To see the other types of publications on this topic, follow the link: Bildjournalistik.
Dissertations / Theses on the topic 'Bildjournalistik'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 25 dissertations / theses for your research on the topic 'Bildjournalistik.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Carlberg, Lovisa, and Sandra Gustafsson. "Bildjournalistik i förändring : En studie av bildmaterialet i Dagens Nyheter och Aftonbladet 1993-2015." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-28368.
Full textAbstract:
Syftet med uppsatsen är att undersöka på vilka sätt bildjournalistiken har förändrats mellan 1993 och 2015. Med utgångspunkt i tidigare forskning, som visar att bilder tar allt större plats i tidningarna, genomförs denna studie för att även påvisa andra mönster eller förändringar: hur könsrepresentationen ser ut på bild, vilka artikeltyper som bildsätts samt bildernas ursprung. Studien utförs med hjälp av en kvantitativ innehållsanalys på två rikstäckande tidningar, Dagens Nyheter och Aftonbladet. Totalt fungerar 46 tidningsexemplar och 6841 bilder som underlag i undersökningen, där resultaten bland annat analyseras utifrån teorier om bildernas relevans i tidningen. Liksom tidigare forskning visar resultaten att bilderna har tagit allt mer plats, då de blivit både fler och större över tid. Det går också att utläsa förändring i bildsättningen av olika artikeltyper, där bilder i faktarutor är en av de typer som har ökat kraftigast. Resultatet visar också att bilder i större utsträckning köps in från bildbyråer, medan bilder från egna fotografer blivit färre. Representationen av män och kvinnor på bild har blivit något jämnare, även om det fortfarande är en stor klyfta mellan dem.
2
Omstedt, Herman. "Vykort från utanför tullarna : Den bildjournalistiska gestaltningen av Husbykravallerna." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-24829.
Full textAbstract:
Studien behandlar hur de svenska dagstidningarna Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet i sin bildjournalistik gestaltade upploppen i Stockholms förorter våren 2013. Fokus ligger på att identifiera övergripande gestaltningsmönster vad gäller händelserna, de inblandade aktörerna och Husby som område. Med hjälp av en översiktlig innehållsanalys av samtliga bilder publicerade på nyhetsplats under perioden 20-25 maj och semiotiska bildanalyser av åtta utvalda bilder har jag kommit fram till att tidningarna i stor utsträckning låter enstaka dramatiska bilder representera större skeenden och att de inblandade aktörerna och Husby som område gestaltas utifrån stereotyper som tidigare forskning har visat är vanlig i mediebilden av kriser och förortsområden. Antal ord: 13 031.
3
Lauffs, Tomas. "Att göra bilden läsbar : En kvalitativ studie av pressfotografersinställning till bildbehandling." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-21941.
Full textAbstract:
Studien behandlar pressfotografers inställning till bildbehandling, hur de motiverar de åtgärder de säger sig vidta under bildbehandling och hur tänker de sig att bildbehandling inverkar på bilders trovärdighet. Studien syftar också till att identifiera några av de premisser som potentiellt kan ligga till grund för pressfotografens vägval under bildbehandling, samt att visa hur dessa premisser tillsammans skapar stringens som påverkar pressfotografens syn på bildbehandling. Studiens resultat, som bygger på djupintervjuer med fem pressfotografer, redovisar bildbehandling som ett personligt förfarande så till vida att varje fotograf på individuell basis bedömer hur en bild bör justeras. Bildens syfte, genre, kvalitet och budskap samt medielogiska aspekter, med betoning på fotografens arbetssituation, är också aspekter sompåverkar potentiellt påverkar handlingsvalen. Bland intervjupersonerna framträder även två huvudlinjer i synen på bildbehandling: den ena vilken ger uttryck för en tekniktilltro – kamerans begränsningar respekteras och ses i viss mån också som en garant för bildens äkthet. Den andra linjen manifesterar en mer dynamisk syn på bildbehandling som utgår från fotografens subjektiva upplevelse av fototillfället. Det centrala är här inte vad kameran lyckas återge utan ansvaret läggs istället över på fotografen i egenskap av reporter. Principen att aldrig vilseleda läsaren, att varje åtgärd i bildbehandlingen alltid vidtas i syfte att förstärka bildens budskap samt för att underlätta för läsaren vid tolkning av bildinnehållet, verkar hela tiden vägledande och kan sägas utgöra en okränkbar maxim när pressfotografer resonerar kring etiska överväganden.
4
Lindkvist, Ida, and Mikael Westerlund. "Bilderna växer i dagspressen : en undersökning av bildernas ursprung och utrymme i tre svenska dagstidningar." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för kommunikation, medier och it, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-5694.
Full textAbstract:
Den här uppsatsen undersöker bildernas ursprung och utrymme i tre svenska dagstidningar under två perioder, 2000 respektive 2010, med hjälp av en kvantitativ innehållsanalys och samtalsintervjuer med en person från respektive tidning. Nya Wermlands-Tidning, Gotlands Tidningar och Sydsvenskan är de tidningar som är med i undersökningen. Undersökningen visar att bilderna blir fler till antalet och större till ytan i relation till sidornas hela satsyta i den andra undersökningsperioden. Största förändringen gäller små bilder, ofta porträtt, som ökat mycket på alla tre tidningarna. Ett annat intressant resultat gäller de tre tidningarnas attityder till multijournalistik. Sydsvenskan försöker skicka fotografer till så mycket som möjligt medan Nya Wermlands-Tidningen går åt andra hållet och satsar stort på att utbilda personalen i både skrivande och fotograferande. Gotlands Tidningar är positiva men har inte satsat så mycket på multijournalistik än.
5
Stenius, Johanna. "Pressfotograf eller fotojournalist : vart är yrket på väg?" Thesis, Södertörn University College, School of Communication, Media and it, 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-3865.
Full textAbstract:
<p>Studien handlar om pressfotografer i Sverige idag. Den blickar bakåt på debatten kring pressfotografer i historien, studerar pressfotografers arbete och diskuterar framtiden. Huvudfrågorna är:</p><ol><li>Vilka arbetsuppgifter ingår i en pressfotografs arbete?</li><li>Hur har yrket förändrats de senaste 25 åren?</li><li>Hur ser pressfotograferna på fotojournalistikens framtid?</li></ol><p>Metoderna har bestått av observationer, intervjuer och en enkätundersökning. Den första delen av resultaten gör nedslag på ett par bildredaktioner: Ingress Media, Nya Wermlands-Tidningen och Aftonbladet. Den innehåller också ett porträtt av pressfotografen Paul Hansen.</p><p>Den andra delen består av en mindre kvantitativ undersökning med 28 pressfotografer i olika anställningsformer från hela landet. Den berättar om deras arbete och syn på framtiden. Resultaten ger en bild av ett fotografsverige i förändring. På redaktionerna omfördelas fotografernas ansvar, till nytta för många och till förargelse för andra. Den digitala revolutionen omkullkastar gamla arbetssätt och håller på att stöpa in de framtida pressfotografernai en ny, bredare yrkesroll.</p>
6
Hörtin, Maria. "EN BILD SÄGER MER ÄN TUSEN ORD : en studie av två dagstidningars förstasidesbilder ur ett bildspråkligt perspektiv." Thesis, Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI), 2002. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:konstfack:diva-5168.
Full textAbstract:
I den här uppsatsen undersöks två västerländska dagstidningars förstasidesbilder som tidningens anslag. Tidningarna är Dagens Nyheter, Sverige och The Times, Storbritannien och de studeras under en 3 månadersperiod. Anslagens likheter och olikheter analyseras utifrån bildspråkligt perspektiv. Här ses tydliga skillnader i Dagens Nyheters helhetsperspektiv och The Times personliga anslag som en konsekvens av deras medvetet valda bildutsnitt. När jag närmare studerar bildernas innehåll och funktion ses här tydliga likheter i anslagen såsom antal färgbilder och hur svartvita bilder används, antal nationella bilder som dominerar, att positiva kontra negativa budskap i bilderna är relativt lika representerade och att det finns ett generellt negativt budskap i internationell rapportering. Lika tydliga olikheter finner jag i budskapen kring aktiva eller passiva personer i bilderna, i val av ämnen och hur män respektive kvinnor representeras i dessa ämnesval. Även bildutsnittens olikheter är stor och skapar en i grunden tydlig skillnad hur man förmedlar sitt budskap. Olikheterna speglar de nationella skillnader som finns och förstärker de fördomar jag bär om våra länders syn på oss själva och varandra. Många frågor som kommer upp i materialet får inga svar. Jag har i denna uppsats endast skrapat på ytan med att synliggöra hur de anslag som vi ser via förstasidans bild kommunicerar med oss som mottagare. Det finns stort utrymme för att forska vidare kring delar i materialet som jag har undersökt, exempelvis utifrån genus och olika nationella diskurser.
7
Ståhl, Patricia, and Marielle Dahlström. "Bild som bild i en föränderlig mediebransch? : En kvantitativinnehållsanalys om spetskompetens och multikompetens." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-30097.
Full textAbstract:
Problemformulering och syfte: Mediebranschen i dag är under förändring bland annat till följd av att tidningar blir allt mer koncernstyrda och ekonomifokuserade. Därmed förändras anställningsformerna på många tidningar från att vara inriktade på spetskompetens till att inriktas mot multikompetens, detta för att spara in pengar på resurser. Denna studie har till syfte att undersöka om det ökande multikompetenskravet har någon påverkan på bildjournalistiken i svenska lokaltidningar. Metod och material: Undersökningen är gjord genom en kvantitativ innehållsanalys av fyra svenska lokaltidningar, Barometern, Ystads Allehanda, Nya Wermlands Tidningen och Norran, som valdes genom ett strategiskt urval. Undersökning gjordes genom att mata och räkna bilder i tidningarnas pappersupplaga under fem dagar. Huvudresultat: Trots förändringarna inom journalistbranschen påverkas inte tidningarnas bilsättning eller bildmäng negativt ur ett kvantitativt perspektiv när spetskompetensen byts ut mot multikompetens på redaktionerna. Oavsätt anställningsform på redaktionerna står bildkvantiteten i fokus. De bilder som publiceras i tidningarna visar på hur multijournalisterna i en större utsträckning, än fotograferna, tvingas arbeta mer tidseffektivt för att kunna uppnå de krav som kvarstår trots att medarbetaren gör samma jobb som tidigare utförts av två stycken.
8
Sjöberg, Hanna, and Andreas Eriksson. "Damernas OS-år - syns det även i rapporteringen? : En kvantitativ- och kvalitativ innehållsanalys av Sportbladets bildinnehåll under OS i Rio de Janeiro 2016." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-30103.
Full textAbstract:
Problemformulering och syfte: Herrarna har länge dominerat i idrottsvärlden och samma har även gällt inom sportjournalistiken. Förr var kvinnor inte tillåtna att idrotta och det blev stora diskussioner när de fick ta plats i sportens värld och även när de fick ta plats i tidningsspalterna (Larsson, 2003:4). Hur ser detta fenomen ut i dag? Denna studie har till syfte att undersöka hur mycket plats kvinnliga idrottare, förbundskaptener och tränare respektive manliga idrottare, förbundskaptener och tränare får synas i en av Sveriges största sportbilagor. Metod och material: Undersökningen är gjord genom en kvantitativ- och en kvalitativ innehållsanalys av Sportbladet. Undersökningen omfattar Sportbladets OS-bevakning 2016, vilket innefattar de dagar OS i Rio de Janeiro pågick – 5 augusti till 21 augusti. Huvudresultat: Resultatet av denna studie kan spegla på att idrottsrapporteringen blivit mer jämställd och att även idrottsvärlden blivit mer jämställd – åtminstone i hänseendet att båda könen får delta i samtliga idrotter och synas i rapporteringen. Resultatet kan även ge en fingervisning om att det är idrottarens prestation som får ta plats i Sportbladets bildinnehåll, helt oberoende på vilket kön idrottaren har.
9
Neumann, Jeff, and Lovisa Hassner. "De hjältemodiga, de värnlösa och de gudalika : En studie av hur Afghanistaninsatsen framställts på bild i Dagens Nyheter, The Times och Politiken." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-19216.
Full textAbstract:
Syftet med studien är att undersöka hur insatsen/kriget i Afghanistan framställs på fotografisk bild i dagstidningarna Dagens Nyheter (Sverige), The Times (Storbritannien) och Politiken (Danmark). Tidningarna är ledande i respektive land och bilderna de publicerar når många läsare. För att närma oss en förståelse för hur insatsen/kriget framställs på bild i respektive tidning har vi använt oss av delfrågor som: I vilken omfattning har bilder från insatsen/kriget i Afghanistan publicerats i de tre tidningarna? Vilka teman, aktörer, källor och nationaliteter går att finna till bilderna i respektive tidning? Hur framställs soldater/civilbefolkning/elitpersoner på bild i de tre tidningarna? Finns det likheter och skillnader mellan de tre tidningarna. Undersökningen är en kombinerad kvantitativ och kvalitativ studie. Som grund har vi den kvantitativa delen för att inventera och ge en överblick över det publicerade materialet. Det visar bland annat vilka aspekter av kriget/insatsen och aktörer som förekommer och i vilken frekvens och omfattning. Den kvalitativa delen består av en bildanalys av ett urval av det kvantifierade materialet. Detta för att nå en djupare förståelse för hur kriget/insatsen och aktörerna framställs och vad de berättar för läsaren. I studien kan vi se att det finns en gemensam västerländsk framställning av insatsen där väst är hjälten och afghanska befolkningen är offer som behöver räddas vilket tyder på en övergripande västerländsk nyhetsdiskurs. Det finns dock en viss skillnad i framställningen av hjälterollen för den danska, svenska och brittiska soldaten i respektive nations tidning, något som visar hur hjältesoldaten anpassas till en nationell nyhetsdiskurs och ideologi.
10
Axelsson, Sofia, and Lotta Svensson. "Den oskarpa sanningen : En kvantitativ och kvalitativ undersökning om tidningen Ttelas nyhetsbilder." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-27128.
Full textAbstract:
Problemformulering och syfte: Tidningar har i många år genomgått nedskärningar av både personal och resurser på grund av ekonomiska anledningar som grundar sig i medieutvecklingen. Genom att titta på lokaltidningen Ttela som fall ville vi se om deras nyhetsbilder påverkats av detta och om de förändrats generellt över tid. Metod och material: Undersökningen är gjord genom en kvantitativ innehållsanalys av tidningen Ttelas lokala nyhetssidor i första delen av tidningen. Tre intervjuer ingick i undersökning i form av respondentintervjuer, de intervjuade är forskaren Maria Nilsson och två bildansvariga på Ttela. Urvalet av tidning var strategiskt då vi ville undersöka en specifik typ av tidning. Det empiriska materialet är insamlat under april 2007 och april 2014. Materialet från 2007 fanns på mikrofilm och materialet från 2014 fanns att hämta i Ttelas e- tidning. Totalt analyserades 717 nyhetsbilder. Huvudresultat: Nyhetsbilderna i tidningen Ttela har minskat med 38% mellan 2007 och 2014. De typer av nyhetsbilder som är populärast i tidningen är porträtt, genrebild och händelse. Bildernas innehåll under 2007 och 2014 består främst av porträtt. Mycket små förändringar har skett inom Ttelas bildjournalistik gällande deras nyhetsbilder, gällande nyhetsbildernas storlek och upphovsmän har det inte skett några stora förändringar. Den största förändringen var att antalet bilder minskat.
11
Andersson, Vanessa, and Sofia Björkesjö. "Vem syns mest? : En studie av bilder i Dagens Nyheter och Aftonbladet ur ett genusperspektiv." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-26928.
Full textAbstract:
Problemformulering och syfte: Medias könsrepresentation har under åren visat sig vara ojämn, både i könens förekomst och i de stereotypiska skildringarna. Under 1970-talet var kvinnorna underrepresenterade i dagstidningarnas material jämfört med männen. Syftet med vår studie var att undersöka på vilket sätt kvinnor och män framställs på bild i tidningarna Dagens Nyheter och Aftonbladet år 2015. Ur ett genusperspektiv ville vi analysera bilder som publicerats under en veckas tid, för att se om det finns skillnader i framställandet av kvinnor och män, samt se hur ofta och var de syns i tidningarna. Vi ville även se om det fanns någon skillnad i hur dagspress och kvällspress framställer kvinnor och män på bild. Metod och urval: Undersökningen genomfördes som en kvantitativ innehållsanalys av bildmaterialet i tidningarna Dagens Nyheter och Aftonbladet. Urvalet av tidningar och bilder är strategiskt gjorda. Huvudresultat: Resultatet visar att kvinnor fortfarande är underrepresenterade män i både dagspress och kvällspress. Kvinnor representeras mest i kultur- och nöjesdelarna, medan männen representeras mest i sporten. Det finns fortfarande skillnader i hur kvinnor och män framställs på bild, men resultatet visar att det har blivit lite jämnare.
12
Herjeby, Jonas, and Ludwig Arnlund. "En bild eller tusen ord? : Bildens roll och status på lokaltidningar." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-24195.
Full textAbstract:
Journalistiken i dag går igenom en förändring till följd av bland annat ägarkoncentrationer, nedskärningar och otydligare gränser mellan publiceringsplattformer, journalister och fotografer. Tidigare forskning visar att bilder får allt större plats i dagstidningar, men att antalet fotografer minskar och att allt fler tidningsredaktioner börjar använda sig av multijournalister som ska arbeta i både text, bild och rörligt material. Syftet med vår studie var att undersöka hur den pågående förändringen av journalistiken kan ha betydelse för bildjournalistiken bland lokaltidningar.
13
Brunzell, Lisa, and Frida Nilson. ""Gävlemodellen" : – Födseln av en unik "bildbyrå" tillhörande två konkurrerande tidningar i Gävle." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för informationsteknologi och medier, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-11153.
Full textAbstract:
The role of the professional photographer is ever changing. The changes take place as the Swedish media industry itself, due to fluctuations in the economy, is forced to change. As the demand for printed news wane, the advertisers seek out other media and free newsprint & the internet take over large portions of the market, the newspaper industry is forced to cut issues and make drastic changes to stay in business. This changes directly affects the way news bureaus are organised and inevitably changes the working conditions of their employees. The two competing newspapers “Arbetarbladet” and Gefle Dagblad” in the Gävle district were affected by this kind of change in quite a unique way. To cut costs the photo departments of the two newspapers were merged, now providing pictures for both rivals and breaking new ground as a Swedish first in doing so. The purpose of this study was/is to research if, and in that case how, the roles of the professional photographers has changed as the departments were merged. We based our research on observations of the everyday tasks at the merged department using these observations to formulate questions for the affected photographers and their supervisors. These observations made it possible for us to gain an understanding of how the photographers dealt with their new working conditions. Observing and participating in the work was also important as it let us, as researchers, gain the respect of the photographers. Our observations and experiences forming the base of our interviews made it possible for us to ask the relevant questions. During the interviews the different ways in which these photographers roles have changed became more distinct. The photographers still perform all those tasks that form the base of their trade, producing pictures, meeting people and documenting important events, but the differences compared to their former roles were drastic. The photographers were no longer expected to take an active role in the journalistic creation of news as this would destroy the neutral balancing act between the two rivalling newspapers. They no longer went to a location with just one reporter, but often with two rivalling ones all in the same car. This major change damages the teamwork between the reporter and the photographer, who are no longer able to freely discuss the way they want to present the story to the readers. The photographers can see both improvements and drawbacks in their daily work after the merge and/but are all/still convinced that future changes are inevitable.<br>Den fotografiska yrkesrollen befinner sig i en ständig förändring. Det sker i takt med att mediemarknaden i Sverige omvandlas på grund av ekonomins svängningar. När efterfrågan på papperstidningar sjunker, annonsörer sviker och gratistidningar och internet tar över allt mer av marknaden, tvingas företagsledningar ta beslut om minskad upplaga och drastiska besparingsåtgärder. Detta har direkt effekt på redaktionsorganisationer och förändrar också oundvikligen villkoren för de som arbetar där. I Gävle drabbas fotograferna på de båda konkurrerande tidningarna Arbetarbladet och Gefle Dagblad på ett unikt sätt. För att spara pengar slogs de båda fotoredaktionerna samman och konkurrenterna blev därmed först i Sverige med att ha en fotoavdelning som skulle fungera som en bildbyrå. Syftet med studien var att undersöka om och i så fall hur fotografernas yrkesroll förändrades i och med sammanslagningen. För att få svar på syftet använde vi oss av observationer av de vardagliga sysslorna på den sammanslagna redaktionen och respondentintervjuer med de berörda fotograferna och deras bildchef. Deltagande observationer gjorde vi för att få insyn i hur arbetet för fotograferna fungerade. Observationerna var också viktiga eftersom de etablerade ett förtroende hos fotograferna för oss som forskare. Det vi såg och upplevde blev sedan viktigt när vi utarbetade intervjufrågor och gjorde det lättare för oss genomföra intervjuerna. I och med respondentintervjuerna kom vi fram till att fotografernas yrkesroll har förändrats på många sätt. Fotograferna förväntas inte längre delta i det journalistiska skapandet av nyheter. Eftersom deras förhållande till de två konkurrerande uppdragsgivarna, ska vara neutralt. En stor skillnad är att fotograferna på ”bildbyrån” numera inte bara har en reporter med sig i bilen på vissa uppdrag, de har två konkurrenter. Detta försvårar samtal mellan reporter och fotograf som inte längre öppet kan prata om vinkel på uppdrag. Men trots alla förändringar är fotograferna är fortfarande fotografer i den bemärkelsen att de fortfarande utför de idealsysslor en fotograf förväntas göra, framställa bilder, möta människor och dokumentera viktiga händelser. Fotograferna ser både positiva och negativa effekter i sin yrkesvardag efter sammanslagningen, alla är överens om att det inte går att undvika förändringar i framtiden.
14
Brunzell, Lisa, and Frida Nilson. ""Gävlemodellen" : – Födseln av en unik "bildbyrå" tillhörande två konkurrerande tidingar i Gävle." Thesis, Mid Sweden University, Department of Information Technology and Media, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-11153.
Full textAbstract:
<p>The role of the professional photographer is ever changing. The changes take place as the Swedish media industry itself, due to fluctuations in the economy, is forced to change. As the demand for printed news wane, the advertisers seek out other media and free newsprint & the internet take over large portions of the market, the newspaper industry is forced to cut issues and make drastic changes to stay in business. This changes directly affects the way news bureaus are organised and inevitably changes the working conditions of their employees. The two competing newspapers “Arbetarbladet” and Gefle Dagblad” in the Gävle district were affected by this kind of change in quite a unique way. To cut costs the photo departments of the two newspapers were merged, now providing pictures for both rivals and breaking new ground as a Swedish first in doing so. The purpose of this study was/is to research if, and in that case how, the roles of the professional photographers has changed as the departments were merged. We based our research on observations of the everyday tasks at the merged department using these observations to formulate questions for the affected photographers and their supervisors. These observations made it possible for us to gain an understanding of how the photographers dealt with their new working conditions. Observing and participating in the work was also important as it let us, as researchers, gain the respect of the photographers. Our observations and experiences forming the base of our interviews made it possible for us to ask the relevant questions. During the interviews the different ways in which these photographers roles have changed became more distinct. The photographers still perform all those tasks that form the base of their trade, producing pictures, meeting people and documenting important events, but the differences compared to their former roles were drastic. The photographers were no longer expected to take an active role in the journalistic creation of news as this would destroy the neutral balancing act between the two rivalling newspapers. They no longer went to a location with just one reporter, but often with two rivalling ones all in the same car. This major change damages the teamwork between the reporter and the photographer, who are no longer able to freely discuss the way they want to present the story to the readers. The photographers can see both improvements and drawbacks in their daily work after the merge and/but are all/still convinced that future changes are inevitable.</p><br><p>Den fotografiska yrkesrollen befinner sig i en ständig förändring. Det sker i takt med att mediemarknaden i Sverige omvandlas på grund av ekonomins svängningar. När efterfrågan på papperstidningar sjunker, annonsörer sviker och gratistidningar och internet tar över allt mer av marknaden, tvingas företagsledningar ta beslut om minskad upplaga och drastiska besparingsåtgärder. Detta har direkt effekt på redaktionsorganisationer och förändrar också oundvikligen villkoren för de som arbetar där. I Gävle drabbas fotograferna på de båda konkurrerande tidningarna Arbetarbladet och Gefle Dagblad på ett unikt sätt. För att spara pengar slogs de båda fotoredaktionerna samman och konkurrenterna blev därmed först i Sverige med att ha en fotoavdelning som skulle fungera som en bildbyrå.</p><p> </p><p>Syftet med studien var att undersöka om och i så fall hur fotografernas yrkesroll förändrades i och med sammanslagningen.</p><p> </p><p>För att få svar på syftet använde vi oss av observationer av de vardagliga sysslorna på den sammanslagna redaktionen och respondentintervjuer med de berörda fotograferna och deras bildchef. Deltagande observationer gjorde vi för att få insyn i hur arbetet för fotograferna fungerade. Observationerna var också viktiga eftersom de etablerade ett förtroende hos fotograferna för oss som forskare. Det vi såg och upplevde blev sedan viktigt när vi utarbetade intervjufrågor och gjorde det lättare för oss genomföra intervjuerna.</p><p> </p><p>I och med respondentintervjuerna kom vi fram till att fotografernas yrkesroll har förändrats på många sätt. Fotograferna förväntas inte längre delta i det journalistiska skapandet av nyheter. Eftersom deras förhållande till de två konkurrerande uppdragsgivarna, ska vara neutralt. En stor skillnad är att fotograferna på ”bildbyrån” numera inte bara har en reporter med sig i bilen på vissa uppdrag, de har två konkurrenter. Detta försvårar samtal mellan reporter och fotograf som inte längre öppet kan prata om vinkel på uppdrag. Men trots alla förändringar är fotograferna är fortfarande fotografer i den bemärkelsen att de fortfarande utför de idealsysslor en fotograf förväntas göra, framställa bilder, möta människor och dokumentera viktiga händelser. Fotograferna ser både positiva och negativa effekter i sin yrkesvardag efter sammanslagningen, alla är överens om att det inte går att undvika förändringar i framtiden.</p>
15
Sidenbladh, Daniel, and Maria Marcault. ""Kan du inte låtsas slå henne på käften igen?" : Intervju med sex svenska pressfotografer om arrangerade bilder." Thesis, Mid Sweden University, Department of Information Technology and Media, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-11120.
Full textAbstract:
<p>Man brukar säga att kameran aldrig ljuger. Ändå blir folk ständigt lurade av bilder. Ett exempel är bilderna från Timisoara, där offren för en påstådd massaker visade sig ha dött av naturliga orsaker. Trots det landar debatten om bilders äkthet oftast i ett ifrågasättande av digital manipulation. Den kända diskussionen om huruvida man ska plocka bort en störande servett ur bilden innan fotograferingstillfället eller efteråt på digital väg, berörde aldrig åsikten att servetten kunde få ligga kvar för att undvika att förfalska verkligheten. Att det inte finns konsensus kring vad arrangerade bilder är och när de är okej bevisas av att vissa arrangerade bilder vinner pris medan andra leder till fotografens avskedande.</p><p>Därför handlar den här undersökningen om sex svenska pressfotografers åsikter och tankar kring arrangerade bilder. Vi har genomfört djupintervjuer med sex utvalda svenska pressfotografer utifrån frågeställningarna vad fotografer anser är en arrangerad bild, varför en fotograf väljer att arrangera bilder, i vilka situationer det är accepterat att iscensätta en bild samt om och på vilket sätt det spelar någon roll att en bild är arrangerad är.</p><p>Respondenterna menar att en bild är arrangerad om fotografen påverkat skeendet. Att påverka bilden är ofrånkomligt, men det är inte samma sak som att påverka omgivningen som fotograferas. För att bilden ska räknas som arrangerad krävs att den i någon mån är regisserad, var gränsen går för <em>hur </em>regisserad den kan vara är mycket individuellt.</p><p>En arrangerad bild kan bara vara trovärdig om man är helt öppen med att den är arrangerad, menar de intervjuade fotograferna. Trovärdigheten är mycket beroende av sammanhanget, och i exempelvis nyhetssammanhang är arrangerade bilder oacceptabelt.</p><p>Anledningarna till att fotografer arrangerar är många. Den främsta är tidspress, men även press från arbetsgivaren och estetiska faktorer bidrar. En nackdel med att arrangera en bild är att den kan förlora sin känsla. Men om det är okej eller inte att arrangera är något som måste avgöras från situation till situation, tycker respondenterna. Nyheter bör i stort sett aldrig arrangeras, i känsliga lägen är det också bäst att låta bli. Men det viktiga i alla situationer är att inte använda bilder för att lura läsaren</p>
16
Wesolowski, Emil, and Hilda Arneback. "Blod som toppar. En analys av vinnarbilder i World Press Photo och Årets Bild 1996-2016." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-30008.
Full textAbstract:
Ambitionen med denna studie var att undersöka vad som i bildjournalistiska tävlingssammanhang anses vara eftersträvansvärt och därigenom blottlägga normer och ideal inom den bildjournalistiska professionen. Vi har tittat på tävlingar som en i en rad av normgivande mekanismer och de ideal som speglas i denna form. Undersökningen bestod av en kvantitativ och en kvalitativ del. I den kvantitativa delen tittade vi på bland annat på vilka teman som gestaltas i vinnarbilder från internationella World Press Photo samt svenska Årets Bild mellan åren 1996–2016. I den kvalitativa delen gjorde vi sedan nedslag i de vanligast förekommande temakategorierna i respektive tävling med en semiotisk bildanalys. Resultaten visade på samma tendenser som tidigare forskning har konstaterat, nämligen att krig var det vanligast förekommande temat i båda tävlingarna. Men en viss skillnad gick också att se, vinnarbilder i World Press Photo representerade ett färre antal teman och det näst största temat var sociala problem, medan Årets Bild hade en större representation och andraplatsen delades av tre teman: brott/terrorism, naturkatastrof/klimathot och framstående personer. Den kvalitativa analysen visade att drabbade barn och sörjande anhöriga var två återkommande innehåll i bilder på temat krig.
17
Björk, Lisa, and Andersson Lena Ledin. "Alla vet vad som gäller : En studie om bildpolicy på fyra svenska dagspresstidningar." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för informationsteknologi och medier, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-13261.
Full text
18
Gustafsson, Frida, and Sara Pettersson. "Glada kvinnor och arga män : en studie av bilder i tidningen Aftonbladet ur ett genusperspektiv." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för informationsteknologi och medier, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-7812.
Full textAbstract:
Män och kvinnor framställs på olika sätt i massmedia. Mannen förekommer mer ityngre ämnen i artiklar som handlar om politik, makt och seriösa krönikor medankvinnan figurerar mer i nöjen, feature och artiklar om skönhet. I nyhetsmedier ärmannen den som får ta mest plats och kvinnan är underrepresenterad. Eftersommedias bild av omvärlden påverkar samhället och mottagarna kan medias version avgenus skapa en stereotyp bild av hur kvinnan och mannen ska vara. Studien bygger på en kvantitativ- och en kvalitativ innehållsanalys där fotografier itidningen Aftonbladet analyserades under en vecka. Undersökningens frågor byggerpå ett genusperspektiv och som analysredskap användes den semiotiskabildanalysmodellen. Resultatet visar att mannen är överrepresenterad i Aftonbladet och att kvinnan intefinns med i samma utsträckning. Mannen framställs också i högre utsträckning isamband med sin yrkesroll, politik och makt medan kvinnan förekommer oftare iämnen som rör skönhet, familj och hälsa. När kvinnan förekommer på bild är hongladare än männen som oftare ser arga, bestämda och allvarliga ut. Studien visar attkvinnan visar upp styrka, självsäkerhet och glädje på bilderna, någonting som gåremot tidigare forskning där kvinnan ofta framställs som offer.
19
Karlsson, Theresé. "Blod som droppar är det som toppar : en bildanalys av vinnarbilderna i tävlingen Årets bild under åren 2004-2014." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för kulturvetenskaper (KV), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-45932.
Full textAbstract:
I denna uppsats studeras vilka teman, samt vilka formala och estetiska likheter och skillnader som förekommer i tävlingen Årets Bild, med fokus på vinnarbilderna under åren 2004-2014 i kategorin med samma namn. En innehållsanalys har gjorts på de elva bilderna och även en mer djupgående semiotisk och formal analys på fyra av dessa. Materialet blir belyst utifrån Susan Sontags teorier om att se andras lidande, Greenwood och Smiths undersökning av tävlingen Picture of the Year, samt Roland Barthes teorier om text och bild. Resultatet av studien visar att de teman som främst förekommer inom tävlingen är brott/terrorism och att bilderna nästan uteslutande avbildar en händelse efter att de ägt rum. Resultatet visar att text och bild hör ihop och att bilderna i många fall förlorar sin betydelse utan en beskrivande text. Tolkningen av bilderna är beroende av texter som placerar dem i en kontext. Över lag visar bilderna på lidande av olika slag. Det kan vara långvarigt lidande, framtida lidande eller direkt lidande- som direkt visar på döda eller skadade människor. De bilder som är mest brutala är de bilder som visar på händelser nära eller i Sverige.
20
Brodelis, Melinda, and Nora Lorek. "Vad är en vinnarbild? : En kvantitativ studie av vinnarbilderna i Årets Bilds kategorier Nyhetsbild Sverige och Nyhetsbild Utland 2006-2015." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-26983.
Full textAbstract:
I denna uppsats görs en bildanalys av vinnarbilderna i den svenska pressfototävlingen Årets Bild i kategorierna Nyhetsbild Utland och Nyhetsbild Sverige åren 2006-2015. Syftet med studien är att undersöka skillnaderna i de två valda kategorierna och att se om teorierna om lidande som porträtteras stämmer överens med våra resultat eller ej. Genom en analys av vinnarbilderna i de två kategorierna vill vi visa på eventuella strukturer i prisbelönta nyhetsbilder samt lägga en grund för framtida och mer ingående forskning av vinnande nyhetsbilder i svenska pressfototävlingar. Studien är en kvantitativ undersökning där vi använt oss av bildanalyser av de 54 bilder som vunnit i nyhetsbildskategorierna mellan 2006-2015. Vi har använt oss av retorisk och semiotisk bildanalys. Resultatet vi fått visar att vinnarbilderna i kategorierna huvudsakligen visar ett begränsat antal teman; naturkatastrofer, fattigdom och sociala problem samt krig och konflikt. Majoriteten av bilderna är negativt laddade och föreställer människor som visar negativa känslor. Samtliga bilder förutom en som kammade hem pris, innehöll detaljer som gjorde att de stack ut från mängden och som tilltalade oss. Exempel på det är punctum eller symboler som syntes i bilden. Det gjorde att vi drog slutsatsen att det är en av faktorerna som påverkar bildens chans att vinna i tävlingar som Årets Bild.
21
Gabrielsson, Robert, and Troy Enekvist. "Den svenska dagspressen på Instagram : En studie om hur svensk dagspress använder sig av Instagram." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-30100.
Full textAbstract:
Problemformulering och syfte: Medierna rör sig mot digitala plattformar. Samtidigt försöker nyhetstidningar anpassa sig till ett nytt medielandskap för att på bästa sätt möta sin publik. Bland svensk dagspress kämpar många tidningar för sin överlevnad och deras bildredaktioner läggs ner en efter en. Tidningar figurerar allt mer på sociala medier och det bildbaserade sociala mediet Instagram är i skrivande stund mer populärt än någonsin bland svenskarna, ett relativt nytt medium som de svenska tidningarna precis har börjat använda.
Syftet med denna studie var att undersöka om svensk dagspress anpassar sig till det nu rådande digitala landskapet, det vill säga publicerar sig på Instagram. Vi sökte svar på hur deras användning av Instagram såg ut samt om tidningarna hade en policy för mediet, och i dessa fall, hur den såg ut. Metod och material: Mellan 9 och 11 november 2016 undersöktes hur många svenska dagstidningar som använder Instagram, samt vad som publicerades. Detta kompletterades med åtta stycken intervjuer för att få mer djupgående svar kring svensk dagspress Instagramanvändning. Huvudresultat: 86 procent av de svenska dagstidningar hade ett Instagramkonto. Främst publicerades nyhetsbilder, de stod för 45 procent av det totala antalet publicerade bilder. Resterande bilder var till största del behind the scenes-bilder - 16 procent, video - 13 procent och läsarbilder - 10 procent. I de kvalitativa intervjuerna fann vi en svensk dagspress på ett experimentstadie där man testar sig fram med vad som fungerar. De intervjuade (med Instagram) önskade en länkfunktion via Instagram för att kunna flytta läsare till sin webbplats. Denna funktion var i skrivande stund inte möjlig. Samtliga med Instagram såg det som en plattform man bör vara på eftersom det är där publiken och deras läsare finns.
22
Hellman, Kristoffer, and Robin Lorentz-Allard. "Är det någon som tittar? : En kvantitativ studie om ljubildspelens karaktär och popularitet på Helsingborgs Dagblads hemsida hd.se." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för informationsteknologi och medier, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-13778.
Full textAbstract:
Ljudbildspel har producerats på tidningar i Sverige sedan 2007. De har blivit ett allt mer vanligt förekommande medieformat som idag syns på såväl kvällspressens, de stora morgontidningarnas och de lokala tidningarnas hemsidor. Samtidigt gör så gott som alla redaktioner nedskärningar, vilket inte minst drabbar fotograferna vars arbetsbörda växer i och med att bilder får en allt mer framträdande roll i pressen (Frigyes, 2010, s. 4-10). Produktionen av ljudbildspel är tidskrävande då fotografen inte bara tar bilder utan även ska ta fram ljud och klippa ihop det tillsammans med bilderna. I den här fallstudien av hd.se undersöks hur många som tittar på ljudbildspelen på deras hemsida samt om det finns vissa gemensamma karaktärsdrag hos de ljudbildspel som är mest besökta. Studien delas in i två delar där resultaten kombineras för att besvara studiens syften och frågeställningar. Den första delen av studien är en granskning av ljudbildspelens besöksstatistik samt besöksstatistik på andra delar av hemsidan för att utröna hur många som tittar på ljudbildspelen. Den andra delen är en kvantitativ innehållsanalys av samtliga ljudbildspel på hd.se där vi undersöker specifika karaktärsdrag hos varje ljudbildspel samt undersöker hur man puffat (gjort reklam) för ljudbildspelen både på webben och i papperstidningen. Båda delarna av studien kombineras för att svara på om de mest besökta ljudbildspelen har några specifika karaktärsdrag gemensamt. Studiens resultat visar att ljudbildspelen på hd.se har färre unika besökare än artiklar som behandlar samma ämne. Skillnaden till artiklarna var dock relativt liten. Med tanke på att ljudbildspelen är svåra att hitta på hd.se kan man ändå säga att intresset för ljudbildspelen är relativt stort. Intresset har dessutom stadigt ökat sedan man började producera dem 2007. Studiens resultat visar även att ljudbildspel på hd.se med vissa karaktärsdrag har fler unika sidvisningar än övriga ljudbildspel, samtidigt som dessa karaktärsdrag oftast saknas i ljudbildspelen. Exempel på dessa karaktärsdrag är ljudbildspel som behandlar ämnen som brott och juridik samt innehåller negativa inslag. Vidare har studien visat att ljudbildspel som man puffat för på hd.se har fler unika sidvisningar samtidigt som puffar i papperstidningen inte verkar påverka antalet unika sidvisningar.
23
Hansson, Klara, and Mathilda Ljung. "Fotografiernas väg till ikonsstatus." Thesis, Linköpings universitet, Medie- och Informationsteknik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-160518.
Full textAbstract:
Uppsatsen behandlar ikoniska fotografier med syftet att undersöka varför vissa fotografier uppnår ikonstatus och andra inte. Studien är baserad på litteratur samt intervjuer med såväl lekmän som experter.
24
Rodling, Emma, and Maria Ekman. ""En skål för andras lidande" : Bildanalys av vinnarbilderna i World Press Photo of the Year mellan 1999-2008." Thesis, Mid Sweden University, Department of Information Technology and Media, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-11142.
Full textAbstract:
<p>En undersökning av vinnarbilderna i World Press Photo of the Year mellan 1999-2008. World Press Photo är världens största fototävling och är prestigefylld att vinna för pressfotografer. Syftet var att undersöka vad de senaste årens bildjournalistik förmedlar till sina betraktare genom nyhetsbilderna som vunnit World Press Photo of the Year under 2000-talet. Syftet har förgrenat sig i frågeställningarna:</p><p>Vilka teman har vinnarbilderna i World Press Photo of the Year mellan 1999-2008?</p><p>Vad förmedlar innehållet i bilderna?</p><p>Vad finns det för likheter och skillnader mellan bilderna?</p><p>Studien är en kvalitativ undersökning där vi gjort bildanalyser av vinnarbilderna i World Press Photo of the Year mellan 1999-2008. Vi har använt oss av semiotisk och retorisk bildanalys. Resultaten visar att vinnarbilderna som representerar det bästa inom bildjournalistiken visar ett begränsat antal teman, krig, sociala problem och fattigdom samt naturkatastrofer. De flesta bilderna är från Asien och framförallt Mellanöstern. Bilderna är negativt laddade och människorna på bilderna visar oftast sorg och lidande.</p>
25
Delang, Kerstin. "Trümmer, Träume, Alltag." Saechsische Landesbibliothek- Staats- und Universitaetsbibliothek Dresden, 2007. http://nbn-resolving.de/urn:nbn:de:swb:14-1168855918293-75876.
Full textAbstract:
Das gegenwärtig in der Ausstellung &quot;Trümmer - Träume - Alltag. Das DDR-Bild der Dresdner Pressefotografen Höhne/ Pohl 1945/1990&quot; erstmals der Öffentlichkeit präsentierte Archiv der Bildjournalisten Erich Höhne (1912-1999) und Erich Pohl (1904-1968) wurde 1992 vollständig von der Deutschen Fotothek der Sächsischen Landesbibliothek erworben...