Academic literature on the topic 'Bipolär sjukdom typ 1'

Bakgrund: Vid bipolär sjukdom kan sinnestillståndet skifta mellan upprymt stämningsläge och svår depression. Sjukdomsbilden står i fokus och är grundläggande för att diagnostisera en individ med bipolär sjukdom. Behandling för bipolär sjukdom är framför allt farmakologisk men psykoterapi tillämpas vid behov. Ett gemensamt arbete mellan patient, familjemedlemmar och vårdteamet kan bidra till bättre förutsättningar till återhämtning. Syfte: Syftet var att belysa vuxna personers upplevelser av att leva med bipolär sjukdom. Metod: En allmän litteraturöversikt genomfördes baserad på tio kvalitativa artiklar i resultatet.  Resultat: Vid analys av de sammanställda vetenskapliga artiklarnas resultat framkom det fem teman: att förlora och återta kontrollen, påverkan på interpersonella relationer, påverkan på självbilden/identiteten, upplevelse av stigmatisering och upplevelse av medicinsk behandling. Personer hade svårigheter att kontrollera sina beteenden och humörsvängningarna vid bipolär sjukdom. Kontrollförlusten medförde att de gjorde handlingar som de inte skulle göra när de var symtomfri, vilket skapade känslor av skam och skuld. Sjukdomen påverkade även interpersonella relationer och ledde till förlust av studier, jobb samt identitet. Den maniska episoden kännetecknades av positiva upplevelser, kontrollförlust och pågående pinsamheter. Den depressiva episoden präglades av negativa tankar och känslor. Livsstilsförändringar och olika metoder användes i kombination med medicinering för att hantera sjukdomen. Slutsats: Bipolär sjukdom är en komplex psykisk sjukdom som skapar stort lidande för den drabbade. Symtomen är som berg- och dalbana och oförutsägbar vilket skapar svårigheter att förstå och hantera humörsvängningar. Trots utmaningarna kan sjukdomens omfattning och leva med samt ha ett relativt bra liv med hjälp av olika hanteringsstrategier.
Background: Bipolar disorder is a state of mind the can shift between elevation and severe depression. The disease picture is in focus and is fundamental to diagnosing an individual with bipolar disorder.Treatment for bipolar disorder is primarily pharmacological, but psychotherapy is applied if necessary. Good cooperation between the patient, family members and the care team can help the patient to get better condition for recovery through treatment.  Aim: The aim was to highlight adults' experiences of living with bipolar disorder.  Method: A general literature review was carried out based on ten qualitative articles in the results. Results: An analysis of the results of the compiled scientific articles revealed five themes: losing and regaining control, impact on interpersonal relationships, impact on self-image / identity, experience of stigma and experience of medical treatment. People had difficulty controlling their behaviors and mood swings in bipolar disorder. The loss of control meant that they did actions that they would not do when they were symptom-free, which created feelings of shame and guilt. The disease also affected interpersonal relationships and led to loss of studies, jobs and identity. The manic episode was characterized by positive experiences, loss of control and ongoing embarrassment. The depressive episode was characterized by negative thoughts and feelings. Lifestyle changes and various methods were used in combination with medication to manage the disease. Conclusion: Bipolar disorder is a complex mental illness that creates great suffering for people who have the diagnosis. The symptoms are like a roller coaster and unpredictable, which creates difficulties to understand and manage the mood swings. Despite the challenges, it is possible to limit the extent of the disease and live with it and have a relatively good life with the help of different management strategies.

Abstrakt Bakgrund: Bipolär sjukdom innebär att individen pendlar mellan upprymdhet (mani) och nedstämdhet (depression). Bipolär sjukdom kan drabba alla åldrar och riskfaktorer är ärftlighet och miljö. En välkänd farmakologisk behandling är litium som har använts mer än 60 år i Sverige. Litium har ett snävt terapeutisk intervall och har visat en bra effekt vid återfallsbyggande vid bipolär sjukdom. Quetiapin är ett antipsykotikum som används vid bipolär depression. Enligt den nuvarande behandlingsrekommendationen är litium och quetiapin lika bra för behandling mot akut mani. Syfte: Att jämföra behandling med läkemedlen litium och quetiapin i monoterapi vid bipolär sjukdom typ 1 manisk episod, för att se vad som ligger till grund för nuvarande behandlingsrekommendation med avseende på effekt och biverkningar. Metod: Det skedde en systematisk litteratursökning i databaserna Pubmed, Cochrane Library samt PsycINFO. Inkluderade studier var randomiserade studier, metaanalyser och observationsstudier. Med hjälp av granskningsmallar från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering utfördes en relevans-och kvalitetsgranskning av studierna. Resultat: Fem studier inkluderades. Quetiapin sänkte totalpoängen i Young Mania Rating Scale (YMRS) med 50 % jämfört med litium men däremot fungerade litium i monoterapi under en längre tid jämfört med quetiapin. YMRS är en skattningsskala som används tillsammans med DSM-5 för att göra en bedömning av sjukdoms- och symtomgraden. Quetiapin hade flera lindriga biverkningar jämfört med litium som kan ge allvarlig njurskada. Slutsats: Quetiapin kan fungera som ett monoterapi läkemedel för behandling vid bipolär sjukdom typ 1 manisk episod eftersom quetiapin har en förmåga att sänka YMRS totalpoäng. Litium kan användas i monoterapi under en längre tid samt biverkningsprofil är mer kända jämfört med quetiapin. Litium är ett bättre alternativ jämfört med quetiapin med avseende på effekt och biverkning.

I syfte att undersöka psykometriska egenskaper hos Affektiv självskattningsskala (AS-18) fyllde 88 patienter med diagnos bipolär typ I (N=46) eller typ II (N=42) i självskattningsskalorna AS-18 och MADRS-S vid två tillfällen med en dags mellanrum. Principalkomponentsanalys för AS-18 genomfördes med extrahering av två komponenter. Items laddade i de delskalor de tillhörde. Intern konsistens mättes med Cronbachs alfa och överensstämmelse med Cohens kappa. Test-retest-reliabiliteten beräknades. Grupperna bipolär typ I och typ II skiljde sig inte åt, vid rutinuppföljningsbesök, vad gäller skattning av mani eller depression. Studien gällande AS-18 visade att faktorstrukturen från tidigare studier kunde bekräftas, att test-retest-reliabiliteten var hög och att AS-18 är användbar även för patienter med bipolär typ II-diagnos. Skalan hade sammanfattningsvis goda psykometriska egenskaper.

Psykoterapeutexamensarbete (PTU)

Background: In Sweden 750 children and adolescents’ are diagnosed with diabetes mellitus type 1 every year. Adolescence is often a time of searching for identity and liberation from parents. Through this period adolescents are supposed to find their place in society. For the affected adolescents a new world of challenges suddenly opens. Aim: The purpose was to describe adolescents’ experience of living with diabetes mellitus type 1. Method: The study is based on scientific articles that have been found from databases. The participated adolescents in the articles were 10-19 years old. Result: The results showed that diabetes affected the adolescents’ lives greatly. There were both positive and negative experiences that often depended on how well the disease was integrated into their lives. Peers and parents had an important role in providing support but also sometimes felt nagging and overprotective. Conclusions: It’s important for the nurse to have knowledge about diabetes and how it affects life of adolescent. The adolescents thought it was important to control the disease and to be like everybody else. In this matter it is important for the nurse to be able to educate and support adolescents’ and protect their integrity through understanding and knowledge.

Bakgrund: I Sverige insjuknar 750 barn och ungdomar varje år i diabetes mellitus typ 1. Ungdomstiden är för många fylld av identitetssökande och frigörelse från föräldrarna. Genom denna utvecklingsperiod i livet ska de hitta sin plats i samhället. För de drabbade ungdomarna öppnas plötsligt en helt ny värld av utmaningar. Syfte: Syftet var att beskriva ungdomars upplevelse av att leva med diabetes mellitus typ 1. Metod: Litteraturstudien är uppbygg av vetenskapliga artiklar som sökts fram via databaserna PubMed och Cinahl. Ungdomar som medverkade i de utvalda artiklarna var mellan 10-19 år. Resultat: Resultatet visar att diabetes påverkade ungdomarnas liv i hög grad. Det fanns både positiva och negativa upplevelser som många gånger var beroende av hur väl sjukdomen var integrerad i deras liv. Vänner och föräldrar spelade en viktig roll genom att stötta och inge trygghet men upplevdes även ibland tjatiga och överbeskyddande. Slutsats: Det är viktigt för sjuksköterskan att ha kunskap om diabetes och hur detta påverkar ungdomars liv. För ungdomar är det viktigt att ha kontroll över sjukdomen och att kunna vara som alla andra. Här har sjuksköterskan en viktig roll att genom förståelse och kunskap kunna utbilda och stötta ungdomarna individuellt och värna om deras integritet.

Bakgrund: Diabetes Mellitus typ 1 är en autoimmun sjukdom som innebär att kroppens eget immunförsvar förstör insulinproduktionen. Graviditet är en stressituation för kroppen, vilket leder till ökad förbränning och därmed ökat energibehov. Syfte: Syftet med studien var att belysa diabetes typ 1 sjuka kvinnors upplevelser av sin sjukdom i samband med graviditet. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på sju vetenskapliga originalartiklar gjordes. Artiklarna kvalitetsgranskades och de artiklar som inkluderades var av hög och medelhög kvalitet. Därefter gjordes analys av materialet med innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom två huvudkategorier; Påverkan av sammanhang och Mötet med vårdpersonal. Slutsats: Det är viktigt att kvinnor med Diabetes Mellitus typ 1 får den kunskap som krävs för att kunna hantera sin graviditet. Kvinnorna upplever dock en kunskapsbrist hos vårdgivarna, både när det rör sig om sjukdomen, men även när det gäller hur graviditeten kan påverka sjukdomen.

Introduktion/Bakgrund: Diabetes typ 1 är en av de vanligaste kroniska sjukdomar som drabbar ungdomar. I Sverige lever cirka 50 000 med diabetes typ 1, varav ungefär 7000 är barn och ungdomar. Sjukdomen debuterar vanligtvis i ungdomsåren, samtidigt som ungdomarna genomgår en snabb utvecklingskurva och kämpar med att finna sin egna identitet. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att beskriva faktorer som påverkar det dagliga livet hos ungdomar med diabetes typ 1. Metod: Litteraturstudie utgick från Polit och Becks (2017) nio steg. CINAHL och PubMed användes för att samla in relevanta artiklar. Kvalitetsgranskning enligt granskningsmallarna för kvalitativa artiklar enligt Forsberg & Wengström (2013). Induktivt förhållningssätt tillämpades vid analys och resultatet bestod av tio artiklar. Resultat: I artiklarna framkom olika faktorer som påverkade det dagliga livet hos ungdomar med diabetes typ 1. Tre teman identifierades: Känslan av att vara annorlunda, Balans i vardagen och Den sociala världen. Slutsats: Flertalet faktorer identifierades som påverkade det dagliga livet hos ungdomar med diabetes typ 1. Att få känna sig normal och få slippa sin sjukdom var något som majoriteten strävade efter. Andra faktorer som framkom var kost, träning, sömn, familjära relationer, vänner, skola och oro inför sjukvården.

Diabetes typ 1 är en av de sjukdomar som ständigt ökar. Sjukdomen för med sig stora kostnader för samhället och på individnivå kan komplikationer utgöra stor risk och livshotande tillstånd för patienten. Behandling vid diabetes typ 1 består till största del av insulininjektioner och noggrann kontroll av blodsockret. Vården som ges till de som insjuknat i diabetes typ 1 strävar efter att hjälpa patienten till god egenvård och som i längden kan bidra till bättre hälsa. I samband med att sjukdomen tar plats i den sjukes vardag, i detta fall hos barnet, kommer sjukdomen inte enbart påverka barnet utan även familjen. Författarna valde att belysa ämnet då de båda har erfarenheter och intresse inom ämnet. Syftet med denna studie är att belysa ur ett föräldraperspektiv hur familjen påverkas när ett barn har diabetes typ 1. Författarna valde att göra en litteraturstudie som innebär att redan befintlig kunskap sammanställs. Studien består av 10 artiklar av både kvalitativ och kvantitativ forskning. Resultatet i studien visade att föräldrarna uttryckt familjens upplevelse. Det visade sig att familjen upplevde att deras rutiner i vardagen förändrades i och med att barnet blev sjukt. Familjen är i behov av kunskap och stöd för att få den nya vardagen att fungera samt stöd från vårdpersonal och andra familjer. I diskussionen tar författarna upp de tre teman som framkom i resultatet.