To see the other types of publications on this topic, follow the link: Blair family.
Dissertations / Theses on the topic 'Blair family'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 22 dissertations / theses for your research on the topic 'Blair family.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Hultin, Hanna. ""Även om man inte blir exakt som vilken annan familjsom helst" : En kvalitativ studie om föreställningar kring familjehemsuppdraget." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete (SA), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-64808.
Full textAbstract:
The aim of this study was to gain a better understanding of possible foster families’ views on fostering a child and what they consider to be important factors for deciding whether or not to become a foster family. The studys result is based on five semi-structured interviews with persons whom have an interest for becoming foster families and the findings were analyzed by using a norm theory. The way that the interviewed people described their views on fostering a child could in the analysis be seen as a result of different norms and they often described the ideal foster family based on either their own family or the nuclear family.
2
Naéem, Sara, and Jimmy Hedman. "‘’Hon blir ju en till i vår familj’’ : Flyktingguiders upplevelser av projektet Flyktingguide." Thesis, Högskolan Dalarna, Socialt arbete, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-27122.
Full textAbstract:
I denna kvalitativa studie intervjuas sex flyktingguider som deltar i projektet Flyktingguide i Falu kommun. Studien syftar till att se vilken betydelse projektet haft för flyktingguiderna samt att utifrån deras perspektiv få förslag på hur man kan förbättra projektet för en ökad integration. Resultatet som framkommer i denna studie visar på att flyktingguiderna känner en tillfredsställelse av att kunna hjälpa flyktingar, att de finner att projektet Flyktingguide bidrar till integration i längden, samt att projektet har utvecklingspotential. Genom intervjuerna målades det upp en bild av många lyckade möten över kulturgränserna där respondenterna uttryckt allt ifrån att de fått nya sociala nätverk i form av vänner, så väl som känslan av att ha fått en helt ny familjemedlem.<br>In this qualitative study, six refugee guides are interviewed as participants of the Refugee Guide project in the municipality of Falun. The study aims at seeing the importance of the project for the refugee guides and, from their perspective, suggesting ways to improve the project for increased integration. The results found in this study show that the refugee guides feel a sense of satisfaction, that they find that the Refugee Guide project contributes to long-term integration and that the project has development potential. Through the interviews, there was a picture of many successful meetings across the cultural borders where respondents expressed everything from gaining new social networks in the form of friends as well as the feeling of getting a whole new family member.
3
Danielsson, Julia. "Det var en gång en normal familj... : En normkritiskt komparativ studie av familjekonstellationer i bilderböcker." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-66288.
Full textAbstract:
Detta arbetes syfte är att se vilka olika familjekonstellationer som existerar i ett urval av bilderböcker som utkommit mellan 1989 och 2015. Dessa familjekonstellationers framställning har jämförts med hjälp av ett normkritiskt perspektiv, analyserats utifrån rådande normer som gäller familj och familjeliv i samhället och den statistik som tagits fram över olika familjeformer i Sverige under början av 2000-talet. Resultatet visar att de fyra olika bilderböckernas familjer alla på något sätt går emot normen, men att den familj som stämmer bäst överens med bilden om hur kärnfamiljen ska se ut är den nyaste av de fyra utvalda bilderböckerna.<br>The aim of this study is to explore the different family constellations that exists in a selection of children’s picture books published between the years of 1989 and 2015. The representations of these family constellations have been compared by critically investigating norms that applies to families and they have been analyzed by these norms and the statistics that existed in society at the beginning of the 21th century. The result shows that all of the four chosen picture-books goes against the norm on some point, but that the newest of the four books is the one that most resembles the picture of a nuclear family.
4
Egerbo, Maria. ""De blir mer som en bifigur" : Familjehemssekreterares resonemang och agerande gällande biologiska barn i familjehem." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete (SA), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-36322.
Full textAbstract:
The aim of the study was to understand how the family home secretary reasons and thinks and how they express themselves in their actions towards the family home’s biological children. The method used is qualitative semi-structured interviews, involving six family home secretaries from four different municipalities. The results were analyzed with the help of two theories – the theory of grassroots bureaucracy and the sociology of childhood theory. From the collective views of all informants, the biological children’s attitude towards the family home mandate is considered important. However, participation from the biological children is limited. Education and guidance is directed solely towards the family home parents, without any active involvement from the biological children in these efforts. Some of the informants stress that they as professionals must be better at paying attention to the biological children than what prevails today. The collective results show that family home parents are expected to take great responsibility for their biological children as well as their participation and well-being within the family home mandate.
5
Perdegård, Palm Olivia, and Anna Törjas. "När barnet blir svårt sjukt - en förälders värsta mardröm." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-69678.
Full textAbstract:
Bakgrund: Trots att Sverige i jämförelse med övriga länder i världen, inklusive andra välfärdsländer har goda hälsoförhållanden för barn så drabbas många barn av svåra sjukdomar. När ett barn drabbas av en svår sjukdom så påverkas hela dennes familj. Förutom att familjen utsätts för konstant rädsla över det sjuka barnet, så vänds vardagen upp och ner och alla familjemedlemmar måste nu anpassa sig efter vården kring det sjuka barnet. Familjen är en helhet där alla familjemedlemmar påverkar varandra. Familjens möte med vården har stor betydelse för hur familjen ska klara av livet med ett svårt sjukt barn. Syfte: Syftet är att beskriva familjens upplevelse av livet med ett svårt sjukt barn ur ett föräldraperspektiv. Metod: Studien grundas på en kvalitativ metod och baseras på fem självbiografier. För att analysera materialet användes Lundman och Hällgren-Graneheims (2017) kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Barnets sjukdom krävde stora omställningar i vardagen och ständigt kontakt med vården. Familjemedlemmarna upplevde både fysiska och psykiska påfrestningar. Samtidigt visar resultatet hur familjen stärker varandra och hur stunder som de delar tillsammans får dem att klara av den svåra sjukdomstiden. Stöd och gott bemötande från närstående, skolan och vård har stor betydelse för familjens välbefinnande och hälsa. Slutsats: Familjen genomgår en svår och påfrestande tid som sätter spår i varje familjemedlems livsvärld. Genom att ha förståelse och se en familjs unika situation kan sjuksköterskan skapa en positiv utveckling för familjen. Upplever familjen välbefinnande stärks deras kraft att klara av livet med sitt svåra sjuka barn
6
Janus, Gabriella, and Michaela Karlsson. "Vem är jag som anhörig när min familjemedlem blir akut sjuk : En litteraturbaserad studie." Thesis, Högskolan Väst, Avdelningen för omvårdnad - grundnivå, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-13670.
Full textAbstract:
Background: In the year 2016 there were over 2 million acute ill adults who visited the emergency department and of those 2 million, 1,3 million were being remitted. The definition of being acute ill is a person who needed emergency care. The nurses' role in the emergency care was to evaluate and prioritize the acute ill medical need. In the acute situation the relatives were often put aside and that would cause a negative wellbeing experience. Aim: The purpose of the study was to investigate the relatives' experiences of having family members who became acute ill. Method: A literature study based on an analysis of eleven qualitative scientific articles was conducted. Results: The analysis resulted in two themes; Mixed feelings and experiences when a family member has become acutely ill and Experience in the meeting with a health professional. The results showed the importance of clear and understandable information from nurses. How the relatives were treated also had a significant impact on how they reacted to the acute situation. Conclusion: When a family member becomes acutely ill the relatives experienced the situation as difficult and were concerned over the family member's health. Despite that they were grateful for the opportunity to be present because they experienced that they were comforted and calmed. To have access to professional support and company helps the relatives to control and react to the situation.<br>I Sverige anländer ett stort antal personer till sjukhus som är i behov av akut omhändertagande och det är vanligt att dessa personer har med sig anhöriga. Sjuksköterskans ansvar är att bemöta och stötta både den sjuke familjemedlemmen och anhöriga i det akuta omhändertagandet. När anhöriga är närvarande upplever de blandade känslor. De känslor som dominerar är rädsla och oro. Anhöriga kan mötas av ett bristfälligt bemötande av sjuksköterskan samt uppleva att informationen som ges är oklar och svårförståelig. Det kan leda till att anhöriga känner att de blir åsidosatta vilket skapar känslor som övergivenhet, ångest och osäkerhet. Att bemöta anhöriga på rätt sätt kan göras genom att utgå från familjefokuserad omvårdnad, där sjuksköterskan ska se varje familj som en helhet. Vid rätt bemötande och information upplever anhöriga tacksamhet över att få möjlighet att vara nära sin sjuke familjemedlem. Detta skapar förtroende för vården och känslan av att få verktyg att hantera situationen. Vid en akut situation används anhörigstödjare som en resurs där deras uppgift är att förklara vad som händer/pågår och stödja anhöriga. När en familjemedlem blir akut sjuk kan anhöriga uppleva en förlust av kontroll över situationen och på detta sätt förändras deras livsvärld. Ett sätt att få tillbaka kontrollen är att få tillgång till rätt förmedlad information. Författarna väljer att göra ett litteraturbaserat examensarbete där 11 kvalitativa artiklar granskas. I examensarbetet framkommer det 2 teman och 4 underteman. Resultatet visar att anhöriga upplever blandade känslor när deras familjemedlem blir akut sjuk. Anhöriga upplever det viktigt att få möjlighet att ge stöd till sin sjuke familjemedlem. Dessutom minskar anhörigas stress om de får stöd från övrig familj och vänner. I mötet med vårdpersonalen har många anhöriga positiva känslor medan vissa anhöriga uppger negativa känslor såsom övergivenhet, osäkerhet, frustration och en känsla av att skapa obehag hos vårdpersonalen. Examensarbetets resultat ger sjuksköterskan en förståelse om vikten av ett bra bemötande och förmedlandet av förståelig information i mötet med anhöriga.
7
Mörner, Walter Lotte. "När dövidentiteten blir ett kapital : En antropologisk studie kring identitet hos döva flyktingar i Sverige." Thesis, Stockholms universitet, Socialantropologiska institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-158864.
Full textAbstract:
Den här uppsatsen handlar om döva flyktingar och har tre huvudteman: dövhet och asylprocessen för döva flyktingar, och för att förstå det i en svensk kontext är det tredje temat dövhet historiskt i Sverige och internationellt. Fältarbetet är gjort under en månads tid i början av 2018 på en folkhögskola i Sverige och metoder som tillämpats är deltagande observation och intervjuer. Folkhögskolan har i samarbete med Migrationsverket sedan 2009 i uppgift att utbilda döva asylsökande i svenskt teckenspråk, som i många fall blir det första språket, för att de ska kunna uppge skäl för asyl. Frågeställningen berör hur dessa personer upplever sin identitet och hur den förändras och produceras. Det är två av folkhögskolans grupper, en grupp med och en grupp utan uppehållstillstånd, som jämförs och ligger till grund för denna uppsats.<br>This essay is about deaf refugees and has three main themes: deafness and the asylum process for deaf refugees, and to understand it in a Swedish context, the third theme is deafness historically in Sweden and internationally. The fieldwork has been done for a month at the beginning of 2018 at a school in Sweden and methods used are participant observations and interviews. The school has since 2009, in cooperation with the Swedish Migration Board, been responsible for training deaf asylum seekers in Swedish sign language, which in many cases becomes the first language in order to give reasons for asylum. The question concerns how these people perceive their identity and how it is changed and produced. The study is mainly based on two groups. One group with and one group without a residence permit are being compared and form the basis for this essay.
8
Lilja, Sandra, and Muna Giri. "När varje förälders värsta mardröm blir sann : Föräldrars upplevelser när deras barn insjuknar i cancer, en litteraturstudie." Thesis, Högskolan Väst, Avdelningen för omvårdnad - grundnivå, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-12689.
Full textAbstract:
Background: Almost every day a family finds out their child has cancer. The cancer affect the entire family. The parents had the closest contact to the child, and they were involved in all treatment process. Aim: The aim of this study is to illuminate parents’ experiences of their child going through cancer treatment. Method: The method we chose is a literature study that contributes to evidence based care, based on analysis of qualitative research. This method was chosen to get a better understanding of parents’ experiences when their child gets a cancer diagnose. Twelve qualitative articles were chosen for the result. Results: In the result we found three themes and ten subthemes. What we found was a changed life situation that affected the life quality, the family, marriages and the social relations. The situation also affected their faith and hope for the future. The parents had to struggle with their feelings and their economic daily, as a result of the child’s diagnosis. Another thing the results show is how the parents’ experienced the care, with treatment, information from the health professionals, and how they treated the families. Conclusion: The results show that the parents was in need of information, care and support to be able to handle the situation of their sick child. Here, the nurse plays a vital and significant role to support these families in their struggle against cancer. Keywords: childhood cancer, experiences, family, neoplasm, parents.
9
Zackrisson, Tove. "Så blev vi en familj : Barns berättelser om hur ett barn blir till, ett radioreportage." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för mediestudier, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-77252.
Full textAbstract:
Antalet barn som växer upp i en familj som avviker från kärnfamiljen ökar.Syftet med det här arbetet är att belysa just barnens perspektiv och sprida kunskap om hur barn, i andra familjekonstellationer än kärnfamiljen, själva berättar om hur de blir till och vad en familj är.Även forskningen och medierapporteringen om dessa familjer ökar, men endast en liten del av den rapportering som finns utgår från barnens perspektiv. Barns röster hörs också generellt sällan i media. Detta arbete består dels av ett radioreportage, med namnet ”Så blev vi en familj”, där barn i olika familjekonstellationer berättar om tillblivelse, dels av en reflektionsrapport.Barnen i reportaget är vana vid att berätta om sin tillblivelse och de förklarar hur en insemination går till, de använder begrepp som spermier, frö, donator, klinik och donatorpappa. Fakta som framkommer i det journalistiska arbetet styrks av den forskning som gjorts i ämnet. Forskningen visar att barn i andra familjer än kärnfamiljen tidigt lär sig att berätta om sin familj, sitt ursprung och hur de själva blev till. I reflektionsrapporten beskrivs den grundresearch - av tidigare forskning - som är gjord inför arbetet med reportaget. Här beskrivs också den metod som är använd vid intervjuerna med barnen. Genreval, stilistik, dramaturgi och de etiska ställningstaganden som tagits under arbetet gång finns också med i reflektionsrapporten. Det ges också en analys av de svårigheter som uppkommit under arbetets gång och hur de kunde ha hanterats annorlunda. Nyckelord: barn, donator, familj, kärnfamilj, radio, regnbågsfamilj, reportage, tillblivelse, ursprung, insemination, intervjuteknik, journalistik.<br>Tove Zackrisson
10
Engberg, Linda, and Sara Hellström. "När familjen blir en del av vården : Sjuksköterskors upplevelse av att vårda familjefokuserat på neonatalavdelning." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för omvårdnad, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-104996.
Full textAbstract:
SYFTE: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av familjefokuserad omvårdnad vid neonatalavdelningar. METOD: En kvalitativ innehållsanalys av enskilda semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor på två medelstora neonatalavdelningar i Sverige har genomförts. RESULTAT: Resultatet presenteras i fem kategorier: Sjuksköterskans upplevelse av föräldrar som vårdar sina barn, Stöd till föräldrar som vårdar sina barn, Sjuksköterskans åsikter om vårdens krav på föräldrarna, Sjuksköterskans upplevelse av kultur och genus inom familjefokuserad omvårdnad och Sjuksköterskans visioner för familjefokuserade omvårdnad. Resultatet visade att sjuksköterskorna var positiva till att arbeta familjefokuserat men att de upplever att det finns saker som kan förbättras, både för dem och för familjerna. SLUTSATS: Sjuksköterskorna trivs med arbetssättet men anser att det finns områden som kräver förbättring och att ledningen har stor betydelse i detta. Sjuksköterskorna anser att detta arbetssätt kan gynna både personal och familj på sikt.<br>PURPOSE: The purpose of this study was to describe nurses' experiences of family-focused care at neonatal units. METHOD: The method used is a qualitative content analysis of individual interviews with nurses at two medium neonatal units in Sweden. RESULTS: The results are presented in five categories: Nurse's experience of parents who care for their infants, Support for parents who care for their infants, Nurses' opinions on requirements from health care on parents, Nurse's experience of culture and gender in family-focused nursing and Nurse's visions for family focused care. The results showed that nurses in general liked working with family-focused care but that they feel that there are things that can be improved, both for them and for the families. CONCLUSION: The nurses enjoy working with family-focused care, but believed that there are areas that require improvement and management have great significance in this. The nurses believe that this approach can benefit both staff and family on the run.
11
Friberg, Anna, and Ingbritt Svensson. "Välkommen till förskolan, Hur barn och vårdnadshavare blir bemötta under introduktionsdagarna." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-36421.
Full textAbstract:
Välkommen till förskolan är en undersökning om hur barn och vårdnadshavare blir bemötta under de första dagarna i förskolan, av Anna Friberg och Ingbritt Svensson.Studien beskriver hur pedagoger bemöter barn och vårdnadshavare under de fem första introduktionsdagarna. När ett barn börjar förskolan tar pedagogerna inte enbart emot barnet utan hela familjen. I läroplanen för förskolan, Lpfö 98 (Reviderad 2010), framgår det att förskolans pedagoger ansvarar för att varje barn tillsammans med dess vårdnadshavare får en god introduktion i förskolan. Pedagogerna ska visa respekt och ta ansvar för att utveckla en tillitsfull relation till barnet och dess vårdnadshavare. Examensarbetets syfte är att åskådliggöra familjers första möten med förskolan. Där pedagogens ansvar är att varje barn får en god introduktion i förskolan tillsammans med sina vårdnadshavare.Våra frågeställningar är: Hur går pedagogerna tillväga när de introducerar det nya barnet i barngruppen? Hur utgår pedagogerna från barnets intresse och behov? Hur beskriver vårdnadshavaren familjens första möte med förskolan?I detta arbete har vi använt oss av tidigare forskning och teorier som vi har kunnat koppla till introduktionen i förskolan. Vi har i vår studie tagit upp Daniel Sterns teori om känsla av självet och samspel samt John Bowlbys teori om anknytning. För att få svar på våra frågeställningar observerades åtta barns inskolningar, fyra barn på två olika förskolor. Vi har också intervjuat vårdnadshavare och pedagoger. Vi har i vår studie fått fram att pedagogerna bör uppmärksamma och ta hänsyn till barnets behov för att skapa trygghet i förskolan. Vår slutsats är, att kommunikation, samspel, information och trygghet är fyra viktiga grundstenar för en positiv introduktion, oavsett vilken form av introduktion förskolan erbjöd.
12
Krantz, Marie-Louise, and Nathalie Wennerholm. "Barns behov av information när en förälder med allvarlig fysisk sjukdom blir patient." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-23233.
Full textAbstract:
Inom sjukvården idag finns det många barn som är anhöriga till föräldrar med en allvarlig fysisk sjukdom. På grund utav en tidspressad sjukvård glöms ofta barnen bort. Att ge barnen det bemötande och den information som de behöver prioriteras inte av sjuksköterskor. Ett av barnens grundläggande behov är information när deras värld vänds upp-och ner, något de främst vill ha av föräldern. Syftet med studien var att belysa barns behov av information när en förälder har en allvarlig fysisk sjukdom. Uppsatsens metod bygger på en litteraturstudie. Totalt har 11 kvalitativa artiklar granskats och sammanställts till ett resultat. I resultatet framkommer det att barn upplever en ökad trygghet om det är föräldrarna som delger information om sjukdomen. När information inte ges upplever barnen en känsla av ensamhet och utanförskap samt utvecklar ofta ångest och depression. Mötet med sjuksköterskan är minimal och informationen är inte anpassad efter barnens mognad. Diskussionen belyser anledningarna till att kommunikation och bemötande av barn som anhöriga är bristfällig inom hälso- och sjukvården.
13
Larsson, Linnea, and Charlotte Ter-Boch. "När ett barn blir sjukt - En litteraturstudie om föräldrars behov och upplevelser av sjukhusvistelsen." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-24248.
Full textAbstract:
Bakgrund: Barnsjukvården bedrivs idag på ett sätt som inkluderar hela familjen i omvårdnaden. Det är viktigt att öka förståelsen för de känslor och behov som föräldrar till sjuka barn upplever vid de tillfällen då deras barn vistas på sjukhus, eftersom sjuksköterskan som omvårdnadsansvarig ska kunna möta och tillgodose dessa behov. Syfte: Att genom en litteraturstudie undersöka föräldrars behov och upplevelser av deras barns sjukhusvistelse. Artiklar söktes i databaserna CINAHL och PubMed och analyserades enligt Graneheim & Lundmans kvalitativa innehållsanalys. Tre teman identifierades relaterat till föräldrars behov: Miljö, Psykosocialt och Kommunikation. Fyra teman identifierades relaterat till upplevelser: Miljö, Psykosocialt, Kommunikation och Relationer. Resultat: Det framkom att föräldrar upplevde sjukhusvistelse som påfrestande. Miljön upplevdes främmande och annorlunda och i denna var föräldrar sårbara och känsliga. Föräldrar hade ett uttalat behov av att vara nära sitt barn och ville att sjuksköterskan skulle vara ärlig och omsorgsfull i omvårdnaden. De hade behov av en personlig relation med sjuksköterskan och behövde vägledning och stöd i beslut. Föräldrar behövde uppmuntras för att inte tappa hoppet i situationer som kändes hopplösa och sökte bekräftelse när dem upplevde skuldkänslor för barnets sjukdom. Vad föräldrar behöver varierarde beroende på förutsättningar och situation, men den generella uppfattningen var att dem upplevde sina behov otillfredsställda.<br>Background: Child health care in Sweden is currently carried out in a way that includes the whole family, therefore it’s important to increase understanding of the feelings and needs that parents of hospitalized children experience to enable the nurse to meet and satisfy these needs. Aim: Thru a literature review examine parents' needs and experiences of their child's hospitalization. Articles were searched in the databases CINAHL and PubMed, and analysed according to Graneheim & Lund 's qualitative content analysis. Three themes were identified related to parents' needs: Environment, Psychosocial and Communication. Four themes were identified related to the experiences: Environment, Psychosocial, Communication and Relationships. Result: Parents experienced hospitalization as strenuous. The environment felt strange and different and parents were vulnerable and sensitive. Parents had a need to be near their child and wanted the nurse to be honest and diligent in his or her care. They had need for a personal relationship with the nurse, guidance and support. Parents needed to be encouraged not to lose hope in situations that seemed hopeless, and sought confirmation when they experienced feelings of guilt for their child's illness. What parents need varied depending on circumstances and situation, but the general opinion was that they felt their needs were unmet.
14
Persson, Linn. "Hur blir barn med Downs syndrom bemötta i förskolan och skolan/särskolan?" Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34654.
Full textAbstract:
Det här examensarbetet fokuseras på Downs syndrom. Jag valde att undersöka bland annat hur barn med syndromet blir bemötta av personal och andra barn när de börjar i förskolan och skolan/särskolan och hur personalen anpassar verksamheten för att barnet ska trivas. Vidare undersöktes hur pedagogerna i de olika verksamheterna går tillväga för att ha ett bra samarbete med hemmet. Jag har även tagit reda på vem det är som bestämmer om det handikappade barnet ska gå integrerat i vanlig klass eller om han/hon börjar i särskolan.Jag använde mig av en kvalitativ metod. Fyra personer blev intervjuade med hjälp av penna och papper. Trattekniken användes med först öppna frågor, för att sedan gå över till mer privata frågor (om intervjupersonen accepterade det). Efter alla intervjuer var det dags att transkribera svaren.Resultatet och slutsatsen var att barnen i undersökningen blev positivt bemötta av alla i verksamheten där de gick/går. Ett gott samarbete med hemmet får de genom att använda sig utav en loggbok där både personalen och föräldrarna kan skriva små notiser till varandra. De som bestämmer om barnet ska gå i vanlig klass eller särskola är i första hand föräldrarna. Elevhälsan gör en bedömning av barnet i fyra olika delar, den kan föräldrarna sen använda som underlag när de bestämmer vart deras barn ska gå.
15
Aldäng, Isabell, and Ena Spahic. "När det ofattbara blir en verklighet : En litteraturstudie om familjens upplevelse när barn drabbas av cancer." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-21380.
Full textAbstract:
Varje år insjuknar omkring 300 barn i cancer i Sverige. Till följd av detta uppstår lidande för barnen men även för barnens familj och övriga anhöriga. Sjuksköterskan har som ansvar att lindra barnens lidande men även finnas som stöd för familjen. Sjuksköterskan är i behov av kunskap om barnen och familjens upplevelser för att kunna genomföra omvårdnad av god kvalitet. Att diagnostiseras med cancer kan vara en känslomässig storm för barnen och barnens familj. Syftet med studien var att beskriva hela familjens upplevelse när barn som drabbats av cancer. Studien består av en litteraturöversikt där tio artiklar granskades och analyserades för att kartlägga familjens upplevelser. Resultatet visar två huvudteman, omställningar i tillvaron som beskriver familjens upplevelser kring den nya vardagen efter att diagnos fastställts. Det andra huvudtemat osäker tid beskriver familjens upplevelser av delaktighet och hur de kan finna tröst och stöd med hjälp av vårdpersonalen. Hela familjen är involverad i barnens vård och är i behov av information, tröst och omvårdnad. I diskussionen diskuteras resultatets huvudfynd. Slutsatsen är att det är viktigt att identifiera varje familjs unika upplevelser för att sjuksköterskan ska kunna ge en god och personlig omvårdnad för varje familjemedlem.
16
Björk, Ida. ""Till slut så blir det ett sätt att leva" : En intervjustudie om livssituation och hälsa hos anhöriga till personer med alkoholproblematik." Thesis, Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-5252.
Full textAbstract:
Bakgrund: Alkoholproblematik är ett stort problem som påverkar den enskilda personen, anhöriga och samhället. Lagar och riktlinjer slår fast att anhöriga ska erbjudas stödinsatser. Sjuksköterskans etiska kod omfattar både den enskilda individen, anhöriga och samhället. Tidigare studier har uppmärksammat livssituation och hälsa hos anhöriga till personer med psykisk ohälsa, men det saknas studier kring anhöriga till personer med alkoholproblem. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva livssituationen med särskilt fokus på hälsa hos vuxna anhöriga till personer med alkoholproblematik. Metod: Studien har en kvalitativ design med induktiv ansats. Sex vuxna anhöriga till personer med alkoholproblematik intervjuades individuellt med halvstrukturerad metod enligt Kvale och Brinkmann. Intervjumaterialet analyserades enligt Elo och Kyngäs metod för kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet från intervjuerna utmynnade i fyra kategorier: En otrygg och ansvarstagande livssituation, Att leva för den andra och förlora sig själv, Variation av starka känslor samt Att komma vidare i livet och försonas med sig själv. Diskussion: Studiens metod diskuteras utifrån Graneheim och Lundmans kvalitetsbegrepp. Centrala fynd i resultatet diskuteras i relation till tidigare forskning samt Antonovskys teori om känsla av sammanhang (KASAM).<br>Background: Alcohol problems is a major problem that affects the individual, family and society. Laws and guidelines states that family members must be offered support. Nurse’s Code of Ethics includes both the individual, family and society. Previous studies have drawn attention to life situation and health of family members of persons with mental illness, but there is a lack of studies of family members of persons with alcohol problems. Aim: The aim of this study was to describe the life situation with a particular focus on health in adult family members of persons with alcohol problems. Method: The study has a qualitative design with an inductive approach. Six adult family members of persons with alcohol problems were interviewed individually with semi-structured method by Kvale and Brinkmann. The interview material was analysed using Elo and Kyngäs method of qualitative content analysis. Results: The results from the interviews resulted in four categories: An insecure and responsible life situation, To live for the other and lose yourself, Variety of strong emotions and To move on in life and to reconcile with yourself. Discussions: The study’s method is discussed based on Graneheim and Lundmans quality concepts. Central findings in the results are discussed in relation to previous research and Antonovsky’s theory of sense of coherence (SoC).
17
Nordin, Anemone, and Elina Andersson. "När kaos blir vardag : Anhörigas upplevelser av att vårda och leva med en demenssjuk familjemedlem." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-17023.
Full textAbstract:
Att leva med en demenssjukdom innebär för många en markant förändring när det gäller livet i stort. I takt med att livet förändras för den sjuke påverkas även de anhörigas livssituation. För det är just de anhöriga, vare sig de handlar om barn eller makar till den demenssjuke som oftast, vare sig de vill eller inte får ta på sig rollen som vårdare. Syftet med denna litteraturstudie är därför att beskriva anhörigas upplevelser av att vårda och leva med en demenssjuk familjemedlem. Sökningar i databasen Cinahl är gjorda, även sekundärsökningar i specifika tidskrifter inriktade på demens och åldrande har gjorts. Totalt inkluderades 12 artiklar. Översiktstabell enligt Axelsson (2008) användes för att sammanfatta litteraturen. Resultatet beskrivs med hjälp av tre teman och 10 subteman. De tre temana var: Anhörigvårdarens vardag, Anhörigvårdarens behov av stöd samt Anhörigvårdarens upplevelse av den förändrade relationen. I resultatet framgår att de anhöriga, i samband med demenssjukdomen, upplever en mängd svåra känslor, men även upplevelsen av att diagnosen kan medföra något positivt, visas. I diskussionen valde författarna att belysa frågor som, varför man väljer att vårda, känslor av att vårda, och den ensamhet som upplevdes, relationens förändringar samt positiva aspekter av vårdarrollen. Här belyses även hur sjuksköterskan kan stötta och lindra de anhörigas lidande.<br>Program: Sjuksköterskeutbildning
18
Andersson, Jeanette. "Att bemöta barns frågor om hur barn blir till : En intervjustudie om pedagogers syn på ämnet fortplantning i förskolan." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-66328.
Full textAbstract:
Sammanfattning Studien syftade till att undersöka hur pedagoger i förskolan bemöter och förhåller sig till ämnet mänsklig fortplantning. Totalt tre olika förskolor och tio pedagoger var med och deltog i studien. För att kunna ta del av pedagogers förhållningssätt och hur de arbetade så användes kvalitativa semistruktuerade intervjuer som metod och för att jämföra pedagogernas svar med vad som står skrivet i barnböcker, så användes även textanalys som metod. Undersökningen tar upp vilka förklaringsmodeller och begrepp som pedagogerna använder samt vilka material som de använder sig utav för att ge barnen en förståelse om mänsklig fortplantning. Det visade sig att pedagoger inte upplever att mänsklig reproduktion är ett obekvämt eller genant ämne att samtala med barnen om, dock visade resultatet att det fanns olika hinder med att jobba med den mänskliga fortplantningen i förskolan. Pedagogerna menade att det kan finnas olika svårigheter med att ta upp detta ämne med barnen då det kan finnas föräldrar som kan ha starka åsikter huruvida deras barn ska få denna kunskap eller inte. Andra svårigheter som pedagogerna nämnde var om det eventuellt fanns barn med samkönade föräldrar eller om det fanns barn från annan kultur som försvårar arbetet med detta ämne. I resultatet framkommer det också att pedagogerna tycker att det finns bra böcker som behandlar ämnet och som blir en hjälp och ett verktyg att förklara för barnen hur fortplantning går till.<br>Abstract The aim of the study was to investigate how preschool teachers deal with and relate to the topic of human reproduction. In total, there was three different preschools and ten preschool teachers who participated in this study. To be able to take part of the preschool teachers approach and how they are working, semi-structured interviews was used as a method. To compare the preschool teachers answers with what was written in children’s book, a text analysis was also used as a method. The survey addresses the explanatory models and concepts that the preschool teachers use and what materials they use to give the children an understanding of human reproduction. It turned out that preschool teachers do not perceive that human reproduction is an inconvenient or embarrassing subject to talk with the children about. However, the result showed that they experienced various obstacles to working with human reproduction in preschool. The preschool teachers stated that there may be different difficulties in addressing this topic with the children as there may be parents who can have strong opinions about whether or not their children should have this knowledge. Other difficulties mentioned by the pedagogues were if there were any children with same-sex parents or if there were children from another culture that complicates the work on this subject. In the result, it also appears that the pedagogues think that there are good books that deal with the subject, which will be a help and a tool to explain to the children how reproduction works.
19
Sandberg, Karin. "Vem blir problematisk narkotikakonsument? : En kvalitativ studie om hur familje- och samhällsfaktorer fungerar som riskfaktorer för problematisk narkotikakonsumtion." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för socialt arbete och psykologi, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-30321.
Full textAbstract:
Syftet var att, utifrån ett urval av människor med erfarenhet av problematisk narkotikakonsumtion, generera kunskap och förståelse om hur familjefaktorer samt reaktioner och agerande från samhällskontakter kan fungera som riskfaktorer för att människor blir problematiska narkotikakonsumenter. Fem semistrukturerade intervjuer med människor med erfarenhet av problematisk narkotikakonsumtion genomfördes. De teoretiska utgångspunkterna som användes för analysarbetet var Goldberg (2010):s stämplingsteoretiska modell och Nakken (1999):s missbrukarprocessteori. Resultatet visade att de riskfaktorer som kan härledas ur familjefaktorer var att bli utsatt för fysiskt våld, att vara familjens syndabock samt att ha fysiskt eller emotionellt frånvarande föräldrar. Samhällsfaktorer som visade sig vara riskfaktorer var att vara förskolan/skolans syndabock, att bli flyttad till specialklass samt att bli placerad utanför hemmet av socialtjänsten. Studien visade även på ett samband mellan problematiska familjeförhållanden och problematiska samhällskontakter. Studien visade att problematiska familjeförhållanden upplevdes som mest betydande för utvecklandet av en problematisk narkotikakonsumtion.<br>The main purpose with this study was to generate knowledge and understanding of how family factors and the reaction and behaviour of social contacts may serve as risk factors for people becoming drug comsumers. Five semi- structrured intervjues with people with problematic drug use was conducted. Theoretical starting points that was used for the analysis was Goldberg (2010)'s stamping theoretical model and Nakken (1999)'s abusing process theory. The result showed that the risk faktors that can be derived from family factors where being subjected to physical violence, to be the family scape goat or having phycisal or emotional absent parents. Social factors that were found to be risk factors was to be preschool/schools scapegoat, to be tranferred to the special class and to be placed outside the home by social services. The study also showed a correlation between problematic family relations and problematic social contacts. The study shows that problematic family factors perceived as most significant for the development of problematic drug use.
20
Dahl, Celina. "Odlingarna blir större men alla odlar samma sak för samma företag : En studie kring jordbrukares upplevelse av kontraktsodling och hur det kan påverka strukturen inom jordbruket på Söderslätt i Skåne." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för naturgeografi, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-119314.
Full textAbstract:
Contract farming is an agreement between a farmer and a firm regarding the agricultural production. Studies have shown that contract farming can influence farmers in different ways. Positive aspects of contract farming is said to be that farmers get access to a bigger market, a secure source of income and valuable assistance from the companies that they have entered into a contract with. Negative aspects are foremost said to be that farmers may loose control over the production and feel that they do not have their independence left. Researchers also argue that contract farming can affect the structure within agriculture, which in many countries is dominated by family farm systems. Some therefore believe that contract farming could play a part in family farm systems changing or disappearing. This study applied a Marxist perspective and aimed to examine farmers and their experience of contract farming and how it might affect the structure within agriculture. An agricultural area in the southern parts of Sweden called Söderslätt was studied. The result showed that contract farming affected the farmers in various ways and that it in some terms can be a cause for changes within the structure of agriculture. Keywords: Söderslätt, contract farming, structural changes, family farm systems.
21
Lundberg, Linn, and Kangas Sanna Persson. ""Du får jättegärna uttrycka dig och alla lyssnar, men det kanske inte blir du som får bestämma" : En kvalitativ studie om barnets bästa och barnets delaktighet vid vårdnadstvister i högkonfliktfamiljer utifrån några familjerättssekreterares perspektiv." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för socialt arbete och psykologi, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-22496.
Full textAbstract:
Titel: “You can tell us and we will listen, but it is not certain that it is you who makes the final decision” A study about the best interest of the child and the child´s participation in high-conflict families in custody investigations from a family law socialworkers point of view. This study examined how four social workers at municipal social service section responsible for family law issues interpret the concepts of children's best interests, the child's participation and high conflict families concerning issues of child custody investigations, from a qualitative perspective. The study was performed using semi-structured interviews based on fictitious case studies on these themes. The main results regarding the child's best interest was the perceived lack of accepted knowledge base to assess the current interests of the child and the presence and severity of various risks children may face in the company of their parents. The main results regarding the child's involvement was, according to the interviewed social workers at the municipal social service section responsible for family law issues, that they generally follow the National Social Board of legislative interpretations and recommendations but that the protection aspect outweight the expense of the degree of participation of the child. The conclusion was in accordance with the indication from children's rights organizations the children will often be heard but do not always get their views listened to. The concept high- conflict families was not an established concept, even if the problem was well known.<br>Denna studie undersökte hur fyra familjerättssekreterare tolkar begreppen barns bästa, barnets delaktighet och högkonfliktfamiljer gällande umgängesfrågor i vårdnadsutredningar utifrån ett kvalitativt perspektiv. Studien gjordes med hjälp semistrukturerade intervjuer som byggde på fiktiva fallstudier kring dessa teman. Ett huvudresultat utifrån intervjuerna gällande barnets bästa var att det saknas vedertagen kunskapsbas att utgå ifrån för att bedöma förekomsten och allvaret i de olika risker barnet kan utsättas för i umgänget med sina föräldrar. Ett tydligt resultat gällande barnets delaktighet var utifrån de intervjuade familjerättssekreterare att familjerätten generellt följer Socialstyrelsens lagtolkningar och rekommendationer men att skyddsaspekten ofta väger över på bekostnad av graden av delaktighet för barnet. Slutsatsen blev att precis som barnrättsorganisationer uppgett, får barnen ofta komma till tals men blir inte alltid lyssnade på och deras synpunkter underordnas ofta ett vuxet barnperspektiv. Begreppet högkonfliktfamilj var inte ett använt begrepp bland familjerättssekreterare, även om problematiken var välkänd.
22
Aas, Randi Sesseng. "Tankene er som klumper inni hodet – så blir de oppløst i løpet av samtalen : Opplevelser knyttet til hvordan coachingsamtaler påvirker motivasjon for å fullføre en videreutdanning kombinert med jobb og familie." Thesis, Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet, Pedagogisk institutt, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:no:ntnu:diva-12231.
Full textAbstract:
For å besvare problemstillingen, har jeg brukt en kvalitativ metode med en fenomenologisk tilnærming. Det kvalitative forskningsintervjuet er brukt for å samle inn data fra 4 intervjuer. Jeg gjorde lydopptak av intervjuene for å sikre at all informasjonen som ble gitt ble ivaretatt. For å få frem den ønskede informasjonen, har jeg brukt mine coachingferdigheter. Jeg tenker da spesielt på oppfølgingsspørsmål og "danse i øyeblikket". Speiling og oppsummering for å klarlegge at jeg har forstått riktig, er også brukt i denne sammenhengen. I og med at jeg valgte lydopptak av intervjuene, er oppgaven meldt inn for og godkjent av Personvernombudet for forskning ved NSD. Analysemetoden ble en tematisk analyse med kategorisering og systematisering av informasjonsdata for derigjennom å finne ut hva som motiverer medarbeidere som tar videreutdanning. Analysen er basert på Grounded Theory (Strauss and Corbin 1998). For å finne ut om coaching kan brukes systematisk for å motivere andre medarbeidere til videreutdanning, var det viktig for meg å forstå hva som motiverte de medarbeiderne som holder på med videreutdanning nå. Jeg måtte finne ut hvordan de opplevde oppfølgingssamtalene med meg og hvordan samtalene påvirket motivasjonen deres. Jeg måtte også finne ut hvilken rolle coachingen faktisk har spilt for å si om den er utslagsgivende for å opprettholde motivasjonen. Jeg har diskutert mine egne tanker og oppfatninger opp mot teori og de funn jeg har gjort i analysen. Jeg har funnet ut at oppfølgingssamtalene har påvirket medarbeidernes indre motivasjon slik at både selvfølelse og mestringsfølelse er styrket. Dette har bidratt til at de har hatt mot og lyst til å fullføre utdanningsforløpet til tross for at det til tider har vært vanskelig å kombinere videreutdanning med jobb og familieliv. Behovet for selvbestemmelse er blitt oppfylt i løpet av samtalene gjennom bevisstgjøring av medarbeidernes rolle i forhold til påvirkning av egen situasjon. Behovet for å føle seg kompetent er stort sett blitt dekket av selve utdanningen. Likeledes har jeg funnet ut at coachingdelen av samtalene har bidratt til de som har en lederrolle på jobb. De har utviklet seg som ledere gjennom at de har styrket sin mestringstro og skapt større trygghet i rollen som leder. Jeg anbefaler derfor arbeidsgiver å innføre jevnlige coachingsamtaler da disse vil bidra til å sikre en organisasjonsutvikling hvor de ansatte kontinuerlig har læringsfokus i sin jobbsituasjon, enten de har en lederrolle eller ikke.<br>To answer my thesis question I used a qualitative method with a phenomenological approach. The qualitative research interview has been used to gather information from four different participants. I tape recorded all of these four to ensure that all information given was properly stored. I have used my coaching skills to acquire the desired information. Primarily, I am thinking about the following up questions and "the dancing in the moment". Skills to mirror and summarize the participants’ expressions have also been used to clarify that I understood the information correctly. Since I tape recorded the interviews, my assignment has been submitted to and approved by the Privacy Ombudsman for Research at NSD. The analytical method was a thematic analysis with categorization and systematization of information to uncover what motivates co-workers that attend higher education. The analysis is based on Grounded Theory (Strauss and Corbin 1998) as a procedural technique. To find out if coaching can be systematically used to motivate co-workers and to extend their education further, it was important for me to understand what motivates those who already are attending higher education. I had to discover how they experienced the follow up conversations with me and how these affected their motivation. I also had to uncover what role the coaching conversations actually played, and to see if it is decisive for maintaining motivation. I have discussed my own thoughts and impressions with both theory and the discoveries I made in my analysis. The follow up conversations have contributed to make both the self-esteem and the sense of mastery of the co-worker's inner motivation stronger. This has encouraged them, and made them want to complete their education further, despite the fact that it can be difficult to combine this with work and family life. The need for self-determination has been fulfilled through the follow up conversations by showing the co-worker’s own role in controlling their own situation. Moreover, the need to feel competent is mostly covered by the education itself. Furthermore, I discovered that the coaching part of the conversations has contributed to make those who already have a leading position more confident. They have also evolved as leaders and strengthened their self-efficacy. I recommend regular coaching conversations since these will contribute to ensure an organizational development where the employees continuously have a learning focus in their job situation, whether they have a leading role or not.