Relevant bibliographies by topics / Bönder

Contents

  1. Journal articles
  2. Dissertations / Theses
  3. Books
  4. Book chapters

Academic literature on the topic 'Bönder'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 31 July 2024

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Bönder.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Bönder"

1

Elm, Olle. "Ättlingar till Åbjörn Persson i Gudmunderyd i Ölmstad socken (död 1627)." Släkthistoriska Studier, no. 1 (June 22, 2023): 105. http://dx.doi.org/10.55797/zfh103.

Full text
Abstract:
I en dombok för Visingsborgs grevskap 1596 förekommer frälsekvinnan Elin Månsdotter (Ulfsparre, nämnd 1548–1596) och hennes tre söner. En av dem var Åbjörn Persson († 1627). Här redovisas hans kända ättlingar fram till ungefär 1720. Dessa var i de första generationerna spridda inom ett begränsat område i norra Småland, främst i Ölmstad socken i Vista härad och i Adelövs socken i Norra Vedbo härad. Av hans ättlingar var två söner ryttare och rusthållare, en var dessutom nämndeman och en dotter var gift med en ryttare. Flera i de första generationerna var skattebönder och alltså självägande. Längre fram i leden förekom andra typer av bönder men också soldater och torpare. För den som hittar en anknytning till någon av dessa familjer blir Åbjörn Persson en grindana till släkter som leder sitt ursprung långt tillbaka i vår historia. Förutom Ulfsparre förekommer bland anorna under 1500-talet släkter som Bölja från Västbo och Fargalt.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Peltonen, Matti. "Ölvänner och Brännvinsbröder: Alkoholens Roll i Byteshandeln Mellan Bönder På den Finska Landsbygden under Självhushållningstiden." Alkoholpolitik: Tidskrift för nordisk alkoholforskning (Alcohol Policy – Journal for Nordic Alcohol Research) 2, no. 2 (May 1985): 83–89. http://dx.doi.org/10.1177/145507258500200210.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Hellerstedt, Andreas. "Martin Linde, I fädrens spår?: bönder och överhet i Dalarna under 1700-talet (Hedemora: Gidlund, 2009). 349 s." Sjuttonhundratal 7 (October 1, 2010): 246. http://dx.doi.org/10.7557/4.2452.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

UTASI, Csilla. "KÖLTÉSZET KISEBBSÉGBEN." Hungarológiai Közlemények 23, no. 4 (January 18, 2023): 16–31. http://dx.doi.org/10.19090/hk.2022.4.16-31.

Full text
Abstract:
A dolgozat szerzője az Új Symposion második nemzedékéhez tartozó vajdasági költők, Jung Károly, Danyi Magdolna és Böndör Pál verseit értelmezve a minor helyzetben keletkezett költészet sajátosságaira mutat rá. Jung Károly barbaricum-képzete, a délszláv háborúkra reflektáló Danyi Magdolna Nemes Nagy Ágnest megszólító költeményei és Böndör Pál utolsó kötetének, a Vásárlási lázgörbének darabjai azt bizonyítják, hogy a kisebbségi helyzetben létrejött költeményekben a körülményekre, az adott társadalmi kontextusra való utalások minden esetben poétikai eljárásokként is értelmezhetők. A dolgozat szerzője szerint a kisebbségi körülmények között keletkezett költészet leírásának megkerülhetetlen kihívása az, hogy a Trianon utáni helyzetben a magyar költészetnek nincs egyetlen fő áramlata, hanem egyidejűleg több centrumban jön létre.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Gustafsson, Sofia. "Petri Talvitie, Taistelu perintökirjasta. Talonpojat, aateli ja kruununtilojen perinnöksiostot 1700-luvun Suomessa ja Ruotsissa [Kampen om bördsbrevet. Bönder, adel och skatteköp av kronohemman i Finland och Sverige på 1700-talet], Historiallisia tutkimuksia, 282 (Helsinki: Suomalaisen Kirjallisuuden Seura, 2020). 297 pp." 1700-tal: Nordic Journal for Eighteenth-Century Studies 18 (July 2, 2021): 200–201. http://dx.doi.org/10.7557/4.5894.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

RAMADANSKI, Draginja. "KNJIŽEVNE KONJUŠNICE Iz beležnice prevodioca." Hungarológiai Közlemények 16, no. 1 (July 15, 2015): 103. http://dx.doi.org/10.19090/hk.2015.1.103-109.

Full text
Abstract:
A Tegnap egyszerűbb volt (1993) című Böndör Pál-kötetben megjelent Lóláb című vers szerb nyelvre való átültetése során a fordító megállapította, hogy a cím és a vers alapmetaforája az általános humán kultúra alapvető értékeit közvetíti, miközben kifejezésre juttatja azok nemzeti, faji és művészi kizárólagosságot is meghaladó mivoltát. Innovatív módon variálja Weöres Sándor Esti utazás, Le Journal (1953) című versének Pegazus-motívumát, amely a kentaur onirikus alakjáig vezethető vissza. Az elragadtatás ellenpontozására a művészek gyakorta folyamodnak a szellemes transzformációkhoz. A magyar költők „lóul dalolása” a művészi kifejezésmód diadalát hirdeti a mind agresszívabb hivatalnoknyelvvel szemben, és a kultúra és natúra összeforrásának vágyát fejezi ki.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

VIRÁG, Zoltán. "ÉLET MENNI INKOGNITÓ?" Hungarológiai Közlemények 23, no. 1 (September 15, 2022): 62–74. http://dx.doi.org/10.19090/hk.2022.1.62-74.

Full text
Abstract:
A Böndör Pál epikai kultúrájának jellegzetességeire, szövegkonstrukcióinak szoros összefüggéseire összpontosító tanulmány az alkotó három művét (Ebihalak, A holdfény árnyékában, Bender & Tsa.) állítja a középpontba. Amellett próbál érvelni, hogy a szerző ezen munkáiból sem hiányzik a formafegyelmi kiérleltség, s a műfaji körvonalak elhomályosodását mutató elbeszélésszerkezetei nem panaszkönyvekben alakot öltő kisebbségi vészkiáltások, hanem a jugoszláv etnikai délibábot, szövetségi illúziót értelmező (ön)észlelések és gondolatkísérletek. Valódi tétjük, hogy a megszólaltatott alany (de ily módon bármely más regionális identitáskereső) úgy viszonyulhasson az emlékezetét kitöltő életrajzi anomáliákhoz és névkálváriákhoz, hogy közben lássa-láttassa: voltaképpen eldönthetetlen, vajon személyes történéseket kódoló szavai tényleges sorseseményeket neveznek-e meg, vagy pedig csak az általuk illusztrált sérelmeket idézik fel a lelki sebek minduntalan feltépésével.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Giebel, G. D. "Ch. Bönner et al.: Fournier-Gangrän als seltene Komplikation nach Staplerhämorrhoidektomie." Der Chirurg 73, no. 3 (March 2002): 288. http://dx.doi.org/10.1007/s00104-002-0431-7.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Stykow, Petra. "Frank Bönker, Klaus Müller, Andreas Pickel (eds.): Postcommunist transformation and the social sciences." Politische Vierteljahresschrift 44, no. 3 (September 2003): 433–34. http://dx.doi.org/10.1007/s11615-003-0084-2.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Mohr, K. "BÖNNER/RAHN. ACE-Hemmer Handbuch. Herausgegeben von PD Dr. Gerd Bönner, Köln und Prof. Dr. Karl-Heinz Rahn, Münster. 1993. 446 Seiten, 83 Abbildungen, 35 Tabellen, geb. DM 68,—. ISBN 3-7945-1409-2." Pharmazie in Unserer Zeit 22, no. 5-6 (1993): 273–74. http://dx.doi.org/10.1002/pauz.19930220512.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Dissertations / Theses on the topic "Bönder"

1

Söderberg, Kim, and Jens Horsner. "HIF-svin och BoIS-bönder – Supporterkultur i Helsingborg och Landskrona." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33612.

Full text
Abstract:
Syftet med denna uppsats var att studera supporterkulturerna hos Helsingborgs IF och Landskrona BoIS samt att göra en jämförelse dem emellan med utgångspunkt från de uppfattningar som finns angående städerna och lagens supportrar. Avsikten var att behandla hela supporterkulturen och även alla ”vanliga” åskådare på arenorna. Därför genomfördes en enkätundersökning bland åskådarna på en hemmamatch för vartdera laget. Publiken på båda matcherna hade överlag en god ekonomi. Helsingborgs IF hade det vidaste upptagningsområdet. De kvinnliga åskådarna på Landskrona BoIS hemmamatch var en intressant grupp. Rivaliteten klubbarna emellan var tydligast hos Landskrona BoIS supportrar.
The purpose of this essay was to study the supporter cultures of Helsingborgs IF and Landskrona BoIS and to make a comparison between them with basis of the apprehensions that exists concerning the towns and the teams supporters. The intension was to consider the whole supporter culture and also all “regular” spectators at the arenas. Therefore an opinion poll among the spectators was realised at a home match of each team. The attendance at both matches had generally a good financial position. Helsingborgs IF had the widest catchment area. The female spectators at Landskrona BoIS’s home game were an interesting group. The rivalry between the clubs was clearest among Landskrona BoIS’s supporters.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Lundberg, Kristina. "Se & hör! En bonde! : bilder av bönder i svenska media." Thesis, Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:konstfack:diva-518.

Full text
Abstract:
Vår bild av omvärlden skapas utifrån det vi vet om den. Min undersökning har närmat sig frågan vem som är skapare av dessa bilder med hjälp av i huvudsak diskursanalys och semiotik. För att ringa in frågan har jag valt att studera ett specifikt fenomen som förekommit flitigt i svensk media på sista tiden, nämligen Bonden. I skrivande stund har denna yrkeskategori sedan en tid tillbaka fått stor medial uppmärksamhet, och undersökningen belyser hur detta gjorts genom att analysera ett antal texter där bonden förekommit. Dessa texter är hämtade från TV4 och deras underhållningsprogram Bonde söker fru och Let’s Dance som visats under hösten 2007 och våren 2008. Syftet med studien är att genom att belysa dessa texter med dels diskursanalysens perspektiv och semiotikens teorier, i huvudsak med hjälp av Barthes mytbegrepp, lyfta fram svaret på frågan Vem och hur är bonden i svensk nutida media? Utifrån mitt perspektiv som mediepedagog är det centralt att uppmärksamma mediernas roll i samhället, och detta arbete ger ytterligare verktyg för att gripa media. I stora drag visar studiens resultat på att programmen uppvisar kommersiellt gångbara bilder där mytbildningen innehåller både konservativa och populistiska drag. Analysen gjorde mig uppmärksam på ett faktum som både förenar och utgör en åtskillnad mellan programmen, nämligen att och hur de använt sig av stereotyper, och den maktutövning som detta innebär. Till denna uppsats hör också ett gestaltande arbete, vilket har sin utgångspunkt i de analyser och det resultat som utkristalliserade sig utifrån uppsatsens frågeställning. I gestaltningen fortsätter bildanalysen och en djupdykning i det globala utbud av bilder av bonden görs, genom att bearbeta TV-sändningar av Bonde söker fru, eller Farmer wants a wife, vilket är dess originaltitel. Programidén har köpts in från Fremantle Media Ltd och producerats i elva länder, och här möter vi ett axplock av detta material. Min tanke är att lyfta upp frågor kring vem som har makten över kulturen genom att belysa hur ett kommersiellt företag har format bilden av bonden.
BI/Media
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Andersson, Maria. "Stormän, bönder och landbor : - jordägoförhållanden i 1500-talets Kalmar län och på Öland." Thesis, Linköping University, Department of Geography, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-10595.

Full text
Abstract:

I Stormän, bönder och landbor undersöks jordägofördelningen under 1500-talets första hälft i Kalmar län och på Öland. Utifrån kamerala förteckningar från denna tid studeras och beskrivs fördelningen mellan jordnaturerna: skattejord, frälsejord, kronojord, kyrkojord och arv och eget-jord.

Med detta som utgångspunkt och syfte genomförs uppsatsens undersökning, vilken är tudelad i en kvantitativ och en kvalitativ del. I den första kvantitativa delen undersöks Kalmar län och Ölands härader och socknar beträffande jordägofördelningen under undersökningsperioden. I den andra mer kvalitativa undersökningsdelen presenteras olika förklaringsmodeller till de mönster som framträtt i den första delen.

Tidigare forskning inom området fungerar som en teoretisk utgångspunkt eller ram för uppsatsen, och då kanske främst för den kvalitativa undersökningsdelen. Resultatet i den kvantitativa, första delen presenteras i 6 olika geografiska områden utifrån de mönster i jordägofördelningen som framträtt. Dessa tolkas därefter med hjälp av de teoretiska utgångspunkterna som inledningsvis redogjorts för. Även lokala faktorer med relevans för sammanhanget vägs in, exempelvis topografi och tidig bebyggelsestruktur i området. Därigenom framkommer uppsatsens kvalitativa resultat i form av ovan nämnda förklaringsmodeller, en för var och ett av de 6 områdena.

I uppsatsens avslutande del presenteras resultaten från uppsatsen tematiskt utifrån de olika jordnaturerna. Samtidigt ställs uppsatsens resultat i relation med de teoretiska utgångspunkter och den tidigare forskning som finns inom området i en avslutande diskussion. Uppsatsens resultat både bekräftar vissa tidigare formulerade teorier, samtidigt som det motsäger andra teorier. Därför skulle studien kunna fungera som exempel eller på annat sätt styrka eller bestrida den tidigare, men även kommande forskning inom jordägofördelningen under medeltid eller tidigmodern tid.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Johansson, Helena. "Från tradition till modernitet? Mentalitetsförändringar hos bönder i Höks Härad i slutet av 1700- och 1800-talet." Thesis, Halmstad University, School of Humanities (HUM), 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-644.

Full text
Abstract:

Uppsatsen behandlar bönders världsbild under två perioder, före (1796-1800) respektive efter Laga skifte (1886-1890). Studien är avgränsad till Höks Härad i Hallands län. Den empiriska undersökningen baseras på suppliker, insända till Hallands läns Landskontor och Landskansli, som analyserats och tolkats med en hermeneutisk metod. Karl-Johan Ödmans teori i vilken bondebefolkningen genomgick ett mentalt skifte mellan tradition och modernitet i samband med Laga skifte har fungerat som ram för tolkningen av materialet. Undersökningen visar att kännetecken för Ödmans traditionella paradigm återfinns i undersökningens suppliker från den tidiga perioden medan de moderna kännetecknen inte är lika tydliga under sin period. De förekommer däremot parallellt med de traditionella i slutet av 1700-talet vilket skulle kunna visa att paradigmskiftet mellan tradition och modernitet kan kopplas till fler faktorer än Laga skifte.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Sandström, Åke. "Plöjande borgare och handlande bönder : Mötet mellan den europeiska urbana ekonomin och vasatidens Sverige." Högskolan på Gotland, Avdelningen för Historia, 1996. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hgo:diva-36.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Ahrling, André. "Frihet och jord : En studie av frihetens gränser för bönder, jordfattiga och trälar i landskapslagarnas samhälle." Thesis, Uppsala universitet, Historiska institutionen, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-206752.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Johansson, Mats. "Mörekonflikten : Klassformering, agrar kapitalism och klasskonflikt i Södra och Norra Möre härader 1929-1931." Licentiate thesis, Växjö University, School of Humanities, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-1844.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Hilmersson, Alvin, and Samuel Wennlund. "Svenska mjölkbönder, framtidens historia?" Thesis, Uppsala universitet, Kulturgeografiska institutionen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-325679.

Full text
Abstract:
Syftet med den här uppsatsen var att genom intervjuer utförda med mjölkbönder i Sverige undersöka deras egna tankar om svensk mjölkindustri och dess framtid. Tre semistrukturerade intervjuer utfördes med fyra bönder från tre olika gårdar. Två av gårdarna låg i Hälsingland och en i Uppland. Två av gårdarna var ekologiska och den tredje hade lagt ned sin verksamhet men var tidigare konventionell. Utöver intervjuerna användes även tidigare forskning inom samma område för att jämföra med vårt resultat. Bönderna i våra intervjuer trodde att den framtida mjölkindustrin inte kommer vara lik den vi har i idag. De trodde att vi går mot en framtid där gårdarna är både färre och större, något som stämmer överens med statistiken över mjölkgårdar och tidigare forskning. Vidare trodde de också att med rätt insatser, främst från politiskt håll, kunde den nuvarande svenska industrin bevaras, men att detta inte var ett troligt utfall i dagens internationella värld. De ansåg att det saknades och länge har saknats ett engagemang inom svensk lantbrukspolitik.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Berndtson, Erik. ""De är inte längre trögtänkta bönder" : En studie av pragmatiska betydelser i texter från populärvetenskapen och Nationalencyklopedin." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-41411.

Full text
Abstract:
Denna undersökning analyserar mängden inferenser i texter från populärvetenskap och uppslagsverk. Inferenser har därför sammanställts från fyra artiklar, vilka berör de två ämnena Alexander den store och Slaget vid Kursk. Två texter från vartdera ämnet valdes från den populärvetenskapliga tidningen Världens historia som har jämförts med två motsvarande texter från Nationalencyklopedin. Teoretiska begrepp från grundläggande pragmatik och relevansteori (relevance theory) har använts i analysen, och iakttagelserna har sedan jämförts för att se hur det pragmatiska textbruket liknar eller skiljer sig åt mellan texttyperna. Analysen visar att de populärvetenskapliga texterna innehöll en större mängd inferenser än de i Nationalencyklopedin. Alltså användes också ett pragmatiskt språkbruk i större utsträckning i de underhållande texterna än i de sakliga i detta material.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Sundquist, Maria. "Nya hemmansägare och gamla bönder : En studie i fastighetsomsättningen under det industriella genombrottet i Edefors socken 1865-1905." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för humaniora, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-24783.

Full text
Abstract:
Syftet med uppsatsen har varit att undersöka en bondebefolkning i Norrbotten vid tiden kring sågverksindustrin genombrott, då brytpunkten skedde mellan en agrar och industriell ekonomi. Det är ett ämne med många lager och med många möjliga vägar att följa, och jag har valt att lägga fokus på fastighetsägandet och klassperspektivet, av den anledningen att jag anser att dessa faktorer är pusselbitar för att förstå den för sin samtid så aktuella Norrlandsfrågan. En eskalerande fattigdom och ett växande proletariat associerades med att allt fler blev egendomslösa, och Norrlandsfrågan och Norrlandskommittén ämnade lösa problemet. De samhälleliga åtgärder som infördes avsåg att dämpa proletariseringen, men även att underlätta för skogsbolagen att erhålla den eftertraktade råvaran. I min uppsats har jag tagit mig an källmaterialet med en medvetenhet om de samhälleliga åtgärderna, och även om de olika förutsättningarna för mina undersökningsobjekt. Arbetet är en detaljstudie av utvalda byar i Edefors och Överluleå socknar i Norrbotten under det industriella genombrottet fram till den Norrländska förbudslagen 1906. Edefors socken har ett övervägande antal bolagsägda jordbruksfastigheter år 1905, vilket var anledningen att jag ansåg den passande för närmare studier. Uppsatsen är uppdelad i två delar, där den ena avser att undersöka fastighetsomsättningen i två byar med traditionella bondesläkter, inom vilka bönder har kluvit och avstyckat sina fastigheter till döttrar och söner. Den andra delen undersöker fyra stycken byar där bolagsägda jordbruksfastigheter dominerar från 1865-1905, men där alla byar visar på en förändring från1900-talets början, där nya hemmansägare träder in i skattelängderna och kyrkoarkiven. Metoden som jag har använt har gått ut på att kartlägga alla individer som förekommer i byarna under perioden för att fastlägga fastighetsstorlek, ägoförhållande, familjeband och socialtillhörighet. Syftet är till viss del tvådelat, men utgår från frågan om hur fastighetsomsättningen såg ut i en bolagsdominerad socken i Norrbotten, i skattebyar och bolagsbyar. Hypoteserna är utformade efter frågan om de olika samhällsåtgärderna för att stoppa proletariseringen syns i fastighetsomsättningen. Det framkommer i källmaterialet, som är kyrkoarkiven och skattelängderna att så är fallet, de från samhället förändrade förutsättningar för fastighetsklyvning och avstyckningar är synliga i detaljstudien. Även de nya bönderna i de bolagsdominerade byarna kan bekräfta hypotesen, eftersom de i alla fall utom ett inte hade sitt sociala urpsrung i bondeklassen. Klassresor förekom i alla de bolagsdominerade byarna men även i bondebyarna. Att möjligheten för obesuttna att göra en 4 klassresa med hjälp av samhällsåtgärder och förändringar i lagstiftningen styrks av min undersökning. Nyckelord: Norrlandsfrågan, bönder, hemmansägare, klassperspektiv

Godkännandedatum 2015-03-27

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Books on the topic "Bönder"

1

Magnusson, Josef. Barndomsbyn. Strängnäs: Axplock, 2008.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

stadsmuseum, Göteborgs, ed. Fångstfolk och bönder: Om forntiden i Göteborg. Göteborg]: Göteborgs stadsmuseum, 2005.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Ohlsson, Knut. Grosshandlare, bönder, småfolk: Trönös skogsnäringar från och med det industriella genombrottet. Uppsala: [Uppsala Universitet], 1988.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Nicklasson, Påvel. Strävsamma bönder och sturska stormän: Stafsinge och Halland från bronsålder till medeltid. Stockholm: Almquist & Wiksell International, 2001.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Bonäs, Johanna. Kommunistskräck, konservativ reaktion eller medveten bondepolitik?: Svenskösterbottniska bönder inför Lapporörelsen sommaren 1930. Åbo: Åbo Akademis förlag, 2012.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Rosén, Christina. Stadsbor och bönder: Materiell kultur och social status i Halland från medeltid till 1700-tal. Stockholm: Riksantikvarieämbetet, 2003.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Sundberg, Kerstin, Mats Olsson, and Sten Skansjö. Gods och bönder från högmedeltid till nutid: Kontinuitet genom omvandling på Vittskövle och andra skånska gods. Lund: Nordic Academic Press, 2006.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Bergström, Mary. Kroges gardh, Krogzgord, Kroksgård: En berättelse om en jämtländsk gård och ett landskap, om bönder, färdmän och industripionjärer. Mjölby: Atremi, 2006.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Hyltén-Cavallius, Gunnar. Inom den trånga kretsen av några tusende bönder: Carl Fredrik Cavallius som predikant : en studie i småländsk 1800-talsförkunnelse. Växjö: Växjö stiftshistoriska sällskap, 2004.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Hyltén-Cavallius, Gunnar. Inom den trånga kretsen av några tusende bönder: Carl Fredrik Cavallius som predikant : en studie i småländsk 1800-talsförkunnelse. Växjö: Växjö stiftshistoriska sällskap, 2004.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Book chapters on the topic "Bönder"

1

Mülhens-Molderings, Barbara. "„Wir Bönner sind doch ganze Kerls!“ – Beethoven und die Bonner Musikerfamilie Ries." In Beethoven: Die Bonner Jahre, 301–38. Köln: Böhlau Verlag, 2020. http://dx.doi.org/10.7788/9783412519704.301.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Bönker, Frank. "Comment - Frank Bönker." In Constitutions, Markets and Law, 217–20. Edward Elgar Publishing, 2002. http://dx.doi.org/10.4337/9781035304653.00021.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Hoppe, Werner, Christian Bönker, Susan Grotefels, Johannes Grüner, Boas Kümper, and Bernd Schieferdecker. "§ 14. Besonderes Städtebaurecht (Bönker)." In Öffentliches Baurecht, 522–67. Verlag C.H.BECK oHG, 2024. http://dx.doi.org/10.17104/9783406796708-522.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Hoppe, Werner, Christian Bönker, Susan Grotefels, Johannes Grüner, Boas Kümper, and Bernd Schieferdecker. "§ 5. Gemeindliche Bauleitplanung (Bönker)." In Öffentliches Baurecht, 151–248. Verlag C.H.BECK oHG, 2024. http://dx.doi.org/10.17104/9783406796708-151.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Hoppe, Werner, Christian Bönker, Susan Grotefels, Johannes Grüner, Boas Kümper, and Bernd Schieferdecker. "§ 8. Zulässigkeit von Vorhaben (Bönker)." In Öffentliches Baurecht, 319–93. Verlag C.H.BECK oHG, 2024. http://dx.doi.org/10.17104/9783406796708-319.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Hoppe, Werner, Christian Bönker, Susan Grotefels, Johannes Grüner, Boas Kümper, and Bernd Schieferdecker. "§ 18. Rechtsschutz gegen Einzelentscheidungen (Bönker/Grüner)." In Öffentliches Baurecht, 643–72. Verlag C.H.BECK oHG, 2024. http://dx.doi.org/10.17104/9783406796708-643.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Hoppe, Werner, Christian Bönker, Susan Grotefels, Johannes Grüner, Boas Kümper, and Bernd Schieferdecker. "§ 13. Zusammenarbeit der Gemeinde mit Privaten (Bönker)." In Öffentliches Baurecht, 485–522. Verlag C.H.BECK oHG, 2024. http://dx.doi.org/10.17104/9783406796708-485.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Hoppe, Werner, Christian Bönker, Susan Grotefels, Johannes Grüner, Boas Kümper, and Bernd Schieferdecker. "§ 6. Darstellungen und Festsetzungen nach der Baunutzungsverordnung (Bönker)." In Öffentliches Baurecht, 248–79. Verlag C.H.BECK oHG, 2024. http://dx.doi.org/10.17104/9783406796708-248.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Hoppe, Werner, Christian Bönker, Susan Grotefels, Johannes Grüner, Boas Kümper, and Bernd Schieferdecker. "§ 17. Rechtsschutz gegen Bauleitpläne und städtebauliche Satzungen (Bönker/Grüner)." In Öffentliches Baurecht, 627–43. Verlag C.H.BECK oHG, 2024. http://dx.doi.org/10.17104/9783406796708-627.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Hoppe, Werner, Christian Bönker, Susan Grotefels, Johannes Grüner, Boas Kümper, and Bernd Schieferdecker. "§ 7. Das Abwägungsgebot (§ 1 Abs. 7 BauGB) (Hoppe/Bönker)." In Öffentliches Baurecht, 279–319. Verlag C.H.BECK oHG, 2024. http://dx.doi.org/10.17104/9783406796708-279.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
You might also be interested in the extended bibliographies on the topic 'Bönder' for particular source types:
Journal articles Dissertations / Theses Books
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography