Dissertations / Theses on the topic 'Bland'

Storleken på den svarta sektorn av Sveriges ekonomi är betydande, och bland frisörer är skattefusket utbrett. En del av problemet är att somliga människor väljer att klippa sig svart utanför salonger, ofta hemma hos någon. Uppsatsen behandlar hur frisörbranschen påverkas konkurrensmässigt av detta. Fokus ligger på hur ägare till frisörsalonger påverkas.

Två undersökningar har utförts för att utreda problemet. Den första är en kvantitativ ansats, där resultatet från en enkätundersökning visar hur omfattande problemet att klippa sig svart är. Denna har följts med en kvalitativ ansats, bestående av intervjuer med åtta ägare till frisörsalonger, för att få deras syn på problemet.

Resultatet från enkäten är att 45 % av de tillfrågade uppgav att de klippt sig svart hemma hos någon, och betalat för detta. Bland kvinnorna svarade 24 % att detta sker regelbundet. Pris anges som vanligaste orsak.

Hälften av de tillfrågade frisörerna anger att de inte påverkas konkurrensmässigt av denna typ av klippning, då de nischat sin verksamhet till att erbjuda en hög servicenivå (till ett högt pris). Den andra hälften, som framförallt var frisörer med priser mellan 120 och 220 kronor, menar att de påverkas som en del av konkurrensen inom frisörbranschen. För att kunna behålla sin kundkrets måste de hålla så låga priser att kunderna stannar kvar, men inte så låga att de inte kan täcka sina omkostnader.

Titel: Fildelningsvanorna bland gymnasieungdomar

Författare: Anders Sjöberg & Marcus Olsson

Handledare: Jan Aidemark

Institution: Matematiska och systemtekniska institutionen

Kurs: IVC730

Problemformulering: På vilket sätt skiljer sig fildelningsvanorna mellan män och kvinnor lokalt i Växjö och i Sverige?

Hur påverkar fildelningen individernas köpbeteenden?

På vilket sätt påverkar lagar och regler fildelningen hos individer?

Syfte: Avsikten med vår uppsats är att ta reda på vilka skillnader det finns vad gäller fildelningsvanor hos ungdomar i Växjö och jämföra detta med hur det ser ut i övriga landet. Vi vill också veta vilka övriga faktorer som påverkar folk till att fildela respektive inte fildela.

Metod: Undersökningsmetoden har varit kvantitativ. Empirin har samlats in genom att göra en enkätundersökning. Enkäterna har sedan behandlats i en databas.

Slutsats: En klar majoritet av gymnasieungdomar fildelar. Även om vissa skillnader finns mellan könen så är de på många punkter såsom bandbredd och moraliska inställning lika. Fildelningen påverkar även köpbeteendendet hos vår målgrupp som i många fall oftare laddade ner än köpte vissa sorters media. Lagstiftningen har inte heller någon större påverkan på deras fildelningsvanor.

Denna uppsats redogör för en undersökning av manliga interner på tre svenska anstalter i södra Sverige. 55 enkäter besvarades av interner med längre än ett års strafftider på sluten anstalt. Ålder och vistelsens längd på anstalt i relation till psykisk hälsa bland fängelseintagna undersöktes. Inga signifikanta resultat fastslogs, sannolikt mycket beroende på mätinstrumentets inte anpassades efter den aktuella populationen. Vidare jämfördes fängelsepopulationens psykiska hälsa med en normalpopulation utanför anstalt. Resultaten visade att gruppen interner mår och fungerar signifikant sämre än deltagarna i normalpopulationen. Även internera sinsemellan har jämförts. Vår slutsats är att skillnaden mellan internernas och normalpopulation psykologiska fungerande är betydligt större än de skillnader som finns inom gruppen av interner. Den kvalitativa delen i frågeformuläret bekräftade symptom som sömnbesvär, depressioner och självdestruktivitet, alla tecken på psykisk ohälsa.

Social phobia is a fear which limits a person's capabilities in daily situations. The fear can be so strong that a person can distance themselves from all social situations, for example education, marriage, sports activities etc. The purpose of this study is to discover whether there are any correlations between social fear and choice of educational program, between social fear and sex, and between social fear and Internet use. Questionnaires were administered to 80 upper secondary pupils. Each questionnaire answer was assigned a certain score, which was then coded in SPSS, the highest scores corresponding to highest degrees of shyness. Different nonparametric tests were used. No correlation between social fear and educational choice was found. However, significant correlations between social fear and internet use and between the sexes were found for certain items. Social fear is a subject which can be seen from different perspectives, but, in order to achieve a greater depth of knowledge, more extensive research is required.

MITTUNIVERSITETET

Institution för socialt arbetet

ÄMNE: Socialt arbete, C- kurs

HANDLEDARE: Sofie Ghazanfareeon Karlsson

SAMMANFATTNING

Barnmisshandel finns och har funnits i alla tider och i de flesta kulturer. Barnmisshandel är ingen isolerad företeelse, oftast finns ett mönster av problem, som handlar om individen, familjen, samhället och kulturella värderingar. Studiens syfte var att uppnå en ökad förståelse för barnmisshandel samt att undersöka och analysera hur förskolelärarna förhöll sig till anmälningsplikten vid misstanke om barnmisshandel. Studien genomfördes med hjälp av semistrukturerade kvalitativa intervjuer med tre förskolelärare och en barnskötare. Av studiens resultat framgick att intervjupersonerna var väl medvetna om att de hade anmälningsplikt samt att de visste vad anmälningsplikten innebar. Trots sin medvetenhet beskrev de att de kände sig osäkra och ville ha starkare bevis för att barnmisshandel förelåg innan de gick så långt som till en anmälan. Studien visade också att en önskan bland intervjupersonerna var att få lära sig mer om barnmisshandel samt hur man uppmärksammar det bättre.

NYCKELORD

Barnmisshandel, Förskolelärare och Anmälningsplikt.

TITEL: Barnmisshandel – anmälningsplikt bland förskolelärare

FÖRFATTARE: Johanna Pettersson

DATUM: 19 april 2010

Bakgrund och Problem: Att spara i fonder som investerar etiskt har varit något av en trend de senaste åren. Sedan mitten av 1990-talet har antalet etiska fonder tiodubblas. Men alla fonder är inte så etiska som de utger sig för att vara. Begreppet etisk fond är inte uppenbart. Bedömningen av vad som kan klassificeras som etiskt måste därmed göras av den enskilde från fall till fall. Reklam för fonder görs i dag i alla medier och vänder sig till grupper av människor som inte tidigare har ägt aktier eller sparat i fonder. Nya fonder och marknadsplatser har uppkommit och många människor väljer att fondera en del av pensionen i och med förändringen av premiepensionssystemet. Det kan dock diskuteras om begreppet ”etisk” med hänvisning till dess relativa betydelse bör användas i marknadsföring. Det är därmed särskilt viktigt att fondbolagen lämnar tydlig information om vilken placeringsinriktning som deras olika etiska fonder har och utvecklar strategier för hur denna skall efterlevas.

Syfte: Uppsatsen avser att undersöka placeringsinriktningen för etiska fonder och att utreda vad begreppet etisk fond innebär. Uppsatsen avser även att granska fondreklam för etiska fonder i syfte att kontrollera om reglerna för marknadsföring efterlevs.

Metod: Uppsatsen är uppbyggd utav valda befintliga teorier, rättskällor, föreskrifter och tidigare studier på området. Med hjälp av dessa kunskaper och nytillkommen primärdata i form av intervjuer ska det bli möjligt att dra nya slutsatser. Uppsatsens två frågeställningar ” vad innebär en etisk fond?” och ”är marknadsföringen av etiska fonder förenlig med gällande lagar och föreskrifter?” har formats under arbetets gång. Från intervjuerna hämtas information om etik och hjälper främst till att besvara den först frågeställningen och till en mycket liten del frågeställningen som berör marknadsföringen. Den andra frågeställningen gällande marknadsföringen kommer att besvaras genom att författaren kontrollerar marknadsföringskampanjer i form av annonser av etiska fonder. Dessa granskas med hjälp av referensramen samt till en mindre del av empirin från intervjuerna.

Slutsatser: Det mesta talar för att det finns vissa grundläggande krav för en etisk fond och det skulle vara de internationella normerna, uteslutande kriterier och aktiv påverkan. Men vad en etisk fond innebär beror på innebörden i begreppet etik vilket det inte finns en unik definition av. Den rimligaste tolkningen blir således att en etisk fond är endast etisk om tillhörande definition tillgodoser investerarens krav på en etisk fond. Etiska fonder marknadsförs inte via annonsering enligt uppsatsens undersökning. Endast nio annonser påträffades. Den slutsatsen som kan göras är att marknadsföringen av etiska fonder inte håller sig inom ramen för de lagar och föreskrifter som reglerar marknadsföringen av etiska fonder.

Background and problem: Lately one can observe that the investment in ethical funds has become as a sort of a trend. Compared to the middle of the 1990s today the number of ethical funds has increased by ten times, although that the ethical funds are not as ethical as they pretend to be. The conception “ethical funds” is not as apparent as one would like, which is why it has to be determined by the individual in each case. Advertisement on funds can today be seen in all kind of media and it turns to many individuals that have not previously invested in shares nor in funds. Many new funds and market forums have arisen and many individuals are choosing part of their retirement fund to make investments in funds due to the changing in the system of the Swedish pension insurance (premipensionssystemet). However, one could raise the question whether the concept “ethical”, regarding its subjective sense, should be used in advertisement. That is why it is outmost crucial that management companies provide clear and unambiguous information about the criteria of the funds that makes the ethical.

Purpose: This essay intend to study the direction of the place invest of the ethical funds and furthermore the significance of an ethical fund. In addition to the above mentioned, this essay will examine the advertisement of the ethical funds in order to perceive if the rules and regulations of marketing have been appropriately applied, according to Swedish law.

Method: The essay consists of chosen general theories, legal rules and regulations, case law and prior studies in this domain. In complement of interviews it shall be plausible to draw new conclusions. The two questions, in the purpose above, have been produced during the work with this essay. The information from the interviews will be used to answer the first framing of the question. The latter question, which deals with marketing and Swedish regulation, will be answered by the study of the advertisement campaigns on the ethical funds.

Conclusions: One could come to the conclusion that there are fundamental criteria of an ethical fund, and these criteria are the international values, exclusive criteria and dynamic influence. However the meaning of an ethical fund is rather depending on the implication of the phrase ethics, which there is not a distinguished definition on. Accordingly the reasonable conclusion would be that an ethical fund is only ethical if it is satisfactory to the values of ethics of each investor. Regarding the advertisement only nine ads were found. Surprisingly the advertisement on ethical funds does not reach the standards of the Swedish marketing law and regulations.

Vårat arbete visar hur man kan arbeta främjande och förebyggande bland ungdomar mot droger. Ämnet har aktualiserats eftersom att narkotika användningen bland ungdomar har ökat på senare år. Vikten i detta arbete har lagts på grundskoleelever eftersom vi anser att ungdomar i låg ålder är lättare att påverka. I och med detta har vi valt att studera VÅGA-programmet samt se hur det resulterat. VÅGA-programmet är ett utbildningspaket där ungdomar får lära sig om kamratskap, lag- och rätt samt information om alkohol, narkotika och tobak. Undervisningen bedrivs av bland annat lärare, poliser och en viss föräldraanknytning finns. Vidare ville vi se vad vi som poliser kan göra när vi påträffar ungdomar i låg ålder påverkade eller på platser som kan vara skadliga för deras hälsa och utveckling. Detta redskap har polisen i polislagen 12 §, samt varför den kom till och hur den kan användas. Ett efterspel till detta är polisen samarbete med socialamyndigheter. Genom promemorior kan vi som enskilda polismän starta en hel del men vi är bara en del i det förebyggande arbete för att minska risken att ungdomar prövar narkotika. För att det förebyggande arbetet ska bli som bäst krävs att polis, skola, socialamyndigheter och föräldrar jobbar åt samma mål.

Syftet med denna rapport är att undersöka hur studenter och lärare påpolisutbildningen i Umeå ser på möjligheten att bedöma lämpligheten hosde studerande, och även hur detta skulle kunna gå till enligt ett förslag somvi har tagit fram. Rapporten tar också upp hur antagningsprocessen går tilloch de krav som ställs hos de sökande samt hur polisutbildningen i Umeå ärupplagd med de olika momenten inom utbildningen. Vidare har vi tagit uppvad det krävs för att man som student ska få en varning respektive ska bliavskiljd från utbildningen samt väldigt kort tagit upp vad som gäller vidbedömningen under aspiranttiden. I övrigt består rapporten av ett förslagsom vi tagit fram för hur en bedömning avseende lämplighet kan gå till. Vihar via en intervju med en polislärare undersökt om det finns ett behov ochett intresse av vårt förslag, samt genom ett frågeformulär till studenterna itermin fyra vid polisutbildningen i Umeå tagit reda på deras uppfattningkring frågor om lämplighet.

Inför det här arbetet hade vi en tes om att det i manliga omklädningsrum skapas en struktur som talar om vilka värderingar och normer som ska råda. Detta var vi intresserade av att undersöka och med tanke på vårt blivande yrke som lärare valde vi att fokusera på skolmiljön. Omklädningsrummet efter skolidrotten är en plats där elever många gånger är avskärmade från vuxenvärlden. Vi hade en tanke om att detta innebär ett fritt spelutrymme vilket resulterar i en hierarkisk rangordning som ibland leder till ren mobbning. Vårt syfte har mer precist varit att undersöka hur klimatet i skolidrottens manliga omklädningsrum påverkade pojkars normer och värderingar i början på 1990-talet. Våra teoretiska utgångspunkter bygger på tidigare forskning som behandlar maskulinitet samt sociala relationer och dessa har vi använt för att bearbeta vår empiri. Empirin bygger på djupintervjuer med åtta män vilka samtliga gick på högstadiet i början på 1990-talet. Studiens resultat visar att grupptillhörighet var viktigt för pojkarna i den här åldern och för att passa in var det en fördel om man sågs som häftig, ball och cool. Vårt resultat visar också på att det i omklädningsrummet framträder tre tydliga roller vilka är kopplade till specifika beteenden. Dessa roller har vi benämnt som kamratförtryckare, medlöpare och hackkycklingar och beroende på vilken roll man fick har också pojkarnas självförtroende påverkats på olika sätt.

Ämneslärarprogrammet, Specialidrott

Syftet med studien är att klargöra om det finns en koppling mellan gymnasielevers alkoholkonsumtion och aggressivt beteende. Tidigare studier har försökt att identifiera specifika förhållanden mellan alkohol och aggression och har funnit att förhållandet beror på olika aspekter hos individen, aggressiva tendenser, kognitiva färdigheter, situationen, grupptryck och kulturella normer Tidigare studier visar att det finns ett samband mellan alkoholkonsumtion och aggression. Enkäten delades ut till 123 elever på två gymnasieskolor i nordöstra Skåne. Resultatet bekräftade relationen mellan konsumtion och beteende och visade att det finns en skillnad mellan killar och tjejer, både när det gäller konsumtionsmönster och deras sätt att uttrycka aggression.

Syftet med studien är att undersöka vilka strategier elever använder sig av när de skriver vid datorn, samt hur de resonerar kring användandet av dessa. Tanken är att detta ska mynna ut i en diskussion kring vilket material vi använder i skolan, och om anpassade ordbehandligsprogram skulle ge elever bättre hjälp och stöd i sitt lärande. Metod: Jag har gjort deltagande observationer av tioåringar. Mina analyser av dessa observationer är gjorda utifrån ett fenomenografiskt och sociokulturellt perspektiv. Resultat: Jag märkte snabbt att det fanns två olika grupper av användare bland de elever jag observerade; de som lärde om datorn och de som lärde vid datorn. Vilken grupp eleverna tillhör beror på hur långt de kommit i sin utveckling, samt vilken attityd de har till datorn. De elever som inte kommit så långt i sin utveckling, lär sig fortfarande hur datorn fungerar praktiskt, medan de som kommit längre bland annat lär sig om det ämne de skriver om, nya ord, etcetera. De som kommit längre i sin utveckling ser också datorn som ett hjälpmedel. De flesta av eleverna behärskade majoriteten av de finesser jag valde att fokusera på. När det kom till stavnings och- grammatikkontroll, hade många svårt att förstå de instruktioner som gavs. Det visade sig också att många inte använde sig av dessa kontroller överhuvudtaget. De valde istället att prova sig fram till rätt lösning/stavning.

Det är av intresse för alla organisationer att skapa en tillfredsställd personalstyrka som är motiverad till att prestera bra på arbetsplatsen och därmed har arbetsmotivation. Dock krävs det en frisk personalstyrka som är vid hälsa och därmed är närvarande vid arbetsplatsen, för att organisationen ska kunna ta del av dessa prestationer. Det är därför viktigt att finna faktorer som uppmuntrar personalen att prestera bra på arbetet och samtidigt främja välmående. Den här studien undersöker huruvida det föreligger ett samband mellan arbetsmotivation och hälsa bland sjukvårdspersonal. Resultatet bygger på en enkät med fasta svarsalternativ, vilken delats ut till 218 respondenter bestående av undersköterskor och läkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhus i Göteborg.

Att vissa grupper deltar på samhällets olika arenor i lägre utsträckning än andra, är tämligen klarlagt. Detta kan betraktas som ett demokratiproblem. Mitt sätt att angripa problemet är att studera dem som trots allt deltar från dessa så kallade marginaliserade grupper. Tanken är att härigenom finna ledtrådar till hur medborgerligt deltagande kan uppstå och vilka effekter det i så fall får. Huvudsakligt studieobjekt för uppsatsen är ett ombyggnadsprojekt (Ringdansen) i Norrköpingsförorten Navestad. Det deltagardemokratiska teoriperspektivet, som betonar att samhället ska fyllas av medborgerligt inflytande och deltagande, utgör en viktig referenspunkt i utformning och analys av uppsatsens data. En vilja att delta måste, för vem det än gäller, finnas vid ett frivilligt engagemang. Denna vilja uppstår lättare under vissa förutsättningar. För grupper som deltar i relativt låg grad bör särskild hänsyn tas för att skapa en gynnsam miljö. De i min studie uppdagade förutsättningarna av vikt är att deltagandet: (1) upplevs beröra frågor med direkt betydelse (ofta vardagsnära), (2) har sitt ursprung i en mänsklig kontaktyta, (3) kan utövas i närheten av hemmet, (4) sker i kollektiv form, (5) inte är allt för komplicerat. Initiativtagarna, i det här fallet ett bostadsbolag, har således en viktig möjliggöranderoll, där även förtroende spelar in. Deltagarna i Ringdansprojektet, framför allt de resursbegränsade, har förbättrat följande medborgerliga resurser: självtilltro, tolerans/kritisk rationalism, samhällsintresse/delaktighet och gemenskap. Detta i något av en positiv kedjereaktion. Det visar sig att individuella förutsättningar, arbetsformer och nivån på deltagandearenan har inverkan på vilka effekter som infinner sig. En rad frågetecken kvarstår, bl.a. gällande beständigheten i effekterna, men som helhet anser jag att de positiva resultaten berättigar ökade satsningar på möjliggörande av medborgerligt deltagande bland marginaliserade grupper.

Alkoholkonsumtionen har ökat under senare år bland befolkningen. Detta anses vara relaterat till sänkningar av alkoholpriser samt en ökad tillgänglighet. Länge har det varit ungdomars alkoholvanor som berörts i undersökningar. Andelen äldre i befolkningen ökar och konsumtionsvanor skiljer sig från tidigare dominerande dryckesmönster. Syftet med denna litteraturstudie var att genom tidigare forskning undersöka hur och varför alkoholkonsumtionen bland äldre har ökat samt vad detta inneburit för det sociala arbetet. De studier som ingick i denna uppsats har genomförts med syfte att belysa problematiken med den ökande alkoholkonsumtionen. Studierna pekade på att alkohol påverkar de äldre personerna mer, än yngre, på grund av en ökad känslighet samt att alkoholmissbruk bland äldre är relaterat till biologiska förändringar i samband med åldrandet. Slutsatser som drogs från denna litteraturstudie var att alkoholkonsumtion i medicinskt syfte var vanligt bland äldre samt att de vanligtvis använder alkohol för att klara av en förändrad tillvaro. Målgrupps-anpassade preventiva strategier och insatser behöver utvecklas för att möta de äldres riskkonsumtion av alkohol.

The purpose of this study is to perform a description of how parents experience their life in a stepfamily and to examine how the parents experience the involvement from their new partner in the children’s upbringing. The issues are: (i) which expectations do the parent has on their new partner in the role as stepparent to the child, (ii) how active does the parent experience their new partners’ step parenting concerning the stepchild and (iii) how does the parent expect the new family to take shape? A qualitative study has been done through interviews. The participants were sex biological parents, of which four were fathers and two mothers. The theoretical approach and design of this study is science of stepfamilies and of the role of stepparent. This study shows that the expectations the parents have on the stepparents’ involvement in the parenting and how actively the new partner is in the role as stepparent to the children is contradictive. The experience is that the stepparents should act as parents, but not in all matters. The parents thought that the stepparents were inactive in their parenting because they do not do activities alone with the stepchildren and active because of their concerns in the everyday care. The conclusion is that a great deal of insecurity lies in the expectations of how to act as a stepparent and although the purpose with the stepfamily is to imitate the nuclear family this is not possible in reality.

Syftet med denna studie är att genomföra en deskriptiv studie om föräldrars erfarenheter av att leva i en styvfamilj samt undersöka hur ursprungsföräldern uppfattar den nya partnerns involvering i styvbarnens uppfostran. Frågeställningarna är: (i) vilka förväntningar har föräldern på sin nya partner i rollen som barnets styvförälder, (ii) hur aktivt anser föräldern att den nya partnern utövar sitt styvföräldraskap i förhållande till styvbarnet och (iii) hur anser föräldern att den nya familjen bör utformas? Metodvalet är kvalitativt och datainsamling har skett med hjälp av intervjuer. Undersökningspopulationen bestod av sex biologiska föräldrar, varav fyra pappor och två mammor. Vägledande för denna studies teoretiska tolkningsram och design har varit forskning om styvfamiljen samt om rollen som styvförälder. Studien visar att föräldrarnas förväntningar på styvförälderns involveringsgrad i föräldraskapet och synen på hur aktivt styvföräldern utövar styvföräldraskapet är motsägelsefullt. Föräldrarna anser att styvföräldrarnas uppgift är att agera som föräldrar, med förbehållet att det finns frågor där ansvaret bör överlåtas till föräldrarna. Föräldrarna menade att styvföräldrarna var passiva i sitt styvföräldraskap genom bristande aktiviteter ihop med styvbarnen, samtidigt som de var aktiva i styvföräldraskapet genom involvering i styvbarnens vardagsomsorg. Slutsatsen av denna studie är att det finns hög grad av osäkerhet i hur en bra styvförälder bör agera i rollen som styvförälder och trots att målet med styvfamiljen är att efterlikna kärnfamiljen är detta inte praktiskt möjligt.

This paper is about research carried out at a hospital at which managers had taken a course in gender equality. The aim was to get a deepened understanding of them and their work on gender equality. I wanted to find out if they themselves felt that they had obtained any new knowledge and if they had changed anything at their workplace because of this new knowledge. I also wanted to know if they had experienced any problems in this process. I found that the course has been more or less decisive in order for them to start working with questions concerning gender equality. I also found that the awareness of the shortcomings and the conditions concerning gender equality at the hospital is good, and that there is a willingness to change this. However, there seem to be some difficulties at the hospital in knowing how to move forward with information retrieved in local surveys at the hospitals about whether or not male and female patients are treated equally. Difficulties also arise from the fact that the work on gender equality is carried out in a area of work – health care – that is based to a large extent on sex and the human body. Here, the will to give the best possible care to both men and women collides with gender stereotypes among the medical staff. There is an awareness of this but at the same time they say that it is important for the balance in the workgroups that there are both men and women. In society in general there are discussions about the importance of quantitative equality, which is reflected in the work done on gender equality at the hospital. As the idea that time in it self will rectify problems concerning gender equality. Their role as managers becomes prominent as the importance of them showing the significance of gender equality.

Denna uppsats är en studie på ett sjukhus där chefer har gått en jämställdhetsutbildning. Syftet var att få en fördjupad förståelse av chefer som gått den certifierade jämställdhetsutbildningen och deras arbete med jämställdhet. Jag ville ta reda på om de upplever att de erhållit nya kunskaper, om det kan vara så att de har förändrat något på sin arbetsplats eller om de upplevt eventuella problem. Det jag fann var att jämställdhetsutbildningen förefaller mer eller mindre avgörande för att informanterna började arbeta med jämställdhet. Det finns en ganska god medvetenhet om vilka brister, möjligheter och förutsättningar som finns på sjukhuset och en vilja att förändra detta. Däremot förefaller det lite mer problematiskt att veta hur man ska gå vidare med resultat från lokala undersökningar där man studerat om män och kvinnor får olika vård. Problemet ligger också i att jämställdhetsarbetet finner sig i ett yrkesområde, sjukvården, som baserar mycket av sitt arbete på just kroppen. Här krockar viljan att ge den bästa vården för män och kvinnor med föreställningar om att könen står för ganska olika saker. Det finns en form av medvetenhet runt detta samtidigt som man säger att det är viktigt för balansen i arbetsgrupperna att det finns både män och kvinnor. I samhället i stort talas det mycket om kvantitativ jämställdhet, dvs. antalet kvinnor och män, vilket avspeglas på sjukhuset. Likaså att tiden ska avhjälpa jämställdhetsproblem. Chefskapet blir framträdande i jämställdhetsarbetet och informanterna pekar på vikten av att chefen visar att jämställdhetsarbetet är angeläget.

Tidigare forskning har visat på hög förekomst av muskelbesvär och bristande hälsa och välbefinnande hos tandvårdspersonal i offentlig sektor. Föreliggande studie syftade till att undersöka om en organisatorisk intervention i form av arbetstidsförkortning och viss fysisk aktivitet kunde främja olika aspekter av hälsa och välbefinnande hos tandvårdspersonal inom Folktandvården. Interventionen sträckte sig över ett år och totalt medverkade 154 kvinnliga tandläkare och tandsköterskor i studien. Resultaten visade på minskad total arbetsbelastning samt lägre förekomst av muskelbesvär. Dock kunde resultaten inte kopplas till interventionen då utvecklingen var likartad i såväl interventions- som kontrollgrupp. Resultatet kan vara relaterat till en s.k. Hawthorne-effekt är en av de förklaringar som diskuteras. Vidare diskuteras tandvårdens styrning och kopplingar till hälsa.

Sammanfattning: I den här C-uppsatsen är syftet att beskriva och analysera olika potentiella förklaringsmodeller till suicidalitet bland ungdomar. Suicidalitet är ett sammanfattande begrepp för återkommande självmordstankar, självmordsförsök samt fullbordade självmord. Fokus här ligger på självmord bland ungdomar. Min uppsats är utformad som en litteraturstudie och utgörs av kvalitativa data. Insamlad data har hämtats både från nationell och internationell suicidforskning. Empirin analyseras i en separat del utifrån Eriksons psykoanalytiska utvecklingsteori, Cullbergs kris- och utvecklingsteori, Freuds begrepp identifikation och imitation samt några begrepp lånade från den existentiella psykologin. Min studie visar att suicidalitet bland ungdomar är ett utbrett och komplicerat samhällsproblem som kan förstås utifrån olika förklaringsmodeller. Av min studie framgår att självmord bland ungdomar har en mångskiftande orsaksbakgrund och bör därför förstås utifrån ett tvärvetenskapligt perspektiv. Ungdomars psykiska hälsa, uppväxt- och familjeförhållanden samt förebilder är alla faktorer som har betydelse för riktningen i den suicidala processen vari självmord är det slutgiltiga steget.