Contents
Academic literature on the topic 'Bildjournalistik'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Bildjournalistik.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Dissertations / Theses on the topic "Bildjournalistik"
1
Carlberg, Lovisa, and Sandra Gustafsson. "Bildjournalistik i förändring : En studie av bildmaterialet i Dagens Nyheter och Aftonbladet 1993-2015." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-28368.
Full textAbstract:
Syftet med uppsatsen är att undersöka på vilka sätt bildjournalistiken har förändrats mellan 1993 och 2015. Med utgångspunkt i tidigare forskning, som visar att bilder tar allt större plats i tidningarna, genomförs denna studie för att även påvisa andra mönster eller förändringar: hur könsrepresentationen ser ut på bild, vilka artikeltyper som bildsätts samt bildernas ursprung. Studien utförs med hjälp av en kvantitativ innehållsanalys på två rikstäckande tidningar, Dagens Nyheter och Aftonbladet. Totalt fungerar 46 tidningsexemplar och 6841 bilder som underlag i undersökningen, där resultaten bland annat analyseras utifrån teorier om bildernas relevans i tidningen. Liksom tidigare forskning visar resultaten att bilderna har tagit allt mer plats, då de blivit både fler och större över tid. Det går också att utläsa förändring i bildsättningen av olika artikeltyper, där bilder i faktarutor är en av de typer som har ökat kraftigast. Resultatet visar också att bilder i större utsträckning köps in från bildbyråer, medan bilder från egna fotografer blivit färre. Representationen av män och kvinnor på bild har blivit något jämnare, även om det fortfarande är en stor klyfta mellan dem.
2
Omstedt, Herman. "Vykort från utanför tullarna : Den bildjournalistiska gestaltningen av Husbykravallerna." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-24829.
Full textAbstract:
Studien behandlar hur de svenska dagstidningarna Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet i sin bildjournalistik gestaltade upploppen i Stockholms förorter våren 2013. Fokus ligger på att identifiera övergripande gestaltningsmönster vad gäller händelserna, de inblandade aktörerna och Husby som område. Med hjälp av en översiktlig innehållsanalys av samtliga bilder publicerade på nyhetsplats under perioden 20-25 maj och semiotiska bildanalyser av åtta utvalda bilder har jag kommit fram till att tidningarna i stor utsträckning låter enstaka dramatiska bilder representera större skeenden och att de inblandade aktörerna och Husby som område gestaltas utifrån stereotyper som tidigare forskning har visat är vanlig i mediebilden av kriser och förortsområden. Antal ord: 13 031.
3
Lauffs, Tomas. "Att göra bilden läsbar : En kvalitativ studie av pressfotografersinställning till bildbehandling." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-21941.
Full textAbstract:
Studien behandlar pressfotografers inställning till bildbehandling, hur de motiverar de åtgärder de säger sig vidta under bildbehandling och hur tänker de sig att bildbehandling inverkar på bilders trovärdighet. Studien syftar också till att identifiera några av de premisser som potentiellt kan ligga till grund för pressfotografens vägval under bildbehandling, samt att visa hur dessa premisser tillsammans skapar stringens som påverkar pressfotografens syn på bildbehandling. Studiens resultat, som bygger på djupintervjuer med fem pressfotografer, redovisar bildbehandling som ett personligt förfarande så till vida att varje fotograf på individuell basis bedömer hur en bild bör justeras. Bildens syfte, genre, kvalitet och budskap samt medielogiska aspekter, med betoning på fotografens arbetssituation, är också aspekter sompåverkar potentiellt påverkar handlingsvalen. Bland intervjupersonerna framträder även två huvudlinjer i synen på bildbehandling: den ena vilken ger uttryck för en tekniktilltro – kamerans begränsningar respekteras och ses i viss mån också som en garant för bildens äkthet. Den andra linjen manifesterar en mer dynamisk syn på bildbehandling som utgår från fotografens subjektiva upplevelse av fototillfället. Det centrala är här inte vad kameran lyckas återge utan ansvaret läggs istället över på fotografen i egenskap av reporter. Principen att aldrig vilseleda läsaren, att varje åtgärd i bildbehandlingen alltid vidtas i syfte att förstärka bildens budskap samt för att underlätta för läsaren vid tolkning av bildinnehållet, verkar hela tiden vägledande och kan sägas utgöra en okränkbar maxim när pressfotografer resonerar kring etiska överväganden.
4
Lindkvist, Ida, and Mikael Westerlund. "Bilderna växer i dagspressen : en undersökning av bildernas ursprung och utrymme i tre svenska dagstidningar." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för kommunikation, medier och it, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-5694.
Full textAbstract:
Den här uppsatsen undersöker bildernas ursprung och utrymme i tre svenska dagstidningar under två perioder, 2000 respektive 2010, med hjälp av en kvantitativ innehållsanalys och samtalsintervjuer med en person från respektive tidning. Nya Wermlands-Tidning, Gotlands Tidningar och Sydsvenskan är de tidningar som är med i undersökningen. Undersökningen visar att bilderna blir fler till antalet och större till ytan i relation till sidornas hela satsyta i den andra undersökningsperioden. Största förändringen gäller små bilder, ofta porträtt, som ökat mycket på alla tre tidningarna. Ett annat intressant resultat gäller de tre tidningarnas attityder till multijournalistik. Sydsvenskan försöker skicka fotografer till så mycket som möjligt medan Nya Wermlands-Tidningen går åt andra hållet och satsar stort på att utbilda personalen i både skrivande och fotograferande. Gotlands Tidningar är positiva men har inte satsat så mycket på multijournalistik än.
5
Stenius, Johanna. "Pressfotograf eller fotojournalist : vart är yrket på väg?" Thesis, Södertörn University College, School of Communication, Media and it, 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-3865.
Full textAbstract:
<p>Studien handlar om pressfotografer i Sverige idag. Den blickar bakåt på debatten kring pressfotografer i historien, studerar pressfotografers arbete och diskuterar framtiden. Huvudfrågorna är:</p><ol><li>Vilka arbetsuppgifter ingår i en pressfotografs arbete?</li><li>Hur har yrket förändrats de senaste 25 åren?</li><li>Hur ser pressfotograferna på fotojournalistikens framtid?</li></ol><p>Metoderna har bestått av observationer, intervjuer och en enkätundersökning. Den första delen av resultaten gör nedslag på ett par bildredaktioner: Ingress Media, Nya Wermlands-Tidningen och Aftonbladet. Den innehåller också ett porträtt av pressfotografen Paul Hansen.</p><p>Den andra delen består av en mindre kvantitativ undersökning med 28 pressfotografer i olika anställningsformer från hela landet. Den berättar om deras arbete och syn på framtiden. Resultaten ger en bild av ett fotografsverige i förändring. På redaktionerna omfördelas fotografernas ansvar, till nytta för många och till förargelse för andra. Den digitala revolutionen omkullkastar gamla arbetssätt och håller på att stöpa in de framtida pressfotografernai en ny, bredare yrkesroll.</p>
6
Hörtin, Maria. "EN BILD SÄGER MER ÄN TUSEN ORD : en studie av två dagstidningars förstasidesbilder ur ett bildspråkligt perspektiv." Thesis, Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI), 2002. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:konstfack:diva-5168.
Full textAbstract:
I den här uppsatsen undersöks två västerländska dagstidningars förstasidesbilder som tidningens anslag. Tidningarna är Dagens Nyheter, Sverige och The Times, Storbritannien och de studeras under en 3 månadersperiod. Anslagens likheter och olikheter analyseras utifrån bildspråkligt perspektiv. Här ses tydliga skillnader i Dagens Nyheters helhetsperspektiv och The Times personliga anslag som en konsekvens av deras medvetet valda bildutsnitt. När jag närmare studerar bildernas innehåll och funktion ses här tydliga likheter i anslagen såsom antal färgbilder och hur svartvita bilder används, antal nationella bilder som dominerar, att positiva kontra negativa budskap i bilderna är relativt lika representerade och att det finns ett generellt negativt budskap i internationell rapportering. Lika tydliga olikheter finner jag i budskapen kring aktiva eller passiva personer i bilderna, i val av ämnen och hur män respektive kvinnor representeras i dessa ämnesval. Även bildutsnittens olikheter är stor och skapar en i grunden tydlig skillnad hur man förmedlar sitt budskap. Olikheterna speglar de nationella skillnader som finns och förstärker de fördomar jag bär om våra länders syn på oss själva och varandra. Många frågor som kommer upp i materialet får inga svar. Jag har i denna uppsats endast skrapat på ytan med att synliggöra hur de anslag som vi ser via förstasidans bild kommunicerar med oss som mottagare. Det finns stort utrymme för att forska vidare kring delar i materialet som jag har undersökt, exempelvis utifrån genus och olika nationella diskurser.
7
Ståhl, Patricia, and Marielle Dahlström. "Bild som bild i en föränderlig mediebransch? : En kvantitativinnehållsanalys om spetskompetens och multikompetens." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-30097.
Full textAbstract:
Problemformulering och syfte: Mediebranschen i dag är under förändring bland annat till följd av att tidningar blir allt mer koncernstyrda och ekonomifokuserade. Därmed förändras anställningsformerna på många tidningar från att vara inriktade på spetskompetens till att inriktas mot multikompetens, detta för att spara in pengar på resurser. Denna studie har till syfte att undersöka om det ökande multikompetenskravet har någon påverkan på bildjournalistiken i svenska lokaltidningar. Metod och material: Undersökningen är gjord genom en kvantitativ innehållsanalys av fyra svenska lokaltidningar, Barometern, Ystads Allehanda, Nya Wermlands Tidningen och Norran, som valdes genom ett strategiskt urval. Undersökning gjordes genom att mata och räkna bilder i tidningarnas pappersupplaga under fem dagar. Huvudresultat: Trots förändringarna inom journalistbranschen påverkas inte tidningarnas bilsättning eller bildmäng negativt ur ett kvantitativt perspektiv när spetskompetensen byts ut mot multikompetens på redaktionerna. Oavsätt anställningsform på redaktionerna står bildkvantiteten i fokus. De bilder som publiceras i tidningarna visar på hur multijournalisterna i en större utsträckning, än fotograferna, tvingas arbeta mer tidseffektivt för att kunna uppnå de krav som kvarstår trots att medarbetaren gör samma jobb som tidigare utförts av två stycken.
8
Sjöberg, Hanna, and Andreas Eriksson. "Damernas OS-år - syns det även i rapporteringen? : En kvantitativ- och kvalitativ innehållsanalys av Sportbladets bildinnehåll under OS i Rio de Janeiro 2016." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-30103.
Full textAbstract:
Problemformulering och syfte: Herrarna har länge dominerat i idrottsvärlden och samma har även gällt inom sportjournalistiken. Förr var kvinnor inte tillåtna att idrotta och det blev stora diskussioner när de fick ta plats i sportens värld och även när de fick ta plats i tidningsspalterna (Larsson, 2003:4). Hur ser detta fenomen ut i dag? Denna studie har till syfte att undersöka hur mycket plats kvinnliga idrottare, förbundskaptener och tränare respektive manliga idrottare, förbundskaptener och tränare får synas i en av Sveriges största sportbilagor. Metod och material: Undersökningen är gjord genom en kvantitativ- och en kvalitativ innehållsanalys av Sportbladet. Undersökningen omfattar Sportbladets OS-bevakning 2016, vilket innefattar de dagar OS i Rio de Janeiro pågick – 5 augusti till 21 augusti. Huvudresultat: Resultatet av denna studie kan spegla på att idrottsrapporteringen blivit mer jämställd och att även idrottsvärlden blivit mer jämställd – åtminstone i hänseendet att båda könen får delta i samtliga idrotter och synas i rapporteringen. Resultatet kan även ge en fingervisning om att det är idrottarens prestation som får ta plats i Sportbladets bildinnehåll, helt oberoende på vilket kön idrottaren har.
9
Neumann, Jeff, and Lovisa Hassner. "De hjältemodiga, de värnlösa och de gudalika : En studie av hur Afghanistaninsatsen framställts på bild i Dagens Nyheter, The Times och Politiken." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-19216.
Full textAbstract:
Syftet med studien är att undersöka hur insatsen/kriget i Afghanistan framställs på fotografisk bild i dagstidningarna Dagens Nyheter (Sverige), The Times (Storbritannien) och Politiken (Danmark). Tidningarna är ledande i respektive land och bilderna de publicerar når många läsare. För att närma oss en förståelse för hur insatsen/kriget framställs på bild i respektive tidning har vi använt oss av delfrågor som: I vilken omfattning har bilder från insatsen/kriget i Afghanistan publicerats i de tre tidningarna? Vilka teman, aktörer, källor och nationaliteter går att finna till bilderna i respektive tidning? Hur framställs soldater/civilbefolkning/elitpersoner på bild i de tre tidningarna? Finns det likheter och skillnader mellan de tre tidningarna. Undersökningen är en kombinerad kvantitativ och kvalitativ studie. Som grund har vi den kvantitativa delen för att inventera och ge en överblick över det publicerade materialet. Det visar bland annat vilka aspekter av kriget/insatsen och aktörer som förekommer och i vilken frekvens och omfattning. Den kvalitativa delen består av en bildanalys av ett urval av det kvantifierade materialet. Detta för att nå en djupare förståelse för hur kriget/insatsen och aktörerna framställs och vad de berättar för läsaren. I studien kan vi se att det finns en gemensam västerländsk framställning av insatsen där väst är hjälten och afghanska befolkningen är offer som behöver räddas vilket tyder på en övergripande västerländsk nyhetsdiskurs. Det finns dock en viss skillnad i framställningen av hjälterollen för den danska, svenska och brittiska soldaten i respektive nations tidning, något som visar hur hjältesoldaten anpassas till en nationell nyhetsdiskurs och ideologi.
10
Axelsson, Sofia, and Lotta Svensson. "Den oskarpa sanningen : En kvantitativ och kvalitativ undersökning om tidningen Ttelas nyhetsbilder." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-27128.
Full textAbstract:
Problemformulering och syfte: Tidningar har i många år genomgått nedskärningar av både personal och resurser på grund av ekonomiska anledningar som grundar sig i medieutvecklingen. Genom att titta på lokaltidningen Ttela som fall ville vi se om deras nyhetsbilder påverkats av detta och om de förändrats generellt över tid. Metod och material: Undersökningen är gjord genom en kvantitativ innehållsanalys av tidningen Ttelas lokala nyhetssidor i första delen av tidningen. Tre intervjuer ingick i undersökning i form av respondentintervjuer, de intervjuade är forskaren Maria Nilsson och två bildansvariga på Ttela. Urvalet av tidning var strategiskt då vi ville undersöka en specifik typ av tidning. Det empiriska materialet är insamlat under april 2007 och april 2014. Materialet från 2007 fanns på mikrofilm och materialet från 2014 fanns att hämta i Ttelas e- tidning. Totalt analyserades 717 nyhetsbilder. Huvudresultat: Nyhetsbilderna i tidningen Ttela har minskat med 38% mellan 2007 och 2014. De typer av nyhetsbilder som är populärast i tidningen är porträtt, genrebild och händelse. Bildernas innehåll under 2007 och 2014 består främst av porträtt. Mycket små förändringar har skett inom Ttelas bildjournalistik gällande deras nyhetsbilder, gällande nyhetsbildernas storlek och upphovsmän har det inte skett några stora förändringar. Den största förändringen var att antalet bilder minskat.
Books on the topic "Bildjournalistik"
1
Germin. Foto Germin: Werk und Leben eines Bildjournalisten. Dölling und Galitz, 1993.
Find full text
2
Scheper, Hinnerk. Foto, Hinnerk Scheper: Ein Bauhäusler als Bildjournalist in Dessau. Anhaltische Verlagsgesellschaft, 1991.
Find full text
3
Marcovicz, Digne M., and Wolfgang Jacobsen, eds. Der ewige Augenblick. edition text + kritik im Richard Boorberg Verlag, 2012. http://dx.doi.org/10.5771/9783869169477.
Full textAbstract:
In ihren Bildern meidet Digne M. Marcovicz jede Inszenierung. Sie ist, wie sie sagt, auf der Suche nach dem wahren Moment. Ihre Kunst liegt in der Vermeidung des Künstlichen. Aufnahmen aus den frühen 1960er Jahren von Ingeborg Bachmann, Tankred Dorst, Günter Grass, Uwe Johnson oder Wolfdietrich Schnurre etwa lassen bereits ihren fotografischen Eigensinn und Stil erkennen. Sie sind echt und einmalig. Immer wieder hat sie auch Filmemacher porträtiert und am Set beobachtet. Intensiv ist ihre Freundschaft und Zusammenarbeit mit Alexander Kluge, auch Volker Schlöndorff ist sie als Fotografin verbunden. Digne M. Marcovicz studierte in München Fotografie, arbeitete danach als freie Pressefotografin und war über zwei Jahrzehnte als Bildjournalistin für den "Spiegel" tätig. Daneben hat sie auch Filme gedreht. Seit 1970 mit Werner Schroeter befreundet, hat sie dessen Dreharbeiten, Theaterinszenierungen und vor allem auch ihn selbst im Bild festgehalten. Thomas Bernhard hat sie einmal eine "höchst talentierte Fotografin" genannt. Sie selbst machte die Beobachtung, dass viele Menschen nicht fotografiert werden wollen, das heißt, "sie wollen doch", sie als Fotografin müsse herausfinden, "was die Menschen wirklich wollen". Digne M. Marcovicz sucht nach einem Schlüssel für die Personen, die sie fotografieren will. Je verschlossener der Mensch, desto schwieriger die Aufgabe, doch alle, so sagt sie, ob ihr sympathisch oder nicht, haben ein Recht darauf, "gleich" fotografiert zu werden. Dieses Buch versammelt rund 100 Porträts von Filmkünstlern und Schriftstellern sowie Werkaufnahmen. Alle Personen haben eine Verbindung zum Film, manche mehr, manche weniger. Was Digne M. Marcovicz antreibt, ist eine nicht zu bremsende Neugier, sie ist immer in Bewegung und entdeckt dabei als Fotografin den Menschen hinter der öffentlichen Person. Kunst ist politisch, sagt sie. Auch die Bilder dieses Buches belegen das eindrücklich.