Academic literature on the topic 'Blinda och synskadade'

Studien behandlar, hur synrehabiliteringen inom Region Skåne tar upp frågor som rör sex och samlevnad med gravt synskadade och blinda personer i början av 2010-talet. Resultatet visar på att tystnad råder och att ämnet inte tas upp vare sig när det gäller ungdomar eller vuxna, som alltså inte får del av några synkompensatoriska strategier för att finna en partner och hitta ett sätt att leva, där den visuella oförmågan inte blir ett hinder för relationen.<br>Silence rulesA study of the role visual rehabilitation in Skåne plays to support the ability to flirt and create intimate relationships amongst blind people.by Monica GranbergThe purpose of the study is to shed light upon the rehabilitation situation for blind people within Region Skåne, regarding how compensatory techniques and strategies for responding to and sending flirting signals, and initiating love and/or sexual relationships are practised. Also if, and if so how, rehabilitators construct a particular social type, “the blind”, and the effect this construction has on how these issues are approached is looked upon.The method used to examine these issues is qualitative semi-structured interviews with seven informants from different educational backgrounds but all with direct client contacts.The study shows that some of the informants have worked with the issues, in group activities and/or during courses, but no such skill training is planned nor performed today. Some of the informants do discuss the issues but only if the clients themselves bring them up during individual meetings. There is no single constructed social type, “the blind”; rather the pictures are formed from personal experiences either from client meetings or, when applicable, from being visibly impaired. Several of the informants’ pictures of “the blind” are coloured by many clients being elderly; thus the issues are considered less relevant, and harder to bring up.Keywords: flirt, rehabilitation, relationship, visually impaired

Blind and visually impaired (BVI) users desire an indoor navigation tool that is inexpensive, convenient, and reliable. The purpose of this thesis is to examine the feasibility of using a smartphone as a platform for such a navigation tool. A good navigation tool should have both a good positioning accuracy and a user-friendly interface. Thus, one focus of this thesis is to improve the performance of an indoor positioning systems running on smartphones, as compared to existing systems. Another focus is to customize this indoor positioning system specifically for BVI users.  The proposed indoor positioning system is based upon Bluetooth Low Energy (BLE). It consists of two parts: BLE beacons deployed in the user’s environment and an Android phone which calculates its position and provides navigation assistance by audio and vibration. Two versions of the positioning software were developed based on different algorithms. One version uses a hybrid technique combining triangulation and fingerprinting. This version achieves a positioning accuracy of 1.83 meter, and volunteers (blind-folded sighted people) took on average 91.7 seconds to complete a complex 12-meter route. The other version uses a proximity algorithm, thus it does not give as accurate positioning results. With this algorithm, a blind user was able to finish a route of 115 meters consisting of two different floors in a building including entering/exiting an elevator and multiple office doors in 4 minutes 48 seconds. The blind user found the product to be helpful and user-friendly. Finally, we draw the conclusion that a smartphone can be a good platform for a BVI navigation tool, under the condition that the algorithm is proximity based and navigation utilizes a priori information about the environment. Another insight we gained is that we should put beacons on braille signs so that blind people can find them by using the navigation app.<br>Blinda och synskadade (BVI) användare önskar sej ett inomhus navigeringsverktyg som är billigt, bekvämt och pålitligt. Syftet med detta examensarbete var att undersöka möjligheten att med en smartphone och utplacerade fyrar/beacons ge en bra plattform för en inomhus navigeringsmetod. Ett bra navigationsverktyg bör ha både en bra positioneringsnoggrannhet och ett användarvänligt gränssnitt. Således är ett fokus för detta arbete att förbättra prestanda för på ett inomhus positioneringssystem som körs på smartphones, jämfört med andra befintliga system. Ett annat fokus är att anpassa denna inomhus positioneringssystem för speciella BVI användare. Det vidare utvecklade inomhuspositionering systemet bygger på Bluetooth Low Energy (BLE). Den består av två delar: BLE fyrar/beacons utplacerade i kontorsmiljön och en smartphone som beräknar sin position och ger navigeringshjälp av ljud/röst och vibrationer. Vi utformade två versioner av positionerings programvaran med olika algoritmer. En version använder en hybridteknik med triangulering och en med fingerprints. Det uppnår en positioneringsnoggrannhet som är &lt;1,83 meter och den testades på tolv seende personer med bindel för ögonen. Det tog vid testet 91.7 sekunder i genomsnitt att utföra en komplex 12 meter lång bana. Den andra versionen använder en närhets-algoritm som inte ger ett specifikt positioneringsresultat. Med denna algoritm kunde en blind användare avsluta en rutt 115 meter bestående av två olika våningar från ingång i golvplanet samt ta en hiss och gå in på ett kontor och genom hela kontoret på 4 minuter och 48 sekunder. Den blinda användaren ansåg att navigeringsverktyget var både användbart och användarvänligt. Slutligen, drar vi slutsatsen att en smartphone kan vara en bra plattform för ett BVI navigeringsverktyg och då under förutsättning att algoritmen tar med närhet/position och inomhusmiljöinformation för att ge bästa möjliga användbarthet. En annan insikt vi fått är att vi ska lägga fyrar på punktskrift tecken så att blinda kan hitta dem med hjälp av navigering app.

This thesis describes the process of designing a system for visually impaired users to identify objects. Smartphones are empowering visually impaired people by providing independence. The two major mobile operating systems, Android and iOS, both include screen reading software. By enabling this feature, the content of the screen is read out loud and the way of interaction is changed. These screen readers have been further investigated to optimize the user experience. Furthermore, several options for identifying objects have been explored. The system has been evaluated by over a hundred blind and visually impaired users. This thesis presents how the design of the system was iteratively improved and in which way it is now being used.<br>Denna avhandling beskriver processen med att utforma ett system för synskadade användare för att identifiera objekt. Smartphones ger upphov till synskadade genom att ge oberoende. De två stora mobila operativsystemen, Android och iOS, båda innehåller skärmläsningsprogram. Genom att aktivera denna funktion läses skärmens innehåll högt och interaktionsvägen har ändrats. Dessa skärmsläsare har vidare undersökt användarupplevelsen. Dessutom har flera alternativ för att identifiera objekt undersökts. Systemet har utvärderats av över hundra blinda och synskadade användare. Avhandlingen presenterar hur systemets utformning har förbättrats och på vilket sätt den nu används.

Denna studie har sökt svar på vad eleverna i årskurs fyra har för kunskap, förståelse och tankar kring vit käpp. Studien ville också söka svar på om eleverna fick någon information om detta ämne ute i skolorna. För att finna svar på dessa frågor gjordes strukturerade telefonintervjuer av 14 rektorer, enkätundersökning i fyra klasser i årskurs fyra och fyra fokusgruppsintervjuer. Studien har använt sig av både ett kvantitativt och kvalitativt angreppssätt. Teoretiska grunder såsom sociala representationer, hermeneutik och fenomenologi har funnits i bakgrunden under studiens gång.   Resultaten av telefonintervjuerna visar på att det inte finns någon gemensam strategi i de utfrågade skolorna, ifall någon undervisning om olika synnedsättningar och den vita käppen förekommer. Flera skolor hade bara sådan information ifall det fanns en elev med synnedsättning på skolan. Enkäten visade att 13 av 74 elever visste eller trodde sig veta vad den vita käppen betyder och används till. De flesta eleverna trodde att käppen användes av någon som var gammal och behövde stöd. Tyvärr fick bara två av fokusgruppsintervjuerna användas i resultatet då det var föräldrar som inte svarade på förfrågan att få använda det helt anonyma intervjumaterialet. De två fokusgruppsintervjuer som fick användas visar att eleverna inte tänkt så mycket på den vita käppen, personer med synnedsättning eller blindhet. Studien visar också att de inte hade så mycket kunskap kring ämnet. Men väldigt entydigt var det genom alla intervjuer att eleverna var vetgiriga kring ämnet. Tankar som ändå kom fram var att de tyckte det var synd om personer med synnedsättning eller blindhet, att de gärna ville hjälpa och i varje intervju kom det fram vissa våldstankar kring just själva käppen som ett vapen. Studiens resultat visar att detta är ett ämne som skulle behöva aktualiseras.   Hela samhället behöver hjälpas åt för att ge barnen en lagom ryggsäck med nyttig och allmän kunskap och i detta inkluderas kunskap kring personer med synnedsättning, blindhet och den vita käppen. Kunskaper och öppna diskussioner kväver fördomar som ibland kan uppkomma i det tysta. Det behöver komma fram positiva förebilder både i massmedia, skola, skollitteraturen och i det ”vanliga” mötet mellan människor. Om eleverna får möta det ”ovanliga” leder det till att det inte blir så konstigt utan det ”ovanliga/annorlunda blir ”vanligt”. Detta skulle underlätta för de personerna med synnedsättning att känna sig mindre stigmatiserade och mer förstådda.