Academic literature on the topic 'Boendekostnad'

Stockholms lägenhetsmarknad lider av en rad problem som bottnar i att hyressättningen är reglerad. Ett införande av marknadshyra antas därför på sikt råda bot på många av de problem som existerar på Stockholms lägenhetsmarknad. Hur skulle då boendekostnaden påverkas om marknadshyra införs? Denna fråga är naturligtvis intressant att försöka besvara för såväl boende som investerare och förvaltare på lägenhetsmarknaden. Syftet med föreliggande uppsats är att besvara denna fråga genom att konstruera en modell för beräkning av boendekostnad på Stockholms bostadsmarknad då effekterna av marknadshyra antas ha nått sitt jämviktsläge. Resultatet är en modell som bygger på att hushållens disponibla inkomster påverkar deras betalningsvilja på bostadsmarknaden. Vidare antas att hushållen inte har någon särskild preferens gällande upplåtelseform. Det vill säga för det stora flertalet spelar det ingen roll om man bor i bostads- eller hyresrätt. Boendekostnaden och tillgängligheten på bostadsmarknaden avgör valet av bostadsform. Genom att sammanföra de två nuvarande bostads- och hyresrättsmarknaderna, för att studera vad som händer med den disponibla inkomstfördelningen för den totala marknaden, kan man dra slutsatser om vad priset på den nya aggregerade marknaden blir. Slutsatser: Boendekostnaden, i innerstan, om vi haft marknadshyra idag, skulle vara cirka 1850 kr per m2 och år, att jämföra med dagens hyra på 1020 kr per m2 och år. Hyreskostnaden, i innerstan, hade därmed varit cirka 81 % högre än idag. Bostadsrättspriserna, i innerstan, hade varit cirka 14 % lägre än idag. En tvåa på 61m2 i innerstan som i dag kostar 5185 kr att hyra skulle med marknadshyra kosta 9370 kr/månad att hyra. En bostadsrätts-tvåa på 61m2 i innerstan som i dag är värd 2,66 Mkr skulle vara värd 2,29 Mkr om marknadshyra rådde på hyreslägenhetsmarknaden.

The purpose of this paper is to present and analyze the yearly expenses for Swedish rental apartments during the period 1999 to 2007. At the end, it will give the reader a general picture of how the cost-level has fluctuated depending on the production year when the apartment building was finished, and where the same building is located. This paper has the following questions as a starting point: - Can there be an identification of regions depending on where people tend to favor renting an apartment? - How are those regions distributed? That is, where are the cost-levels of the yearly rental expenses highest and where are the levels lowest? Nine statistical surveys from the Swedish government agency Statistics Sweden (Statistiska Centralbyrån) have been used as primary sources for this paper. These surveys deal with price pictures of housing in general, but for this paper the only information that has been used is the one about rental apartments. After analyzing the acquired data it can be established that the highest rental level is found in Stockholm, after that come Göteborg, which is followed by Larger municipalities and at the bottom Smaller municipalities can be observed as having the lowest amount of yearly rental expenses. There could also be observed two major raises in the rental expenses that were common in all four geographical categories in addition to the more even, but substantially smaller, raises that could be observed during the surveys course. The earliest raise could be found in the apartment buildings that were produced in Stockholm after the 1940-s. The same pattern could be followed in Smaller municipalities, Göteborg and Larger municipalities the following decades. The second major raise occurred in a simultaneous similar way in the apartment buildings that were produced during the 1980-s. In this case three of the regions that were in the survey, Stockholm, Göteborg and Large municipalities were found to have an unusual amount of raises in the rental expenses during this decade. The exception were Small municipalities whose rental expenses did not experience the same raise as the other categories in the apartment buildings that were produced until the first part of the 1990-s. The rental levels that were extracted from the surveys made by Statistics Sweden are found as an appendix in the end of this paper.

Diskussionen kring den bostadsbrist som finns i de flesta av Sveriges kommuner har allt mer kommit att rikta in sig mot vilka som faktiskt drabbas av den. Trots ett kraftigt ökat bostadsbyggande under de senaste åren kvarstår problemen med att lösa bostadsförsörjningen för ekonomiskt svagare grupper i samhället, då mycket av det som byggts varit snarlikt och dyrt. Detta har lett till att allt fler kommuner testar nya sätt för att bredda bostadsutbudet. Denna uppsats syftar till att undersöka hur en kommun, Stockholms stad, arbetat med markanvisningar för att främja prisrimliga bostäder i samverkan med fastighetsutvecklare. Studien utgörs av en fallstudie, där sex stycken projekt i Stockholms stad undersöks genom intervjuer och dokumentstudier. Dessa projekt visar på att det går att främja prisrimlighet genom olika markanvisningsmetoder, men att kommunen tar en mer aktiv roll i att styra mot minskade boendekostnader genom jämförelseförfaranden, där det är kommunen som uppger vilka parametrar som anses viktiga i en utveckling. Vidare identifierar studien en rad faktorer som tycks driva de medverkande aktörerna att arbeta med prisrimlighet, så som politisk vilja, konkurrens om byggbar mark och ekonomiska styrmedel på den nationella skalan.
The discussion surrounding the housing shortage in Sweden has shifted from focusing on merely the quantity of housing units needed, towards what type of housing that is lacking and the people actually suffering from the housing shortage. Despite a massive growth in housing output during the last couple of years, problems remain for solving the housing needs of people with low incomes. The majority of new housing units built has been similar in price and directed towards higher earners. This has led to many municipalities trying new ways of making new-builds more accessible. This essay aims to understand how one municipality, Stockholms stad, uses municipal land and land allocations in order to promote affordable housing. The case study uses document studies and interviews in order to gain knowledge about six projects where affordability has been promoted through different land allocation methods. The study concludes that affordability can be promoted by using different land allocation methods, however the municipality takes a more active role in steering towards affordability through concept competitions. The study furthermore identifies a number of factors that have bearing on how different actors work towards affordability in housing, such as political will, competition over buildable land and economic instruments on the national level.

This essays main focus is to further develop the understanding and describe six different types of tenure. The essay investigate similarities and differences between the types of tenure on the Stockholm housing market. The most common types of leaseholds, ownership apartments, and rental apartments will be described but and also new types of leases will be described. Such as cooperative rental apartments, condominiums, low purchase price apartments and rental purchases. The latter two are new forms of types of ownership and have emerged as an attempt by developers to bring young adults and low-wage earners into the housing market. Firstly, The qQuestion formulations in this essay are constructed to investigate similarities and differences which exist between the different forms of submission. Secondly, the questions target what kind of current costs for housing and the non-recurrent costs for purchasing. Finally, the purposes for the introduction of the new forms of leasing. The study has been conducted through literature studies and also interviews with market developers. Therefore, based on the study questions, respondents have answered the basis for our presentation and discussion of a descriptive analysis of the various forms of submission. Based on the results of the study, it can be clarified that the rental apartments can be the most advantageous in terms of the cost. But then it is taken into account that the queue is about 10 years for getting an apartment. Further, the results indicate that individuals that has a capital and the opportunity to purchase a ownership apart, the queue isn’t a matter and the individual has an opportunity to make a profit or loss on a later sale of the residence. Taking account to amortization of loans, an ownership apartment can be most advantageous from an economic perspective. Condominiums has been found to have a relatively low fee but the monthly cost become relatively high depending on the high purchase price. The results of this study shows that co-operative rental apartments have been found to have a low monthly cost. But the problem is that they are bothered by a long queue and also that the individual is dependent of a input gains. The two new types of low purchase price apartments and rental purchases on the market are so newly established which makes it difficult to make an accurately interpret of their impact on the housing market today.
I denna uppsats beskrivs sex olika upplåtelseformer och undersöker likheter och skillnader dem emellan på Stockholms bostadsmarknad. Dels kommer de vanligaste upplåtelseformerna bostadsrätter och hyresrätter beskrivas men även nya upplåtelseformer såsom kooperativa hyresrätter, ägarlägenheter, låginsatslägenheter samt hyrköp. De två sistnämnda är nya upplåtelseformer som uppkommit som ett försök av aktörer att få in unga vuxna och låginkomsttagare på bostadsmarknaden. Frågeställningar som kommer tas upp i arbetet är vilka likheter och skillnader det finns mellan de olika upplåtelseformerna. Vilka olika fasta och löpande kostnader som uppkommer i de olika upplåtelseformerna samt vilka syften som finns med införandet av de nya upplåtelseformerna. Genom litteraturstudier och intervjuer med aktörer har studiens frågeställningar besvarats och ligger till grund för presentation och diskussion av en beskrivande analys de olika upplåtelseformerna. Utifrån studiens resultat kan det konstateras att hyresrätten kan vara mest förmånlig med tanke på kostnaden, i beräkningarna bör det dock beaktas att kötiden är ungefär 10 år. Har individen ett kapital och möjlighet att förvärva en bostad är inte individen beroende av någon kötid, då finns det även möjlighet till att göra en vinst eller förlust på en senare försäljning av bostaden. Räknas amortering på lån bort kan en bostadsrätt vara mest fördelaktig från ett ekonomiskt perspektiv. Ägarlägenhet har visat sig ha en relativt låg avgift men månadskostnaden har blivit relativt hög beroende av den höga köpeskillingen. Kooperativa hyresrätter har i vår studie visat sig ha en låg månadskostnad men besväras av en lång kötid och individen är beroende av ett kapital för att kunna bosätta sig i den upplåtelseformen. De två nya upplåtelseformerna låginsatslägenhet och hyrköp är så pass nyetablerade att de har varit vanskligt att göra en exakt tolkning av dess påverkan på bostadsmarknaden.