To see the other types of publications on this topic, follow the link: Blindheim.
Dissertations / Theses on the topic 'Blindheim'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 39 dissertations / theses for your research on the topic 'Blindheim.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Mühleis, Volkmar. "Kunst im Sehverlust /." München : Fink, 2005. http://deposit.ddb.de/cgi-bin/dokserv?id=2635391&prov=M&dok_var=1&dok_ext=htm.
Full text
2
Schneider, Jochen. "Konstruktive Exploration räumlicher Daten." [S.l. : s.n.], 2001. http://deposit.ddb.de/cgi-bin/dokserv?idn=963473751.
Full text
3
Bietz, Jörg. "Bewegungsvorstellung und Blindheit : eine repräsentationstheoretische und symboltheoretische Grundlegung /." Schorndorf : Hofmann, 2002. http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb38906701r.
Full text
4
Nonnenmacher, Kai. "Das schwarze Licht der Moderne : zur Ästhetikgeschichte der Blindheit /." Tübingen : M. Niemeyer, 2006. http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb40124030z.
Full text
5
Mühleis, Volkmar. "Kunst im Sehverlust." Paderborn München Fink, 2003. http://deposit.ddb.de/cgi-bin/dokserv?id=2635391&prov=M&dok_var=1&dok_ext=htm.
Full text
6
Farys, Christine. "Blinde Menschen im Richteramt /." Hamburg : Kovač, 2008. http://d-nb.info/989238512/04.
Full text
7
Nelles, Monika [Verfasser]. "Sehbehinderung und Blindheit - Prävalenz von Depression, Angst und sozialer Phobie / Monika Bärbel Nelles." Gießen : Universitätsbibliothek, 2018. http://d-nb.info/1155405528/34.
Full text
8
Nelles, Monika Bärbel [Verfasser]. "Sehbehinderung und Blindheit - Prävalenz von Depression, Angst und sozialer Phobie / Monika Bärbel Nelles." Gießen : Universitätsbibliothek, 2018. http://d-nb.info/1155405528/34.
Full text
9
Koczkás, Eva. "Delade livsvärldar : Upplevelser av en närståendes synnedsättning eller blindhet." Thesis, Stockholms universitet, Specialpedagogiska institutionen, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-77016.
Full text
10
Winther, Gesche Nikoline [Verfasser]. "Einfluss der Eigenschaftsdimension auf die Wirkung inhibitorischer Prozesse im Paradigma der distraktorinduzierten Blindheit / Gesche Nikoline Winther." Berlin : Freie Universität Berlin, 2018. http://d-nb.info/1160515654/34.
Full text
11
Winther, Gesche [Verfasser]. "Einfluss der Eigenschaftsdimension auf die Wirkung inhibitorischer Prozesse im Paradigma der distraktorinduzierten Blindheit / Gesche Nikoline Winther." Berlin : Freie Universität Berlin, 2018. http://d-nb.info/1160515654/34.
Full text
12
Szigeti, Ulrika. "Punktskriftsläsande elever och nationella prov : En studie kring elever i årskurs 3 och nationella proven i matematik." Thesis, Stockholms universitet, Specialpedagogiska institutionen, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-92156.
Full text
13
Sernheim, Jacob. "Markus syn på blindhet : Analys av en metafor, dess funktion och dysfunktion." Thesis, Uppsala universitet, Nya testamentets exegetik, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-242065.
Full textAbstract:
This essay examines the theme of blindness in the Gospel of Mark. The two main questions asked are: 1) “What is Mark’s view on blindness?” and 2) “How does the Gospel of Mark’s view on blindness inform the current discourse of disability studies and how can we interpret Mark’s view on blindness today?” By the methods of metaphor analysis and character analysis, four passages of the Gospel are studied (Mark 4:10-12; 8:14-21; 22-26; 10:46-52). The analysis concludes that blindness is depicted by the author of the Gospel as a disability which also consist of a lack of cognitive ability and a hopeless state that is in need of healing. The depiction of blindness in Mark originates out of the authors use of blindness as a metaphor for lack of cognitive ability (Mk 4:12; 8:18) and the lack of characterization of the blind man at Bethsaida (8:22-23). This view on blindness is, in comparison to a modern view, difficult, as it marginalizes persons with blindness as inconsiderate and not fully human. The view of blindness is somewhat nuanced, however, by the fuller characterization of Bartimaeus (10:46-52). The essay then discusses, in dialogue with disability studies, the complexity of Mark’s uses of blindness as a metaphor and of the difficulties of our modern, often generalized, views of blindness in antiquity and how the view of blindness in Marks gospel both constructs and deconstructs blindness as a disability.
14
Xuan-Phung, Lai. "Att stödja och undervisa elever med svår synnedsättning eller blindhet i matematik." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27537.
Full textAbstract:
Syftet med studien är att undersöka hur lärare och elevassistenter på gymnasieskolan kan stödja och undervisa elever med svår synnedsättning eller blindhet i matematik. Studiens fokus ligger på om anpassade läromedel och undervisningsstrategier kan främja dessa elever i matematik. Studien grundar sig på Vygotskijs sociokulturella teori, en teori om lärande, och på Brousseaus teori om didaktiska situationen. Arbetet är en kvalitativ studie med halvstrukturerade intervjufrågor. För att undersöka området används transkriberingar från sex intervjuer av lärare och elevassistenter som har arbetat eller arbetar med elever med svår synnedsättning. Dessutom gjordes fem observationer på en gymnasieskola för att ta reda på hur matematiklektioner med dessa elever kan se ut. Resultatet visar olika uppfattningar om anpassade läromedel och undervisningsstrategier som baseras på den enskilda elevens förutsättningar. Vissa lärare och elevassistenter arbetar exempelvis med digitala hjälpmedel, medan vissa lärare och elevassistenter arbetar med taktila material. Sammanfattningsvis visar studien vikten av varierade anpassade läromedel och undervisningsstrategier för att kunna stödja, främja och stimulera elever med svår synnedsättning eller blindhet i matematiklärande.
15
Groll, Oliver. "Finsternis, Tod und Blindheit als Strafe : eine exegetische Untersuchung zu den Begriffen krínein, krísis und kríma im Johannesevangelium /." Frankfurt am Main : P. Lang, 2004. http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb411206376.
Full text
16
Nyqvist, Björn. "Produktion av digitala läromedel för elever med blindhet : En problematiserande studie om tillgängliggörande." Thesis, Stockholms universitet, Specialpedagogiska institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-154748.
Full textAbstract:
Målet med denna studie är att belysa hur läromedelsproducenter och personal vid SPSM:s läromedelsavdelning talar om hur den pågående digitaliseringen av läromedelsmarknaden påverkar tillgång till och tillgänglighet i läromedel för elever med blindhet. En fråga som också fokuseras är ansvaret för att denna elevgrupp får möjlighet till delaktighet genom tillgång till samma läromedel som övriga elever. Studiens resultat är användbara för SPSM, förlag, skolhuvudmän och skolor. Den använda metodansatsen är diskurspsykologi och metoden kvalitativa intervjuer. Totalt har fem enskilda intervjuer gjorts på fem större förlag samt fyra intervjuer med sammanlagt nio personer på Specialpedagogiska skolmyndighetens läromedelsavdelning, varav tre var gruppintervjuer. Genom att analysera det som sägs tydliggörs deltagarnas beskrivning av tillgång till läromedel, ansvar och ansvarsfördelning för tillgången mellan olika aktörer samt konsekvenser för elever med blindhet. Studien visar på förändrade krav som ställs på samhällets stöd och på läromedelsproducenter för att tillgodose tillgången till läromedel för elever med blindhet som läser punktskrift till följd av den digitala utvecklingen. Behov av ändrade arbetsformer och ett ökat samarbete mellan aktörer och inom verksamheter för att möta de nya kraven synliggörs. I studien framkommer dilemman som uppstår mellan kostnader för tillgängliggörande, målgruppsstorlek och olika verksamheters förutsättningar i mötet mellan offentlig verksamhet och kommersiella aktörer. I studien tydliggörs att det är skolan som har ansvar för en likvärdig utbildning vilket inkluderar ansvaret för tillgänglighet i de läromedel som används. En förskjutning hos skola och skolhuvudmän mot centrala upphandlingar av digitala läromedel ses som trolig vilket ställer krav på beställarkompetens samtidigt som oro uttrycks för om den kompetensen finns. Det behövs mer forskning om konsekvenser av den ökade mängden digitala läromedel för elever med blindhet. Exempel på intressanta frågor är hur det pedagogiska arbetet påverkas och vilka effekter digitaliseringen får för eleven.The aim of this study is to highlight how producers of teaching materials and the department for adapting teaching materials at The National Agency for Special Needs Education and Schools (SPSM) regard the impact of the ongoing digitization of the teaching aids market with focus on access to and accessibility of teaching materials for students with blindness. Another issue is the responsibility for this group of students to participate through accessibility to the same teaching materials as their peers. The results of the study can be of use to SPSM, publishers, local education authorities and schools. The methodology approach is discursive psychology and the method used is qualitative interviews. In total five separate interviews were carried out at five larger publishing companies, and four interviews with, in total, nine informants at SPSM, the department for adapting teaching materials, were performed, whereof three were group interviews. By analyzing what has been said the participants’ descriptions of accessibility to teaching aids are clarified, and so is responsibility and division of responsibility between different actors, and furthermore the consequences for students with blindness. The study illuminates changed requirements for support from society and teaching materials producers to satisfy the need of teaching materials for students with blindness reading braille, all due to the digitization of the current area. Demands to meet with new needs for changed work models and for an increased cooperation between actors, and within relevant agencies, are highlighted. In the study appear dilemmas arising between the following factors: expenses for accessibility, size of target group and conditions for different actors at a crossroads of government controlled businesses and commercial actors. The study clarifies the school’s responsibility for equivalence in education, which includes accessibility to teaching materials in use. There is a likelihood of a shift with schools and local educational authorities towards central procurement of digital teaching materials, which calls for client expertise. There is also concern about whether that expertise exists. Further research is needed on the increasing amount of digital teaching materials and its consequences for students with blindness. Interesting questions are, among others, how the pedagogical work is affected and which will be the impact on the student.
17
Bigelius, Carina. "Kommunikationens roll i det matematiska klassrummet för elever med blindhet utifrån ett lärarperspektiv." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-35868.
Full textAbstract:
I dagens matematikundervisning ska eleverna utveckla olika förmågor, varav många är kommunikativa. Detta ska enligt styrdokumenten genomföras i en skola som tar hänsyn till elevers olika behov med en strävan att uppväga skillnader av elevernas olika förutsättningar. Syftet med studien är att utveckla kunskaper om och förståelse av kommunikationens roll i det matematiska klassrummet där elever med blindhet finns samt hur den främjar delaktighet för dessa barn. Arbetet genomfördes som en kvalitativ studie och bygger på halvstrukturerade livsvärldsintervjuer med tio matematiklärare som var och en har en punktskriftsläsande elev i sin undervisningsgrupp. Intervjuerna analyserades med stöd av Hufferd-Ackles, Fuson, & Gamoran Sherins (2004) ramverk samt Jansons (2005) delaktighetsmodell. Resultatet visar att kommunikationen har en central roll i all undervisning men att den inte självklart leder fram till ett kommunikativt arbetssätt. Många av de intervjuade lärarna har en kommunikativ förpackning på sin undervisning, men inte viljan eller förutsättningar att bedriva en sådan undervisning fullt ut. För att de punktskriftsläsande eleverna ska bli delaktiga i matematikundervisningen behöver de ha goda kommunikativa färdigheter samt behärska sina alternativa verktyg. Detta gäller oavsett om läraren arbetar traditionellt eller kommunikativt. Men den kommunikativa matematikundervisningen ställer högre krav på goda kommunikativa färdigheter då den bygger på samspel mellan eleverna. Lärarna såg därför ett behov av extra träning för den punktskriftsläsande eleven, bland annat läsning av text och taktila bilder samt studieteknik, men många hade svårt att få till träningen i praktiken. Jag kan inte säga att eleverna i klasserna som hade ett mer kommunikativt arbetssätt var mer delaktiga. Men den kommunikativa matematikundervisningen innehåller många delar som kan leda till delaktighet om eleven har verktyg för att kunna delta i kommunikationen.
18
Rößler, Thoralf [Verfasser], and Eberhard [Akademischer Betreuer] Pfister. "Vergleich verschiedener Navigationsarten von kopfgetragenen Augmented-Reality-Displays: Visuelle Leistungen und "Blindheit" durch Nichtaufmerksamkeit / Thoralf Rößler. Betreuer: Eberhard A. Pfister." Magdeburg : Universitätsbibliothek, 2012. http://d-nb.info/1053913958/34.
Full text
19
Leksell, Janeth. "Diabetes-related blindness : studies of self-management, power, empowerment and health /." Uppsala : Acta Universitatis Upsaliensis : Univ.-bibl. [distributör], 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-6262.
Full text
20
Johansson, Staffans Ulrika. "Hur kan det visuella bli taktilt? : Textilslöjdlärares pespektiv på arbetet med en elev med blindhet." Thesis, Stockholms universitet, Specialpedagogiska institutionen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-184680.
Full text
21
Hlukhovych, Adrianna. ""... wie ein dunkler Sprung durch eine helle Tasse ..." Rainer Maria Rilkes Poetik des Blinden ; eine ukrainische Spur." Würzburg Königshausen & Neumann, 2007. http://deposit.d-nb.de/cgi-bin/dokserv?id=2969759&prov=M&dok_var=1&dok_ext=htm.
Full text
22
Embe, Anneli. ""Bildämnet behöver egentligen inte vara visuellt" : En intervjustudie med skolungdomar och deras bildlärare om motivation i bildämnet när man inte ser." Thesis, Stockholms universitet, Specialpedagogiska institutionen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-135339.
Full text
23
Vanhoenacker, Ulrika. "Att tillgängliggöra matematikundervisningen för elever med blindhet : En studie av resurspedagogers arbete av anpassningar i matematik." Thesis, Stockholms universitet, Specialpedagogiska institutionen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-134900.
Full text
24
Nilsson, Karin. "Blindheten inom svensk stadsplanering : Hur staden kan studeras med hjälp av kunskap och upplevelser från personer med blindhet." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-18376.
Full textAbstract:
Stadsplanering och arkitektur har traditionellt sett prioriterat visuella värden i staden över andra sinnliga upplevelser. Synen dominans tillsammans med normen able-bodiedness ”den friska kroppen” inom yrkesgruppen gör att personer med blindhets erfarenheter och upplevelser blir exkluderade från samtalet om stadens utformning. Det bidrar också till en exkludering i staden genom att den bebyggda miljön i många fall inte är utformad efter deras behov. Personer med blindhets behov hanteras istället som tillgänglighetsåtgärder i ett senare skede och på så sätt framställs som något som skiljer från ”normalt” yrkesutövande. Denna studie studerar problematiken från en annan synvinkel. Här undersöks hur kunskap från personer med grav synnedsättning som inte huvudsakligen använder synen för orientering eller upplevelser av staden kan komma till nytta för stadsutvecklingen i stort. Syftet är att undersöka möjligheten att ta fram metoder som kan hjälpa till att synliggöra sinnliga upplevelser i staden. Människor har olika kroppsliga förmågor som påverkar hur vi använder våra sinnen och därför kan städer med olika sinnliga upplevelser bli mer anpassade för fler. Metoderna kan bidra till en mer inkluderande stad men även en mer variationsrik upplevelse, för alla oavsett funktionsförmåga, detta med större valfrihet och fler alternativ. Studien är både utforskande och ifrågasättande av subjektiviteterna ability och disability. Slutsatsen ger inte något konkret svar/lösning utan undersökning syftar till att synliggöra problem inom stadsplanering för att sedan vända dessa till möjligheter. Studien bidrar med metoder som kan hjälpa stadsplaneringen att reflektera över sinnliga upplevelser i staden och på så vis arbeta mot en mer inkluderande stad. Bidrar även med ett öppnare samtal om staden och utmanar normen om vilka som får vara med i utformningen av staden. Det finns ett behov av vidare forskning för att kunna använda kunskapen på en mer strategisk nivå, och en stadsplaneringen som vågar ta sig an de nya kunskaperna.
25
Grüner, Frank. "Prävalenz, Inzidenz und Ursache von Blindheit und wesentlicher Sehbehinderung in Hessen eine Auswertung des Landesblindengeldarchivs des Landeswohlfahrtsverbandes Hessen unter besonderer Berücksichtigung zeitlicher Entwicklungen und regionaler Unterschiede /." [S.l.] : [s.n.], 2002. http://archiv.ub.uni-marburg.de/diss/z2002/0178/.
Full text
26
Sivermo, Mikael. "SYNEN PÅ SYNNEDSÄTTNING - EN STUDIE AV PROFESSIONELLAS UPPLEVELSE AV ATT ARBETA MED OCH MÖTA INDIVIDER MED GRAV SYNNEDSÄTTNING ELLER BLINDHET." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-25940.
Full textAbstract:
I press och andra publikationer diskuteras uppfattningen att samhället, vårdgivande enheter och habiliterande/rehabiliterande verksamheter inte förmår leverera godtagbara resultat i bemötandet av individer med synnedsättning utifrån LSS-lagstiftningen, och specifikt därtill hur lagens intentioner ej överensstämmer med nuvarande praxis. Författaren till denna uppsats identifierande dessutom en relativ avsaknad av studier med ett holistiskt perspektiv av situationens konstituering, och då speciellt utifrån hur den upplevs vid syncentraler. Med detta i åtanke uppkom frågor om interrelationella samband mellan, och samkonstruktion av, professionellas och patienters upplevelser och erfarenheter, såväl som deras delade arbete men även, utifrån de professionellas uppfattning, vad det innebär att leva med en synnedsättning – frågor som denna uppsats ämnar belysa.Ett flermetodsförfarande med fenomenologiska livsvärldsstudier som initial bas följt av hermeneutisk tolkning tillsammans med tematisk innehållsanalys användes för att via en undersökning av fyra semistrukturerade intervjuer söka åskådliggöra och klargöra respondenternas livsvärld och därigenom även deras upplevelse av sin egen såväl som patienternas situation utifrån en teoretisk förståelse av varandets och förståelseprocessens inneboende relationella natur.Resultatet visade på vikten av att beakta hur en verksamhets måluppfyllelse är förbundet med alla aktörers interaktion och samkonstruktion av resultat. Vidare framkom konkreta samhälleliga förändringar såsom teknikutveckling och flyktingströmmar som påverkansfaktorer som låg utanför patienternas och de professionellas påverkanshorisont men trots det resulterade i effekter för dessa individers möte.In public press as well as in periodicals there has been an ongoing debate that society, public health services as well as habilitative/rehabilitative institutes fail to meet the demands in providing for people living with disability in accordance with LSS, and how the in vivo interpretation of LSS in some instances might be seen to be disparate to its original intentions. Upon inspection there seemed to be a relative scarcity of scientific studies aiming at a holistic understanding of how the situation is perceived and experienced, especially as pertains to low vision clinics. Bearing aforementioned in mind this begs the question of interrelatedness in, and co-construction of, the situational perceptions of health care professionals and patients, of their shared work but also, based on the professionals’ view, the perception of what living with visual impairment entails. A question this paper aims to shed some light on.A multi-method methodology based in a life-world phenomenological approach, complemented with hermeneutic interpretation and subsequently a thematic content analysis was employed in an effort to investigate and, through four (4) semi-structured interviews, bring forth the respondents life-world and in so doing, through a theoretical understanding of the intrinsic interrelation of being and the interpretational process, illustrate their experience and/or understanding of their own as well as the patients situation.The study´s results stresses the importance of taking each individual´s agency, interaction and co-construction of results into concern when evaluating goal-attainment. Furthermore, concrete societal changes such as technological advancement and immigration, albeit outside the influence of both professionals and patients alike, was shown to impact the meeting between these two groups, and consequently the outcome of those meetings.
27
Danielsson, Axel. "Blinda perspektiv på maskulinitet : En intervjustudie om blinda mäns levda erfarenheter av maskulinitet." Thesis, Stockholms universitet, Genusvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-183748.
Full textAbstract:
This study examines the perspectives and lived experiences of seven blind men in their embodied tactile, audial and olfactory sensations and experiences, and situating their identities in both societal and historical conditions and social discourses and prejudices in regards to masculinity, blindness and disabled bodies. Through theories on embodiment, phenomenology, gender performativity, crip theory and intersectional theory, studies on blind gendered experiences, historical research on blind life experiences in Sweden, and linguistic and cultural representations of blindness, this study examines how the subjectivity of each participant is created in the meeting and interactions between the individual embodied experience and the societal intersubjective experience of living in a blind body. The participants regard masculinity as a collection of norms, attitudes and expectations, that is characterized by a competitive social dominance, scarce or lack of emotional expressions, egocentrism and disregard for other, and being sexually active and successful. Masculinity is expressed through a range of embodied performative actions such as audibly, tactile, olfactory, and visually. The participants The participants express a societal pressure on performing masculinity, as living as a blind subject and not adhering to assigned gender norms have profound effects and consequences on the individuals options and opportunities to form both professional and intimate relationships, and thus accelerate risks of experiencing unemployment, stigmatization, and social isolation. The rigid frames of masculinity blind men live under is closely intertwined with their socioeconomic status in society, and the empowerment and broader representation of disabled bodies och subjects is the key to a more open untethered blind expression and understanding of gender.
28
Jonsson, Maria. "- Snälla kan jag få känna? : Pedagagogers syn på framgångsfaktorer vid undervisning inom statlig Specialskola med inriktning syn." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-142549.
Full textAbstract:
Syftet med undersökningen är att beskriva pedagogers uppfattningar och erfarenheter av framgångsfaktorer vid undervisning av svårt synsvaga, blinda elever som har kombinationen autism som ytterligare funktionsnedsättning. Pedagogerna i denna undersökning undervisar elever som har sin skolplacering inom statlig Specialskola med inriktning syn. I undersökningen har en kvalitativ metodansats i form av fenomenografi använts vid analys av det insamlade materialet. I resultatet framkom att pedagogerna delade uppfattningen att tillgänglighet, lyhördhet, delaktighet, medskapande, kommunikation och samspel ses som grundläggande framgångsfaktorer vid undervisning. Elever med svår synnedsättning, blindhet i kombination med autism visar ofta ett annorlunda samspel vid delaktighet. Delaktighet bör därför ses i ett helhetsperspektiv och som en möjlighet för eleven att påverka undervisningen för att nå studieresultat. Grunden är att utgå från motivation och intresse. Pedagogerna uppfattade att det skiljer sig i vilka metoder de valt att använda i undervisningen. En av pedagogerna skiljde sig i uppfattningen gällande kunskapsutbyte inom kollegiet. Gemensam kunskap om förhållningssätt och metoder samt kunskap om synnedsättningens betydelse i kombinationen med autism är avgörande för att hitta strategier kopplat till framgångsfaktorer att använda i undervisningen. Pedagogerna delade erfarenheten att tematiskt arbetssätt är en framgångsfaktor i undervisningen. Tematiskt arbetssätt ökar förståelsen i kombination med att arbeta praktiskt konkret, förstärka med ljud, taktila material samt genom att filma lärandesituationer. Ljudet har avgörande betydelse. För några pedagoger var Vägledande samspel/ ICDP en framgångsfaktor i undervisningen. Flertalet pedagoger uppfattade att rektor intar en administrativ roll. Elevhälsan uppfattas delaktig trotts att den har en delad roll på skolan. Pedagogerna delade uppfattningen att kunskap om målgruppen elever och historisk kunskap om utveckling över tid är viktigt samt att utveckling riktat till att utarbeta tillgängliga lärmiljöer synspecifikt gynnas av synspecifik kompetens. Forskning i kombination med beprövad erfarenhet synliggör framgångsfaktorer vid undervisning av elever med svår synnedsättning, blindhet i kombination med autism. Definitionen pedagog i denna uppsats undersökning inrymmer specialpedagoger, speciallärare, pedagogassistenter, terapeuter. Av konfidentiella skäl har jag valt att använda terminologin pedagog som ovan beskrivits. Se urval. Inom Specialpedagogiska skolmyndigheten tillämpas de klassificeringar och indelningar av synnedsättning, som enligt WHO och Socialstyrelsen gäller sedan 1 januari 2010 (https://www.spsm.se/funktionsnedsattningar/synnedsattning/kategorier-av-synnedsattning/).[Hämtad 2017-03-13]. AST: Autismspektrumtillstånd (autismspektrumstörning” i DSM-5; ”autism” i den svenska översättningen av DSM-5 se bilaga 1). [Kan hämtas från http://www.hjarnfonden.se/om-hjarnan/diagnoser/autism/] [Hämtad 2017-03-12].The purpose of this study is to describe perceptions and experiences from the [1] pedagogue’s perspective referred to as the respondents when teaching [2]severely visually impaired students with autism spectrum disorder. The respondents taking part of this study are teaching at public special schools focused on visual impairment. A qualitative methodology phemenography has been applied when collecting and analyzing empirical data. A common view of the respondents of the study indicate that availability, perceptivity, complicity, co-creativity, communication and collaboration are fundamental key success factors when teaching. Students with severe visual impairment and autism spectrum disorder often show an anomalistic behavior during complicity. Complicity should therefore be viewed from a holistic perspective, and as a possibility for the student to impact the teaching to achieve best possible result. Teaching should be based on motivation and interest. The respondents of the study perceive it varies what approach they have decided to apply for their teaching. One respondent deviated from the rest in terms of knowledge sharing. Common knowledge in terms of approach and methods, in addition to an understanding of the impact visual impairment in combination with autism spectrum disorder is believed to be crucial to find strategies for successful teaching. All respondents agreed that a topical way of working is a key success factor when teaching. A topical work procedure increases comprehension when combined with working with concrete tasks, emphasize with audio, tactile material and by video record lectures. Audio is of crucial importance. Some of the respondents indicated that “Guiding Collaboration/ICDP” was a key success factor when teaching. The majority of the respondents perceived that the headmaster assumes an administrative function. Student medical services is perceived as concerned despite a multi-facetted role at the school. The respondents had a common view that knowledge about the target group and past experience of development over time are important, and that development focused on accessible and available places for education are favored by knowledge within the field of visual impairment. Research combined with proven experience visualize key success factors when teaching severely visually impaired students with autism spectrum disorder. [1] Definition pedagogue in this study includes special pedagogues, special teachers and pedagogue assistants, therapists. Due to confidentiality, the term “pedagogue” has been used for all these groups. See sample. [2]Within special pedagogic agency of education, classification and categorization of visual impairment are applied according to WHO and Socialstyrelsen (valid from January 1st 2010) (https://www.spsm.se/funktionsnedsattningar/synnedsattning/kategorier-av-synnedsattning/).[Hämtad 2017-03-13].
29
Ellingsson, Maria. "Att skriva om det man inte kan se : En studie om skrivandet hos punktskriftsläsande elever." Thesis, Stockholms universitet, Specialpedagogiska institutionen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-144625.
Full textAbstract:
Studien omfattade 23 berättande texter från elever med blindhet i årskurs 6 och årskurs 9, hämtade från de nationella proven i svenska och svenska som andraspråk. I studien granskades texterna utifrån språkbruk, variation i ordanvändning och meningsbyggnad samt det beskrivande språk som fanns att finna i form av adjektiv och gestaltande beskrivningar. Analys av texter skedde på ordnivå, meningsnivå och innehållsnivå. Studien grundades på tidigare forskning, som visat att elever med blindhet använder färre adjektiv och mer konkreta substantiv i berättande text, som utgår från elevernas fantasi, jämfört med seende elever. I studien hänvisas också till tidigare forskning, som beskriver en annorlunda begreppsbildning och utveckling av mentaliseringsförmåga hos barn med blindhet jämfört med seende barn. Resultaten av textanalyserna visade att de undersökta texter som höll ett högre ordantal också ofta höll en högre kvalitativ nivå vad gällde meningsbyggnad och beskrivande språk. Texter skrivna av elever i årskurs 9 var längre och innehöll fler abstrakta substantiv än texter skrivna av elever i årskurs 6. Av de texter som höll högst kvalitet vad gäller meningsbyggnad och innehåll var övervägande delen texter skrivna av flickor. Missuppfattade ord eller uttryck gick att finna både bland adjektiv och i gestaltande beskrivningar. Där missuppfattningar gick att hitta anknöt de gestaltande beskrivningarna ofta till visuella begrepp eller upplevelser. i diskussionen reflekterades kring språk- och begreppsutveckling hos elever med blindhet och vilka konsekvenser som den kan ge på skrivandet. I de sammanfattande reflektionerna diskuterades implikationer för undervisnignen och aspekter som behöver beforskas vidare.
30
Prescher, Denise, and Ursula Weber. "Kollaboration blinder Menschen in Informationsplattformen." Saechsische Landesbibliothek- Staats- und Universitaetsbibliothek Dresden, 2014. http://nbn-resolving.de/urn:nbn:de:bsz:14-qucosa-141703.
Full text
31
Lindqvist, Victoria, and Elin Gräslund. "Jag ser inte vägen jag springer på, men jag känner vinden som följer mig mot mitt mål : Inkludering av elever med svår synnedsättning eller blindhet inom ämnet idrott och hälsa." Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-2159.
Full textAbstract:
Syfte och frågeställningar Studiens syfte är att belysa hur före detta grundskoleelever med svår synnedsättning eller blindhet upplevt inkludering inom skolämnet idrott och hälsa samt vilken betydelse anpassningen haft för deras delaktighet i undervisningen. Hur upplevdes inkluderingen i grundskolans idrott och hälsoundervisning hos elever med svår synnedsättning eller blindhet? Hur förhåller sig före detta grundskoleelever med svår synnedsättning eller blindhet till anpassning inom ämnet idrott och hälsa, och hur anser de att ämnet anpassats för deras delaktighet? Hur kan morgondagens lärare inom idrott och hälsa arbeta för att utvecklandegöra en anpassad idrottsundervisning utifrån ett inkluderande förhållningssätt enligt före detta grundskoleelever med svår synnedsättning eller blindhet? Metod För att besvara studiens syfte och frågeställningar, har kvalitativa intervjuer använts som metod. Tio intervjuer har genomförts med före detta grundskoleelever, i åldrarna femton till tjugotvå år, där alla har en svår synnedsättning eller är blinda. Resultat Gemensamt för alla intervjudeltagare är att frånvaron av en inkluderad undervisning i idrott och hälsa upplevts i mer eller mindre utsträckning. Åtta av tio deltagare har i hög utsträckning haft undervisning skild från klassen, där bollspel funnits med som en given aktivitet som de inte inkluderats inom. Alla deltagare har velat vara med i allt och tyckt lektionerna inom idrott och hälsa varit roliga då de känt sig inkluderade. Vidare har upplevelserna av anpassning framstått genomgående som jobbigt, uthängande och något som utmärker dessa elever som annorlunda. Lärarens roll har varit avgörande, där deltagarna lyfter det individuella mötet med den enskilda eleven, engagemanget och kreativiteten, vidareutbildning och viljan att se möjligheter framför hinder som avgörande. Slutsats Det är mycket individuellt hur en inkludering kontra en exkludering i undervisningen inom idrott och hälsa upplevts som bättre eller sämre av deltagarna själva. Frågan utifrån detta är hur framtidens lärare inom idrott och hälsa ställer sig kritiska i förhållande till inkluderingsbegreppet och den kompetens som idag erbjuds inom lärarutbildningen.
32
Prescher, Denise, and Ursula Weber. "Kollaboration blinder Menschen in Informationsplattformen." Technische Universität Dresden, 2009. https://tud.qucosa.de/id/qucosa%3A27979.
Full text
33
Österåker, Sara. "Elevassistentens upplevelse kring sitt uppdrag och sin yrkesroll hos en elev med synnedsättning ur ett specialpedagogiskt perspektiv : Fenomenologisk intervjustudie." Thesis, Stockholms universitet, Specialpedagogiska institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-184062.
Full textAbstract:
Den här studien syftar till att synliggöra hur elevassistenter som arbetar hos elever med synnedsättning upplever sitt uppdrag och yrkesroll. Studien utgår från en fenomenologisk ansats och tidigare forskning. Studiens resultat grundar sig på elevassistentens berättelser om sina upplevelser och erfarenheter. Fenomenologin står fast vid att respondentens upplevelser och erfarenheter är det som är i fokus i studien. Studien har genomförts med semistrukturerade intervjuer. Respondenterna kontaktades av syncentralen eller fått information från specialpedagogiska skolmyndigheterna om studiens syfte och mål. Studien bygger på berättelser från fyra elevassistenter om deras upplevelser och erfarenheter kring uppdraget samt yrkesrollen. Resultatet visar på oklara förhållanden gällande elevassistentens uppdrag och yrkesroll i skolans verksamhet. Det framgår att elevassistenterna huvudsakligen arbetar med hjälpmedel, syntolkning eller lärarens arbetsuppgifter. I det framgår även att skolledningen behöver utveckla sin kunskap kring elevassistentens uppdrag och yrkesroll hos elever med synnedsättning. Fortbildning både efterfrågas och behövs inom hela denna verksamhet.This study aims to highlight how student assistants working with students with visual impairment perceive their assignment and professional role. The study is based on a phenomenological approach and previous research. The study results are based on the student assistant's stories about their impressions and experiences. The phenomenology firmly holds that the respondent's impressions and experiences are in the focus of the study. The study was conducted with semi-structured interviews. The respondents were contacted by the vision center or received information from the special education school authorities about the purpose and objectives of the study. The study is based on stories from four student assistants about their impressions and experiences regarding the assignment and the professional role. The results show ambiguous relationships regarding student assistant assignments and professional role in school activities. It can be seen that the student assistants mainly work with aids, visual interpretation or the teacher's tasks. It is also evident that the school management needs to develop their knowledge regarding the assignment and the professional role of the student assistant for students with visual impairment and continuing education is needed throughout the operations.
34
Moayed, Dena, Nancy Ly, and Anna Marcuson. "Utemiljöer som främjar människors lika värde : Tillgänglighetsanpassning för personer med synnedsättning." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för byggteknik (BY), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-70242.
Full textAbstract:
FN har tagit fram regler kring främjandet av rättigheterna för personer med funktionsnedsättning. Detta innebär att allmänna platser och utemiljöer ska vara tillgängliga och användbara för alla. Målet med detta examensarbete är att ta fram typlösningar som är anpassade för personer med nedsatt orienteringsförmåga, med fokus på synnedsättning. Den geografiska avgränsningen är Östra Sjukhuset i Göteborg, men resultatets lösningar skall även vara applicerbara på andra allmänna utemiljöer. Lagar och rekommendationer har jämförts med brukarnas subjektiva upplevelser av utemiljöer för att se om eventuella glapp uppkommer. Av platsobservationerna och studier av lagar och bestämmelser kan det konstateras att strängare krav måste ställas vad gäller tillgänglighet. Att skapa en fungerande tillgänglig och användbar miljö kräver dock inte enbart att regler efterföljs, även kunskap om verklig behov och hur lösningar fungerar i praktiken har en betydande roll.
35
Eriksson, Anneli, and Marianne Nilsson. "Personers upplevelser av att leva med synnedsättning orsakad av diabetesretinopati." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-8231.
Full textAbstract:
Bakgrund: Diabetes är en av de främsta orsakerna till synnedsättning och blindhet. Dåförekomsten av diabetes ökar utgör de synrelaterade komplikationerna ett växande globalt hälsoproblem. En ökad förståelse för hur personer med diabetesretinopati upplever att synnedsättning påverkar deras dagliga kan vara till stor hjälp i mötet med dessa personer. Syfte:Syftet med studien var att beskriva personers upplevelser av att leva med diabetesretinopati. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie. Vetenskapliga, empiriska studier med kvalitativ och kvantitativ ansats ligger till grund för studien. Resultat: Studiens resultat redovisas utifrån tre olika teman: känsla av delaktighet, känsla av begränsningar och känsla av otillräcklighet. Diskussion: Sjuksköterskan bör vara professionell i mötet med patienten. Kommunikation, undervisning och en helhetssyn av personens upplevelse av sin livssituation ligger till grund för personens vård och behandling. Det är viktigt med hälsofrämjande insatser för att kunna förebygga komplikationer.Background: Diabetes is one of the leading causes of vision loss and blindness. Since the prevalence of diabetes is increasing, the sight-related complications are a growing global health problem. A better understanding of how people with diabetic retinopathy are experiencing vision loss that affects their daily may be helpful in meeting with these people. Purpose: The purpose of this study was to describe people's experiences of living with diabetic retinopathy. Method: The study was conducted as a general literature review. Scientific, empirical studies using qualitative and quantitative approach is the basis for the study. Results: The results are reported from three different themes: sense of ownership, sense of limitations and feelings of inadequacy. Discussions: Nurse should be professional in the meeting with the patient. Communication, education and a holistic view of the person's experience of their lives is the basis for the person's care and treatment. It is important with health promotion efforts to prevent complications.
36
Wahl, Iris. "Osteo-Odonto-Keratoprothese (OOKP) - Eine Erhebung der Kosten und der Auswirkungen auf die Lebensqualität." Doctoral thesis, 2011. https://nbn-resolving.org/urn:nbn:de:bvb:20-opus-71245.
Full textAbstract:
Osteo-Odonto-Keratoprothese (OOKP) Eine Erhebung der Kosten und der Auswirkungen auf die Lebensqualität EINLEITUNG: Eine Keratoprothese mit natürlicher Haptik aus Zahn (OOKP) oder Knochen (Tibia-KPro) kann zur visuellen Rehabilitation hornhautblinder Patienten genutzt werden. In einer ersten Operation wird die Augenoberfläche mit Mundschleimhaut bedeckt, um ein geeignetes Milieu für das Implantat zu schaffen. Während desselben oder eines zweiten Eingriffs wird ein Zahn bzw. ein Stück Tibiaknochen gewonnen und als Haptik für eine PMMA-Optik präpariert. Das Gesamtimplantat wird für 3 Monate zwecks Bildung einer vaskularisierten Hülle in eine subkutane Tasche und in einem letzten Schritt in das Auge implantiert. In dieser Studie wurden die Kosten des Verfahrens und die resultierende Lebensqualität einer deutschen Kohorte mit mindestens 2-jähriger Beobachtungszeit ermittelt. MATERIAL UND METHODEN: Die Behandlungsdaten von 32 Patienten (27 x OOKP, 5 x TK-Pro) zu Personalbindung (z. B. Op-Dauer), Verbrauchsgüter und Infrastruktur wurden basierend auf der Kalkulationsmatrix des InEK ermittelt. Daraus wurden die mittleren Kosten für die regulären Operationsschritte, Vor- und Nachuntersuchungen über 2 Jahre postoperativ sowie kleine und große Eingriffe zum Komplikationsmanagement berechnet. Der prä- und postoperative Visus wurde aus den Akten und einer Selbsteinschätzung der Aktivitäten des täglichen Lebens und der Lebensqualität retrospektiv mittels Fragebogen vom Patienten erhobenen. ERGEBNIS: Die mittleren Kosten pro Patient betrugen für Schleimhautdeckung und Erstellung der Prothese 9.015 € und für die Implantation 7.896 €. Hinzu kamen Kosten für Vor- und Nachuntersuchungen über zwei Jahre beim Operateur von 336 € bzw. 1.947 € sowie für große und kleine Komplikationseingriffe von 5.177 € bzw. 1.579 €. Die Veränderung von Visus und Lebensqualität wurde von den Patienten als substantiell und als nahezu gleich wie vor der Augenerkrankung eingeschätzt. Der Visus lag vor der Operation bei einem Median von 0,001 und nach der Operation bei einem Median von 0,4. Das Lesen von normalem Text, Erkennen von Gesichtern und Orientieren im Raum war postoperativ 58%, 73% und 81% der Patienten wieder möglich. FAZIT: Die Implantation einer Keratoprothese mit natürlicher Haptik ist ein kostenintensives Verfahren, das jedoch in hohem Maße eine weitreichende visuelle Rehabilitation mit entsprechend subjektiv deutlich besser bewerteter Lebensqualität ermöglichtOsteo-odonto-keratoprosthesis (OOKP) or Tibia-bone prosthesis (TK-Pro) - a costs and quality of life analysis Wahl I., Hille K., Wagner F., Geerling G. INTRODUCTION: OOKP is an extensive procedure for the treatment of severe corneal disease with resulting bilateral blindness. It consists of a number of complex surgical stages with highly trained ophthalmic and maxillofacial surgeons involved. In stage I the keratoprosthesis is prepared from the root of a canine tooth as a haptic and an optic cylinder. Three month later in stage II this prosthesis is implanted into the eye following excision of cornea, lens, iris and vitreous body. If successful this procedure can rehabilitate a patient from blindness to full visual acuity. We calculated the costs of this complex procedure and evaluated the effects on quality of life in a retrospective case series. MATERIAL AND METHODS: The medical records of 32 patients who received an OOKP (N=27) or TK-Pro (N=5) for corneal blindness in a tertiary referral centre were reviewed. The costs for personnel, consumables and infrastructure were calculated for visits to the out-patient clinic, ward (including diagnostic procedures such as x-rays) and surgical theatre of the primary OOKP surgical stages as well as treatment of complications. Vision based daily life activities and quality of life were retrospectively assessed with a questionnaire in 26 out of 32 patients after surgery. RESULTS: The total costs for treatment, including preoperative assessment, stage I and stage II and two years of follow-up were 19.194 €. 336 € for preoperative assessment, 9.015 € for stage I and 7.896 € for stage II. The costs of follow-up visits to the outpatient clinic were 1.947 €. Costs for additional hospital stays to treat complications amounted to 6.756 €. 1.579 € for small operations, such as mucosa membrane revision and 5.177 € for complex operations, including pars plana vitrectomie and pressure relieving operations. At two years follow-up keratoprosthesis surgery was considered morphologically successful in 30 eyes with good kerathoprosthesis integration and position. In two eyes the keratoprosthesis had to be removed during the two years of follow up. Visual acuity in these 30 patients was: >= 0,8 in 20% (N=6); Visus >=0,4 in 53% (N=15); Visus >=0,1 in 70 % (N=21); Visus <0,1 in 30% (N=9). Total quality of life improved significantly (p<0,001), with regards to daily activities 58, 73 and 81% of patients were able to read a newspaper, to recognize faces or to orientate in a room by visual means. CONCLUSION: OOKP is a complex and cost intensive procedure which requires extensive follow-up. Thanks to the high longterm retention rate of these keratoprosthesis and good functional results it leads to a significant improvement in quality of life and hence justifies the financial effort
37
Wrogemann-Becker, Heike [Verfasser]. "Ich-Entwicklung blinder Kinder und die Rolle der Musiktherapie : zur Symboldbildung unter der Bedingung von Blindheit / vorgelegt von Heike Wrogemann-Becker." 2010. http://d-nb.info/100934983X/34.
Full text
38
Grüner, Frank [Verfasser]. "Prävalenz, Inzidenz und Ursache von Blindheit und wesentlicher Sehbehinderung in Hessen : eine Auswertung des Landesblindengeldarchivs des Landeswohlfahrtsverbandes Hessen unter besonderer Berücksichtigung zeitlicher Entwicklungen und regionaler Unterschiede / vorgelegt von Frank Grüner." 2002. http://d-nb.info/972779523/34.
Full text
39
Human, Lizl. "The social inclusion of learners with visual impairment in a mainstream secondary school in Namibia." Diss., 2010. http://hdl.handle.net/10500/3731.
Full textAbstract:
According to Hatlen (2004), most learners with disabilities in an inclusive educational setting are socially isolated. This statement contributed to the research question of this study, how do learners with visual impairment experience the social aspects of their inclusion in a Namibian mainstream secondary school?
The aim of this study was to design a case study to analyse and describe data collected from learners with visual impairment and other participants to determine how they are socially included in a mainstream setting. A qualitative research methodology was used, which included purposive sampling to select participants. The researcher functioned in an interpretive/constructivist paradigm.
It was found that the learners with disabilities and the able-bodied learners do not truly mix, however, the learners with disabilities are content in the mainstream school and they prefer it.Om aan 'n groep te behoort en sosiaal ingesluit te voel is 'n basiese menslike behoefte - dit is net so belangrik soos die basiese behoeftes van kos en veiligheid. Sosiale inklusie kan as een van die kritiese elemente beskou word wat onderskei tussen mense wat ongesteld is en mense wat gesond is. Betekenisvolle verhoudings dra by tot self-aktualisering. Lae sosiale inklusie beteken vir leerders eensaamheid en swak aanvaarding deur portuurgroepe. Sosiale inklusie is van groot belang vir kinders se ontwikkeling. Navorsing het bevind dat inklusiewe hoofstroomskole die effektiefste manier is om diskriminasie te beveg en sosiale insluiting te bevorder. Hatlen (2004) is van mening dat die groter meerderheid van leerders met gestremdhede in 'n hoofstroomskool sosiaal gei soleerd is. Die doel van hierdie kwalitatiewe studie was om leerders met gestremdhede se persepsie van hulle eie sosiale aanvaarding binne 'n inklusiewe hoofstroom sekondere skool te ondersoek. Die navorser het binne 'n interpretatiewe/konstruktivistiese paradigma gewerk. 'n Kwalitatiewe navorsingsmetodologie is gevolg en het die volgende ingesluit: doelbewuste seleksie om te bepaal wie die deelnemers sou wees; onderhoude, observasie, dokumente en refleksies om data te genereer; en inhoudsanalise om die data te analiseer. Navorsingsbevindinge dui aan dat leerders met gestremdhede vir jare afgesonder was van die res van die samelewing deur hierdie leerders in spesiale skole te plaas. Dit het veroorsaak dat mense vervreemd van mekaar is en het 'n skeiding tussen 'ons' en 'hulle' veroorsaak. Die bevindinge van hierdie studie beklemtoon die belangrikheid van bewusmaking tussen leerders met gestremdhede en leerders sonder gestremdhede. Daar kom wel afknouery voor op die skoolgronde en ware vriendskappe tussen leerders met gestremdhede en leerders sonder gestremdhede vind nie in die ware sin van die woord plaas nie. Hierdie leerders is egter tevrede en verkies steeds om in 'n hoofstroomskool te wees. Inklusiewe onderwys is nog 'n nuwe konsep en in die ontwikkelingsfase in Namibie, terwyl die leerders nog onbekend is met inklusie, asook met mekaar.
Educational Studies
M. Ed. (with specialisation in Guidance and Counselling)