Academic literature on the topic 'Biogasreaktor'

Uppgiften för examensarbetet har varit att göra en bestämning av ammoniumhalten ibiogasslurry med hjälp av jonkromatografi. Resultatet från analysen har sedan jämförtsstatistiskt för att bland annat se repeterbarheten för metoden. Metoden har även jämförts medden spektrofotometriska metoden som finns på Sobacken, så kallad Langemetoden.Ammoniumhalten är en parameter som påverkar biogasbildningen i rötkammaren och det ärdärför viktigt att denna hålls låg.Jonkromatografi är en separtionsmetod som bygger på jonbyteskromatografi. En separationsker i en kolonn innehållande en stationär fas och genom den flödar den mobila fasen ochäven provet. Den stationära fasen och eleuenten har olika laddningar, för katjonkolonnen ärden stationära fasen negativ och den mobila positiv. Jonkromatografens katjonkolonn kräveratt provet är fritt från alkoholer och partiklar större än 0,45 μm. pH ska även ligga mellan 2,5och 3,5 och provet ska spädas med eluenten. Provet har därför beretts i ett antal steg;centrifugering, surgörning samt filtrering. Eventuella alkoholer har testats genom att köraprovet på HPLC och jämfört med en standard innehållande metanol, etanol, propanol ochbutanol. Resultatet från HPLCn gav att provet var fritt från alkoholer och kunde då analyseraspå jonkromatografen. Spädning hundra gånger krävdes för att en god separation skulle skeoch kromatogrammet skulle kunna integreras på ett bra sätt. För att få ut koncentrationengjorde en standardkurva för ammoniumjoner.Resultatet från mätningarna har gett att repeterbarheten för jonkromatografen är god.Jämförelse mellan jonkromatografin och Langemetoden visade att det fanns en signifikantskillnad mellan mätningarna, där jonkromatografin endast ger ca 65 % av värdet frånLangemetoden. En test visade att Langemetoden reagerar med aminosyrakväve, intekvantitativt, men så mycket att det skulle kunna förklara skillnaden mellan metoderna.Resultatet pekar på att de höga koncentrationerna av ammoniumkväve som man uppmäter vidSobacken, i verkligheten är klart lägre. Vidare undersökningar krävs för att klarlägga dettanoggrannare.

Die Effizienz von Biogasreaktoren hängt im wesentlichen Maße von der Substratverwertung durch die beteiligte Mikroflora ab. Die genaue Zusammensetzung der mikrobiellen Gemeinschaft ist jedoch bislang nur oberflächlich charakterisiert. In dieser Studie wird daher eine Übersicht über die mikrobielle Diversität in verschiedenen Biogasreaktorentypen (Rührkesselreaktor, Leach-bed-Reaktor, Festbett-Anaerobfilter) während der Fermentation verschiedener pflanzlicher Substrate (Mais-, Rüben-, Triticum-Ganzpflanzensilage, teilweise in Kofermentation mit Rindergülle) gegeben. Die Charakterisierung der Mikrobiologie erfolgte mittels der Entwicklung und nachfolgenden bioinformatischen Analyse von 16S rDNA Bibliotheken. Es wurden insgesamt sechs 16S rDNA Bibliotheken konstruiert. Insgesamt umfassten diese sechs 16S rDNA Bibliotheken 627 Klone. Mittels der zugehörigen fingerprint-Muster (amplified rDNA restriction analysis, ARDRA) wurden innerhalb der sechs 16S rDNA Bibliotheken 223 taxonomische Gruppen (operational taxonomic units, OTU) detektiert. Zur Erfassung der Archaea wurden 402 Klone analysiert. Für die Erfassung der Bacteria wurden 283 Klone untersucht. Damit wurden 114 Archaea OTU sowie 109 Bacteria OTU detektiert. Die Dominanz von hydrogenotrophen Methanbildnern in den Archaeaspezifischen 16S rDNA Bibliotheken sowie deren große Diversität sind Indizien für eine verstärkte Bildung von Methan durch Oxidation von CO2. In diesem Falle würde die Verwertung des Acetats überwiegend durch syntrophe Bacteria erfolgen. Die Analyse der Diversität innerhalb der Domäne Bacteria ergab für den Rührkesselreaktor bei der Kofermentation von Maissilage und Gülle im Normalzustand eine hohe Diversität unter den Vertretern der Phyla Firmicutes mit dem Genus Clostridium.
The efficiency of biogas reactors depends on the substrate utilisation by the involved microbial community. However, the exact composition of the microbial biocoenosis was rudimental characterized. In this study an overview of the microbial diversity in different anaerobic biogas reactor types (completly stirred tank reactor, leach bed reactor, fixed bed anaerobic filter) is given for the fermentation of different substrates (corn-, carrots-, triticale whole crop silage as renewable raw materials, partly in co-fermentation with cattle liquid manure). The characterisation of the microbial community was conducted via the construction of 16S rDNA libraries for both, methanogenic Archaea and fermentative Bacteria. Individual taxonomic groups within the 16S rDNA libraries were determined by means of amplified rDNA restriction analysis (ARDRA). The taxonomic classification of these groups was performed via a phylogenetic analysis of representative 16S rDNA sequences. In total six 16S rDNA libraries with 627 clones were developed. Together 223 taxonomic groups were detected; from these 114 was assigned to the domain Archaea and further 109 was assigned to the domain Bacteria. Within the examined biogas reactors a high diversity was found within the hydrogenotrophic methane producing Archaea, acetotrophic methane producing Archaea appears only with a comparatively small diversity. From the domain Bacteria fermentative species of phylum Firmicutes especially of the genus Clostridium were found to be dominant in the microbial community.