Academic literature on the topic 'Bornholmsmodellen'

AbstractMalmö högskolaLärande och samhälleSkolutveckling och ledarskapSpeciallärarprogrammetMaria Carlsson (2013) Före Bornholmsmodellen – en läsutvecklingsmodell för alla? (Före Bornholmsmodellen – a reading development model for all?).ProblemområdeDen rådande normen har sedan länge varit att man inte ska lära barn att läsa och skriva så tidigt. Forskning pekar dock på att barn är som mest påverkbara för språklig stimulans under sina första år, och det innebär att förskolans insatser är betydelsefulla för deras kommande språk-, tal- och skriftspråksutveckling. Många forskare menar att en medveten språklig stimulans i förskolan kan till stor del förebygga läs- och skrivsvårigheter. Dock poängteras det att en hög lärarkompetens är den mest betydelsefulla beståndsdelen i pedagogik som lyckas utveckla barns läs- och skrivförmåga och förhindra att läs- och skrivproblem uppstår.SyfteJag har undersökt hur pedagogerna i 5 rektorsområden i en sydsvensk kommun arbetar med läsutvecklingsmodellen Före Bornholmsmodellen i förskolan. Syftet har varit att ta reda på hur de använder sig av modellen, vilka kunskaper de har om teorin bakom modellen, samt om de får med sig alla barn i arbetet med läsutvecklingsmodellen.Teoretisk ramJag har utgått från läsning ur ett sociokulturellt och specialpedagogiskt perspektiv samt belyst den syntetiska läsinlärningsteorin.MetodSom metod har jag använt mig av enkäter, detta för att nå en större urvalsgrupp. Några av förskolorna ligger utanför staden, andra ligger i centrum eller i utkanten av staden. Jag har medvetet valt så olika upptagningsområden, detta för att ge en bredd åt underökningen och öka reliabiliteten.Resultat med analysResultaten visar på att majoriteten använder sig av modellen varje dag eller ett par gånger i veckan. Det finns ett samband mellan hur ofta pedagogerna använder sig av modellen och vad de har för kunskaper om teorin bakom den. Ett stort antal av pedagogerna har låga eller inga kunskaper alls om Före Bornholmsmodellen, teorin bakom den samt olika läsutvecklingsteorier. Detta i kombination med att en hög andel av respondenterna får utbildning i läs- och skrivutveckling mer sällan än en gång om året gör att jag drar slutsatsen att pedagogerna behöver mer utbildning i tidig läs- och skrivutveckling. Det framkommer av resultatet att pedagogerna i stor utsträckning får med sig alla barn i arbetet med Före Bornholmsmodellen. Orsaken till att de inte får med sig barnen anses vara annat än sen språkutveckling hos barnen eller en flerspråkig bakgrund.KonklusionUtbildning inom läs- och skrivutveckling sker för de flesta mer sällan än en gång per år. Detta kan tyckas anmärkningsvärt då man ålägger en hel kommun att arbeta med ett specifikt läsutvecklingsmaterial. Vikten av en hög lärarkompetens tycks inte prioriteras. Då forskning pekar på att tidig fonologisk träning kan förebygga senare läs- och skrivsvårigheter finns det enligt mig all anledning att satsa på hög lärarkompetens om barns språk-, läs- och skrivutveckling.ImplementeringUr ett specialpedagogiskt synsätt är Före Bornholmsmodellen intressant. Metoden tillhör den syntetiska läsinlärningsmetoden. Denna metod har visat sig vara att föredra hos de barn som har en långsam läsinlärning eller hos dem som befaras få läs- och skrivproblem. Dessa barn är i behov den tydliga struktur som modellen förespråkar.

Den här undersökningen, har studerat vilken forskning som ligger bakom Bornholmsmodellen och hur den kan omsättas från teori till praktik. Uppsatsens frågeställning är:•Hur arbetar man med Bornholmsmodellen i tre förskoleklasser? Undersökningen utgår från tidigare forskning om fonologisk medvetenhet eftersom det är den som Bornholmsmodellen har till syfte att utveckla genom att öka barns förståelse för språkets formsida och på så vis till stor del förebygga läs- och skrivsvårigheter. Vidare används Vygotskij och Säljös teori om sociokulturellt lärande och tänkande och språk. Undersökningen är genomförd med en kvalitativ undersökningsmetod innehållande tre ostrukturerade observationer i tre skånska förskoleklasser.Resultatet i undersökningen visar att Bornholmsmodellen underlättar för barns fonologiska utveckling genom att på ett lustfyllt, strukturerat och medvetet sätt leka med språket. Utifrån de genomförda observationerna visar resultatet inte att barnen är fonologiskt medvetna i dagsläget. Resultatet visar däremot att barnen är i en utveckling mot ett fonologiskt medvetande.Nyckelord: Bornholmsmodellen, fonologisk medvetenhet, lärande, språklekar

Många förskoleklasser är ålagda att arbeta med Bornholmsmodellen för att öka den språkliga medvetenheten hos barnen. Forskning visar på att ett tidigt arbete med barns språkliga medvetenhet innan läsinlärningens start har stor betydelse för barns läsinlärning. Med Bornholmsmodellen jobbar man med språklekar för att stimulera barnens språkliga medvetenhet. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur Bornholmsmodellen uppfattas av verksamma pedagoger inom två kommuner samt vad dessa anser finns för olika fördelar och nackdelar med metoden. Vidare så undersöks det om Bornholmsmodellen upplevs vara effektiv för barns språkliga medvetenhet och utveckling samt på vilka sätt den anses vara det. Genom arbetets gång undersöktes det även om andra metoder fanns kopplade till Bornholmsmodellen. Metoder för undersökningen har varit intervjuer med åtta informanter från två olika kommuner samt enkäter som besvarats av fyrtiotvå informanter från två olika kommuner. Undersökningen visar att Bornholmsmodellens syfte i att göra barn språkligt medvetna upplevs som framgångsrik. De flesta informanterna anser att Bornholmsmodellen saknar att ge barnen ett sammanhang i undervisningen vilket pedagoger med rätt förutsättningar från kommun och skolledning lyckas skapa genom att använda sig av andra metoder integrerat med Bornholmsmodellen.
Many preschool classes are required to work with a method named Bornholm model to increase the linguistic awareness among children. Research shows that working with children's linguistic awareness in an early stage is of great importance for children's reading skills. With help from the Bornholm model, you work with language games to stimulate the children's linguistic awareness. The aim of the study was to find out how the Bornholm model are being interpreted by active teachers in two municipalities, as well as their thoughts about what different advantages and disadvantages they considered in relation to the method. Furthermore, the results will show if they feel that the method is effective for children's linguistic awareness and development and in what way they feel it is so. The study will also show whether other methods connect to the Bornholm model. Methods of investigation have been interviews with eight informants from two different municipalities as well as questionnaires answered by forty-two informants from two different municipalities. The result shows that the purpose of the Bornholm method in making children become literally aware successfully perceived. The Bornholm method lacks a context integrated in teaching situations, which educators with the right conditions from the municipality and school management succeed in creating through different methods integrated with the Bornholm model.

Syftet med vår undersökning var att ta reda på några lärares uppfattningar om Bornholmsmodellens styrkor, brister, effekter på läsinlärningen samt barnens upplevelser av Bornholmsmodellen. För att få kännedom om detta genomförde vi intervjuer med lärare från förskolan upp till år 2. I resultatet framkom att lärarna uppfattade Bornholmsmodellen som en god läsförberedande metod som utrustar barnen med det mesta som behövs inför läsinlärningen i skolan. Lärarna uppfattade det som så att barnen oftast upplevde Bornholmsmodellen som rolig och intressant. Bristerna visa sig i att barnen kunde bli uttråkade och trötta av olika anledningar. Arbetet med Bornholmsmodellen ger barnen möjlighet att erövra kunskaper, växa och motiveras till fortsatt inlärning.  

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Bornholmsmodellen fungerar i flerspråkiga miljöer och vi har valt att lägga fokus på barn med somaliska som modersmål. Vi har utgått från en kvalitativ forskningsmetod då vi genomfört intervjuer och observationer. Vi har intervjuat pedagoger verksamma i förskoleklass samt en speciallärare som arbetar vidare med Bornholmsmodellen i år 1, för att ta del av deras tankar och erfarenheter av ämnet. Våra observationer genomförde vi i två förskoleklasser, sammanlagt fyra observationer.         Resultatet av vår undersökning visar på att Bornholmsmodellen fungerar väl i klasser med flerspråkiga barn. Barnens språkliga bakgrund verkar enligt studien inte ha någon betydelse för tillägnandet av språklekarna i Bornholmsmodellen.

 

Syftet med examensarbetet var att få en djupare förståelse för vad leken har för betydelse för barns läs- och skrivutveckling samt hur man kan integrera leken i undervisningen i förskoleklassen och år ett. Det finns ett flertal metoder som lärare och barn/elever kan ta del av. I denna uppsats har vi valt att presentera Bornholmsmodellens lekande perspektiv på lärandet som ett stöd i läs- och skrivutvecklingen. I studien ingår skolor med både en- och flerspråkiga barn. Vi intervjuade sex förskollärare och lärare som arbetar med Bornholmsmodellen samt observerade hur de arbetade med Bornholmsmodellen i barngrupperna. Undersökningen var kvalitativ. Resultaten visade att respondenterna hade positiv inställning till arbetet med Bornholmsmodellen, men att de kompletterade materialet med andra språkstimulerande övningar. Studien har även åskådliggjort att barn som arbetat med Bornholmsmodellen har kommit längre i sin språkliga medvetenhet än andra barn. Leken och lärandet är sammanvävda i Bornholmsmodellen och att den språkliga medvetenheten leks in är en av grundidéerna med materialet. Vår studie har bekräftat vår syn på att lärandet i de tidigare åren till stor del är beroende av leken. Vidare kan vi konstatera att både litteraturen och respondenterna är överens om att Bornholmsmodellen kan förebygga läs- och skrivsvårigheter och hjälpa lärare att hitta barn som behöver extra stöd i sin språkutveckling. Avslutningsvis har det framkommit att Bornholmsmodellen är ett hjälpmedel för läraren att ge barnen goda förutsättningar inför läs- och skrivinlärningen.

Denna rapport är en del av en longitudinell studie av psykolingvistisk ålder och språkligmedvetenhet hos elever i årskurs 1 på två olika skolor i Vallentuna kommun. I studien harmaterial från de tre senaste projektåren bearbetats. Syftet med undersökningen var attundersöka huruvida fonologisk träning enligt den s.k. Bornholmsmodellen under elevernas tidi 6-årsklass återspeglar sig i ökad språklig medvetenhet och högre psykolingvistisk ålder iårskurs 1. Vidare undersöktes om den fonologiska träningen kan ha påverkat barnensarbetsminne. Två typer av test användes: UMESOL för kartläggning av fonologiskmedvetenhet och ITPA, ett standardiserat test av psykolingvistiska färdigheter. Resultatenvisar att det finns ett klart samband mellan fonologisk träning enligt Bornholmsmodellen iförskolan och elevernas språkliga medvetenhet i grundskolan. Vidare visar resultaten att ävenom minnesträningen i Bornholmsmodellen inte direkt påverkat resultaten vid ITPA, så finnsdet ett starkt samband mellan minnestestet i ITPA och elevernas prestation vid UMESOL.

Syftet med denna studie var att ta reda på förskollärares motiveringar till varför de använder sig av Före Bornholmsmodellen i förskolan och hur de motiverar arbetet med materialet för att främja barns tidiga läs- och skrivutveckling. En kvalitativ studie i form av intervjuer har gjorts, för att besvara studiens forskningsfrågor. Fyra förskollärare från södra Sverige har intervjuats. Analysen av intervjuerna utgår ifrån en fenomenografisk tolkningsram. Studiens resultat visar flera olika motiveringar till varför Före Bornholmsmodellen används i förskolan. Det framkom att kommunen beslutat att alla förskolor ska arbeta med Före Bornholmsmodellen tillsammans med barnen. Trots att det är ett material som förskolläraren inte själv initierat, uttryckts många positiva motiveringar till varför Före Bornholmsmodellen används i deras förskolor. I resultatet framgår det bland annat att Före Bornholmsmodellen används för att erbjuda barnen olika vägar in i skriftspråket, och att det är ett material som underlättar för förskolläraren. Det som synliggörs i resultatet är att Före Bornholmsmodellen används av förskollärarna på två skilda sätt. I det ena arbetssättet följs handledningen till materialet mer styrt, och språksamlingarna görs frekvent under en viss tidsperiod. I det andra arbetssättet följs handledningen mindre styrt då förskolläraren utgår från Före Bornholmsmodellens idé men anpassar efter barngruppen.

Forskare har under lång tid rapporterat om att den tidiga läs- och skrivinlärningen påverkas på ett positivt sätt när språkliga förmågor samverkar med språkliga sammanhang. En språklig förmåga som det forskats mycket kring är den fonologiska medvetenheten. Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur fem lärare och en speciallärare anger att de arbetar för att främja läsinlärningen hos elever i skolans tidiga årskurser. I arbetet står följande frågeställningar i fokus: Hur arbetar lärarna med den tidiga läsinlärningen? Vilka aspekter anser lärarna vara särskilt viktiga i läsundervisningen? En intervjustudie genomfördes i en F-3-skola. Det framgick att lärarna arbetade på ett systematiskt sätt med läsinlärningen. Samtliga informanter började undervisningen med att stärka den fonologiska medvetenheten med hjälp av språklekar. Även om ingen av lärarna använde Bornholmsmodellens språklekar fullt ut i årskurs ett, använde de delar av materialets språklekar som lärarna ansåg att eleverna behövde träna mer på. Arbetet genomfördes i sociokulturell och pragmatisk teori som utgångspunkter.

Svenska