Academic literature on the topic 'Blé dur'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Blé dur.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Journal articles on the topic "Blé dur"
1
Mazhoud, Houda, Fraj Chemak, and Roza Chenoune. "Analyse typologique et performance productive de la culture du blé dur irrigué en Tunisie." Cahiers Agricultures 29 (2020): 24. http://dx.doi.org/10.1051/cagri/2020021.
Full textAbstract:
En Tunisie, la culture de blé dur en irrigué est pratiquée sur une superficie moyenne annuelle de 48 700 ha, soit environ les deux tiers des superficies céréalières conduites en irrigué. Elle produit en moyenne 180 000 t, soit 20 % de la production nationale de blé dur. Cependant, les rendements réalisés restent toujours en dessous des attentes avec une faible productivité, particulièrement celle de la ressource en eau. Dans ce contexte, l’objectif de ce travail est d’élaborer un diagnostic opérationnel de fonctionnement des exploitations céréalières irriguées et de mettre en exergue les principaux leviers d’amélioration des performances de la culture du blé dur. Pour ce faire, des enquêtes de terrain ont été menées auprès d’un échantillon de 698 céréaliculteurs. Les données recueillies ont permis d’élaborer une typologie de fonctionnement et d’analyser les performances de la culture du blé dur. Trois systèmes de production types ont été identifiés : un système monocultural basé sur la culture du blé dur, un système diversifié à orientation céréalière et un système diversifié à orientation maraîchère. L’analyse des performances a révélé une disparité nette entre deux niveaux de performance distincts pour chaque système de production.
2
Bouzid, Amel, Karima Boudedja, Foued Cheriet, Mehdi Bouchetara, and Ahmed Mellal. "Facteurs influençant l’adoption de l’innovation en agriculture en Algérie. Cas de deux cultures stratégiques : le blé dur et la pomme de terre." Cahiers Agricultures 29 (2020): 15. http://dx.doi.org/10.1051/cagri/2020013.
Full textAbstract:
Cet article tente de répondre à la question suivante : au-delà des caractéristiques de l’exploitation agricole, quels sont les autres facteurs qui influencent les différents types d’innovation dans les filières stratégiques de l’agriculture algérienne ? En effet, la politique algérienne actuelle ambitionne de moderniser les filières stratégiques pour accroître la production, substituer la production nationale à l’importation et augmenter le volume des exportations. Ce travail de recherche porte sur l’innovation agricole adoptée par les producteurs de blé dur et les producteurs de pomme de terre. Pour cela, nous avons réalisé une enquête auprès d’une centaine d’agriculteurs et des entretiens qualitatifs auprès d’acteurs locaux du développement et de l’accompagnement agricoles. Les résultats obtenus montrent que le niveau d’innovation dans les techniques agricoles conventionnelles est appréciable : adoption de la rotation des cultures, introduction de nouveaux produits phytosanitaires, de désherbants et de fertilisants pour le blé dur ; adoption de nouvelles variétés, introduction de nouvelles machines et techniques de plantation pour la pomme de terre. Par contre, les innovations en matière de marketing, de commercialisation ou de techniques durables sont inexistantes pour le blé dur, alors que certaines innovations en matière d’organisation et de marketing sont observées chez les producteurs de pomme de terre. Globalement, ces derniers présentent une autonomie financière, sont plus jeunes, plus instruits et exploitent de plus grandes superficies que les producteurs de blé dur, ce qui semble expliquer leur propension à innover davantage. Enfin, les résultats suggèrent que les politiques de subvention et de garantie de la commercialisation pour les producteurs de blé dur freineraient l’innovation dans cette filière, alors que la forte concurrence entre régions nord et sud stimulerait l’innovation chez les producteurs de pomme de terre. À l’inverse, le statut non sécurisé du foncier dans cette dernière filière agirait comme un frein à l’innovation et aux investissements de long terme.
3
Pageau, D., J. Collin, and J. M. Wauthy. "Une note sur la résistance à l’ergot chez le blé tendre, le blé dur et le triticale." Phytoprotection 75, no. 1 (April 12, 2005): 45–49. http://dx.doi.org/10.7202/706051ar.
Full textAbstract:
Un essai d'une durée de trois ans a permis d'évaluer la sensibilité de cultivars de céréales au champignon responsable de l'ergot (Claviceps purpurea). Les cultivars ont été évalués sous les conditions naturelles d'infection caractéristiques de la région du Lac Saint-Jean, au Québec. Lestriticales (X Triticosecale) ont montré une plus grande sensibilité à l'ergot que les blés durs (Triticum durum), qui à leur tour ont été plus sensibles que les blés tendres (Triticum aestivum). Le triticale cv. Bura était plus résistant à l'ergot que le cultivar Beaguelita. Le cultivar de blé dur Medora était plus résistant que le cultivar Kyle. Aucune différence significative n'a été observée parmi huit cultivars de blé tendre. La résistance à l'ergot est donc un facteur important à considérer dans le choix d'une espèce ou d'un cultivar destiné à une région où l'ergot est endémique.
4
Gharbi, Mohamed Salah. "La Variété de Blé Dur ( Salim )." Annales de l'Inrat 89, Numéro Spécial (2016): 2–4. http://dx.doi.org/10.12816/0028679.
Full text
5
Chourghal, Nacira, and Tarik Hartani. "Quelle stratégie de semis du blé dur en Algérie pour s’adapter au changement climatique ?" Cahiers Agricultures 29 (2020): 22. http://dx.doi.org/10.1051/cagri/2020017.
Full textAbstract:
Face à un changement climatique sévère projeté, les agriculteurs dans les pays de l’Afrique du Nord expérimentent habituellement des stratégies d’adaptation basées sur la précocité du semis, l’utilisation de variétés précoces et la fertilisation. Cependant, l’information concernant l’efficacité de la précocité des semis comme stratégie d’adaptation de la culture du blé dur au changement climatique reste très limitée. Cet article a pour objectif d’aider les gestionnaires à proposer des pratiques de semis plus efficaces. Deux options de semis sont examinées ; une date prescrite (fixe) et une date dynamique (dépendant du début des pluies utiles). Un modèle de culture à deux types d’entrées, culturales et climatiques, est utilisé pour simuler, au pas de temps journalier, la phénologie, le bilan hydrique et les rendements du blé dur en Algérie. Le comportement futur du blé dur est simulé en utilisant les projections climatiques du modèle ARPEGE-Climat de Météo-France sous le scénario médium A1B SRES pour le futur lointain (2071–2100). Dans le cas de semis à date prescrite, le réchauffement climatique raccourcit le cycle de 31 jours durant la phase végétative, le bilan hydrique est négatif, l’accumulation de la matière sèche est réduite et le rendement réel diminue de 36 %. En semis à date dynamique, un allongement de la phase reproductive accompagne le raccourcissement de la phase végétative et le cycle est raccourci de seulement 15 jours. La matière sèche totale est réduite, mais le bilan hydrique, favorisé par le semis précoce, est positif. Par conséquent, le rendement dans le probable climat futur est maintenu au même niveau que celui de la situation actuelle. Nos résultats permettent d’outiller les gestionnaires en leur proposant une stratégie de semis basée sur une date dynamique, pour faire face aux défis du changement climatique et de son impact sur la culture du blé dur.
6
Comet, Georges. "Dur ou tendre ? Propos sur le blé médiéval." Médiévales 8, no. 16 (1989): 101–12. http://dx.doi.org/10.3406/medi.1989.1141.
Full text
7
Alem, Chakib, Mustapha Labhilili, Kouider Brahmi, Mohamed Jlibene, Nasralhaq Nasrallah, and Abdelkarim Filali-Maltouf. "Adaptations hydrique et photosynthétique du blé dur et du blé tendre au stress salin." Comptes Rendus Biologies 325, no. 11 (November 2002): 1097–109. http://dx.doi.org/10.1016/s1631-0691(02)01531-7.
Full text
8
Bouchemal, Karima, Ryma Bouldjadj, Mohamed Nadir Belbekri, Nadia Ykhlef, and Abdelhamid Djekoun. "Pigments photosynthétiques, enzymes antioxydantes et potentiel osmotique foliaire de dix génotypes de blé dur (Triticum durum) : effet du stress hydrique." Articles scientifiques 98, no. 1 (May 31, 2018): 13–24. http://dx.doi.org/10.7202/1055352ar.
Full textAbstract:
L’ajustement osmotique, les pigments photosynthétiques et les changements d’activités des antioxydants enzymatiques ont été évalués chez dix génotypes de blé dur (Triticum durum) soumis à des conditions de stress hydrique. Les plantules de blé ont germé en hydroponie, en chambre de culture. Le stress hydrique a été appliqué aux quatrième et cinquième stades de la feuille par l’ajout d’une solution de polyéthylène glycol (PEG 6000) (-0,49 MPa). Le potentiel osmotique ainsi que la teneur en chlorophylle totale (Chl a+b) et en caroténoïdes (Car) ont été déterminés. Des analyses électrophorétiques ont été effectuées pour trois enzymes antioxydantes, soit la superoxyde dismutase (SOD), la guaïacol peroxydase (GPOX) et la catalase (CAT), en utilisant l’électrophorèse sur gel de polyacrylamide (PAGE) en conditions natives. Les résultats obtenus montrent une réduction du potentiel osmotique foliaire et une diminution de Chl a+b et Car sous l’effet du stress hydrique. Toutefois, il existe des différences significatives entre les génotypes étudiés en réponse au traitement imposé. PAGE a permis de montrer une augmentation dans l’intensité des enzymes étudiées et une apparition d’isoformes supplémentaires, dont une de CAT et trois de SOD, en conditions de stress. Ces différences dans les réponses au stress hydrique pourraient être des indices utiles et fiables pour la sélection de génotypes tolérants de blé dur.
9
Sabban, Françoise. "Quand la forme Transcende L'Objet: Histoire des pâtes alimentaires en Chine (IIIe siècle av. J.-C. - IIIe siècle apr. J.-C.)." Annales. Histoire, Sciences Sociales 55, no. 4 (August 2000): 791–824. http://dx.doi.org/10.3406/ahess.2000.279881.
Full textAbstract:
RésuméDans cet article, la question de l'origine des pâtes alimentaires est abordée sous Tangle de l'histoire des techniques. Les techniques de fabrication de ces nourritures sont en effet constitutives de leur representation dans les sociétés où elles ont acquis une certaine importance alimentaire. Le cas exemplaire de la Chine à cet égard s'insère cependant dans une réflexion comparative plus large avec le monde méditerranéen. Malgre 1'introduction tardive du blé dans le bassin du fleuve Jaune entre xive et xie siècles av. J.-C, on constate dés le IIIe siécle de notre ère l'existence d'une véritable civilisation des pâtes pétries appelées du nom générique bing. Dans ses tout premiers emplois, ce terme désignait également de façon implicite une « manière de faire » correspondant à la mise en forme par leur agglomération de matières malléables et ductiles. Ainsi un fil peut être tracé entre plusieurs univers techniques : de la table de pétrissage à celui de la paillasse du pharmacologue, en passant par 1'atelier du fabricant de ferments pour boissons alcooliques et celui du métallurgiste, tous milieux ou le mot bing a désigné soit une opération technique de mise en forme, soit la forme elle-même ainsi obtenue. Ainsi l'intégration des préparations à base de pâte de farine de blé pétrie dans les pratiques alimentaires fut essentiellement conçue en fonction des potentialités que revetait au plan technique la farine de blé. Celle-ci fut considéréd comme une matière totalement differénte des autres «poudres» de céreales, qui elles, on le sait aujourd'hui, ne contenaient pas le gluten donnant cette élasticité toute particulière aux pâtes issues du blé tendre ou dur.
10
Mdarhri-Alaoui, Mériem, Najia Saldi, Averil Chlyah, and Hassan Chlyah. "Obtention par gynogenèse in vitro de plantes haploïdes chlorophyliennes chez le blé dur." Comptes Rendus de l'Académie des Sciences - Series III - Sciences de la Vie 321, no. 1 (January 1998): 25–30. http://dx.doi.org/10.1016/s0764-4469(97)89622-9.
Full textDissertations / Theses on the topic "Blé dur"
1
Vianey-Liaud, Nicolas. "Etude de la glutathion réductase du grain de blé dur : aspects physiologiques, biochimiques et implications technologiques." Montpellier 2, 1996. http://www.theses.fr/1996MON20153.
Full textAbstract:
L'objectif de ce travail a consiste a etudier la glutathion reductase du grain de ble dur (triticum durum desf. ). Elle a ete purifiee a homogeneite et ses caracteristiques biochimiques ont ete determinees. Des anticorps polyclonaux contre la glutathion reductase ont ete produits et ont permis de mettre en evidence l'existence de plusieurs formes de cette enzyme dans le grain en fonction de l'etat physiologique de ce dernier. Ce travail a egalement permis de confirmer la possible reduction des proteines du ble par le glutathion reduit par la glutathion reductase. Enfin, l'etude des relations entre la glutathion reductase et plusieurs caracteristiques technologiques n'a pas permis de demontrer sans equivoque la relation entre purete des semoules de ble dur et la glutathion reductase. Nous avons toutefois pu mettre en evidence une correlation entre l'indice de jaune des pates (critere de qualite) et l'activite glutathion reductase de la partie interne du grain
2
Vion, Bourgeois Emmanuelle. "Caractérisation et expression de gènes de blé dur induits en conditions de stress abiotiques." Montpellier 2, 1998. http://www.theses.fr/1998MON20223.
Full textAbstract:
En zone mediterraneenne, la secheresse pose un reel probleme et la selection de bles tolerants est un objectif important pour de nombreux pays. Dans le but d'elucider les mecanismes physiologiques de la tolerance a un stress hydrique, nous avons isole et caracterise huit clones d'adnc par une technique d'hybridation differentielle. Dans des plantules de ble dur soumises a differents stress abiotiques, nous nous sommes ensuite interesses a l'expression spatiale et temporelle (northerm blot) des genes correspondant a ces adnc. Des genes codant des proteines de transfert de lipides (ltp) et des dehydrines, 2 familles de proteines vraisemblablement impliques dans ces stress, ont egalement ete etudies. En utilisant divers inhibiteurs metaboliques, plusieurs voies de regulation genique dependantes ou independantes de l'aba et de la phosphorylation ont ete mises en evidence. Les fonctions des proteines correspondant a ces differents genes etant inconnues, nous avons, dans un deuxieme temps, exprime ces adnc dans la levure saccharomyces cerevisiae. Des stress abiotiques ont ete appliques aux levures transformees. La comparaison de l'etude des cinetiques de croissance des cultures de levures transformees, sous stress, et de l'expression genique nous a permis de formuler des hypotheses sur le role de ces proteines.
3
Regnier, Thierry. "Les composés phénoliques du blé dur (Triticum turgidum L. Var. Durum) : variations au cours du développement et de la maturation du grain, relations avec l'apparition de la moucheture." Montpellier 2, 1994. http://www.theses.fr/1994MON20092.
Full textAbstract:
La moucheture du ble dur est l'un des facteurs depreciant la qualite des semoules. Les travaux ont pour objectif une meilleure connaissance de la moucheture a travers l'etude du metabolisme phenolique. La caracterisation des composes phenoliques du grain mur (cv arbois) a permis de confirmer les donnees preexistantes relatives au ble dur et d'apporter des donnees nouvelles. Des composes phenoliques fortement incrustes dans les parois et non detectes par l'analyse biochimique sont reveles in situ par les analyses histochimiques. Les differentes formes des acides ferulique et p-coumarique s'accumulent pendant la phase ii du developpement du grain. La mise en evidence d'une activite sequentielle de la phenylalanine et tyrosine ammonialyases indique clairement qu'il existe un metabolisme phenolique actif endogene dans le grain au cours de son developpement. Une difference varietale tres nette existe au niveau d'une proanthocyanidine. L'approche histochimique a permis de caracteriser des incrustations de nature flavonoidique et des derives cafeiques au niveau de l'assise tegumentaire des grains jeunes d'un cultivar resistant. La brumisation des epis durant le developpement du grain favorise le declenchement de la moucheture. Cette brumisation induit un ralentissement du developpement des grains accompagne par un decalage de l'accumulation phenolique vers un stade plus jeune. Les activites peroxydasiques et polyphenoloxydasiques mises en evidence dans les grains brumises mouchetes laissent penser a une intervention de ces enzymes dans le developpement de la moucheture
4
Fraignier, Marie-Pierre. "Etude des péroxydases de blé dur (Triticum durum Desf. ) : implication dans le brunissement enzymatique des pâtes alimentaires." Montpellier 2, 1999. http://www.theses.fr/1999MON20078.
Full textAbstract:
Les peroxydases (ec 1. 11. 1. 7) sont des enzymes d'oxydo-reduction presentes dans le grain de ble dur dont l'activite expliquerait jusqu'a 38% du brunissement des pates alimentaires. L'etude d'une centaine de varietes de ble dur provenant de differentes origines a montre d'importantes variations de l'activite et du polymorphisme peroxydasiques. Parmi toutes les isoformes de peroxydases mises en evidence dans le grain de ble dur, la forme p-5 serait davantage impliquee dans le phenomene de brunissement enzymatique. En effet, son activite est liee a de faibles indices de clarte, mesures sur patons. La purification des peroxydases a permis d'isoler plusieurs isoformes dont p-5 et p-6, qui sont deux formes frequemment rencontrees parmi les varietes etudiees. Cette etape a permis ensuite de determiner certaines des proprietes enzymatiques et quelques elements de structure des peroxydases p-5 et p-6. Une difference de comportement de ces deux isoformes a ete notee, essentiellement par rapport a un apport exogene d'ions calcium et a leur resistance face a une augmentation de temperature, observee par exemple, lors du sechage des pates alimentaires. Ces differences permettraient d'expliquer pourquoi l'isoforme p-5 pourrait plus particulierement intervenir dans le phenomene de brunissement des pates alimentaires. Differentes approches ont egalement permis de montrer la distribution des peroxydases ainsi que la specificite tissulaire de certaines de ces isoformes presentes au sein du grain de ble dur : l'activite de l'isoforme p-5 serait plus particulierement localisee dans les parois des cellules de la couche sub-aleuronique du grain de ble dur.
5
Icard-Vernière, Christèle. "De la semoule de blé dur aux pâtes alimentaires fraîches : évènements physiques et biochimiques." Montpellier 2, 1999. http://www.theses.fr/1999MON20167.
Full textAbstract:
L'evolution de la composition en carotenoides, oxydases, arabinoxylanes, acide ferulique et proteines d'un melange de semoule de ble dur et d'eau au cours de sa transformation en pate alimentaire fraiche est etudiee dans une presse pilote afrem et dans un micro-malaxeur brabender : influence des contraintes physiques exercees sur les produits (couple mecanique, temperature, pression), de l'atmosphere (air ou azote) et de la composition de la solution d'hydratation (eau pure ou additionnee de molecules susceptibles de favoriser des reactions d'oxydation). Selon les molecules, on observe un effet preponderant des reactions d'oxydo-reduction (cas des carotenoides) ou des cisaillements (solubilisation des arabinoxylanes, etat d'agregation des proteines) qui s'exercent au cours des differentes etapes de la transformation. Le passage des produits d'un etat granulaire a un etat particulaire est un facteur determinant du declenchement de certaines reactions, que l'on attribue a la plus grande mobilite des macromolecules, probablement en relation avec le passage de celles-ci d'un etat vitreux a un etat caoutchouteux. Contrairement aux hypotheses generalement emises, l'evolution du niveau d'agregation des proteines, auquel on attribue un role determinant sur la qualite culinaire des pates alimentaires, evolue independamment de la teneur en carotenoides dont depend, pour une grande part, la coloration des produits. L'independance des voies de transformation de ces familles moleculaires ouvre la voie a des ameliorations ulterieures de la qualite globale des pates alimentaires.
6
Ghaemi, Maryam. "Androgenèse in vitro chez le blé dur (Triticum turgidum L. ) : études des facteurs génétiques et environnementaux : [thèse en partie soutenue sur un ensemble de travaux]." Toulouse, INPT, 1994. http://www.theses.fr/1994INPT021A.
Full textAbstract:
Le ble dur est considere comme une espece recalcitrante a l'androgenese. Etant donne le faible taux de plantules obtenues par l'androgenese, l'utilisation de cette methode reste limitee pour cette espece. Nos travaux de recherche consistaient a etudier d'une part, l'influence des facteurs genetiques et, d'autre part, l'effet de quelques facteurs externes sur la culture d'antheres du ble dur. Les resultats issus des etudes genetiques peuvent etre resumes de la facon suivante: parmi les genotypes de ble dur testes, ensat-508 et dicoccoides noir se sont reveles les plus performants. L'androgenese est influencee par le noyau, le cytoplasme et leur interactions. Le genome d provenant de t. Taushii ameliore la regeneration chlorophyllienne chez le ble dur. Les chromosomes 1a, 7a, 1b, 5b, 1d et 2d sont impliques dans l'embryogenese ; 2d et 7d dans la regeneration chlorophyllienne et le chromosome 2d dans la regeneration totale. La regeneration chlorophyllienne a ete ameliore chez les hybrides f1 provenant des croisements entre les bles tetraploides et hexaploides. Les etudes concernant les facteurs externes ont revele que l'embryogenese, chez le ble dur, peut etre amelioree par l'emploi du milieu solide p2 en y additionnant de l'acide phenylacetique du nitrate d'argent ou du sulfate de cuivre et par utilisation de l'ancymidol en milieu liquide. Un pretraitement au froid des epis suivi d'une mise en culture des antheres sur milieu liquide p2, semble favoriser la regeneration chlorophyllienne. Par ce traitement, une plantule verte pour 100 antheres a ete obtenue pour le genotype ensat-508. Nous pouvons conclure que l'androgenese chez le ble dur peut etre amelioree par le biais des facteurs genetiques et par les facteurs externes
7
Hebrard, Anne. "Agglomération de la semoule de blé dur en couscous." École nationale supérieure agronomique (Montpellier), 2002. http://www.theses.fr/2002ENSA0023.
Full textAbstract:
Une approche structurée et globale de la technologie des poudres alimentaires fait défaut dans le corpus du Génie des Procédés appliqué aux transformations de la semoule de blé dur en couscous. La semoule de blé dur n'est pas un solide simple mais un solide granulaire sur lequel s'exercent des interactions multiples au cours de son agglomération (solide-solide et solide-liquide). Une étude systémique et méthodologique du procédé d'agglomération de la semoule de blé dur en couscous a été menée. Trois niveaux d'expertise interdépendants ont été développés dans ce travail. Nous avons étudié les propriétés intrinsèques des grains de semoule, leur réactivité sous l'effet de l'hydratation et leur capacité à s'agglomérer dans plusieurs procédés de granulation par voie humide. La réactivité des grains au cours de l'hydratation a été interprétée à partir de leurs propriétés intrinsèques. La capacité de rétention d'eau, les modifications liées à l'hydratation (gonflement) mais aussi les mécanismes de sorption et la diffusion du liquide dans le solide dépendent de la composition biochimique des grains. Les propriétés physiques des grains, en particulier leur taille et leur surface spécifique, influencent le mouillage, la diffusion et le temps de stabilisation de l'eau dans les grains. Enfin, l'aspect énergétique de la sorption d'eau par la semoule a été mis en évidence à partir des propriétés thermodynamiques d'hydratation. L'étude de la granulation de la semoule dans différents procédés (mouilleur-mélangeur, rouleur, lit d'air fluidisé et "PREMIX") a permis de mettre en relation l'effet de différents paramètres sur les propriétés d'agglomération et de croissance des agglomérats pour former du couscous humide. Elles dépendent du taux d'hydratation ou plus exactement de l'hydratation de la surface des grains (la stabilisation de l'eau au cœur des grains défavorisant leur agglomération), de la distribution homogène de liant dans la masse à granuler et de la dispersion du mélange. D'autre part, les particules recyclées (eu entrée du mouilleur - mélangeur industriel) ne sont pas des inducteurs de la croissance. Cette démarche globale permet d'examiner les possibilités d'optimisation de la ligne industrielle existante et d'avancer la possibilité d'un procédé innovant pour l'agglomération de la semoule en couscous (granulation en tambour rotatif à lit d'airThere is a lack of global process engineering approach to food powder processing in particular for the transformation of semolina in couscous. Semolina of durum wheat is not a simple granular solid but a one in which various complex interactions (solid - solid and liquid - solid interactions) occur during agglomeration. A methodological and systemic investigation of semolina agglomeration in couscous processing bas been developed at 3 levels of characterisation. The properties of the semolina, its reactivity under hydration and the ability to agglomerate in various granulation processes with binder addition have been studied. Semolina reactivity under hydration has been interpreted by its intrinsic properties. The biochemical composition of semolina influence water sorption, water structural alteration and also water sorption mechanisms and water diffusion. Semolina wetting, water diffusion, water sorption kinetics depend on the physical properties of semolina and particularly on the size and the surface area of the solid particles. Eventually, sorption thermodynamics properties bring information about the energy of sorption. The study of semolina agglomeration in various granulation processes (wetting-mixing process, plansichter, fluidised bed and "PREMIX") shows the influence of granulation parameters on agglomeration and agglomerates growth for couscous processing. Agglomeration and growth are influenced by hydration rate or more precisely by surface hydration of semolina (water stabilisation into the grain penalises agglomeration) and less by binder distribution and by mixing dispersion. Furthermore, recycled particles do not induce growth. This global investigation ënables us to examine the possibilities for optimizillg the traditional couscous agglomeration processing and to propose an innovative process in this field of granulation
8
Lacaze, Xavier. "Interprétation des interactions génotype x environnement et étude des Déterminants génétiques de l'adaptation : exemple de la teneur en protéines du grain de blé dur (Triticum turgidum)." École nationale supérieure agronomique (Montpellier), 2005. http://www.theses.fr/2005ENSA0019.
Full textAbstract:
Un objectif majeur en amélioration des plantes est de développer des variétés dont les performances agronomiques seront optimales dans les différentes conditions environnementales de l'aire de culture. Pour cela, le développement d'une gamme de génotypes différenciés mais adaptés spécifiquement à l'une ou l'autre des contraintes environnementales, est une voie possible. Une telle stratégie nécessite l'exploration et l'interprétation du terme statistique d'interaction génotype x environnement (GxE). L'objectif de cette thèse est d'interpréter en termes d'adaptation les variations de performances génotypiques atypiques entre environnements et de préciser le déterminisme génétique du comportement génotypique différentiel à ces contraintes. Le caractère étudié, est la teneur en protéines du grain de blé dur. 288 lignées recombinantes correspondant à 6 populations issues d'un demi-diallèle entre 4 variétés ont été expérimentées dans 11 environnements différents et génotypées. La typologie environnementale a été réalisée à l'aide de différentes caractéristiques liées au pédoclimat, à l'itinéraire technique, ainsi qu'à la croissance et au développement des génotypes parentaux. Parmi ces covariables environnementales, celles correspondant à la réserve en eau du sol, à la demande climatique en eau de la plante au cours de la phase " dernière feuille- floraison " ainsi que les stress thermique de fin de cycle se sont avérées les plus pertinentes pour expliquer l'effet principal environnement (> 40 %) alors que l'état azoté de la plante, les indices de stress thermiques et l'évapotranspiration de la phase reproductrice du cycle expliquait 16 à 20 % du terme d'interaction GxE. Cette caractérisation environnementale nous a permis d'interpréter les fortes interactions entre Aptitude Générale à la Combinaison individuelle (principale composante de la valeur en croisement) et milieu en termes de réponse adaptative. A partir d'une carte génétique non saturée, 3 QTL 'Protéines' (2 sur le chromosome 2A et 1 sur le 3B) ont été identifiés. Ils expliquaient entre 7. 7 et 12. 4 % de la variation phénotypique globale. Par régression factorielle, des interactions QTLxE significatives ont été également mises en évidence pour 5 régions chromosomiques : 3 d'entre elles correspondent aux QTL précédents (2A et 3B) corroborant l'hypothèse " sensibilité allélique " pour expliquer l'origine de la plasticité alors que les 2 autres étant situés sur les chromosomes 6B et 7B. Les fortes températures au cours de la période post-floraison, ainsi que la demande d'évapotranspiration au cours de la phase préfloraison expliquant une part conséquente de ces interactions, les allèles favorables pour une gamme de conditions donnée ont été identifiés. Ces données suggèrent qu'à terme une sélection assistée par marqueurs pourrait être mise en œuvre pour la réalisation de génotypes adaptés à des conditions stressantes spécifiques.
9
Bordeaux, David. "Modélisation de systèmes complexes par décomposition en sous ensembles : application au broyage du blé dur." Montpellier 2, 2002. http://www.theses.fr/2002MON20026.
Full text
10
Anciaux-Geneix, Nathalie. "Interactions protéines-protéines et construction de la texture du grain de blé." Nantes, 2016. https://archive.bu.univ-nantes.fr/pollux/show/show?id=324d6f68-a0af-4c27-9c3f-3ea60349c007.
Full textAbstract:
Il est admis que la texture du grain est un paramètre clé de la valeur d’usage du blé. La dureté, qui décrit cette texture (caractère « hard » ou « soft ») est associée à un locus contenant les gènes des puroindolines (PINs), PINA et PINB, protéines spécifiques de l’albumen. Les mécanismes physico-chimiques associés à ces relations génétiques sont inconnus. Dans ce contexte, l’étude de l’auto-association des PINs montrent qu’une simple mutation de la PINB modifie ses propriétés agrégatives et indirectement celles de la PINA avec laquelle les formes mutées de la PINB interagissent. Ces interactions sont en parfaite adéquation avec l’expression des phénotypes « hard » ou « soft » du blé tendre et soulignent l’importance des interactions protéines–protéines dans l’expression de la texture du grain. En raison de la co-localisation des PINs et des protéines de réserve, au sein de l’albumen de blé, les interactions entre les gliadines et la PINA ont été étudiées. La PINA interagit avec les gliadines selon un phénomène hautement coopératif conduisant à la formation de gros agrégats protéiques. Cette interaction impliquerait préférentiellement les -gliadines et notamment leur domaine répété. Ces résultats montrent pour la première fois que les interactions protéinesprotéines sont vraisemblablement un mécanisme important dans l’expression de la texture du grain. En accord avec ce mécanisme nous avons observé que le niveau de surexpression de la PINA dans un fond génétique « Hard » est significativement et linéairement corrélé au PSI (Particle Size Index), un indicateur de la dureté et indirectement des forces associant matrice protéique et grain d’amidon au sein de l’albumenThe texture of wheat kernel is essential for its end-uses. Hardness, the main parameter describing kernel texture (“hard” and “soft” phenotypes), is closely related to a locus containing the genes encoding puroindolines (PINs), PINA and PINB, proteins located in the starchprotein matrix of the wheat endosperm. The physicochemical mechanisms, which accounts for these relationships are still matter of debate. In this context, the self-association of PINs shows that a single mutation of PINB changes its aggregative properties and indirectly, those of PINA. These interactions fit well with the expression of the “hard” and “soft” phenotype and emphasize the significant role of protein-protein interactions in the expression of kernel texture. In regard to the co-localisation of PINs and prolamins, storage proteins of wheat, within the endosperm, we investigated the interactions between PINA and gliadins, a protein fraction of prolamins. The interaction of PINA with gliadins is a highly cooperative phenomenon leading to the growth of large protein aggregates. This interaction could specifically involve -gliadins and especially their repeat domain. These results show, for the first time, that protein-protein interactions are seemingly a significant mechanism for the expression of kernel texture. In agreement with this mechanism, we observed a close and linear relationship between the expression level of PINA in a “hard” genetic background through PSI (Particle Size Index) measurements, a marker of grain hardness and indirectly of the strengths that control the assembly of the endosperm starchprotein matrix
Books on the topic "Blé dur"
1
cker, Anna Elisabeth Ro. Bach-Blu ten: Krankheit als Weisung der Seele. Mu nchen: Ludwig, 1996.
Find full text
3
Heinke, Dagmar P. Sanft heilen mit Bach-Blu ten: Durch die Kraft der Blu ten die Seele harmonisieren und den Ko rper sta rken. Mu nchen: Su dwest Verlag, 1996.
Find full text
4
Khan, Md Moslem Uddin. Biruddha dakhalī svatva o Subidhā Adhikāra Āina, 1882 =: The Adverse Possession & the Easements Act, 1882 : BSCD, ADC, DLR, BLD, MLR, BLT, PLT and others Up-to-date rulings. Dhaka: Śaraphuddina La' Buka Kompānī, 2009.
Find full text
5
Khan, Md Moslem Uddin. Biruddha dakhalī svatva o Subidhā Adhikāra Āina, 1882 =: The Adverse Possession & the Easements Act, 1882 : BSCD, ADC, DLR, BLD, MLR, BLT, PLT and others Up-to-date rulings. Dhaka: Śaraphuddina La' Buka Kompānī, 2009.
Find full text
6
Khan, Md Moslem Uddin. Biruddha dakhalī svatva o Subidhā Adhikāra Āina, 1882 =: The Adverse Possession & the Easements Act, 1882 : BSCD, ADC, DLR, BLD, MLR, BLT, PLT and others Up-to-date rulings. Dhaka: Śaraphuddina La' Buka Kompānī, 2009.
Find full text
7
Khan, Md Moslem Uddin. Biruddha dakhalī svatva o Subidhā Adhikāra Āina, 1882 =: The Adverse Possession & the Easements Act, 1882 : BSCD, ADC, DLR, BLD, MLR, BLT, PLT and others Up-to-date rulings. Dhaka: Śaraphuddina La' Buka Kompānī, 2006.
Find full text
8
Khan, Md Moslem Uddin. Biruddha dakhalī svatva o subidhā adhikāra āina, 1882 =: The Adverse Possession & the Easements Act, 1882 : BSCD, ADC, DLR, BLD, MLR, BLT, PLT and others, up-to-date rulings. Dhaka: Śaraphuddina La' Buka Kompānī, 2009.
Find full text
9
2013), BLM-Symposion Medienrecht (13th. BLM-Symposion Medienrecht 2013: Ausgestaltung der Rundfunkfreiheit durch staatsfreie untergesetzliche Normsetzung. Baden-Baden: Nomos, Edition Reinhard Fischer, 2013.
Find full text
10
Blo-bzaṅ-dar-rgyas. Źe-bo Blo-bzaṅ-dar-rgyas kyi mi tsheʼi byuṅ ba brjod pa. Dharamsala, H.P: Nor-gliṅ Bod-kyi Rig-gźuṅ Gces-skyoṅ-khaṅ nas don spel byas, 2008.
Find full textBook chapters on the topic "Blé dur"
1
De Romanis, Federico. "Conférence inaugurale. La transition de l’amidonnier au blé dur en Italie romaine et en Égypte ptolémaïque : de nouvelles céréales pour les mégapoles émergentes." In L’émergence de nouveaux marchés, 247–59. Vincennes: Institut de la gestion publique et du développement économique, 2024. http://dx.doi.org/10.4000/12bty.
Full text
2
Kahlert, Joachim, Mechthild Hagen, Christiane Hemmer-Schanze, and Ludowika Huber. "Hör- und Zuhörförderung in der Grundschule. Ergebnisse aus dem BLK-Projekt GanzOhrSein." In Grundschule zwischen den Ansprüchen der Individualisierung und Standardisierung, 153–59. Wiesbaden: VS Verlag für Sozialwissenschaften, 2005. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-322-80804-2_17.
Full text
3
Mandl, Heinz, Jan Hense, and Katja Kruppa. "Der Beitrag der Neuen Medien zur Schaffung einer neuen Lernkultur: Beispiele aus dem BLK-Programm SEMIK." In Zur Zukunft der Lehr- und Lernmedien in der Schule, 85–102. Wiesbaden: VS Verlag für Sozialwissenschaften, 2003. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-663-11920-3_4.
Full text
4
Grundei, Albrecht H., Dietrich Steinhoff, Hans-Jürgen Dageförde, and Dieter Wilke. "Rundschreiben über weitergeltende Vorschriften auf Grund der Bauordnung für Berlin (BauO Bln)." In Bauordnung für Berlin, 669–71. Wiesbaden: Vieweg+Teubner Verlag, 1986. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-322-89734-3_27.
Full text
5
Malberg, K., F. Wietschel, M. Löbnitz, and P. Kästner. "Immundiagnostik von Autoimmunkrankheiten mit monoklonalen Antikörpern (mAK) der BL-Serie." In Monoklonale Antikörper, 183–86. Vienna: Springer Vienna, 1989. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-7091-7621-4_25.
Full text
6
Grundei, Albrecht H., Dietrich Steinhoff, Hans-Jürgen Dageförde, and Dieter Wilke. "Ausführungsvorschriften zu §§ 57 und 60 der Bauordnung für Berlin (BauO Bln) — Bauantrag und Bauvorlagen — (AV Bauantrag)." In Bauordnung für Berlin, 615–22. Wiesbaden: Vieweg+Teubner Verlag, 1986. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-322-89734-3_21.
Full text
7
Grundei, Albrecht H., Dietrich Steinhoff, Hans-Jürgen Dageförde, and Dieter Wilke. "Ausführungsvorschriften zu § 73 der Bauordnung für Berlin (BauO Bln) — Einrichtung und Führung des Baulastenverzeichnisses — (AV Baulasten)." In Bauordnung für Berlin, 623–29. Wiesbaden: Vieweg+Teubner Verlag, 1986. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-322-89734-3_22.
Full text
8
Fischer, Martin, and Karin Przygodda. "Transfer von Modellversuchsergebnissen aus Sicht des Programmträgers im BLK-Modellversuchsprogramm „Neue Lernkonzepte in der dualen Berufsausbildung“." In Didaktik beruflichen Lehrens und Lernens, 167–84. Wiesbaden: VS Verlag für Sozialwissenschaften, 2003. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-663-09668-9_12.
Full text
9
Trînca, Beatrice. "Verschobener Frühling in der Franziskus-Vita Sibillas von Bondorf (BL Add MS 15710)." In Spiritual Vegetation, 173–90. Göttingen: V&R unipress, 2022. http://dx.doi.org/10.14220/9783737014267.173.
Full text
10
Wilke, Barbara, B. Bαndemir, and C. O. Brαchwitz. "Einsatz monoklonaler Antikörper der BL-Serie zur Bestimmung von aktivierten T-Lymphozyten bei ausgewählten Krankheitsbildern." In Monoklonale Antikörper, 187–94. Vienna: Springer Vienna, 1989. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-7091-7621-4_26.
Full textConference papers on the topic "Blé dur"
1
Lengyel-Kampmann, Timea, Guillaume Charroin, and Robert Meyer. "Experimental and Numerical Investigation of the Counter-Rotating DLR Turbo Fan Stage CRISPmulti With Boundary Layer Ingestion." In ASME Turbo Expo 2024: Turbomachinery Technical Conference and Exposition. American Society of Mechanical Engineers, 2024. http://dx.doi.org/10.1115/gt2024-128138.
Full textAbstract:
Abstract Boundary Layer Ingestion (BLI) has gained significant attention as a potential aerodynamic concept for improving the performance and efficiency of modern aircraft. It can significantly reduce the total pressure losses and, as a result, increase the propulsion efficiency of the engine. Enhanced propulsion efficiency leads directly to reduced fuel consumption [1,2]. Besides these above-mentioned benefits, the BLI has also some undesirable effects, like inhomogeneous inflow in the engine intake. This distorted inflow interacts with the rotating blades, which leads to increased blade vibrations, additional noise sources and unfavorable aerodynamic properties [3,4,5]. This study investigates the impact of BLI on the characteristics of the fan, focusing on pressure, temperature and velocity field. The comprehensive investigation of the application of BLI through a combination of experimental and numerical approaches to assess its influence on the fan behavior is presented in this paper.
2
Naghdi, Sharareh, and Kyle O'Keefe. "Trilateration With BLE RSSI Accounting for Pathloss Due to Human Obstacles." In 2019 International Conference on Indoor Positioning and Indoor Navigation (IPIN). IEEE, 2019. http://dx.doi.org/10.1109/ipin.2019.8911816.
Full text
3
Vouros, Stavros, David Hieb, and Konstantinos Kyprianidis. "Impact of Boundary Layer Ingestion on the Performance of Propeller Systems for Hybrid Electric Aircraft." In ASME Turbo Expo 2022: Turbomachinery Technical Conference and Exposition. American Society of Mechanical Engineers, 2022. http://dx.doi.org/10.1115/gt2022-82472.
Full textAbstract:
Abstract Boundary layer ingestion (BLI) has demonstrated potential for reduced thrust requirements, fuel consumption and environmental impact. An integrated approach is developed for evaluating the performance of propeller systems including BLI propulsors. A rotor model based on lifting-line theory is coupled with a high-order panel method and an integral boundary layer formulation. The impact of BLI on single propeller performance maps is quantified, with efficiencies up to 15% higher compared to uniform freestream conditions. A design space exploration framework is developed for the analysis of BLI effects at propeller system level, including the impact of weight differentiation, installation technology factors, thrust split between rotors and electrical transmission losses. A reference 19-passenger aircraft featuring two wing-mounter propellers is compared with a series of conceptual designs featuring an aft-fuselage BLI propeller and two wing-mounted propellers. A system-wide power saving coefficient is derived for the quantification of performance deltas between the conceptual and the reference system, including all propulsors. For systems with BLI aerodynamic benefits entirely negated by weight penalties, and electrical transmission losses of 10%, power savings of 1.5% are accrued. In a technologically advanced system with 2% reduced thrust requirements due to BLI and 3% transmission losses, power savings rise to 6.5%. This work reveals the anticipated performance potential and limitations of BLI propeller systems for the electrified future fleet.
4
Perovic, D., C. A. Hall, and E. J. Gunn. "Stall Inception in a Boundary Layer Ingesting Fan." In ASME Turbo Expo 2015: Turbine Technical Conference and Exposition. American Society of Mechanical Engineers, 2015. http://dx.doi.org/10.1115/gt2015-43025.
Full textAbstract:
Jet engines with Boundary Layer Ingestion (BLI) could offer significant reductions in aircraft fuel burn compared with podded turbofans. However, the engine fans must run continuously with severe inlet distortion, which is known to reduce stability. In this paper an experimental study has been completed on a low-speed rig fan operating with a BLI-type inlet distortion. Unsteady casing static pressure measurements have been made at multiple locations during stall events. Steady-state, full-annulus area traverses have also been performed at rotor inlet and exit at a near-stall operating point. The reduction in stability caused by BLI is found to be small. It is found that with BLI the fan can operate stably despite the presence of localised regions where the rotor operating point lies beyond the stability boundary measured in clean flow. With the BLI-type distortion applied, the measured rotor incidence varies around the annulus due to non-uniform upstream velocity and swirl. The measured amplitude of unsteady casing pressure fluctuations just prior to stall is found to correlate with the circumferential variation of rotor incidence, suggesting that rotor incidence is a key variable affecting the creation and growth of flow disturbances. In regions of high incidence, disturbances resembling local flow separations are initiated. However, in regions of low or negative incidence, any disturbances decay rapidly. Full rotating stall with BLI occurs when high incidence regions are widespread enough to sustain disturbances which can propagate around the entire annulus.
5
Guo, Zonglin, Ian G. Harris, Christopher B. Harris, Yutong Jiang, and Lih-feng Tsaur. "A residual battery-aware routing algorithm based on DSR for BLE sensor networks." In 2016 Wireless Telecommunications Symposium (WTS). IEEE, 2016. http://dx.doi.org/10.1109/wts.2016.7482037.
Full text
6
Airil, Muhammad Syukri. "Isolation of Bioluminescence Bacterium from Marine Fish and Amplification of Luciferase (lux AB) Gene." In INTERNATIONAL CONFERENCE ON BIOLOGICAL RESEARCH AND APPLIED SCIENCE. Jinnah University for Women, Karachi,Pakistan, 2022. http://dx.doi.org/10.37962/ibras/2022/10-13.
Full textAbstract:
Bioluminescence bacteria (BLB) are the most abundant and widely distributed light-emitting organisms that can be found in the marine environment. They are suitable for detecting pollution or integrated into bioluminescent imaging due to their ability to luminesce. However, there are limited studies regarding bioluminescent bacteria in terms of distribution and species present in Malaysia. This study aims to isolate BLB and amplify the luciferase (luxAB) genes. Bioluminescent bacteria were isolated from the guts of marine fish, Selaroidesleptolepis and streak onto luminescence agar (LA). The brightest luminous colony present in the dark was marked and streaked again obtain a pure colony. Then, the pure culture of the colony was subjected to genomic extraction before luxAB genes amplification and phylogenetic analysis. As a result, BLB were successfully isolated and identified to be Photobacteriumleiognathis train SYA2 (MZ491870.1). Genes encoding for luciferase enzyme were also amplified and sequenced with the size of luxA and luxB were 767 bp and 943 bp, respectively. Pairwise distance showed that the isolate has the highest similarity to P. leiognathi (DQ790853) with 99.66% and the lowest similarity to P. kishitanii (AY642227) with 69.84%. The information about the isolate will contribute to the distribution of BLB in Malaysia as well as potential of BLB as a biosensor and bioreporter.
7
Mistry, Chetan S., Surendra Kiran Kolhe, Harsh Raj, Aditya Bharade, Jay Anantwar, Goutam Mandal, and Abhishek Agrawal. "A Strategic Design Approach for Future Fuselage BLI Engine Based Hybrid Propulsion Engine." In ASME 2023 Gas Turbine India Conference. American Society of Mechanical Engineers, 2023. http://dx.doi.org/10.1115/gtindia2023-118409.
Full textAbstract:
Abstract This research paper presents the systematic design approach for a hybrid electric propulsion system using the concept of fuselage BLI (Boundary Layer Ingestion). Various BLI configurations were explored and a rear mounted axisymmetric configuration for the BLI engine was chosen for present study. CFM56-7B24 engine was selected as the baseline engine and the performance of the engine was replicated using the GasTurb 14 software. GasTurb electric module was used to integrate an electric propulsion system with the gas turbine engine and detailed parametric studies for the newly proposed engine were conducted to optimize important performance parameters. The amount of power to be extracted from the primary (underwing) engines to run the BLI fan on the design point was decided by a systematic trade-off study between the net TSFC and the mass of the electric propulsion system, where net TSFC is defined as the ratio of total fuel consumed and the sum of thrusts generated by the primary engines and the aft-body BLI fan. A significant decrease in net TSFC was observed at the design point. To meet the high efficiencies and power requirement, HEMM (High-Efficiency Megawatt Motor) was chosen for running the electric fan. GasTurb’s inbuilt feature was used for estimation of weight for the newly configured engine. A simple mission was generated to compare the performance of the baseline engine with the newly proposed engine and to analyse the performance maps of compressors and turbines. The operating line for the simple mission was plotted over the maps of compressor and turbine to assess their performance throughout the mission. The newly proposed engine was then simulated at off-design conditions in GasTurb. An impressive 13% fuel benefit was observed due to the incorporation of BLI and hybrid operation compared to the baseline engine. This study demonstrates the feasibility of a hybrid electric propulsion system using BLI and provides insights into the design and manufacturing of individual components. The results obtained can thus serve as a valuable reference for future studies in the field of hybrid aircraft propulsion systems.
8
Takeda, K., M. Takenaka, M. Raburn, Xueliang Song, J. S. Barton, and Y. Nakano. "All-Optical 10-Gbps Packet Switching by DBR-MMI-BLD All-Optical Flip-Flop." In 2006 IEEE 20th International Semiconductor Laser Conference, 2006. Conference Digest. IEEE, 2006. http://dx.doi.org/10.1109/islc.2006.1708060.
Full text
9
Starič, Jože, Geč Veren, Rok Marzel, and Jožica Ježek. "Sporadic leukosis in cattle." In Zbornik radova 26. medunarodni kongres Mediteranske federacije za zdravlje i produkciju preživara - FeMeSPRum. Poljoprivredni fakultet Novi Sad, 2024. http://dx.doi.org/10.5937/femesprumns24035s.
Full textAbstract:
Sporadic bovine leukosis (SBL) is a rare neoplastic disease in cattle. It represents a unique challenge for veterinary medicine due to its sporadic occurrence, peculiar clinical presentation and unclear etiology. SBL manifests in four forms: juvenile lymphosarcoma, adult multicentric leukosis, thymic lymphosarcoma and cutaneous lymphosarcoma. In contrast to enzootic bovine leukosis, which is caused by the bovine leukemia virus (BLV), there is no viral link in sporadic cases. They are thought to be caused by multifactorial interactions between genetic predisposition and environmental factors (e.g. carcinogens or other triggers). The diseases are not contagious. The aim of this paper is to review the current knowledge of SBL, focusing on the clinical presentation, diagnostic challenges and potential risk factors. Although sporadic leukosis accounts for a smaller proportion of leukosis cases in cattle compared to BLV-induced leukosis, the impact on affected individuals is severe. SBL must be differentiated from BLV-induced leukosis (absence of BLV antibodies in the blood and absence of BLV in the tissue), which is a reportable disease in the European Union. SBL usually affects younger cattle, but adult animals can also be affected. Adult multicentric leukosis clinically resembles enzootic bovine leukosis with multicentric lymphoproliferative foci and lymphadenopathy, but the affected animals are negative for BLV antibodies. The diseases are progressive and lead to the death of the animals. Diagnostic confirmation of SBL often requires a combination of histopathologic examination, immunohistochemistry and molecular analyses to differentiate it from other neoplastic diseases in cattle. Risk factors such as exposure to certain environmental toxins or genetic susceptibility are thought to play a role in the development of sporadic leukosis. Further research efforts are needed to elucidate the mechanisms underlying the development of SBL and to develop effective prevention and control strategies to control this sporadic but usually lethal disease in cattle population.
10
Hall, D. K., E. M. Greitzer, and C. S. Tan. "Analysis of Fan Stage Design Attributes for Boundary Layer Ingestion." In ASME Turbo Expo 2016: Turbomachinery Technical Conference and Exposition. American Society of Mechanical Engineers, 2016. http://dx.doi.org/10.1115/gt2016-57808.
Full textAbstract:
This paper describes a new conceptual framework for three-dimensional turbomachinery flow analysis and its use to assess fan stage attributes for mitigating adverse effects of inlet distortion due to boundary layer ingestion (BLI). A non-axisymmetric throughflow method has been developed to describe the fan flow field with inlet distortion. In this the turbomachinery is modeled using momentum and energy source distributions that are determined as a function of local flow conditions and a specified blade camber surface geometry. Comparison with higher-fidelity computational and experimental results shows that the method captures the principal flow redistribution and distortion transfer effects associated with BLI. Distortion response is assessed for a range of (i) rotor spanwise work profiles, (ii) rotor-stator spacings, and (iii) non-axisymmetric stator geometries. For the parameters examined, changes in axisymmetric design result in trades between rotor and stator distortions, or between different radial sections of a given blade row with marginal overall gain. Of the approaches examined, non-axisymmetric stator exit flow angle distributions were found to provide the greatest reduction in rotor flow distortion and thus may offer the most potential for mitigating decreases in performance due to BLI inlet distortion.
Reports on the topic "Blé dur"
1
Will, Frank, Christian Richter, Jens Otto, and Jan Kortmann. Beratungsleistungen zur Verwendung praxisorientierter, marktverfügbarer Robotik in Bauvorhaben des Bau- und Liegenschaftsbetriebes NRW : Studie im Auftrag des Bau- und Liegenschaftsbetriebes Nordrhein-Westfalen. Technische Universität Dresden, 2023. http://dx.doi.org/10.25368/2023.24.
Full textAbstract:
Der Bau- und Liegenschaftsbetrieb Nordrhein-Westfalen (BLB NRW) gehört zu den großen Auftraggebern von Bauleistungen am Markt und ist interessiert an Optimierungspotenzialen (u. a. hinsichtlich Zeit, Kosten, Nachhaltigkeit) bei seinen Baustellenabläufen. Der Einsatz von Baurobotern bildet hierbei eine vielversprechende Option, welche u. a. im Hinblick auf aktuelle Entwicklungsstände (TRL), Einsatzpotenziale sowie technische, logistische und regulatorische Randbedingungen eruiert werden muss. Vor diesem Hintergrund war der BLB auf der Suche nach Beratungsleistungen im genannten Themenfeld. Die vorliegende Studie legt den aktuellen Stand von Technologien, Prozessen und Maschinen dar, zeigt Entwicklungstrends auf und ordnet die Möglichkeiten und Herausforderungen bezüglich eines zeitnahen und praxistauglichen Einsatzes von Baurobotiksystemen unter Beachtung geltender Regularien ein. Der Bericht fasst die Ergebnisse der Forschungs- und Entwicklungsarbeiten der GWT-TUD GmbH (GWT) zusammen, welche stellvertretend durch die beiden Projektleiter Prof. Dr.-Ing. Frank Will (Professur für Baumaschinen) und Prof. Dr.-Ing. Jens Otto (TU Dresden, Institut für Baubetriebswesen) erarbeitet wurden. Auftraggeber der Studie war der Bau- und Liegenschaftsbetrieb des Landes Nordrhein-Westfalen.
2
Seiler, Andreas, Aina Winsvold, Mattias Olsson, Svein Morten Eilertsen, and Carolin Berndt. VILTVARNING: Test av nya tekniska åtgärder för att minska antalet viltpåkörningar på järnväg. Swedish University of Agricultural Sciences, 2022. http://dx.doi.org/10.54612/a.7pbjcv25mc.
Full textAbstract:
Viltolyckorna på järnväg har ökat stadigt de senaste åren – inte bara i Sverige och Norge utan även internationellt. För att minska de ekologiska och socioekonomiska effekterna behövs bättre åtgärder och nya åtgärdsstrategier. Stängsel och faunapassager har vanligtvis god effekt men är dyra lösningar som kan motiveras endast längs särskilt olycksdrabbade sträckor. De behöver därför kompletteras med åtgärder som ger skydd längs huvuddelen av järnvägsnätet. Viltvarslingsprosjektets centrala mål er att bidra till att skapa säkrare väg- och järnvägstransporter i Norden med en infrastruktur som är väl integrerat i landskapet så att naturliga processer och viktiga ekologiska tjänster kan bibehållas. Projektet är en gränsöverskridande satsning inom insatsområde Innovativa Miljöer der svenske og norske forskningsmiljøer sammen med berörda myndigheter, tågbolag, teknologiutviklere, samt andra relevanta aktörer utvikler og tester nya tekniska lösningar. Forskningen har lagt et godt grunnlag for å kunne videreutvikle de tekniske løsningene og gjøre dem mest mulig relevante for formålet å drive vilt bort fra jernbanesporene når toget skal passere. Flest mulige skal ha tilgang til kunnskapen som genereres i prosjektet og dette muliggjør kommersiell utvikling av slike tekniske systemer. Videre har vi bidratt til internasjonal kunnskapsproduksjon og kunnskapsutveksling innenfor problematikken rundt dyrepåkjørsler. Dyrepåkjørsler både på veg og jernbane som involverer større pattedyr har økt betydelig i både Norge, Sverige og resten av Europa i løpet av de siste 40 år. Slike ulykker fører ofte til kostbare skader på kjøretøyet og at det påkjørte dyret påføres store skader eller dør. Ifølge det norske hjorteregisteret har nesten 64.000 større dyr blitt påkjørt på norske veier og jernbaner de siste fem årene. I underkant av 10 prosent av alle viltpåkjørsler skjer med tog. Mellan 4.000–6.000 påkörningar med vilda djur och ren har registrerats längs järnvägsnätet i Sverige per år under det senaste decenniet och trenden är ökande. Mörkertalet i statistiken är okänt men förväntas vara stort i både Norge och Sverige. Metoderna bygger på att med utvalda akustiska signaler skapa en kontrollerad flyktrespons hos djuren när tåg skall passera, och därmed avvärja djuren från infrastrukturen när olycksrisken är som störst. Metoden ska kunna tillämpas där fysiska åtgärder som t ex viltstängsel eller viltpassager inte är möjliga eller där de traditionella åtgärderna behöver kompletteras. Åtgärdskonceptet inkluderar både en stationär lösning vid järnväg med mycket trafik och hög hastighet, och som en mobil lösning för tågfordon längs med järnvägen med mindre trafik och lägre hastighet. Resultaten kommer även att kunna tillämpas i andra sammanhang, t ex för att säkra öppningar i viltstängsel längs väg och vid tunnelmynningar. Projektet utgör en plattform för gränsöverskridande forskning om viltvarning, och en grundförutsättning för att företag och myndigheter skall kunna tillämpa och utveckla metoder för att minska problematiken med viltpåkörning. Prosjektet inkluderer tre arbeidspakker: - AP1) Kontrollerade experiment med det stasjonære skremmesystemet «Motion Activated Scare System» (MASS) der vi undersøker dyrenes respons på olika skrämselsignaler på platser längs järnväg. I projektet har vi kunnat vidareutveckla både funktion och utformning av de tekniska enheterna som vi använder för att avvärja vilt från spåren. De stationära MASS-enheterna har använts vid totalt 29 platser längs järnväg. När MASS-enheterna spelade upp ljudet av en människoröst lämnade klövdjuren området där vi filmade i ca 88 % av fallen. Olika ljud från tåg och järnväg (Bell, Horn, Train) inducerar en något lägre flyktrespons, men trots allt avvärjs djuren i medeltal ca 65 % av tillfällena med dessa ljudtyper. Den vanligaste rörelseriktningen (ca 57 %) var att djuren rörde sig bort från järnvägen efter att de skrämts, medan en lägre andel (ca 22 %) rörde sig mot och över järnvägen. - AP2) Framtagning och test av mobil skrämselenhet «Driver Activated Scare System» (DASS) som er installert innenfor frontruten på ulike togsett og aktiveres av togførere når vedkommende ser dyr på/ved jernbanelinja. I pilotstudien använde vi DASS-enheter för att utforska hur klövvilt, särskilt rådjur (Capreolus capreolus) och älg (Alces alces) reagerar på mötande tåg. Interaktionerna analyserades både ur djurens perspektiv (deras beteende, hur de flydde från tåget etc.) och lokförarnas möjligheter att se djuren från tåghytten (detektionsavstånd). Siden mars 2022 har slike enheter vært i bruk langs Nordlands- og Rørosbanen i Norge. I juni ble DASS-enheter tatt i bruk langs Gjøvikbanen. I tillegg har togførere filmet Kinnekullebanan i Sverige siden slutten av april 2022. Totalt ble det filmet vilt i 192 tillfeller med DASS-enhetene. Totalt ble det registrert 460 individer. Dovhjort (N=230) var den absolutt vanligste arten i forsøkene, etterfulgt av rådyr (N=100). Elg ble registrert på 5 filmer, og kronhjort i 8 filmer. I filmene fra togførerne kunne vi oppdage dyr som sto oppe på selve banelegemet i gjennomsnitt 157 meter fra toget vilket är mycket nära för att ge tillräckligt tid åt både lokförare och djuret att reagera. På grund av försenade tillstånd i arbete med högtalare samt ej tillräckliga tekniska lösningar kunde vi inte montera en högtalare utanpå tåget för att spela upp varningsljud för tester. Istället fokuserade vi på att studera effekten av befintliga alternativ för signalering. Studien kommer att fortsätta under nästa år och arbetet med att hitta en lämplig högtalarlösning pågår. - AP3) Kommunikasjon og prosjektledelse. En bra kommunikation och samverkan med berörda myndigheter, företag och intresseorganisationer är en grundförutsättning när praktiska åtgärder ska utvecklas och implementeras. Viltvarslingsprosjektet inkluderer mange aktører og samarbeidspartnere, både faglige og praktiske, nasjonalt og internasjonalt. Blant allmennheten og blant togaktørene har det i lang tid vært opprørthet og fortvilelse over det store antallet dyr som hvert år dør i kollisjoner med tog og på vei. Det har derfor skapt stor medial interesse når vi nå har begynt å få forskningsresultater som kan bidra til å minske påkjørslene, det vil si både redusering av dyrelidelsene og skadene på togene. I løpet av prosjekttiden med Interreg har det vært en meget hektisk periode med mye media-dekning og kommunikasjon utad om viltprosjektet. Det har vært et 30-talls nyhetsoppslag om prosjektet i nasjonale og lokale norske og svenske aviser. Samtidigt har projektet varit i kontakt med företag och myndigheter i frågor gällande tillämpningen av systemen och hjälp vid experimenten. Det på går flera parallella studer kring järnvägssäkerhet som har beröring till viltvarningsprojektet och där synergier kan tas till vara.Även internationellt bedrivs jämförbar forskning som vi har etablert ett utbyte med och söker nya samarbetsformer. Våra studier visar hittills att det är mycket sannolikt att ett varningssystem som bygger på akustiska signaler, främst den mänskliga rösten, kan vara kostnadseffektiva åtgäder mot djurpåkörnignar på järnväg. En kommersiell, järnvägsbaserad lösning anses vara mycket möjlig. För att nå fram till en tågbaserad lösning däremot behövs fortsatta studier och vidare teknisk utveckling. Vi söker därför för nya medel under 2023-2024 för att kunna driva utvecklingen fram mot implementering och konkreta demonstrationsprojekt.
3
Andersson, Ellen, Maria Andersson, Charlotte Berg, Ruben Hoffman, Magdalena Jacobson, Linda Keeling, Mikaela Lindberg, et al. Transport av dräktiga djur, transport av unga djur och åldersbestämning av foster. SLU's Scientific Council for Animal Welfare, Swedish University of Agricultural Sciences, 2023. http://dx.doi.org/10.54612/a.6bmbos65rf.
Full textAbstract:
De flesta lantbruksdjur transporteras endast enstaka gånger i livet och har därför sällan möjlighet att vänja sig vid transporter på ett sätt som skulle förebygga stress och bidra till en god transportupplevelse. Att skapa förutsättningar som minimerar påverkan på djuren och underlättar drivning av djuren är därför av stor vikt. Livdjurstransport eller transport till slakt kan vara en mycket stressfylld situation för djur. EFSA har under 2022 publicerat tre olika utlåtanden om transport av nötkreatur, små idisslare och gris. EFSA har i sina utlåtanden identifierat följande relevanta välfärdsrisker: social stress i samband med omgruppering, stress då djuren hanteras av ovarsamma människor eller av människor som de inte är vana vid, stress på grund av värme eller kyla, skador, rörelsestress (orsakat av fordonets rörelser), predationsstress (specifikt hos får som drivs med hund), hunger, törst, respiratoriska problem (specifikt hos nötkreatur), begränsade rörelsemöjligheter, svårigheter att vila och sensorisk överstimulering. Sammantaget kan dessa välfärdsrisker leda till ackumulerad och hög stress, rädsla, smärta, obehag och utmattning hos djuren. Nötkreatur, grisar och får är sociala djur som lätt stressas om de separeras från sin grupp. Att ta hänsyn till deras naturliga flockbeteende genom att t.ex. inte driva djur enskilt utan i grupp (undantag för vuxna handjur som ofta behöver hanteras enskilt) är därför viktigt både före, under och efter transport. Omgrupperingar och social stress riskerar att leda till aggressioner och oönskade beteenden då djuren kan komma att skada sig själva eller varandra. Djurs tidigare erfarenheter av att bli hanterade av människor påverkar deras upplevelse och stressnivå vid hantering i samband med transport. En mer vänlig hantering av djuren tidigt i livet kan underlätta hanteringen i samband med transport. Djurens rädsla utgör en välfärdsrisk, både för djuren själva och för den transportör som ska hantera dem. Utlastningsutrymmen och drivvägar behöver vara väl designade för att få ett bra flöde när djuren lastas respektive lastas av och den som hanterar djuren behöver ha god kunskap om djurens naturliga beteenden. Hunger och törst kan uppstå hos djur under tiden från lastning till transport och urlastning. Risken för att djuren ska uppleva hunger och törst ökar med längre transporttider. Unga djur har ett naturligt tätare födointag vilket man kan behöva ta hänsyn till vid transport genom att erbjuda djuren möjlighet att äta och dricka oftare än äldre djur. I nuläget finns det inga optimala lösningar på hur man ska kunna tillgodose behovet av vatten eller annan utfodring på transport då intaget även påverkas av stress och sociala faktorer utöver vana vid utrustningen. Djurtätheten på transportfordonet är en viktig faktor som påverkar djurens möjligheter att hålla balansen och att kunna ligga ned och vila, men även risken för skador och död. Behovet av att kunna ligga ned under transport ökar med transportens längd och huruvida djuren ligger ned är kopplat till vilket utrymme som ges, där större utrymme leder till att fler djur ligger ned. Sen dräktighet räknas som ett tillstånd då det inte är lämpligt att transportera ett djur eftersom transport under denna period kan leda till negativa konsekvenser för djurets välfärd och risker för avkomman. Dräktighet innebär ökad sårbarhet både fysiskt och fysiologiskt. För dräktiga djur innebär därför den stress som förflyttning, lastning, ny miljö, okända människor, rörlig och ostabil transport, transportfordonets förutsättningar, samt avsaknad av foder och vatten under längre perioder, en större påfrestning med en ökad risk för negativa konsekvenser, än för icke-dräktiga djur. Dräktiga djur har en ökad metabolism och värmeproduktion, framförallt under sen dräktighet, vilket gör dräktiga djur mer känsliga för värmestress än icke-dräktiga djur. Vidare blir fysisk ansträngning jobbigare för det dräktiga djuret beroende både på den ökade tyngden och dess påverkan på rörelseapparaten. Även cirkulationssystemet blir mer ansträngt med en förhöjd hjärtfrekvens som följd. Vid värmestress ökar dessutom andningsfrekvensen påtagligt. Kortisol har en viktig roll i slutet av dräktigheten och för att initiera förlossning. I slutet av dräktigheten stiger kortisolnivåerna i moderdjurets blod till följd av att fostrets kortisolproduktion ökar. Förhöjda kortisolnivåer till följd av stress och fysisk ansträngning i samband med lastning, hantering, omgruppering, transport och nya miljöer kan orsaka abort eller för tidig igångsättning av förlossningen. Flera studier visar att det även finns risker under andra delar av dräktigheten. Transport ökar till exempel risken för embryonala förluster under tidig dräktighet hos gris, framför allt under vecka två till fyra, vilket är en kortisolkänslig period. För nötkreatur finns det risk för embryonala förluster vid transporter under dräktighetens första två månader och studier på får har visat på negativa effekter på lamm och ökad risk för fosterdöd vid förhöjda kortisolnivåer hos tackan. Det finns även en risk för epigenetiska effekter hos fostren vid stress hos moderdjuret, vilka kan komma att påverka avkomman senare i livet. När hondjuren ökar i vikt genom fostertillväxt och ökad volym av fostervätskor, påverkas deras rörlighet och förmåga att hålla balansen vilket kan göra att både lastning och transport försvåras samt innebära en ökad risk för halkskador och fläkningsskador. Eventuella led- och klövproblem kan dessutom förvärras eller försvåra rörelsemöjligheterna, även om uppenbar hälta inte alltid kan ses. Den ökade storleken gör att dräktiga djur kräver större plats under transporten, både för att djuren i sig är större, men också för att de ska kunna parera rörelser och hålla balansen. Dräktiga grisar minskar sin aktivitetsnivå och har större behov av att ligga ned och vila vilket behöver tillgodoses under transport. I slutet av dräktigheten, oklart exakt när, sker en uppmjukning av vävnaderna i bäckenregionen vilket är mer påtagligt för nötkreatur än för små idisslare och suggor. Uppmjukningen kvarstår även en tid efter förlossningen. Uppmjukningen ger försämrad stabilitet vid rörelse, vilket innebär risker vid både lastning och transport. Det är därför viktigt att man tar hänsyn till detta och har god tidsmarginal vid transport av dräktiga eller nyförlösta djur, så att djuren inte riskerar att transporteras under den tid som bäckenet är instabilt. Den vetenskapliga evidensen för EU:s regel om 90 % av den förväntade dräktighetstiden som gräns för transport av dräktiga djur förefaller oklar. Rådet ställer sig bakom konklusionen i EFSA:s utlåtande om transport av nötkreatur, små idisslare och gris, om att vetenskapliga belägg för den exakta nu gällande gränsdragningen saknas, samtidigt som det är tydligt att långt gången dräktighet är en riskfaktor för negativ djurvälfärd under transport. I de aktuella utlåtandena finns dock flera studier citerade som visar på sårbarhet för de dräktiga djuren och deras foster under en period som i många fall är längre än de sista 10 % av dräktighetstiden samt att det finns en ökad sårbarhet även under andra delar av dräktigheten och att både moderdjur och foster kan påverkas negativt av att transporteras. Det finns risk för att den stress som en transport innebär kan leda till att det sent dräktiga djuret aborterar eller att förlossningen sätts igång under eller strax efter transport. Då det således föreligger risker för foster och moderdjur vid transport av dräktiga djur under stora delar av dräktighetsperioden anser Rådet att transport av dräktiga djur (nötkreatur, får och gris) om möjligt bör undvikas. Vid transport av unga kalvar, smågrisar och lamm måste hänsyn tas till flera faktorer, såsom ålder, immunförsvarets utveckling, djurens allmänna hälsostatus, huruvida djuren är avvanda eller inte, social stress, etc. Unga djur är generellt känsligare än vuxna djur, och påverkas än mer av att utsättas för hunger och törst, kalla och varma transporter, och begränsade möjligheter att vila under transport. Under perioden då det passiva immunförsvaret går ned samtidigt som det aktiva immunförsvaret är under uppbyggnad är djuren extra känsliga för infektioner. Hur väl ett ungt djur klarar en transport beror bl.a. på längden på transporten (ju längre transport desto större risk för djurens välfärd), samt djurets ålder och vikt. Tiden mellan två och fyra veckor är en känslig ålder för transport av kalvar. Enligt EFSA bör inte kalvar transporteras tidigare än vid fem veckors ålder och de bör väga minst 50 kg. För lamm rekommenderas att djuren transporteras först efter avvänjning. Vidare behöver hänsyn tas till djurens behov av foder och vatten, så att deras närings- samt vätskebehov tillgodoses. Hänsyn behöver även tas till på vilket sätt de är vana vid att inta foder och vatten, och om djuret hålls på liknande sätt i transporten som de är vana vid, exempelvis i samma grupp eller tillsammans med sin mamma. Det kan vara klokt att utfodra djuren innan transport för att minska risken för hunger under transporten. Vid mjölkgiva till kalv behöver tid ges för digestion innan transport för att minska risken för diarré. Icke avvanda djur upplever en större stress runt transport än avvanda djur (vid transport utan moderdjur) och det är därför bättre att företrädesvis transportera djuren efter avvänjning. Unga djur är heller inte motoriskt färdigutvecklade, vilket kan påverka deras balans under transport samt vid på- och avlastning. Yngre djur ligger ned och vilar i större omfattning än vuxna djur. Yngre djurs behov och möjlighet att vila påverkas av vad som sker under transporten, t.ex. hur fordonet körs, vägbanans utformning och fordonets komfort, men också av transportens längd, utrymme per individ och om det är tillräckligt med strö för att kunna ligga bekvämt. I dagsläget saknas en tillfredsställande diagnostisk metod för att med säkerhet bestämma den exakta dräktighetslängden hos ett moderdjur som befinner sig i sen dräktighet, utöver dokumentation baserad på betäcknings-/inseminationsdatum, som Rådet bedömer vara det säkraste sättet att undvika transporter i sen dräktighet. För nötkreatur kan rektalisering vara en enkel och billig metod för att utesluta sen dräktighet, men detta är inte tillämpligt för gris och får. För åldersbestämning av kalv- och lammfoster efter slakt eller avlivning används i nuläget referensvärden för CRL (crown-rump length) som huvudsaklig objektivt mätbar parameter, i kombination med bedömning av andra yttre kännetecken hos fostret, t.ex. behåring. De referensvärden för bedömning som används idag grundar sig dock till stor del på äldre studier, och i takt med att nöt- och fårpopulationen förändras genom aveln kan referensvärdena behöva anpassas i motsvarande utsträckning. Rådet rekommenderar att referensvärden för åldersbestämning av kalv- och lammfoster uppdateras.
4
Johansson, Eva, Elisabeth Ianke Mørkeseth, Monika Röthle, Berit Tofteland, Berit Zachrisen, and Kristin Fugelsnes. Verdier i barnehagen: Mellom ideal og realiteter. University of Stavanger, March 2014. http://dx.doi.org/10.31265/usps.228.
Full textAbstract:
Denne rapporten er skrevet på bakgrunn av prosjektet «Verdier i barnehagen» (2010-2013), et samarbeidsprosjekt om utvikling og forskning i syv barnehager. Målet har vært å studere kommunikasjon av verdier mellom voksne og barn, og samtidig å støtte opp under og utfordre de voksnes arbeid med verdier i barnehagen. De syv barnehagene i prosjektet kommer fra to ulike kommuner i Rogaland. Den ene er en bykommune, den andre en landkommune. Initiativet kom fra Universitetet i Stavanger (UiS) som våren 2010 inviterte de to kommunene til å delta i prosjektet. Prosjektet har blitt finansiert dels av kommunene og den enkelte barnehage, dels av UiS og senere NordForsk. Fem forskere, universitetslektor Kristin Fugelsnes, førstelektorene Elisabeth Ianke Mørkeseth og Monika Röthle samt universitetslektor Berit Tofteland har medvirket i alle faser av studien. De fire forskerne hadde ansvar for én eller to barnehager hver. De fulgte barnehagen ”sin” gjennom hele prosjektperioden, både i utviklingsdelen og i forskningsdelen. De har også intervjuet personalet på den avdelingen de har filmet. Professor Eva Johansson står for prosjektidé og har vært leder av prosjektet. Hun har utført de fleste intervjuene i studien. Forskergruppen har sammen kontinuerlig arbeidet med å utvikle og gjennomføre prosjektet. Ytterligere en forsker, førsteamanuensis Berit Zachrisen, kom inn høsten 2013, og har deltatt i forskergruppen og arbeidet med rapporten. Prosjektet hviler på et nært samarbeid mellom barnehageansatte og forskere. Respekt for de ansattes kunnskap har vært sentralt gjennom hele prosjektet. Det betyr at det er de ansatte i barnehagene som selv har utarbeidet mål og arbeidsmåter i forhold til de verdier som de mener er viktige i forhold til sin gruppe av barn. Forskernes rolle har vært å støtte og utfordre prosessen uten å komme med ferdige løsninger. Slik bygger prosjektet som sådan på verdier som tillit, respekt og medvirkning. Prosjektet startet høsten 2010. Arbeidet i barnehagene, både med utviklingsprosjektet og med konstruksjon av data til forskningsprosjektet, foregikk frem til våren 2012, det vil si i til sammen to barnehageår. I denne perioden arbeidet de ansatte i barnehagene med verdier på ulike måter, og forskerne støttet dette arbeidet ved å arrangere seminarer og inspirasjonsdager. Én barnegruppe i hver barnehage ble i de to årene fulgt systematisk ved hjelp av forskjellige forskningsmetoder. Denne avdelingen kaller vi heretter forskningsavdelingen. Forskernes arbeid med analyse av data og rapportskriving foregikk i hovedsak etter at prosjektet i barnehagene var avsluttet, mellom 2012 og våren 2014. I mars 2013 holdt forskerne et tilbakemeldingsseminar der foreløpige funn fra prosjektet ble presentert. Prosjektet ble i 2013 utvidet til et nordisk prosjekt, «Values education in Nordic preschools: Basis of education for tomorrow», finansiert av NordForsk og deltakende universiteter i alle de nordiske landene. Den nordiske delen av prosjektet kommer til å pågå ut 2015. Denne rapporten pretenderer ikke å fremstille sannhet, men å gi et bilde av det komplekse arbeidet med verdier som pågår i hverdagens mange møter mellom voksne og barn. Vår forhåpning er at rapporten skal leses for å gi kunnskap, inspirasjon, refleksjon og støtte i det videre arbeidet med verdier. Den er ikke en vurdering av den enkelte pedagog eller barnehage. Arbeidet med verdier er, som flere av deltakerne har sagt, et arbeid som ikke avsluttes når prosjektet gjør det; det blir aldri ferdig!
5
Vikström, Carina, ed. Bidrag från Högskolepedagogisk utvecklingsdag 2023: Del 1. Karlstads universitet, 2024. https://doi.org/10.59217/sycc4161.
Full textAbstract:
I föreliggande rapport kan du ta del av sju olika utvecklingsprojekt inom undervisning och examination vid Karlstads universitet. Samtliga bidrag i rapporten har utvecklats från arbeten som presenterats vid Universitetspedagogiska enhetens högskolepedagogiska utvecklingsdag, KauKan (tidigare högskolepedagogisk konferens). I årets första upplaga får vi bland annat en insyn i hur lärare hjälpt studenter att tydligare förstå ett specifikt lärandemål och hur det går att effektivisera arbetet med inlämningsuppgifter i stora studentgrupper med hjälp av automatisk återkoppling och automatisk bedömning. Vidare återges två exempel på hur abstrakta matematiska begrepp kan förtydligas och konkretiseras för ingenjörsstudenter. I det ena exemplet har en app tagits fram som gör det möjligt för studenterna att visualisera fenomenen direkt i mobil eller laptop. I det andra exemplet får studenterna använda s.k. head-mounted devices (HMD), en avancerad form av 3D-glasögon som gör det möjligt att interagera med vektorer i en virtualiserad miljö. Vi får också möjlighet att reflektera över hur vi kan förhålla oss till textgenererande AI och skriftliga arbeten i framtiden. Vad är syftet med studenternas texter och kommer AI kunna vara en del av deras skrivprocess? Publicerade texter i rapportserien kan ligga till grund för pedagogisk meritering vid ansökan om att bli meriterad eller excellent inom undervisning och examination vid Karlstads universitet.
6
Pilemalm, Sofie. Hur expanderar vi konceptet civila insatspersoner: Att hantera organisatoriska och IT-relaterade hinder. Linköping University Electronic Press, June 2022. http://dx.doi.org/10.3384/9789179294083.
Full textAbstract:
För mer än tio år sedan startade kommunal räddningstjänst det första initiativet där civila engagerades som första insatspersoner – Förstärkt Medmänniska i Medelpad. Sedan dess har konceptet – civila insatspersoner (CIP) spridit sig till ett tjugotal räddningstjänster, i glesbygd och på landsbygd men även till urbana miljöer genom ett initiativ taget av Södertörns Brandsvarsförbund. Både de räddningstjänster som tillämpar konceptet och myndigheter som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och SOS Alarm är överens om nyttan CIP tillför genom att förkorta responstider, rädda liv och egendom. Trots detta har konceptet inte fått den spridning man hoppats på. Vi vet att hindren är både organisatoriska och specifikt relaterade till utlarmning med hjälp av existerande IT-stöd, appar eller SMS-listor. I den här studien utforskar vi dessa hinder vidare. Vi ger också ett antal förslag på hur de identifierade hindren kan hanteras. Detta genom att genomföra en kvalitativ intervjustudie där vi jämför och kontrasterar perspektiv från myndigheter, räddningstjänst, kommersiella app-utvecklare och de civila insatspersonerna själva (slutanvändare). Vi beskriver både organisatoriska och IT-relaterade hinder och hur de hänger samman. De centrala organisatoriska hindren handlar dels om konkreta utmaningar där det inte finns någon budget eller tid allokerad för att arbeta med CIP-konceptet där det finns viss ovana av förändringsarbete. De handlar också om kulturellt motstånd, det vill säga upplevd konkurrens från CIP vilket gör att initiativen kan sakna stöd både från ledningsnivå i räddningstjänster och från brandmän på operativ nivå. Legala aspekter är också centralt där det för närvarande existerar olika tolkningar av lagstiftning runt ansvar för arbetsmiljö. När det gäller IT-stöden är vissa hinder rent tekniska och relaterar till svårigheter med att få till en korrekt geofencing och att utveckla appar som ska fungera – inte bara på en enhet utan på olika mobila lösningar som ägs av privatpersoner (Iphone, Android i olika versioner). Andra hinder hänger ihop med organisatoriska frågor och konkurrens på den privata marknaden. Exempelvis har SOS Alarm en dubbel roll som privat och statlig aktör och har en app och ett application programming interface (API) under utveckling. De kommersiella leverantörerna kan inte leverera till samma låga kostnad som SOS Alarm och kommer inte åt vissa funktioner (till exempel att dra tillbaka resurser om en situation eskalerar till något farligt). Samtidigt var SOS Alarms app vid tiden för studien inte färdig. Detta sätter räddningstjänsterna i en olycklig situation utvecklingsmässigt och de får fortsätta förlita sig på de SMS-listor som egentligen endast var tänkt som en initial lösning. Vi föreslår ett antal åtgärder för att adressera hindren där de viktigaste är att MSB tar en koordinerande roll, och upprättandet av samverkansgrupper bestående av representanter för samtliga aktörer som ska vara med och driva konceptet, inklusive civila insatspersoner, kommunal räddningstjänst, SOS Alarm, socialtjänst, försäkringsbolag och fastighetsägare. Vi argumenterar också för hur man kan nyttja existerande kunskapsnätverk för CIP mer effektivt erfarenhetsutbyte. När det gäller ett gemensamt API är ett släppande av detta centralt för att utlarmning ska fungera, konceptet expandera – och överleva över tid. Här föreslår vi expertgrupper med representanter för myndigheter, systemutvecklare, app-leverantörer, SOS Alarm och inte minst slutanvändare. Vi ser också att tiden är mogen för dynamisk resursallokering, det vill säga att när CIP:ar blir fler måste det bli möjligt att larma ut på kompetens och specialisering (till exempel för att undvika larmtrötthet i storstadsområden) men att övriga hinder måste adresseras först. Vidare i ett teoretiskt perspektiv diskuterar vi våra resultat i termer av ”digitalized co-production” (digitaliserad samproduktion). Co-production är ett sätt att involvera samhällsmedborgare i tjänsteutveckling i offentlig sektor där expansion och nya former möjliggörs av ökad digitalisering. Här tar vi ett delvis annat perspektiv där vi i stället tittar på när digitalisering och IT blir hinder för samproduktionen. Vi argumenterar också för att CIP är en helt ny, framväxande hybridform av co-production som behöver starkare styrning än traditionell co-production. Här kan vår studie bidra till successiv ackumulering av kunskap.
7
Lange, Ida Sofie Gøtzsche, Claus Lassen, and Marieke van Hulst Pedersen. Relationer mellem Havn og By: Hovedrapport. Aalborg University Open Publishing, 2024. http://dx.doi.org/10.54337/aau.pocire8.
Full textAbstract:
Den danske kystlinje strækker sig over cirka 8.500 kilometer, og livet langs kysten har i århundreder dannet rammen om mange danskeres arbejde og hverdag. Danmark har traditionelt set været en søfartsnation, og havnebyerne har spillet en afgørende rolle i samfundsudviklingen. Havnebyerne fungerer stadig som knudepunkter for handel, transport og industri og er derfor essentielle for økonomisk vækst og udvikling. I dagens globaliserede verden er havnebyer blevet endnu vigtigere som gateways for international handel og turisme. Det gør dem til centrale aktører i den regionale og nationale økonomi. Af COWI’s rapport for Søfartsstyrelsen 2023 fremgår, at ’Det Blå Danmark’ med 29,7 pct. er landets største eksportbranche, og lægger man den indirekte eksport oveni er tallet næsten 33 procent. Danske havne lægger kaj til 75% af den danske import og eksport. Desuden ligger Danmark på en tredjeplads blandt Europas færgenationer. Men havnebyerne er også udfordrede. Byen var førhen et hjemsted for fiskere eller industriarbejdere med job på havnen, og for deres familier og hverdagsliv. Det sikrede en naturlig sammenhæng mellem havn og by, men i dag er den forbindelse ikke længere så tydelig. Den moderne havneby fungerer oftere som et transitsted for turister på vej mod deres destinationer andetsteds, hvor selve byen risikerer at blive ’glemt’. I forskningsprojektet ”Port City Relationships” (PoCiRe) undersøger vi de komplekse relationer mellem havne og byer med et særligt fokus på danske havnebyer med internationale færgeforbindelser. Projektet søger at forstå, hvordan disse byer fungerer som bosætningsbyer, og hvad det betyder at have en aktiv erhvervshavn. Vi ønsker at identificere gennemgående karakteristika og særlige kendetegn og kvaliteter for de enkelte havnebyer, der kan bidrage til havnenes fremtidige udvikling. Derudover har vi været nysgerrige på, hvordan byerne lever med deres havne, og hvordan havnene lever med deres byer.
8
Andersson Granberg, Tobias, Magnus Johansson, and Martin Waldemarsson. Plattform för analys av förmågan att hantera händelser med avseende på ett förändrat klimat (PAKT). Linköping University Electronic Press, May 2023. http://dx.doi.org/10.3384/9789180752473.
Full textAbstract:
För att kunna hantera framtida klimatrelaterade händelser behöver samhällets beredskap anpassas och sannolikt utökas. Kunskapsläget över vilken förmåga som behövs för att hantera risker i ett förändrat klimat behöver sammanställas och framtida behov behöver jämföras mot nuvarande beredskapsnivåer för att identifiera lämpliga åtgärder. En analys behöver göras kring eventuella brister, utifrån vilken åtgärder sedan kan prioriteras och vidtas avseende olika delar i förmågan att hantera händelser, bland annat avseende tillhandahållande av statliga förstärkningsresurser. Denna studie analyserar vilken systematik som kan vara aktuell för att möjliggöra sådana analyser och utredningar. Studiens övergripande syfte är att ge förslag kring hur bedömningar kan göras om framtidens behov av statliga förstärkningsresurser i syfte att möta framtidens klimatrelaterade risker. Detta inkluderar en sammanställning av kunskapsläget kring risker och scenarion avseende framtida naturhändelser utifrån ett klimatförändringsperspektiv, med information om var mer kunskap kan hittas. Det inkluderar också att titta på metoder för att dels analysera behov av förmåga på olika nivåer att hantera de klimatrelaterade riskerna och dels hur dimensionering av förmåga kan göras för att möta behovet. Studien består av två delar. I del 1 ges en sammanställning av kunskapsläget om riskbilder och scenarion i Sverige vad gäller framtida naturhändelser utifrån ett klimatförändringsperspektiv och tidsperioden fram till ca år 2100. I del 2 presenteras initialt ett konceptuellt ramverk för kartläggning av beredskap uppdelat i fyra huvuddomäner: Behov, Resurs, Styrning och Beroenden. Baserat på ramverket presenteras därefter en metodik för att analysera samhällets förmåga att hantera framtida händelser i ett förändrat klimat. För att kunna identifiera en lämplig framtida beredskapsnivå, behöver samhällets förmåga att hantera händelser gentemot en framtida riskbild analyseras. Del 2 fokuserar på hur relevanta myndigheter ska kunna gå tillväga för att göra en sådan analys som slutligen kan utgöra beslutsunderlag avseende framtida beredskap. Avslutningsvis ges ett exempel på hur metoden kan användas där händelsen skogsbrand, av omfattningen att nationella förstärkningsresurser i form av MSBs upphandlade helikoptrar och flygplan för skogsbrandbekämpning kan bli aktuella att nyttja, utgör själva händelsen.
9
Söderberg, Linda, Stefan Palm, Caroline Ek, and Johan Östergren. Fem års DNA-analys av avelsfisk - kompensationsodlad lax och havsöring från åtta älvar. Department of Aquatic Resources, Swedish University of Agricultural Sciences, 2023. http://dx.doi.org/10.54612/a.1tnjl9jc1a.
Full textAbstract:
För att kompensera för kraftigt minskad naturlig reproduktion orsakad av vattenkraftsutbyggnad sker odling och utsättning av betydande mängder lax och havsöring i ett flertal av våra större vattendrag. Varje år tas nya avelsfiskar in för kramning (sea ranching). I Sverige ska all kompensationsodlad utsatt fisk vara fettfeneklippt. Tidigare märktes även en andel av lax- och havsöringsungarna (smolten) med yttre så kallade Carlinmärken, där inrapporterade återfynd har använts för olika studier och uppföljningar. Av flera olika anledningar har dock dessa märkningar i princip upphört. Som ett alternativ till yttre märkning har molekylärgenetiska analyser av återvändande avelsfisk börjat användas för att samla in information om de kompensationsodlade lax- och havsöringsstammarna. Genom att dra nytta av det faktum att samtliga individer bär på en unik genuppsättning, går det att baserat på data från återkommande DNA-analyser av avelsfisk göra diverse uppföljningar av odlingsverksamheten. De första DNA-analyserna genomfördes 2014. Därefter har antalet stammar som omfattas av analyserna gradvis ökat. Resultat från DNA-analyser av lax och havsöring erhållna till och med aveln 2018 har presenterats tidigare (Söderberg m.fl. 2019). I denna rapport ges en uppdaterad sammanställning av slutsatser och erfarenheter baserad på fortsatta analyser (t.o.m. aveln 2022) av totalt sju lax- och sex havsöringsstammar. Samtliga de undersökta lax- och havsöringsstammarna uppvisade jämförelsevis hög genetisk variationsgrad, vilket kan förklaras av att det genom åren ingått inslag av älvsfrämmande individer bland de kramade avelsfiskarna. För lax i Skellefteälven observerades dock en signifikant minskad variationsgrad (färre anlagsvarianter) från 2014 till 2022 vilken kan återspegla en relativt hög förekomst av sterila hanar i kombination med att man relativt nyligen övergått till att para en hona med endast en hane. Under samma tidsperiod uppvisade laxen i Ljusnan tecken på ökad genetisk variationsgrad, vilket sammanfaller med en kraftigt ökad andel identifierad älvsfrämmande avelsfisk (från 3-4 % 2014-2015 till drygt 50 % 2022, en extremt hög nivå). Med undantag för Ljusnan varierade den genomsnittliga andelen älvsfrämmande lax mellan 0,3 och 3,3 %. Även för havsöring var andelen älvsfrämmande avelsfisk identifierad via DNA låg och utan något exempel på en större förändring över tid. Hos båda arterna härstammade de flesta älvsfrämmande avelsfiskarna från geografiskt mer närliggande älvar. Hittills (t.o.m. 2022) har ca 25 % av de DNA-analyserade avelslaxarna identifierade föräldrar från tidigare år, där Skellefteälven och Lagan dominerar tack vare längst tidsserier. Inom några år förväntas föräldrar till samtliga odlade individer från de sju laxstammar som ingår i projektet att kunna identifieras. För havsöring, som analyserats under kortare tid, är andelen med identifierade föräldrar hittills endast 8 %. Även för denna art förväntas en snabbt ökande andel avelsfisk med identifierade föräldrar under de kommande åren. Andelen identifierade helsyskon som råkat bli parade med varandra varierade mellan noll och några få procent per år och stam, med tendens till något högre andelar hos havsöring jämfört med lax. Avslutningsvis ges några exempel där DNA-baserade föräldraskapsbestämningar (för lax) använts som utgångspunkt för storleksjämförelser av hanar och honor med olika antal år i havet, ursprungsidentifieringar av kustfångade odlade individer, konstruktion av stamträd (pedigree) samt beräkningar av genetiskt effektiv populationsstorlek (Ne). Baserat på antal återvändande avkommor per kramad förälder beräknades Ne för lax i Skellefteälven och Lagan till omkring 200 respektive 320 (per generation), vilket understiger det långsiktiga mål om Ne ≥ 500 som ofta refereras till i genetiska bevarandesammanhang. För att erhålla ökade effektiva populationsstorlekar krävs sannolikt fler avelslaxar i kombination med åtgärder som syftar till att ge en minskad variation i antalet avkommor per förälder.
10
Grönbäck, Anna-Maria, Tobias Andersson Granberg, and Niki Matinrad. Tillämpningar av modern teknik inom räddning : möjligheter och framtida frågeställningar. Linköping: Linköping University Electronic Press, October 2024. http://dx.doi.org/10.3384/9789180758468.
Full textAbstract:
Denna rapport ger en översikt över forskning och erfarenheter gällande räddningsinsatser där nya tekniker har använts, eller skulle kunna användas, vid såväl faktiska insatser som vid övning. Via en litteraturstudie, kompletterad med intervjuer med personer som är verksamma i projekt inom området, identifierades utmaningar och potential med modern teknik inom räddning. De olika teknologierna kategoriserades som Unmanned aerial/ground/surface vehicles (UXV), Artificiell intelligens (AI), Extended reality (XR, vilket inkluderar bland annat virtual och augmented reality), Kommunikationer, Sensorer, Robotar och Övrigt.Inom området artificiell intelligens för räddning behövs projekt som kan ta fram data av god kvalitet för att träna AI-modeller inom olika räddningstillämpningar (till exempel identifiering av skogsbrand, eller eftersök av person) i Sveriges varierande miljöer. Dessutom måste data och modeller valideras tillsammans med praktiker och förankras i räddningsverksamheten. Genom att utbilda responspersonal i principerna för maskininlärning kan användbarheten öka och risken för felaktiga resultat och tolkningar minskas.Teknikutvecklingen går fort medan relaterad metodutveckling och utvärdering ligger efter. För effektiv implementering av ny teknik är det viktigt att, tillsammans med användarna, undersöka vilka behov räddningstjänsten har och att ta fram metoder och modeller för hur nyttan med den nya tekniken ska utvärderas. Vidare måste den nya tekniken integreras med nuvarande arbetsmetoder, och modeller och metoder för effektiv gemensam resursanvändning av såväl nya som befintliga resurser måste utvecklas. Många mindre organisationer har svårt att själva driva denna typ av större utvecklingsprojekt, men skulle kunna hjälpas av administrativt stöd, till exempel från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).Säkra, robusta kommunikationsmöjligheter vid räddningsinsatser är ett viktigt område, och vidare forskning behövs för att möjliggöra detta med hjälp av drönare (UAS) i såväl fjällmiljö som till havs. Dessutom behövs flera projekt som kan tillhandahålla säkra lösningar för kommunikation och datasäkerhet inom räddning, och forskning kring hur relevant informationsdelning mellan olika aktörer kan möjliggöras. Användandet av UAS inom räddning börjar bli etablerat, och det finns potential i att utforska möjligheten med delat användande, till exempel hur drönare med andra tillämpningsområden (exempelvis matleveranser) skulle kunna bidra i räddningsinsatser. Många av de undersökta teknologierna kan användas kombinerat, till exempel kan en AI-modell tolka bilder som fångas av en drönare. Hur olika teknologier kan kombineras är ett område med fortsatt stor potential. Det saknas också vetenskapliga studier över potentialen av användningen av exoskelett inom räddning.