Academic literature on the topic 'Borderline personlighetsstörning'

The aim of the study is to investigate how clinicians in psychiatric care for adults consider borderline personality disorder to be manifested in men and women, respectively. Could there be a tendency to over-diagnose women and under-diagnose men? In addition, the purpose of the study is to bring clarity to the reasons for gender differences within borderline personality as perceived by the clinicians. The study is based on an inductive approach, in which interviews have been conducted with twelve clinicians working with borderline personality disorders to gain a deeper understanding of how the clinicians consider the manifestations of gender differences. The clinicians described tendencies for women to deliberate self-harm, have mood swings and problems in relations. Men with borderline personality disorders are described as having a higher degree of e.g. aggressiveness, addiction and criminal behaviour than women with the same diagnosis. Half of the informants think men are under- diagnosed for borderline personality disorders. This may indicate that other diagnoses are given to men instead or that men end up in other treatments. Possible explanations to the gender differences are discussed, such as societal factors, gender roles or criteria for diagnosis based on gender.

Background: Borderline personality disorder is a psychiatric diagnosis that one to two percent of the population and at least every fourth patient that have received treatment at a psychiatric clinic has been diagnosed with. BPD is most common in women between teenage and early adulthood. Purpose: The aim of this literature study was to emphasize the nursing care of patients diagnosed with BPD within different perspectives. Method: A literature study was conducted to get a deeper understanding for the nursing care of patients with BPD. The search for pertinent articles, answering to the aim of the study, was done in different databases. The data has been analysed with content analysis and main categories were developed. Results: The two main categories that were formed throughout the data were; care givers perspective of the nursing care and the patient’s perspective of the nursing care. The results show, that the most important supporting variable for the patients were the establishment of a trustworthy nurse-patient relationship, gained on trust, seeing as trust is an important component in the patient’s recovery. Conclusions: Patient’s diagnosed with BPD is a complicated patient group since the patient is in a “black or white” state of mind. Trust and maintaining relationships is components that are of enormous importance for these patients recovery process.

Bakgrund: Borderline personlighetsstörning (BPS) har en bred symtombild som främst karaktäriseras av en känslomässig instabilitet hos individen. Flertalet förklaringar till uppkomsten finns men de allra flesta grundar sig i en otrygg uppväxt. Inom patientgruppen är det vanligt med suicidala handlingar samt ett aktivt självskadebeteende utan avsikt att avlida. Syfte: Denna studie siktade till en ökad insyn och förståelse för hur patientgruppen upplevde det att leva med diagnosen BPS samt hur de upplevde att de blir bemötta inom vården.Metod: Litteraturstudien genomfördes med en kvalitativ ansats. Åtta stycken vetenskapliga artiklar svarade mot underliggande studies syfte. Resultat: Analysen resulterade i följande kategorier: Att få diagnosen BPS, ett liv i utanförskap, att sträva efter hälsa och värdighet, att ha städig kontakt med vården, att uppleva sig stämplad, att ha relationer till specifika andra samt att önska sig specialiserad vård, delaktighet, tid, tillgång och kontinuitet. Slutsats: För att kunna ge patientgruppen adekvat vård samt bygga goda vårdrelationer är det av yttersta vikt att vårdpersonalen har kunskap kring patientgruppens livsvärld. Genom en ökad kunskap och förståelse är förhoppningen att minska missförstånd, bristande kommunikation samt känslan av maktlöshet i relationen mellan vårdpersonalen samt patientgruppen, vilket i sin tur kan reducera patientgruppens upplevelse av att vara stämplad.
Background: Borderline personality disorder (BPD) has a broad symptomatology mainly characterized by emotional instability. There is several explanations for the rise but the vast majority are based in an insecure upbringing. Within the patient group it is common with suicidal acts and active self-injury without the intent to die.Objective: This study aimed to greater transparency and understanding of how the patient group experienced it to live with a diagnosis of BPD and how they felt that they were treated within the care system.Method: The literature review was conducted with a qualitative approach. Eight scientific papers responded to the underlying studies purpose.Results: The analysis resulted in the following categories: Getting diagnosed with BPD, a life of alienation, to strive for health and dignity, to have steady contact with health care, to experience themselves as stamped, to have relationships with specific others and also to wish for specialized care, participation, time, availability and continuity.Conclusion: In order to give the patient group adequate care and build good relationships it is of the utmost importance that health professionals have knowledge of the patient groups life world. Through increased knowledge and understanding, the hope is to reduce misunderstandings, lack of communication and the sense of powerlessness in the relationship between the nursing staff and the patient group, which in turn may reduce the patient group experience of being stamped.

Syftet med denna uppsats var att klargöra vad några psykiatriskötare som är yrkesverksamma inom den slutna psykiatrin har för erfarenheter kring diagnosen och bemötande av personer som lider av borderline personlighetsstörning. De övergripande frågeställningarna

var: Hur beskriver intervjupersonerna diagnosen BPS? Vad har intervjupersonerna för egna erfarenheter kring mötet med personer som lider av BPS? Och vad anser intervjupersonerna att ”gott bemötande av personer som lider av BPS är? Metoden som användes var en kvalitativ intervju med halvstrukturerat upplägg. Intervjuerna gjordes med fyra yrkesverksamma psykiatriskötare. De utskrivna intervjuerna tolkades utifrån ett hermeneutiskt perspektiv. Resultaten uppvisar främst likheter i vad skötarna har för tankar kring bemötande av personer som lider av borderline personlighetsstörning. Det som framträdde som mest avgörande för bemötande av dessa patienter var att man som skötare skulle förhålla sig konsekvent och vara rak och ärlig. Undersökningens resultat är användbart för såväl blivande som redan yrkesverksamma psykiatriskötare och andra inom vårdområden som kommer i kontakt med borderlinepatienter, då man som vårdpersonal med stor sannolikhet någon gång kommer att stöta på en patient som lider av BPS.

Depression är vanligt hos personer med Borderline personlighetsstörning (BPS). Det finns risk för att komorbid depression försämrar behandlingsutfall och minskar sannolikhet för remission från BPS, en problematik förknippad med signifikant funktionsned-sättning. Denna studie syftade till att undersöka hur patienter med BPS och samtidig depression, svarade på beteendeaktivering inriktad på att konkurrera ut ohälsosamma beteenden med hälsosamma. I single-case design om fyra patienter, registrerades aktivitetsnivå dagligen samt upprepade mätningar med validerade skattningsskalor under baslinje och aktiv intervention. Resultatet visade att patienterna hade stora svårigheter med registrering och närvaro, och att även om hälsosamma beteenden ökade i vissa fall så påverkades inte grad av depression.

Borderline personlighetsstörning (BPS) är en psykiatrisk diagnos som kännetecknas av emotionell instabilitet och problem med relationer. Både anhöriga och vårdpersonal uttrycker svårigheter i kontakten med en person som har BPS. Syftet med denna litteraturstudie är att sammanställa och belysa forskning och självbiografier som beskriver hur personer med BPS upplever sin livsvärld. För denna studie användes en kombination av två metoder, en litteraturstudie av empiriska studier och analys av självbiografier. Fyra teman utgör resultatet: hur de upplever affekter, att leva med känslomässig smärta. Deras syn på relationer, hur de upplever diagnosen som användbar eller inte och hur de upplever vårdkontakt. Resultatet kan tillämpas i klinisk praxis. Genom att se självskadebeteende som en copingstrategi för emotionell smärta kan relationen mellan sjuksköterska och patient underlättas. Att möta patienten med respekt, förståelse och en bekräftande attityd är eftersträvansvärt, likaså att hjälpa patienten att hitta bättre strategier för att hantera emotionell smärta.

Borderline personality disorder (BPS) is a psychiatric diagnosis which is characterized by emotional instability and relation problems. Both family members and health care personnel express difficulties in contact with persons with BPS. The purpose of this literature review is to compile and highlight research and autobiographies that describe how people with BPS perceive their life world. For this study a combination of two methods was used, a literature review of empirical studies and analysis of autobiographies. Four themes shows in the result: how they experience their affects, to live with emotional pain. Their view of relationships, how they experience the diagnosis as helpful or not and their contact with healthcare. The results can be applied to clinical practice by viewing deliberate self harm as a coping strategy for emotional pain and by meeting the patient with respect, understandning and a confirming attitude. Helping the person to find better strategies to handle emotional pain is also a way to apply the results of this study on clinical practice.

I Sverige idag finns det grovt uppskattat mellan 140 000-210 000 personer med Bipolärsjukdom eller Borderline personlighetsstörning (Bps). Mötet med dessa personer kan ibland vara svåra och komplicerade. Tanken med denna rapport är att läsaren skall få en teoretisk grund i vad diagnoserna innebär och hur man kan känna igen symtom. Utifrån denna teoretiska grund ska läsaren även få kunskap om hur bemötandet av personer med bipolär sjukdom eller Bps bör gå till för att undvika konflikt. Avsnittet om bemötande bygger på intervjuer av personal med erfarenhet från olika psykiatriavdelningar. I rapporten kommer även en kort historia om Sten. Historien belyser hur det bipolära sjukdomsförloppet ser ut för en person som befinner sig i ett maniskt skov, här ses tydliga symtom. som visar hur det Bipolära sjukdomsförloppet för en person i sitt maniska skov kan se ut. Även personer med Bps har vissa tydliga tecken och symtom t.ex. ett väldigt svart/vitt tänkande där gråskala saknas. Därför kan konflikter väldigt lätt uppstå eftersom de delar in människor som antingen goda eller onda, det finns inget mellanskikt i deras syn gällande detta.

Syftet med föreliggande systematiska litteraturstudie var att belysa brister i omvårdnaden av patienter med borderline personlighetsstörning (BPS) och vad bristerna beror på. Vid Högskolan Dalarnas fulltextdatabas Elin och PsycInfo söktes vetenskapliga fulltextartiklar som omfattade BPS och omvårdnad. Av 35 artiklar valdes 14 ut varav 9 kvalitativa och 5 kvantitativa. Dessa artiklar kvalitetsprövades med 28 kriterier från granskningsmallar modifierade efter Forsberg och Wengström (2003), Willman, Stoltz och Bahtsevani (2006). Av artiklarna framkom att den viktigaste aspekten i omvårdnaden utgjordes av personalens patientbemötande. Faktorer av betydelse var personalens bristfälliga bemötande, avsaknad av kunskap och empati samt uppfattningen att patienter med BPS är svåra att behandla. Denna studie siktade till att öka omvårdnadspersonalens förståelse för gott bemötande och bibringa en vidare syn på patienter med BPS så att de inte förbises och går förlorade på grund av brister i vården.

Bakgrund: Borderline personlighetsstörning karaktäriseras av stark impulsivitet, långvariga känslor av tomhet, självskadebeteende och destruktiva relationer. Suicidrisken uppskattas till 8-10%. Orsaken till borderline personlighetsstörning är ej helt känd men studier har visat att barndomstrauma och negativa händelser i livet kan vara en bidragande faktor till insjuknade. Majoriteten, 75%, av de som utvecklar borderline personlighetsstörning är kvinnor. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med borderline personlighetsstörning. Metod: En litteraturstudie genomfördes där kvalitativa och kvantitativa artiklar granskades. Resultat: Författarna hittade ett samband mellan barndomstrauma och kvinnornas upplevelse av låg självkänlsa, skam och identitetsförvirring. Ångest var något som vanligen präglade kvinnornas liv och detta var ofta grunden till självskadebeteende och självmordstankar. Samtidigt som kvinnorna längtade efter närhet och att bli älskade fanns ändå en rädsla för att bli utnyttjade och svikna. I mötet med vårdpersonal upplevde kvinnorna att de ofta inte blev tagna på allvar och kände sig mest till besvär. Slutsats: Kvinnor med borderline personlighetsstörning lever på gränsen mellan liv och död och har ett starkt behov av stabila relationer och omgivningar. För att kunna bemöta dessa kvinnor på rätt sätt krävs det större kunskap om sjukdomen hos vårdpersonal.
Background: Borderline personality disorder is characterized by high impulsivity, long-lasting feelings of emptiness, self-injury and destructive relationships. The disease has a high suicide risk, estimated to 8-10%. The cause of borderline personality disorder is yet unknown, but studies have shown that childhood trauma and negative life events may be a contributing factor to illness. The majority of those who develop borderline personality disorder are women. Aim: The aim of the literature review was to describe women’s experience of living with borderline personality disorder. Method: A literature review was conducted in which qualitative and quantitative articles were examined. Results: The authors found a correlation between childhood trauma and women's experience of low self-esteem, shame, and identity confusion. Anxiety was something that usually characterized the lives of women and this was often the basis for self-harm and suicidal thoughts. While women were longing for closeness and to be loved, there was still a fear of being exploited and betrayed. In the meeting with the nursing staff the women felt they often were not taken seriously and felt mostly a nuisance. Conclusion: Women with borderline personality are living on the edge between life and death and have a strong need for stable relationships and surroundings. To respond to these women correctly it requires more knowledge of the disease among health professionals.