Academic literature on the topic 'Böneutrop'

Over the last few years, the debate on what a secularized state is, and should be have been increasing in both spread and aggression. One of the many topics triggering this debate is the question if call to prayer should be allowed or not. The Islamic call to prayer is a phenomenon that awakes strong emotions and reactions in western society, and it has been well debated in media. The aim of this thesis is thus to investigate this debate and what ideological standpoints the arguments are based upon. sing the theories of Jürgen Habermas and José Casanova, on the theories of secularization, the debate on the permission of call to prayer in Växjö have been analysed. To give a fair representation of the debate, articles from four different, well established Swedish newspapers have been used.    It has been found that one of the most frequently used arguments against a permission is the fear that the allowance of one call to prayer a day will lead to more extreme, and eventually radical, Islamic elements in the Swedish society.  The study shows that the view of what a secularized state is, is diverse but can generally be divided into two categories, the view that proclaims positive or negative freedom of religion.  Among the arguments against the permission, most part are solely emotional, whereas the arguments supporting the permission often are more rational.     The conclusion is that main part of the arguments is based on liberal and democratic values but how they are interpreted varies. On the side supporting the permission, the arguments are based on equality, the importance of the freedom of speech and the belief that multicultural is enriching. On the opposite side, the arguments are based on the conservation of the Swedish heritage, the Christian faith and effective integration. Many arguments against a permission are problematic since they are constructed on an emotional basis. In a secular state, this type of questions should be handled rational, based on the law of freedom of religion.

The aim of this research paper is to elaborate and analyze the media debate on calls to prayer in Växjö in the period of February to May 2018. Sweden is known for being one of the most secular regions in the world. I found it interesting to investigate how Islam was portrayed in the media when the mosque in Växjö applied for a permit to announce prayers once a week.  The methodological framework of this research is based on a qualitative method that analyzes the main opinions that were fundamental for the media debate. Another purpose was to identify any underlying topics of the debate that were not explicitly expressed. The findings implied that the debate about the call to prayer tended to actually be a conversation about something else. It suggests that the authors of the articles use the debate about call of prayer as a cover to discuss Muslims rights in the Swedish society. Freedom of religion was also a recurring subject of the debate.

ABSTRACT OCH NYCKELORD    Böneutrop har debatterats mycket i Sverige sedan våren 2018, en bidragande orsak är stiftelsen Växjö muslimer som fick tillstånd av polismyndigheten att ha högtalarsända böneutrop. Syfte är att studera religionens plats i det offentliga rummet genom att analysera böneutrop i Växjö. För att belysa händelsen använder jag kvalitativ metod, baserad på överklagan till tingsrätten, mediedebatten samt lagstiftningen. Min uppsats visar på att religionen har ett stort utrymme i det offentliga rummet i Sverige, oberoende om individen är troende eller inte.

Studiens syfte är att undersöka hur pressen har rapporterat om böneutropen i Botkyrka år 2012. Analysenhet är nyhetsrapportering och i studien undersöks om det finns koloniala och orientalistiska tankestrukturer i tidningsartiklarna och därmed är postkolonial teori utgångspunkten. Vidare tas hänsyn till teorin om att medier kan påverka människors uppfattningar om verkligheten. Den huvudsakliga frågeställningen är hur tidningar har skrivit om böneutropet i Botkyrka och denna besvaras med hjälp av ett antal underliggande frågeställningar: Vilken bild av islam ges i nyhetsartiklar om böneutropen i Botkyrka? Vilken bild av muslimer ges i nyhetsartiklar om böneutropen i Botkyrka? Hur uppstår en ”vi -och-dem-relation” i dessa nyhetsartiklar? Hur ser förslag till verklighetsbild ut i dessa nyhetsartiklar? Frågorna besvaras med hjälp av Norman Faircloughs kritiska diskursanalys, vilket innebär att vi tolkar ett mindre urval nyhetsartiklar. Diskursanalysen ska synliggöra maktrelationer och hur identiteter konstrueras. För att upptäcka relationen mellan skribent och läsare kompletteras studien med Bengt Nermans modell ”Textfabriken”, vilken också är relevant för att undersöka om medier har speglat händelsen eller konstruerat händelsen likt ett drama. Vidare kompletteras studien med en fokusgrupp för att även innefatta mottagares perspektiv. Resultaten visar att journalister som rapporterar om böneutropen återger tidigare publicerade artiklars information. Fokus på händelsen förskjuts då medier förlitar sig på nyhetsbyrån TT:s uppföljning av den kristna tidningen Dagens första rapportering. Även texter som inte hänvisar till andra medier anspelar på en ursprunglig motsättning mellan kristna och muslimer som inte stämmer överens med den faktiska händelsen. Böneutropen handlar om ett medborgarförslag där huvudaktörer är Islamiska föreningen och Botkyrka kommun. Såväl muslimer som kristna blir stereotyper som relateras till händelsen på ett konfliktartat sätt. Fokusgruppen bekräftar tolkningar från diskurs- och textanalys. När TT inte längre rapporterar om händelsen och då tidningen Kristdemokraten kritiserar antagandet att kristna är emot böneutropen minskar rapporteringen. Den huvudsakliga slutsatsen är att medier genom att hänvisa till varandra har konstruerat en händelse då kristna personer relateras till muslimska böneutrop. Framställningen visar en konflikt som synliggör hur koloniala identiteter reproduceras i maktrelationer där muslimer i flera exempel blir ”De Andra”.

Det finns idag en ganska omfattande samhällsvetenskaplig litteratur om lokala och nationella protester mot planer på moskéer och böneutrop i västvärlden. Men det finns endast få studier som uppmärksammar växelverkan mellan sådant motstånd och olika former av stöd för muslimers religionsutövning. För att belysa rörelsernas retoriska inramningar analyseras ingresser till svenska namninsamlingar, Facebookgrupper och Facebooksidor. Innehållsanalysen visar bland annat att retoriken inte begränsas till praktiska lokaliseringsfrågor utan handlar i högsta grad om det svenska samhällets framtid. Moskéer utgör här viktiga symboler där de antingen representerar ett hot eller ett samhälle baserat på mänskliga rättigheter.