När blir vetenskap poesi? Vad händer med en generation som växer upp i rädslan för undergången? Hur kan bildberättande levandegöra historia?

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Oldenburg, Diana. "Kommunikation med barn: Skapandet av en bilderbok : En litteraturundersökning om bilderboksriktlinjer samt tillverkning av en bilderbok." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-19113.

Full text

Abstract:

Many people believe that the analogue picture book is a dying media due to the increase of digital media. Contrary to popular belief, the publishing of children’s book in Sweden is continually increasing, which makes mapping the field quite significant. But to regulate the creation of a children’s picture book is problematic, because one does not want to impede the personal style of the writer or the illustrator of the children’s book. If the children’s book creator has an understanding of how to better communicate with children, the children’s book might have a grater impact on the child. Little research has been performed on what one should think about when creating a children’s book, which makes this study highly relevant. My approach to the problem was to make a literature review over preceding research and to test the different directives, by creating an original children’s picture book and then testing the book, and thereby the directives, on the targeted audience. Consequently the picture book and the associated data gathered, suggest 20 design guidelines for picture books for children between 3 and 6 years. Each subcategory, of the guidelines suggested, should be investigated to confirm validity and reliability.
Att digitala medier tar allt större plats i människors liv har lett till att många tror att den analoga barnboken är ett utdöende medium. Dock har utgivningen av analoga barnböcker ökat i Sverige de senaste åren, vilket indikerar motsatsen. Detta gör att en kartläggning av ämnesområdet både blir relevant och angeläget. Däremot är det problematiskt att ta fram riktlinjer för bilderboken då riktlinjerna inte bör hämma barnbokskapares personliga stil, utan snarare underlätta för dem. Min tro är att om barnboksskapare vet hur de på bästa sätt kan kommunicera med barn, kan barnboken göra ett djupare intryck på barnet. Det finns inte mycket forskning om vad man som barnboksförfattare eller illustratör bör tänka på vid skapandet av en barnbok, vilket gör denna studie betydelsefull. Studien genomfördes genom att jag gjorde en litteraturgenomgång av tidigare forskning samt testade de teorier som forskningen föreslår genom att använda mig av dem vid skapandet av en egen bilderbok. Därefter testade jag bilderboken på målgruppen för att se om bilderboken var barnanpassad. Min undersökning resulterade i 20 designriktlinjer för skapandet av en bilderbok för barn mellan 3 och 6 år. Riktlinjerna är indelade i tre underkategorier: format och layout, bilduppbyggnad och text. Den praktiska delen av mitt arbete är en bilderbok som bygger på dessa riktlinjer. Min förhoppning är att genom att följa dessa designriktlinjer blir barnboksskapare mer medvetna om hur deras barnbok bättre kan kommunicera med barn.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Berglund, Kajsa. "Lillkajk och Levi : En bilderbok för barn." Thesis, Konstfack, Grafisk Design & Illustration, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:konstfack:diva-6326.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Sara, Hansson, and Lidberg Emma. "Hållbar utveckling i förskolan Skapandet av en bilderbok : En bilderbok inriktad på nedbrytningsprocesser av organiskt material med tillhörande lärarhandledning." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-29116.

Full text

Abstract:

Hur det går att arbeta för en hållbar utveckling är något som ligger högt på agendan både i samhället i stort och på verksamhetsnivå, i detta fall förskoleverksamhet. Hållbar utveckling benämns för första gången som begrepp i den kommande reviderade läroplanen för förskola som träder i kraft i juni 2019. I och med det följer även en förväntan om att förskollärare tillsammans med barngruppen ska arbeta med hållbar utveckling. Examensarbetet innefattar skapandet av ett didaktiskt lärandematerial i form av en inbunden bilderbok, Den magiska resan i jorden, med tillhörande lärarhandledning. Produkten syftar till att stötta förskollärare i det kommande lärandeuppdraget inom hållbar utveckling i den svenska läroplanen för förskolan. Bilderboken fokuserar på nedbrytningsprocesser av organiskt material och lärarhandledningen omfattar två olika delar som kopplas till boken, Samtal och Aktiviteter. Produkten utmanar och erbjuder bland annat socialt samspel, begreppsbildning och ämneskunskap inom biologi och mer specifikt nedbrytare och nedbrytning. Detta didaktiska material bygger på litteracitet samt nuvarande forskning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Stålhand, Elin. "Uti stora skogen : En bilderbok för barn om svenska djur." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för design (DE), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-43973.

Full text

Abstract:

My experience is that there are few children’s books about Swedish animals. We can most often find books about lions, giraffes and elephants. But where are the elks, hedgehogs or foxes? In the woods is a children’s picture book for children of age 3+. The book contains rhymes and illustrations portraying 10 different animals living in the Swedish forest. In an increasingly digital world it became important for me to create a printed book. I believe that books carry great value, and they can also be passed on to next generations. Hopefully, the book will present a part of the amazing nature that Sweden holds and through that awaken children’s interest in Swedish animals.
Jag upplever att det finns få bilderböcker för barn om svenska djur på marknaden. Ofta ser vi barnböcker med lejon, giraffer och elefanter. Men var är älgarna, igelkottarna och rävarna? Uti stora skogen är en bilderbok för barn 3+. Boken innehåller rim och illustrationer som gestaltar 10 olika djur i den svenska skogen. I en allt mer digitaliserad värld blev det extra viktigt för mig att skapa en tryckt bok. Enligt mig finns det ett stort värde i böcker och de kan dessutom ärvas från generation till generation. Min förhoppning är att boken visar på den naturrikedom som finns i Sverige och att den väcker intresse för svenska djur.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Englund, Maja, and Alexandra Tasdelen. "Bilder i barnlitteraturen : En studie av bildens betydelse för elevernas förståelse för textinnehållet i bilderböcker i årskurs F-3." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-42696.

Full text

Abstract:

Bilderna i skönlitterära barnböcker har en viktig roll för elevers läsförståelse och är inte enbart dekorativa. Forskning pekar på att bilden kan vara avgörande för förståelsen av bokens innehåll i de fall där eleven inte förstått texten fullt ut. Denna studie har utgått från att bilden har betydelse för läsförståelsen men syftet med studien är att ta reda på vilken funktion bilden kan ha utifrån att bilderböcker inte är lika utan kan delas upp i fem olika kategorier. Vi har valt att fokusera på två av dessa fem kategorier. Studien är gjord i en årskurs tre där ena halvan av klassen har haft tillgång till bilden under tiden de läst medan andra halvan inte haft tillgång till bilden under tiden de läst. Empirin består av standardiserade frågor samt semistrukturerade intervjuer. De frågeställningar vi arbetat utifrån är: Vilken funktion har bilden för elevers läsförståelse i en kompletterande bilderbok? Vilken funktion har bilden för elevers läsförståelse i en expanderande/förstärkande bilderbok? Resultatet pekar på att bilden spelar mer eller mindre roll beroende på vilken kategori bilderboken tillhör. I en kompletterande bilderbok såg vi att bilden inte var avgörande för elevernas läsförståelse då båda grupperna hade förstått bokens innehåll ungefär lika väl. Vi märkte däremot skillnad i läsförståelsen i den expanderande/förstärkande bilderboken där de elever som inte haft tillgång till bilden gått miste om delar av bokens innehåll och därmed inte förstått bokens budskap fullt ut. Det som var intresseväckande utöver att bilden var avgörande för läsförståelsen var elevernas uppfattning, i gruppen som inte haft tillgång till bilden, att det inte behövde bilden för att förstå boken. Medan gruppen som haft tillgång till bilden såg dess fördelar för läsförståelsen. En didaktisk implikation vi kommit fram till är att bilderna fyller olika syften i olika bilderböcker och förslag på vidare forskning vore att studera de tre bilderbokskategorier som denna studie inte berör.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Piltz, Linda. "Tradition och förnyelse i den postmoderna bilderboken : En medialitetsanalys av Stjärnenatt." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för film och litteratur (IFL), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-54325.

Full text

Abstract:

The aim of this study is to analyse and contextualize in aesthetic theory medial phenomena such as intra-, inter- and transmediality, in Jimmy Liao’s picturebook Starry Starry Night. In order to analyse intra-, inter- and transmediality, I use Jørgen Bruhn’s mediality model based on the term heteromediality. In contrast to the term intermediality, heteromediality highlights that blending is a priority condition in all media, and that the blending aspects matter. Therefore, the mediality model focuses both on relations between several media and on relations within a single medium or a single artefact. The theoretical framework in the study is mainly based on intermedial theories and picturebook theories. However, in the analysis and in the aesthetic-theoretical contextualization I also use perspectives and concepts from aesthetic theories such as the term aesthetic and the term radical aesthetic. According to my findings, the medial phenomena in Starry Starry Night can have several functions and effects. Firstly, the medial elements can clarify, contradict, complement and expand the narrative. Secondly, the medial relations can contribute to an intramedial thematization and to a direct and indirect characterization. Thirdly, the medial dialogue can influence the interpretation, produce different interpretations and lead the readers’ reception. Finally, the medial phenomena can explicitly and implicitly challenge, revolt against and deconstruct certain values, power relations and beliefs about the world.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Sellin, Isaksson Ylva. "Pija Lindenbaum: Doris drar : - En övergripande studie i nutida bilderböcker." Thesis, Högskolan Dalarna, Litteraturvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-22640.

Full text

Abstract:

Syftet med uppsatsen är att göra en övergripande studie av nutida svenskspråkiga bilderböcker, exemplifierad genom Pija Lindenbaum och en genuin bilderbok av henne: Doris drar (2015). Uppsatsen diskuterar kring hur den nutida bilderboken har sin kontext i flera konstnärliga uttryck och successivt blivit alltmer estetiskt kvalificerad. Bilderboks-skaparna som debuterade under 1980- och 1990-talen, däribland Lindenbaum, fo-kuserade på nutida bildskapande, ord och bild i samverkan, barnrättsperspektivet, nedtonandet av pedagogiken samt ett kommersiellt tänkande. Barnlitteraturens grundmönster är handlingsförloppet: hem – uppbrott hemifrån – äventyr – hemkomst. Igenkänning, mönster och åtstramning är centralt. Detta är karakteristiskt för Lindenbaum och Doris drar. Den ingår i en följd av bilderböcker från 2000-talet där Lindenbaum utvecklat en egen stil i bild, text och upplägg. Det är psykologiska små dramer fyllda av hu-mor och fantasin är surrealistisk. Barnets perspektiv är uttalat i ord och bild. Barn-språkstexterna är dramatiska. Tilltalet är dubbelt. Doris är en nutida version av den klassiska sagohjälten.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Lingmert, Karlsson Stephanie, Johanna Persson, Eleanor Petersson, and Mia Theise. "Får dom vara med? : En studie av tillgänglighet i en bilderbok." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för svenska språket (SV), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-60664.

Full text

Abstract:

The purpose of the study is to analyse the accessibility in and to a picture book. The book was selected on the basis of loan statistics in a multilingual school. At the third place in the statistics was the most lent student-selected picture book Alfons and Milla (Bergström, 1985) which is the focus of this study. The book was analysed as to its accessibility in three different ways: the accessibility to the relationships revealed in the illustrations of the book, the accessibility to the interaction between image and written text, and also the librarian’s influence regarding the physical accessibility of the book. The study reveals that the relationships between the characters in the book were often implicitly expressed and therefore an advanced literate understanding is required to understand the relations between the characters and to get access to the whole story. The correspondence between texts and images were often weak as the texts did not explicitly describe what was really happening in the image but instead described other things. This means that to completely understand and get access to the interaction between text and image the reader must have developed a rather advanced literate competence. Regarding the physical access to the book, the librarian actually tried to minimize the physical accessibility to the book in favour of other books. The conclusion of the study is that the reader must be able to make many interpretations to grip the implicit meanings in the book. Such interpretations require quite an advanced literate competence. The book is popular among the multilingual pupils which show that they find pleasure in the book in one way or another even though they might not understand all implicit relations. The didactic implication of the study is that the pupils might need explicit teaching about how to reveal implicit meanings in literature in order to make them get a deeper understanding of the books they read. This is also a way of supporting their development of critical literacy.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Laurin, Oskar. "Bokstavstjuven." Thesis, Konstfack, Grafisk Design & Illustration, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:konstfack:diva-5215.

Full text

Abstract:

In my degree project I look into the picture-book’s unique possibilities as a medium and use these to develop and tell my story in pictures, text, design and book. The aim is a greater personal knowledge of the media specific possibilities of telling a story in the form of a picture-book, which I find interesting as both designer and illustrator. I also approach the picture-book from the point of view of visual communication as opposed to the literary storyteller and discuss how this influences the end product.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Ganidou, Effi (Eftihia Zoi). ""Det var en gång en bilderbok.." En semiotisk undersökning av två bilderböcker." Thesis, Malmö högskola, Institutionen för konst, kultur och kommunikation (K3), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-21572.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Pettersson, Lina. "Förskolebarns tolkningar av en ambivalent bilderbok : I konflikt mellan ord och bild." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-23815.

Full text

Abstract:

Undersökningen är en kvalitativ studie där sex förskolebarn intervjuas enskilt vid tre olika tillfällen. Under intervjun läser vi en ambivalent bilderbok varpå jag som intervjuare ställer frågor. Studiens syfte är att undersöka hur barn tolkar ambivalenta bilderböcker och huruvida de väljer bilden eller textens historia och varför. Frågeställningarna utgörs av; I vilken utsträckning väljer barnen texten eller bildens historia? Varför tolkar barnen historien som de gör? Ökar barnens talförhet under intervjutillfällena? I boken om Uma är bilderna inte entydiga utan innehar en mängd information som direkt motsäger texten. Det blir då av ännu större vikt att barnet kan tolka bilder. Texten i boken är däremot enkel och entydig, även om den motsäger bilderna. En fråga ställs till Uma och hon svarar i de flesta fall nekande. Konklusionen blir att texten är enkel att tolka medan det krävs mer av barnet för att kunna tolka bilderna. Då barnet inte har bilderna framför sig blir det i efterhand svårt att beskriva alla detaljer och de väljer då texten som var enklare. Det var markanta skillnader mellan vad barnen sa under läsningen och vad de svarade på frågorna efter. Tydligast kan detta ses vid det sista intervjutillfället då alla barnen sa något under läsningen. Skillnaderna finns dock även under första och andra intervjutillfället. Under läsningen verkade barnen uppleva att det som de såg i bilderna var av hög modalitet. Dock valde de att texten hade högre modalitet i efterhand.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Lisa, Fogdeby Lisa Fogdeby, and Maya Younis. "När sagan blir bilderbok –En adaptionsstudie av H.C. Andersens Den fula ankungen." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-89878.

Full text

Abstract:

Denna adaptionsstudie analyserar vad som händer med H.C. Andersens saga ‘’Den fulaankungen’’ när den adapteras till en bilderbok, genom att jämföra sagan i sagosamlingenSagor och berättelser 1835–45 (1982) med bilderboken Den fula ankungen (2020). Syftetmed analysen är att undersöka ändringar av innehåll och språk, vilket innehåll som har blivitillustrerat, samspelet mellan bild och text samt styrningen av adaptionen. Studien utgår frånen kvalitativ komparativ metod och använder sig av bland annat Göte Klingbergs fyraadaptionsformer och Ulla Rhedins bilderbokskoncept. Resultatet av analysen visar att saganhar adapterats till bilderboken genom att innehållet har komprimerats och kortats ner samtgenom att språket gjorts enklare och mer vardagligt. I bilderboken har de viktigastehändelserna blivit illustrerade och bilderna utgår för det mesta från textens beskrivningar.Analysen tyder på att det nya bilderboksformatet och anpassningar till yngre barn har styrtadapteringen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Johansson, Elin. "Egenmäktigt förfarande som bilderbok : Om bilderbokens möjlighet att tilltala olika åldersgrupper samtidigt." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för kultur- och medievetenskaper, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-122270.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Einarsson, Rebecka, and Ingrid Ivarsson. "Bilderboken på förskolan : -en studie om hur några förskolor använder bilderboken på olika sätt." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för språk och litteratur, SOL, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-21934.

Full text

Abstract:

Syftet med detta examensarbete var att få en inblick och en förståelse för hur pedagoger arbetar med bilderböcker på förskolan. Genom en kvantitativ enkät bestående av sex slutna och två öppna frågor ville vi undersöka hur pedagoger på åtta olika förskolor arbetade med barn och bilderböcker. För att studien inte skulle bli för vid, valde vi att rikta oss mot pedagoger som arbetar med tre- till femåringar. Den forskning som vi tagit del av visar tydligt hur betydelsefullt bilderboksanvändandet är för barns språk- och läsutveckling. Genom att använda bilderböcker som ett pedagogiskt redskap stärker vi barns språk till exempel genom att öka deras ordförråd och ordförståelse. Bilderboken stimulerar fantasin och hjälper barn att förstå sammanhang.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Andersson, Evelina, and Cecilia Karlsson. "Genusnormer i bilderboken : En kvalitativ innehållsanalys av tre bilderböcker från 1970-talet och tre bilderböcker från2000-talet sett ur ett genusperspektiv." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-17200.

Full text

Abstract:

Färger, kläder, handlingar och aktiviteter är saker som tillskrivs män eller kvinnor och som sedan utgör en genusnorm för hur man bör vara som man eller kvinna. I bilderböcker finns genusnormer som barn i förskolan och grundskolan tar del av. Vi har undersökt tre bilderböcker från 1970-talet och tre böcker från 2000-talet. Genom en innehållsanalys har vi utformat analysfrågor där vi studerat karaktärernas utseende, egenskaper samt vilka aktiviteter som de tar sig an. Vårt syfte med studien är att ta reda på hur karaktärerna framställs i sex valda bilderböcker. Vi har även valt att se om samhällets rådande genusnormer syns i de bilderböcker som undersökningen bygger på under tidsperioderna 1970- och 2000-talet. Vi ville också undersöka hur relationen ser ut mellan bilderböckerna från 1970- och 2000-talet. Resultatet visar att karaktärerna framställs med liknande färger för att framhäva flickor och pojkar i både 1970- och 2000-talets bilderböcker. Pojkarna bär kläder med mörka färger i brunt och blått medan flickorna tenderar att ha klarare färger i rött och rosa. Det finns även exempel där färgskalorna är lika mellan flickorna och pojkarnas kläder, vilket motsäger den traditionella genusnormen. Vi har i våra valda bilderböcker sett hur både flickor och pojkar får ta plats i handlingen och de tillskrivs olika egenskaper som inte alltid tillhör den givna genusnormen. Resultatet visar vidare att det finns spår av samhällets rådande genusnormer i de bilderböcker som undersökningen bygger på. Jämställdhetsdebatten som på 1970-talet handlade om pappornas ansvar kring hem och uppfostran är situationer som visats i våra bilderböcker från 1970-talet och som även lever kvar i 2000-talets bilderböcker. De vuxna birollernas yrken är något som både motsvarar och motsäger den rådande genusnormen i 2000-talets bilderböcker, eftersom både kvinnor och män utför tekniska sysslor som anses vara ett manligt yrkesområde. Det har även visat sig att flickorna i 2000-talets bilderböcker tillåts vara modiga och göra saker som anses vara tillskrivna pojkar, fast att de fortfarande framställs som kvinnliga med hjälp av rosa klänningar. Vi kan även se förändring genom tiden då flickor och pojkar tenderar att samspela mer med varandra i 2000-talets bilderböcker, där det tydligt beskrivs hur både flickor och pojkar leker tillsammans med varandra.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Berglund, Caroline, and Paulina Nilsson. "Fyrtio år med Alfons Åberg! : En forskningsstudie med fokus på en bilderbokskaraktärs förändring under fyra decennier." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-15122.

Full text

Abstract:

Vi har i vårt examensarbete haft ambitionen att se om karaktären Alfons i Gunilla Bergströms böcker om Alfons Åberg förändrats från 1970-talet fram till 2000-talet. Vi valde ut fyra Alfons Åberg-böcker, en från varje årtionde, och valde att studera dem utifrån ett diskursanalytiskt perspektiv. Det vi kom fram till var att karaktären Alfons Åberg inte förändrats avsevärt, utan istället menar vi att Alfons intar olika subjektspositioner i de situationer vi studerat. Vårt syfte med studien var att se om det skett någon samhällsutveckling i böckerna och därmed även förändrade värderingar. Detta för att väcka ett intresse hos andra pedagoger och få de att reflektera kring de bilderböcker barnen får ta del av ute i verksamheten.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Aro, Hanna. "Bilderbokens artefakter : En genusstudie av förekommande artefakter i bilderböcker som används vid högläsning i förskolan." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för utbildning, kultur och medier, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-144890.

Full text

Abstract:

Studiens syfte var att undersöka vilka artefakter som finns representerade i bilderböcker barn möter vid högläsning i förskolan. Syftet var även att undersöka huruvida dessa artefakter förknippades med bilderbokskaraktärerna på ett könsstereotypt respektive gränsöverskridande sätt. Studien utgjordes av bildanalyser av 20 bilderböcker. Dessa bilderböcker var sådana som använts flest gånger vid högläsningen under första halvan av 2010 på två olika förskoleavdelningar, tio böcker från den ena avdelningen och tio från den andra. I studien kombineras kvalitativ och kvantitativ undersökningsmetod. Resultatet visar att könsstereotypt förknippade artefakter förekommer i bilderböckerna betydligt oftare än gränsöverskridande artefakter. Detta innebär att traditionella könsroller fortfarande befästs och reproduceras i bilderböcker som barn möter vid högläsningen i förskolan idag.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Gustafsson, Johanna. "Dansa samba i rullstol : En diskursanalys om hur barn med rörelsenedsättning framställs, i fyra bilderböcker, med inriktning mot socialt samspel." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-270525.

Full text

Abstract:

SammanfattningSyftet med studien är att undersöka hur rörelsenedsättning framställs i text och bild i fyrabilderböcker producerade mellan 2007 och 2014, med speciellt fokus på det sociala samspeletmellan karaktärerna i böckerna. Böckerna som analyseras är riktade till barn i förskoleålder ochfinns att låna på offentliga bibliotek. En avgränsning görs till bilderböcker med signumet Hcf och deutvalda böckerna passar barn i 4-6 årsåldern, eftersom analysen även ska mynna ut i olikafrågeställningar till varje bok som kan användas som stöd för pedagoger vid högläsning ochreflekterande samtal. Metoden är kvalitativ diskursanalys, som undersöker hur skrivet språk ochbildspråk används för att skildra barn med rörelsenedsättning i bilderböcker. Analysen görs medsociokulturella utgångspunkter om att bilderböcker förmedlar upplevelser och lärande sker mellanmänniskor i sociala gemenskaper. Resultatet av analysen visar att rörelsenedsättningen i två avböckerna inte skildras alls genom texten, utan enbart via bilderna. De resterande böckerna skildrarrörelsenedsättningen i text som ett problem på grund av brister i omgivningen, och inte på grund avbarnets egen funktionsförmåga. Två av böckerna visar karaktärer med enbart gott socialt samspel,medan de andra två även skildrar konflikter, som sedan löser sig. I bilderna görs ingen åtskillnadmellan barnen med rörelsenedsättning och de andra karaktärerna, förutom att bilderna visar dehjälpmedel i form av exempelvis rullstolar barnen behöver för att kunna förflytta sig. Slutsatsendras att rörelsenedsättning framställs som att det är den fysiska och sociala miljön som avgör hurstora rörelsehinder barnen har, och att alla fyra böcker är bra utgångspunkter för reflekterandesamtal kring rörelsehinder, och kan användas i förskola för att främja ett positivt och inkluderandeklimat.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Olsson, Rebecca, and Josefin Gustafsson. "Hur framställs etnicitet i bilderböcker? : – Ett urval av Uppsala Stadsbiblioteks utbud av 1994 och 2014 års bilderböcker." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-270872.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att undersöka hur olika etniciteter framställs och synliggörs i valda bilderböcker, utifrån Uppsala Stadsbiblioteks utbud. Detta arbete har utgått ifrån fyra bilderböcker från 1994 och sex bilderböcker från 2014 som har analyserats genom en kvalitativ text- och innehållsanalys. Med en kvalitativ innehållsanalys analyseras materialet djupgående för att ge en djupare inblick i hur etnicitet skildras i de valda bilderböckerna. En analysmodell har även används för att enklare analysera bilderböckernas innehåll. Utifrån vår studie kan inte några generella slutsatser dras men utifrån vårt begränsande material kunde vi i urvalet se en tendens till att karaktärerna i bilderböckerna från år 1994 avbildades mer stereotypiskt än hur karaktärerna från 2014 blev gestaltade, där en mer naturlig avbildning skedde och mer anpassat till samhället vi lever i idag. Utifrån det begränsade materialet kan vi möjligtvis dra en slutsats om vikten av att biblioteken har ett brett utbud av bilderböcker, för att barn ska kunna skapa sig en positiv identitet och självkänsla. Genom fler böcker som lyfter olika etniciteter kan diskriminering, kränkning och förutfattade meningar minskas bland barnen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Dodoch, Maria. "Genusstrukturer i barnbokens värld : En studie av bilderbokens genusframställning under 1970-talet och idag." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för historia och samtidsstudier, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-24501.

Full text

Abstract:

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur könsmönster och genus skildras i ett urval av åtta böcker skrivna av de mest populära svenska barnbokförfattarna enligt Barnboksinstitutet i Stockholm. Jag har valt att avgränsa mig till barnböcker skriva under 1970-talet samt 2000-talet. Jag ska även undersöka hur de utvalda barnböckerna från respektive decennium återspeglar det rådande samhället ur ett könsperspektiv. Materialet jag använder mig av är barnlitteraturen till den empiriska undersökningen, tidigare forskning inom samma ämne samt böcker skriva av genusforskare till min teoretiska utgångspunkt. Jag har tre teorier som jag använder mig av i studien, Yvonne Hirdmans teori om genuskontraktet, Helena Josefsons teori om social konstruktion och Maria Nikolajevas teori om genusstereotyper. Teorierna använder jag som ett hjälpverktyg till att tolka min undersökning. De följer med under hela undersökningen och slutdiskussionen och den tidigare forskningen återkopplar jag till i min slutdiskussion. Metoden jag har valt är kvalitativ där jag ska göra en text- och bildanalys. Resultatet av denna studie visar att framställningen av genus och könsmönster skildras till en stor grad beroende på bok och författare. Båda urvalen från 1970-talet och 2000-talet uppvisar typiska könsmönster som i viss utsträckning återspeglar det rådande samhället. Men det har även funnits avvikande fall i varje årtionde. Ett exempel är de två böckerna av författaren Astrid Lindgrens böcker som jag valde att studera, de skiljer sig från de andra böckerna från samma årtionde när det gäller vilka könsroller som förmedlas. Hon har inte valt att sudda ut det traditionella könsmönstret i dessa böcker som de andra författarna har gjort i betydligt större utsträckning. Likheter och skillnader har även funnits mellan respektive årtionde. Likheterna är att den starka kvinnliga karaktären lyfts fram i båda urvalen av barnlitteratur med vissa undantagsfall som i exempelvis boken Lilla spöket Laban får en lillasyster (1977) där mamman har en traditionell roll. En annan likhet är att alla författarna från respektive årtionde återkopplar könsmönstret i barnlitteraturen till det rådande samhället. Skillnaderna mellan böckerna från respektive årtionde är att i majoriteten av urvalet från 1970-talet gestaltar ett könsneutralt könsmönster men urvalet från 2000-talet visar en tydligare markering på en mansnorm i form av att visa upp mannen som den överordnade karaktären trots en stark kvinnlig karaktär i bakgrunden.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

de, Frumerie Amanda. "När människor ser på TV är de någon annanstans : En konstnärlig undersökning av TV:s representationsformer i bilderböcker." Thesis, Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:konstfack:diva-4882.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Racz, Anna. "Miss Persona och vägen dit - en projektredogörelse om skapandet av en bilderbok för tonåringar om att komma ut." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32801.

Full text

Abstract:

Min projektredogörelse beskriver arbetet med att ta fram en bilderbok för tonåringar. Boken riktar sig till alla de som är, tror sig vara eller känner någon som kommit ut som homo- bi eller transexuell. Boken är helt baserad på mina egna erfarenheter. Projektredogörelsen tar upp olika teorier, både kring barn- och ungdomslitteratur, och beskriver arbetsprocessen och resultatet med arbetet. Min uppgift har varit att ta fram boken, inte att undersöka mottagandet av densamma ute i skolan. Min förhoppning är att boken i framtiden ska finnas tillgänglig på webben så att ungdomar kan välja att ta den till sig på skolbibliotek, Internetcaféer eller hemma. Den är inte tänkt som ett undervisningsmaterial. Vill ni läsa boken, kontakta mig på annaracz@gmail.com
My account describes the progress on producing a picture book for teenagers. The book is for everyone who is, believe to be or know someone who has come out of the closet as gay, bisexual or transsexual. It is completely based on my own experiences.The acoount contains theories, both on children- and youthlitterature, and describes the process and the outcome of my work. My task has been to produce the book, not to investigate the reception of the book out in the schools. My wish is that the book in the future will be available online so that teenagers can read it at the school libraries, internet cafés and at home. It is not meant for education. If you wish to read the book, contact me at annaracz@gmail.com

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Jansson, Caroline, and Emma Pilblad. "”Ingen kan stoppa en sån där modig prinsessa som mig” : En fallstudie om hur förskolebarns rollek utvecklas när de får ta del av bilderböcker utan stereotypa könsmönster." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-31787.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie var att undersöka på vilka sätt barnböcker, som är en stor del i förskolans verksamhet, påverkar barns rollek och om barns lek blev mindre könsstereotyp, om vi bytte ut barnböckerna till mer normkritiska böcker ur ett genusperspektiv. Studien tog sin utgångspunkt i feministisk post-strukturalism och queerteorin. Med hjälp av observationer av barns rollek vid två olika förskolor undersökte vi hur barn lekte innan och efter att vi bytte ut barnböcker till verk utan könsstereotypa mönster. Vi intervjuade även förskol-lärare om barnens lek. Studien byggde på totalt 24 observationstillfällen och två intervjuer med förskollärare. Vårt resultat visade att barnböckerna kan påverka barns rollek på flera sätt och att leken blev mer tillåtande när barnböckerna hade ett mer normkritisk innehåll. Vår slutsats var att barnböcker kan användas som ett pedagogiskt verktyg i förskolans jämlikhetsarbete, oavsett om bok-samtal hålls i samband med högläsning eller inte.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Axelsson, Jessica, and Ronja Levinsson. "Barn och föräldrars val av bilderbok med fokus på illustrationer : En intervju- och observationsundersökning." Thesis, Högskolan Dalarna, Grafisk teknologi, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-12908.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie var att dels jämföra barn, 3–6 år, och föräldrars preferenser av barnboksillustrationer, dels att undersöka hur föräldrar resonerar kring val av bilderbok och illustrationens roll i samband med detta. Genom enskilda semistrukturerade intervjuer och tillhörande observationer med 22 barn (3–6 år) och 10 föräldrar undersöktes vilken av fem typer av bokillustrationer som föredrogs. Föräldrarna fick därefter även välja vilken av fem bilderböcker, från vilka illustrationerna var hämtade, som de skulle vilja läsa för sina barn och motivera sitt val. Resultatet från undersökningen tyder på att illustrationerna är en aspekt för både barn och föräldrar vid val av bilderbok samt att det finns faktorer som föredras i illustrationerna. Barnen i undersökningen verkade föredra naivistiska illustrationer med stort antal fokuspunkter. Föräldrar föredrog realistiska illustrationer med inslag de kan koppla till verkliga livet. Föräldrarna ansåg att illustrationer, handling, moral och lärdom var viktiga aspekter vid valet av bilderbok till deras barn. Flertalet föräldrar ville ha möjlighet att berätta egna historier kring illustrationerna i bilderboken.
The purpose of this study was the comparison of children 3–6 years old and parents’ preferences of picture book illustrations, as well as to examine how parents reason about the choice of picture book and the illustration’s role in this context. Through individual semi-structured interviews and observations with 22 children (3–6 years) and 10 parents were examined which types of book illustrations that were preferred. The parents then also choose which of five picture books, from which the illustrations were from, they would like to read to their children. The results of the study indicate that the illustrations are an aspect for both children and parents in the selection of picture book and that there are factors that are preferred in the illustrations. The children in the study seemed to prefer naivistic illustrations with a high number of focal points. The parents preferred realistic illustrations with elements they can connect to real life. Parents considered illustrations, moral and knowledge to be of great importance when choosing a picture book for their children. Many parents wanted the opportunity to tell their own story about the illustrations in the picture books.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Noord, Kristin, and Lena Nyrén. "Alice i Underlandet : - En komparativ analys av Lewis Carrolls originalversion och Susie Linns bilderbok." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-67446.

Full text

Abstract:

I denna uppsats gör vi en komparativ analys av Lewis Carrolls (1865) originalversion Alice i Underlandet med en bilderboksversion av Susie Linn (2015). Syftet är att undersöka vad som skett efter att en adaption har genomförts från kapitelbok till bilderbok. Vi tittar på vilka skillnader och likheter det finns mellan böckerna, och det inkluderar även karaktärerna, vilka är Alice, den vita kaninen, kålmasken/fjärilslarven och Cheshirekatten, samt tre episoder, tebjudningen, krocketturneringen och rättegången. Analysens resultat visar att böckerna följer samma kronologi, men i bilderboken som en komprimerad version. Det finns vissa delar som är borttagna efter adaptionen till bilderboken men de mest kända episoderna är kvar. Resultatet visar även att karaktärerna har fått en mildare framtoning i bilderboken jämfört med kapitelboken. Vi kan också konstatera att litteraturen är relevant till att använda i undervisningen i förskoleklass upp till årskurs 3.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Persson, Samantha, and Jessica Zachrisson. ""Att fånga kunskapandet" En projektrapport om vägen från idé till gestaltning av en bilderbok." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34793.

Full text

Abstract:

Det sägs ibland att människan kan tala hundra olika språk men endast använder ett…Genom att arbeta multimodalt, det vill säga genom att gestalta vårt examensarbete med hjälp av olika uttryckssätt, arbetar vi på det sätt som våra huvudämnen, Barndoms- och ungdomsvetenskap och Kultur, medier och estetik, förespråkar. Huvudämnenas grundsyn är likartade och gemensamma nämnare för dessa är bland annat intresset för hur kunskap och mening skapas i språkliga sammanhang. Inom båda huvudämnena arbetas det mycket med det vidgade språkbegreppet. Båda huvudämnena bygger på det sociokulturella perspektivet som innebär att mening skapas i ett sammanhang och att man lär i den kontext man ingår i. Olika människor tolkar och förstår sin omvärld på olika sätt. En del människor föredrar att uttrycka sig genom bild, andra genom text. Det finns många olika sätt att uttrycka sig på, exempelvis genom dans, drama eller sång. På en förskola finns det många som kan så mycket. Pedagoger som har lång arbetslivserfarenhet, nyutexaminerade, idésprutande pedagoger, föräldrar, annan personal som finns i verksamheten och barn. Utnyttjar och tar vi del av all denna kunskap på bästa möjliga sätt? Tanken med vår undersökning är att ta vara på en del av all den kunskap som finns i en verksamhet och att använda denna kunskap i en gestaltning. Genom undersökningen ramar vi in vad pedagoger på en specifikt utvald förskola efterfrågade för form och innehåll i en bok, detta utifrån barngruppens behov. En kvalitativ undersökning är utförd, denna är baserad på intervjuer med fem pedagoger. Intervjuerna har analyserats åtskilliga gånger. Det som framkommer genom analysen är det som ligger till grund för den bilderbok vi skapat. Boken ger uttryck åt det som pedagogerna formulerade som ett behov att arbeta mera med i barngruppen. Det efterfrågades inte endast en bok utan också en sagopåse som innehöll de centrala begreppen i berättelsen. Sagopåsen är bland annat skapad för att underlätta återberättade, och för att barnen ska ha möjligheten att efteråt bearbeta sagan i den fria leken. I vår analysdel tar vi upp det nära sambandet mellan sagan och leken. Examensarbetet har givit oss nya insikter som vi kommer att bära med oss i vår framtida yrkesroll. Det har varit ett inspirerande och utvecklande arbete som fått oss att förstå vikten av att vi lär av varandra och att vi kan ha stor behållning av varandras kunskaper. Titeln på vårt examensarbete, Att fånga kunskapandet, säger en del om vad detta arbete handlar om. Det är pedagoger tillsammans med barn som skapar situationer för kunskapande. Man skapar och tillägnar sig kunskaper under processens gång.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Amanda, Asplund, and Winberg Caroline. "TAKK-Bilderboken i förskolan." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33187.

Full text

Abstract:

AbstractSyftet med studien var att undersöka hur förskolepersonal uppfattar arbetet med TAKK och TAKK-bilderböcker i förskolans dagliga verksamhet. TAKK är ett alternativt kommunikationsmedel som i de flesta fall fungerar som ett stöd för barn som är i behov av det, (Heister Trygg, 2010). Som blivande förskollärare så ligger det i vårt intresse att bidra med mer kunskap om metoden TAKK och hur den kan användas i förskolans verksamhet, då tidigare forskning kring metoden har uppfattats som minimal. Heister Trygg (2010) är en av dem som forskar om TAKK, och hennes forskning har framförallt agerat stöttepelare i vår studie. Empirin är insamlad genom kvalitativ undersökningsmetod i form av intervjuer, som vi har sedan analyserat med hjälp av relationella och kategoriska perspektiv, sociokulturellt perspektiv samt KoRP. Studiens resultat visar att förskolepersonal som har en viss erfarenhet och kunskap inom TAKK, exempelvis genom kurser, vidareutbildning eller tecken-program, uppfattar metoden som positiv, språkfrämjande och som ett stöd till alla barn, oavsett ålder, bakgrund och språkkunskaper. Informanterna anser att TAKK borde vara tillgängligt för alla i förskolans verksamhet, både barn, personal och föräldrar. Några informanter uppfattar arbetet med TAKK som svårt och motigt eftersom många inom förskolläraryrket saknar tidigare kunskap och kompetens om hur de kan arbeta med metoden. Informanterna önskar mer stöd och vägledning inom TAKK-metoden. Vi ser att den förskolepersonal som har hjälp och stöttning av inspirerande kollegor, alternativt kunnig specialpedagog, upplever en större trygghet och ökade, pedagogiska möjligheter med TAKK som metod. Det förefaller viktigt att arbeta med TAKK ur både ett organisations, grupp och individperspektiv, eftersom det tar tid att bygga upp fungerande kommunikationssätt. Resultatet från våra intervjuer visar också att TAKK-bilderboken uppfattas som ett enkelt verktyg att använda i verksamheten, även för de pedagoger som upplever sig osäkra på metoden. Detta eftersom TAKK-bilderboken som färdigt material är lättillgängligt och inte kräver någon egen improvisation från personalen. Vårt resultat i studien är förankrat och knyter an till den tidigare forskning som finns inom TAKK och TAKK-bilderboken.Nyckelord:AAC, AKK, förskola, kommunikation, pedagog, TAKK, TAKK-bilderbok.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Lingmert, Karlsson Stephanie, and Johanna Persson. "Att läsa på och mellan raderna : En studie av inferenser i textsamtal om en bilderbok." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för svenska språket (SV), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-65132.

Full text

Abstract:

The main purpose of the study is to see if there is a difference in level of inferences pupils do with different amount of teacher support during text conversations. The focus of the text conversations is making inferences and asking questions to the text with the purpose to make balanced inferences. The selected pupils were in grade three and took part in a text conversation on a picture book. The groups were, by the teacher, pre-divided into a group of weaker readers and a group with stronger readers. The differences between the groups was not known before the study and is therefore considered a coincidence. The lessons the groups took part in are based on David A. Kolb (1984) experiential learning model and the teaching model reciprocal teaching (RT). Together they are the foundation of the text conversations. RT focuses on reading strategies and the teachers role in the development of reading comprehension and Kolb focuses on the different phases of learning. The result from the two lessons are analysed with the purpose to find level differences in the inferences the pupils do on balanced inference questions and non balanced inference questions. The results from the two lessons are compared with the aim to see if there is a difference between lessons with more teacher support, and lessons with less teacher support. The study shows that there is a difference in inference levels between the two lessons and the conclusion is that it is necessary to give weaker readers greater teacher support. This is then transmitted to concern all students in their early reading because a greater teacher support in learning reading strategies gives a better reading comprehension.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Olofsson, Linda. "Vad gör en bilderbok lättläst? : En studie av adaptationen av Astrid Lindgrens Emil i Lönneberga." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för svenska språket (SV), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-40791.

Full text

Abstract:

Abstract The aim of this study is to investigate how a picture book for children is transformed into an easy-to-read version for children who have just started reading. I examine two versions of Emil of Lönneberga. One of the books is the orginal picture book of Emil in Lönneberga and was written by Astrid Lindgren (1963), while the other is an easy-toreadversion of the book, as adapted by the author Helena Renvall (1977). I have conducted a comparative study as a text and picture analysis of the material, with the focus on the adaptation of the original story. The adaptation in this case is a revision intended to make the story easier to read and more accessible to today’s children. The most important finding of the study is that easily read information is not just a matter of simplifying the text; the form of both text and pictures is adapted. The text is characterized by simpler words and shorter sentences. The pictorial material has been increased and the originally black and white pictures have been given added red colour. Otherwise, most of the layout has been changed for several reasons, but generally speaking so that the relation between text and pictures on each spread will function inthe most easy-to-read way possible.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Aschan, Jeanette. "Bilderboken i förskolan - vila eller upplevelse? : En studie om hur pedagoger använder bilderboken i sitt pedagogiska arbete." Thesis, Växjö University, School of Education, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-6937.

Full text

Abstract:

Studiens syfte är att undersöka om den planerade högläsningen i förskolan tar fasta på läroplanens tankar om vad den är tänkt att leda till och om det är en passiv eller aktiv aktivitet för barnen. Tre pedagoger på olika förskolor har blivit observerade och intervjuade angående sin bilderboksläsning, då de under intervjuerna fått frågor rörande deras syfte med läsningen och varför man läser bilderböcker i förskolan. Anledningen till att jag valde intervju som metod var för att jag var intresserad av hur pedagoger egentligen tänker angående bilderboksläsningen i förskolan, men likaså om läroplanens mål synliggörs i verksamheten. Resultatet jag fått fram i min forskning är att den planerade högläsningen i det stora hela innebär vila och språkutveckling för barnen. Däremot skiljer sig de berörda pedagogernas lässtrategier åt och de har olika åsikter om hur bokläsningen ska gå till, samt vad de värderar som professionella lärare gällande högläsningen i förskolan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Lindblom, Emma. "Det gör ont när man inte får vara med : En studie om mobbningens gestaltning i moderna bilderböcker." Thesis, Örebro University, Department of Education, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-276.

Full text

Abstract:

Syftet med denna uppsats är att undersöka på vilket sätt mobbning gestaltas i den moderna bilderboken. Studiet av det empiriska materialet, bilderböckerna visar att mobbningen som gestaltas främst är verbal, dock ofta blandad med fysisk eller tyst mobbning. Analysen visar även att pojkar oftare är mobboffer och att pojkar i högre grad mobbar ensamma medan flickor hellre ingår i en grupp av mobbare. Barnen i böckerna mobbas ofta för något i sitt utseende och oftast är det ingen som ingriper för att stoppa mobbningen. De vuxna har ingen betydande roll i det empiriska materialet.

Analysarbetet visade även att författarnas budskap med böckerna är att gestalta mobbningens baksidor och att lyfta fram att man inte ska döma andra människor efter yttre egenskaper. I flera böcker lyfts det fram att många bedöms för sitt yttre och inte får en chans att visa vilka de är. Författarna vill få sina läsare att tänka till kring vad som egentligen är normalt och inte, samt att alla inte kan vara likadana, men att alla kan vara bra ändå.

I diskussionen presenteras bl.a. tankegångar kring orsaker till mobbning, vuxnas betydelse och eventuella framtida forskningsområden.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Widdesgärd, Mirjam. "Den specialanpassade bilderboken ur ett estetiskt perspektiv : Multimodal analys av böcker med teckenspråk." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-36905.

Full text

Abstract:

Detta examensarbete är en estetisk bilderboksanalys av pedagogiskt specialanpassade bilderböcker med teckenspråk inom språkutvecklings metoden TAKK. Syftet med studien är att studera om dessa böcker påverkas utifrån ett estetiskt perspektiv av det pedagogiska inslaget. Frågeställningen arbetet bygger på är: Vad blir resultatet av en estetisk bilderboksanalys av pedagogiskt specialanpassade bilderböcker med teckenspråk? Studien utgörs av en kvalitativ litteraturanalys som tillsammans med tidigare forskning, samt relevant litteratur för ämnet utgör grunden för resultatet och analysen. Analysen har sin utgångspunkt i den multimodala teorin. Studien visar att det pedagogiska inslaget i bilderböcker kan ha stor påverkan på hur boken upplevs utifrån innehåll, bild och textmässigt förhållande. Utformningen av dessa böcker påverkas mycket av hur dominant det pedagogiska upplägget är.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Askland, Malin. "Religiösa symboler, riter och berättelser i bilderboken : En ikonotextanalys, med fokus på döden, utifrån de fem världsreligionerna." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-57316.

Full text

Abstract:

Studiens syfte är att kartlägga hur bilderböcker, som har fokus på döden, presenterar den religiösa mångfalden. Religiösa symboler, riter och berättelser kartläggs utifrån de fem världsreligionerna. Studien är en kvalitativ ikonotextanalys med en fenomenografisk ansats, vilket betyder att jag läst, kategoriserat och tolkat fem bilderböcker för barn i åldrarna 1-6 år. Bilderböckerna kommer från en bibliotekskategorisering benämnd död och sorg, där de valdes ut utifrån att studien skulle visa på en mångfald. Böckerna lästes och frågor besvarades utifrån en frågeguide, som skapats utifrån studiens syfte och frågeställningar. Svaren har sedan kategoriserats utifrån tre kategorier; symboler, riter och berättelser. När resultatet var gjort jämfördes data utifrån symboler, riter och berättelser i de fem världsreligionerna. I resultatet framkom att det finns en mångfald av symboler, riter och berättelser i bilderböckerna. Exempelvis finns kistor, kors och präster med. En begravning sker i fyra av fem böcker. Alla böcker ger någon form av förklaring till vad som sker efter döden. Både konkreta, som att kroppen går från varm till kall och läggs i jorden, och abstrakta förklaringar, exempelvis att den döde ska på en evig resa, hamnar i himlen eller återföds. Bilderböckerna visar en mångfald men den är inte tillräcklig. Barn behöver få en större inblick i världsreligionerna och dess mångfald, för att få möjligheter att själva ta ett aktivt religiöst val men framför allt för att respekt och förståelse mellan individer ska finnas. Ordet religion finns inte med i bilderböckerna och barn behöver hjälp med förståelsen av symbolerna, riterna och berättelserna, för att göra kopplingen mellan bilderböckerna och religion.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Svenberg, Lisa. ""Man måste se den man vill bli vän med" : – om hur mobbning gestaltas i två bilderböcker." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-67460.

Full text

Abstract:

Uppsatsens syfte är att genom text och bild undersöka hur mobbning gestaltas i två utvalda bilderböcker för barn. De två bilderböckerna är Saga och regnbågen av Carina Wilke och Katarina Dahlquist, och Fina Fisken av Anna Bergholtz och Emmalill Frank. De två bilderböckerna speglar mobbning på olika sätt, främst genom psykisk och verbal mobbning, men även den fysiska mobbningen framträder. Uppsatsens syfte är också att undersöka hur dessa två bilderböcker kan användas i undervisningen i skolan för att på olika sätt arbeta och förebygga mobbning. Slutligen diskuteras och beskrivs tips och handlingsplaner på förebyggande arbete av mobbning i skolan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

37

Susanne, Magnusson. "Barns utveckling av ordförrådet med hjälp av bilderböcker : En intervjustudie med förskollärare." Thesis, Karlstads universitet, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-83767.

Full text

Abstract:

The purpose of this study is to gain an understanding of how preschool teachers can develop children's vocabulary using picture books. The method used is qualitative interviews conducted with four preschool teachers at three different public preschools in middle Sweden. The interview results are analyzed from a socio-cultural perspective. The terms used in the analysis are tools, mediation and the nearest development zone. All preschools that participate in the study work with picture books as a theme. The focus is on reading aloud and children's language development. They vary between reading picture books aloud and projecting the book's pages on the wall several times a week. They also design activities based on the book so that the children can experience the same word several times and in different contexts. This study contributes with knowledge about the picture book and the role of reading aloud in children's language development as well as different working methods that can be used to develop children's vocabulary.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

38

Saed, Fowzia. "Du, jag och bokläsning - En resa från fantasivärld till verklighet." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27223.

Full text

Abstract:

Abstract Syftet med denna studie är beskriva pedagogers arbetssätt för att locka fram barns intresse för bokläsning i vardagliga aktiviteter, samt att se på vilket sätt bokläsningen används för att stimulera barns språkutveckling. Jag har valt att skriva om bokläsningens betydelse för språkutveckling i förskolan, för att jag har stort intresse av att lära mig mer om läsning och att stimulera barnen språkligt i tidig ålder. Studien kan bidra med inspiration och strategier för att arbeta med bokläsning i förskolan. I undersökningen utgår jag utifrån följande frågeställningar: Hur väljer pedagoger ut böcker att läsa med barnen? Hur använder pedagoger böcker? Hur resonerar pedagoger kring språkutveckling i relation till läsande?För att få kunskaper om detta intervjuer jag fem förskollärare i två kommunala förskolor som ligger i Malmö. I resultatet framkommer det följande:De fem förskollärarna anser vikten av att utgå ifrån barnens intresse när man väljer böcker att läsa med barnen, däremot anser de att erbjuda barnen nya böcker i olika genrer för att inspirera dem och att väcka deras intresse för bokläsning.Dessa förskollärare använder böcker som ett redskap för att tillföra läsaktiviteterna, men även för att skapa självförtroende hos barnen och att ge barnen möjlighet att utveckla sina förmågor. Till exempel att ge barnen möjlighet att berätta sin saga utifrån bilderna. På det sättet kan det vara en utgångspunkt för barnens utveckling och lärande.Språkutvecklingen sker alltid anser de intervjuade förskollärarna, men bokläsningen är en förutsättning för språkutveckling. Via bokläsningen lär sig barnen nya ord och begrepp som de inte hade kunnat lära sig utan läsningen. Med hjälp av pedagoger får barnen möjlighet att skapa sig förståelse kring begreppens innebörd, vilket i sin tur kan bidra till att barnens ordförråd ökar. En annan aspekt där språkutvecklingen sker är interaktionen mellan barnen under bokläsningen, där ett barn berätta sagan för resten av barngruppen eller när några barn tillsammans läser en bok.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

39

Drube, Cecilia, and Rebecca Videtorp. "Genusperspektiv på gestaltningar av sandlådelek i bilderböcker." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35256.

Full text

Abstract:

I vårt dagliga arbete på förskolan ser vi barn som leker och samspelar i sandlådan, likväl som barn dagligen inspireras och skapar nya upplevelser kring böcker. Dessa två dagligt förekommande aktiviteter väckte idén till vad vi ville studera i vårt examensarbete. Syftet med studien är att undersöka och skapa en medvetenhet om hur genus gestaltas i bilderböcker. Vi har valt att studera leken mellan bilderbokskaraktärerna, i sandlådan, då vi anser att sandlådan är en av förskolans mest besökta platser. Vi använder det vi betraktar som ett av förskolans främsta pedagogiska verktyg; bilderboken, som utgångspunkt för analys/empiri i vårt arbete och vi tar genusteori till hjälp när vi tar oss an arbetet. En bidragande anledning till att vi väljer genusperspektiv är att förskolans läroplan (Läroplan för förskolan 2018) förmedlar att all personal i förskolan ska bidra med en variation av upplevelser för barnen oavsett könstillhörighet. Studien är kvalitativ och vi använder oss av kategorisering för att strukturera och koda materialet. Vi kategoriserar utefter våra tre frågeställningar; Hur gestaltas leken ur ett genusperspektiv? Vad leker barnen med? Skiljer sig/hur skiljer sig leken mellan pojkar och flickor? Genom vår analys av empirin kommer vi fram till i resultat diskussionen hur viktig förskolan är som en arena för identitetsskapande och att genom bilderbokens betydelsefulla roll som pedagogiskt verktyg finns det många tolkningar för barn att göra, både genom bild och text. Vårt syfte med uppsatsen är att skapa en medvetenhet kring hur genus framställs i bilderböcker, vilket vi tycker att vi uppnår och genom det, förhoppningsvis, öppnar upp för nya tolkningar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

40

Axelson, Nina. "Tanten och småkrypen." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35770.

Full text

Abstract:

Jag har gjort en bok som handlar om fem vanliga småkryp samt några av deras närmaste släktingar (fluga och mygga, spindel, geting, bi och humla, myra samt silverfisk). Boken kan klassas som en populärvetenskaplig bilderbok med faktainnehåll. Då en antropocentrisk syn på djur, i detta fall småkryp, är vanlig i skolans värld vill jag försöka skapa diskussion kring småkrypens egenvärde, istället för att endast se vilken nytta vi människor kan ha av dem. När jag efter många om och men valt vilka småkryp som boken skulle handla om plockade jag ut ett antal fakta om dem, och varvade då den mest basala faktan med lite mer udda information som kanske inte återfinns i varje uppslagsverk. Efter att ha skissat upp mina bilder på vita A4-papper skannade jag in dem i datorn och bearbetade dem i ett bildbehandlingsprogram.
I have made a book about five common bugs, and some of their closest relatives (fly and mosquito, spider, wasp, bee and bumblebee, ant and silverfish). The book can be classified as a popular scientistic picture book with a fact content. As an anthropocentric view on animals, in this case bugs, is common in the world of school, I would like to create a discussion about the bugs own value, instead of seeing what use they can be of to man. When I finally had chosen which bugs the book was to be about I picked out a number of facts about them, and mixed the basal facts with some more rare information that you might not find in the usual encyclopedia. After having sketched my drawings on white A4-papers I scanned them into the computer and worked on them in a picture editing program.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

41

Lilja, Anna. "”För det gör ont i hjärtat och i huvudet! : – En studie om hur mobbning gestaltas i bilderböcker för barn." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-58912.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att undersöka hur mobbning gestaltas i tre olika bilderböcker genom bild och text, samt samspelet mellan bild och text. De böcker som användes i studien är Taggtråds-Tim av Stefan Ljungqvist och Johan Egerkrans (2005), Vem är annorlunda? Av Ingrid Fioretos och Vera Glumac-perlesi (2001) samt Tilda med is och sol av Carina Wilke och Inger Koleff (2003). Mobbningen som gestaltas i de valda bilderböckerna är främst en blandning mellan verbal, fysisk och tyst mobbning. De vuxnas roll i bilderböckerna är oftast negativ och de har inte så stor roll i böckerna. De flesta av offren i böckerna får inte en chans att visa vilka de är utan de döms utifrån deras yttre.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

42

Bragefors, Andreas. "Bilderboken i förskolan : Pedagogers syn på bilderböcker i barns språkutveckling." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-41139.

Full text

Abstract:

The focus of this study is on how active educators in prescholls look on the use of picture books in the development of the youngest children, and how the educators are using the picture book actively in the operation. The purpose of this study is to find out how active educators is using the picture book in their work with language development with the youngest children. The method that was used in this study was qualitative interviews, more specific semistructured interviews. This method was used because I wanted to have base questions but also be able to ask follow up questions. An other reason for qualitative interviews was to find out the educators thougts about the use of the picture books. The result will be looked at from a sociocultural perspective. The result of the study shows that active educators have a positive view on the use of picture books in the youngest childrens language development, and that the picture books are used in different ways.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

43

Karlsson, Eva Karin. "Berättelser om minnen : en studie av tre sätt att berätta om sin barndom i en bilderbok." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-7325.

Full text

Abstract:

I den här uppsatsen jämförs hur tre bilderboksförfattare skildrar sin barndom. Deras användning av miljöskildringar, karaktärer och berättarteknik undersöks. Författarnas motiv för att berätta om sin barndom, deras syn på historia och deras inställning till att skriva för små barn har också studerats. Teorierna i uppsatsen har hämtats från bland andra historikern Peter Aronsson, psykologen Clarence Crafoord, litteraturvetarna Helene Ehriander, Judith Graham och John Stephens samt pedagogen Nanny Hartsmar. Uppsatsen utgår ifrån en narratologisk metod där bilderböckerna analyseras med hjälp av närläsning utifrån de metoder som Maria Nikolajeva presenterar i Bilderbokens pusselbitar (2000) och Barnbokens byggklossar (2004) samt de som Mieke Bal presenterar i Narratology. Introduction to the Theroy of Narrative (2009). Slutsatserna är att trots att alla de tre författarna berättar om sin barndom så gör de det på olika sätt och utifrån skilda motiv. Ann-Madeleine Gelotte vill i Vi i Helenelund berätta om och minnas sin uppväxt och sin familj. Att läsa boken är som att bläddra i ett fotoalbum medan fotoalbumets ägare berättar och minns utifrån bilderna. Samma känsla finns i Barbro Sedwalls Bagarbarn. Sedwall vill berätta om det bageri där hon växte upp och de människor som fanns i det. Gelotte och Sedwall vill båda skildra en kulturmiljö som har försvunnit och som var viktig för dem. Inger Rydén utgår i Mia rymmer i från ett barn och hennes känslor. Barnet vistas i en 1940-tals miljö och upplever liknande händelser som de Rydén själv upplevde som barn men det är inte dessa faktorer som är Rydéns motiv för att berätta. Motivet för den här skildringen är i stället att berätta om de starka känslor som finns inom ett barn. Det är känslor som förenar Rydéns barndom med barndomen för barnet idag.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

44

Helgesson, Moa. "Bilden och textens inneboende pedagogik -Hur text- och bildförhållandet synliggör motiv och tema i en bilderbok." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-83696.

Full text

Abstract:

Uppsatsen analyserar text- och bildförhållandet i När Findus var liten och försvann (2001). Syftet är att tolka och analysera hur bild och text tillsammans bidrar till att få syn på den valda bokens motiv och tema. Ett delsyfte är att undersöka bokens didaktiska potential. Uppsatsen utgår från en text- och bildanalys och har som teoretisk ram Ulla Rhedins (2001) avhandling Bilderboken – på väg mot en teori (2001) och Maria Nikolajevas bok Barnbokens byggklossar (2004). Metoden behandlar även berättartekniska grepp om händelseförlopp och berättarperspektiv. Analysen visar att berättelsens text- och bildförhållande är viktigt för att få syn på bokens motiv och tema. Texten kan stå för sig själv, men utan bilderna missas både stämningar och personlighetsdrag. Analysen visar också att den valda boken har en komplex berättarteknik där handlingsförlopp och berättarperspektiv förändras. Handlingsförloppet är bland annat en ramberättelse med olika diegetiska nivåer. Det hör ihop med berättarperspektivet då Pettson är en av bokens berättare. Han blir således en jagberättare som berättar likt en tredjepersonsberättare. De motiv som synliggjordes var ensamhet, sökande, vänskap och känslor. Temat i boken kunde inte definieras med ett ord utan sammanfattades att den handlade om samhörighet, kärlek och gemenskap. Det fanns didaktisk potential i den valda boken. Den kan exempelvis användas som verktyg där känslor och samspel ska arbetas med. Identifiering av känslor bidrar till identitetsskapande och empati, vilket presenteras i den svenska kursplanen i Lgr11.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

45

Rosengren, Malin, and Josefine Kågenäs. "Hamsa, Pirjo, Danilo och Anna : En studie om hur mångkultur skildras i tio moderna barnböcker." Thesis, Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-6107.

Full text

Abstract:

Vi lever i ett mångkulturellt samhälle där kulturmöten är en del av vardagen. Vi ska bli lärare och eftersom litteratur har en central roll i skolan anser vi det därför vara viktigt att vara medvetna om vilket budskap barnlitteratur sänder. Syftet med vårt arbete har därför varit att undersöka hur mångkultur skildras i barnlitteratur. Vi frågade oss vilka värden som formuleras, i vilka fall mångkultur skildras samt om barn kan identifiera sig med karaktärerna i böckerna. Vårt syfte var inte att ge ett konkret och generellt svar på hur mångkultur skildras utan hur den kan skildras. Efter att ha läst in oss på litteratur kring ämnet mångkultur och barnlitteratur analyserade vi ett antal utvalda bilderböcker utifrån en analysmodell. Vi gjorde en kvalitativ innehållsanalys eftersom vi ville få en mer djupgående inblick i hur mångkultur skildrades i de utvalda böckerna. En slutsats vi kom fram till var att mångkultur i modern barnlitteratur oftast skildras som något naturligt. En annan slutsats är dock att vanliga teman i barnlitteratur är flykt och krig, teman som anspelar på invandrares situation i det nya landet. Vi drog också slutsatsen att modern barnlitteratur bidrar till att barn oavsett ursprung kan identifiera sig med karaktärer i många av böckerna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

46

Englund, Jenny, and Jenny Åkerholm. "Mångkultur i barnlitteraturen : En studie över hur kulturmöten, utanförskap, fördomar och normalitetens reaktioner gestaltas i bilderboken." Thesis, Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-9810.

Full text

Abstract:

Skolan är en mångkulturell mötesplats där barnen måste lära sig att förstå och acceptera varandra. För att lyckas med detta så kan barnlitteratur vara ett bra underlag för diskussioner kring mångkulturella frågor. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur barnlitteratur gestaltar människors kulturella olikheter. Vi har undersökt hur utbudet ser ut på Västerås och Enköpings bibliotek gällande barnlitteratur som lyfter fram teman och motiv som kulturmöten, utanförskap, fördomar och normalitetens reaktioner. Studien belyser också hur dessa teman och motiv gestaltas i barnlitteraturen. Efter att ha läst in oss på litteratur gällande mångkultur och barnlitteratur och dess fördelar konsulterade vi bibliotekarier på dessa bibliotek och fick fram ett representativt urval av bilderböcker. Att valet föll på bilderböcker beror på att i den åldersgrupp vi har valt att rikta vårt arbete mot läses denna typ av böcker främst. Åldersspannet är mellan 4 till 8 år. Dessa bilderböcker har vi sedan analyserat baserat på en innehållsanalysmodell. De slutsatser vi har kommit fram till är att det finns bilderböcker som behandlar våra valda teman och motiv, men att utbudet inte är så stort. En annan slutsats vi har gjort är att kulturmöten och utanförskap är de dominerande teman i de böcker vi har tagit del av. Kulturmöten gestaltas inte sällan som problematiska och utanförskapet beror oftast på språksvårigheter och problem med tillhörighet. En sista slutsats är att fördomar gestaltas abstrakt och det krävs en diskussion för att synliggöra dessa för barn.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

47

Bach, Maria. "Älgbrorsor, drakar och lågstatusunge : Skildringar av barns inre tankar i bilderböcker av Pija Lindenbaum." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-26094.

Full text

Abstract:

Bilderböcker kan ibland uppfattas som skrämmande och inte lämpliga för barn enligt den vuxne högläsaren. Med kunskap hos pedagoger om berättelsers dubbla tilltal och olika tolkningsnivåer skulle dessa skildringar kunna te sig mindre skrämmande och i stället stimulera till givande samtal med barngrupper. Uppsatsen är en narratologisk studie av tre valda bilderböcker av Pija Lindenbaum. Syftet med studien är att studera hur Lindenbaum skildrar barns inre tankar och handlingar. Vilka grepp använder Lindenbaum för att beskriva barns inre värld? Hur skildras barn och vuxna i böckerna? På vilket sätt får böckerna ett barnperspektiv? Analysen beskriver hur Lindenbaum skildrar barnets inre värld genom att huvudpersonen i berättelsen bearbetar känslor och tankar i en fantasivärld, lekvärld, och i en realistisk värld. Med studier av modaliteten, berättarperspektivet och karaktärer i berättelserna har analysen visat på flera tolkningsmöjligheter som ger texterna en djupare innebörd. Studien förtydligar påståendet att berättelser består av flera nivåer där barn och vuxna uppfattar innehållet utifrån sina egna kognitiva förmågor.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

48

Törnqvist, Katharina. "Bilderbokens text och bild i samspel : En studie av Tove Janssons Hur gick det sen?-boken om Mymlan, Mumintrollet och lilla My." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-26399.

Full text

Abstract:

The Picture book - text and image in interaction. A study of Tove Jansson's picturebook: The Book About Moomin, Mymble and Little MyThis study examines Tove Jansson's picture book The Book About Moomin, Mymbleand Little My, to show relationships between text and image in the narration of thestory. This is done through an analysis based on Ulla Rhedins dissertation The picturebook - towards a theory where the conclusion is that the picture book as book mediumcan be divided in three different picture concepts. The various concepts are; the epicpicture book, the expanding text as well as the genuine picture book. This study hasperformed a text and image analysis showing that the image colors, the differentspreads, landscape scenes and characters' placement, et cetera play a role in placingthe picture book in its concept.Tove Jansson used more than text and image to work out the story of theMoomintroll, Mymble and Little My, there are holes in the picture book that have animportant role, which the analysis will show. According to the analysis performed inthis study The Book About Moomin, Mymble and Little My is a good example of the genuine picture book.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

49

Hammarström, Alva. "Hur genus förmedlas av barn och till barn : En studie om genus i bilderboken som en genre." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-27735.

Full text

Abstract:

Genus är ett begrepp som beskriver hur det socialt och kulturellt är att vara kvinna eller man. Inom litteraturvetenskapen växer intresset för genusinriktade studier där man tittar på hur genus konstrueras i litteraturen. Den här studien undersöker hur genus förmedlas till barn genom en bilderbok. En bilderbok idag är något som är självklart för många men samtidigt oklart. Bilderboken har sin plats på biblioteket och i bokhandeln men det finns inte alla gånger en klar definition av vad bilderböcker är. Syftet med studien är att studera bilderboken som en egen genre och hur en nutida bilderbok kan skildra genus. Analysen kommer att gå in på de valda författarna och illustratörernas, Pija Lindenbaum och Per Gustavsson, uppbyggnad av en bilderbok. Diskussionen kring analysen kommer att vara genusfokuserad och där kommer flicka mot flicka och pojke mot pojke i Lindenbaum och Gustavssons bilderböcker att sättas emot varandra. Studien visar på att Lindenbaum och Gustavsson är normbrytande bilderboksförfattare som med olika typer av huvudkaraktärer bryter normen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

50

Larsson, Sanna. "”Det gör ont i Wildas hjärta” – en undersökning om hur mobbning gestaltas i tre bilderböcker." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-68808.

Full text

Abstract:

Mobbning är ett samhällsproblem som drabbar många barn i skolan. Det är vanligt förekommande i alla åldrar, och rapporter redovisar hur 60 000 barn i Sverige dagligen går till en skola som de inte känner sig trygg i. Ett av skolans uppdrag är att motverka mobbning och i skolans värdegrund står det att kränkande behandlingar bland annat ska bemötas med kunskap och samtal. Uppsatsens syfte är att undersöka hur mobbning gestaltas i tre utvalda bilderböcker genom dess text och bilder, för att sedan diskutera hur bilderböckerna kan användas som utgångspunkt i undervisningen för att, i enlighet med skolans uppdrag, motverka mobbning i skolan. I uppsatsens analysdel undersöks hur de utvalda bilderböckerna gestaltar temat mobbning utifrån sex skilda perspektiv, sedan jämförs bilderböckerna med varandra och tillsist diskuteras om lärare kan använda dessa som utgångspunkt för samtal i klassrummet. Analysen visar att alla tre bilderböckerna berör samma huvudtema, men trots detta skiljer sig från varandra. I uppsatsen diskuteras således att bilderböckerna kan bidra med olika innehåll som skapar grund för olika perspektiv på mobbning i samtal. Resultatet pekar även på att bilderboken med fördel kan användas för att samtala om tunga ämnen som mobbning i klassrummet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Bilderbok'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles