To see the other types of publications on this topic, follow the link: Bostadssegregation.
Dissertations / Theses on the topic 'Bostadssegregation'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 21 dissertations / theses for your research on the topic 'Bostadssegregation.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Mahmoudi, Mahdi, and Linus Jeborn. "Förtätning och blandade boendemiljöers påverkan på bostadssegregation : En exempelstudie i Rinkeby." Thesis, Högskolan i Gävle, Samhällsbyggnad, GIS, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-27074.
Full textAbstract:
Bostadssegregationens problematiska omfattning i miljonprogramsområden medför många negativa konsekvenser och skapar därmed enorma utmaningar för samhällsplanerare. Fysisk förtätning har utvecklats till ett stadsplaneringsideal för hållbara städer, vilket denna studie har valt att fokusera på. Syftet med studien är att analysera hur förtätning kan minska bostadssegregationen i Stockholmsförorten Rinkeby, samt studera hur detta ideal fungerar ihop med en faktor som blandade boendemiljöer. Arbetet tog form efter en fallstudie, där olika empiriska data samlades in. Intervjuer med kunniga aktörer inom samhällsplanering genomfördes för att få en bättre inblick i ämnena fysisk förtätning och bostadssegregation. Inför studien på plats i Rinkeby utformades en analysmatris för att på ett strukturerat sätt kunna analysera samtliga Stockholmsförorter som besöktes. Därefter utfördes två gåturer i det utvalda området Rinkeby och en gåtur i Tensta, Bredäng och Vårberg, för att få en sammanhängande och fysisk bild över dessa miljonprogramsområden. Genom analyser av tidigare forskning, och de egna resultaten, framkommer det att blandade boendemiljöer är den faktorn som är mest optimal ihop med fysisk förtätning. Studien visar att fysisk förtätning bör fungera som ett verktyg, snarare än att som en ensam beståndsdel försöka motverka bostadssegregation. Blandade boendemiljöer motverkar polarisering samt segregation, och skapar förutsättningar för de boende att stanna kvar i sina områden och göra bostadskarriär, istället för att flytta till andra stadsdelar. Genom förtätning undviks rivning och onödiga efterkommande kostnader för samhället, vilket gör att fysisk förtätning ihop med blandade boendemiljöer förblir det ultimata verktyget för att kunna motverka bostadssegregation i Rinkeby.The problematic extent of housing segregation in million programme areas has many negative consequences, which creates huge challenges for the Swedish planners. Densification has evolved into an urban planning ideal for sustainable cities, which this study has chosen to focus on. The aim of this study is to analyze how densification can decrease residential segregation in the Stockholm suburb of Rinkeby, as well as study how this ideal works together with a factor like mixed housing. The work was shaped after a case study, where different empirical data were collected. Interviews were made with experts in densification and segregation, in order to get more detailed information about the subject. An analysis matrix was constructed for the study, in order to analyze the Stockholm suburbs that were visited in a structured manner. Thereafter two walkthrough studies were conducted in Rinkeby, and one walkthrough study in Tensta, Bredäng and Vårberg. This method was done to evaluate and to form a visual perception in the chosen areas. By analyzing previous research and the results, it appears that mixed housing are the factors that work best together with urban densification, to counteract housing segregation in Rinkeby. The study shows that densification should be used as a tool rather than attempting to counter residential segregation as a sole element. Mixed housing counteract polarization as well as segregation, and facilitate the possibility for residents to stay in their neighbourhood and accomplish a housing career, within their own neighbourhood. Demolition and unnecessary consequential costs to society can be avoided through densification, which means that physical densification together with mixed housing are the best ways to counter residential segregation in Rinkeby.
2
Avdic, Nerdina. "Moderaternas, Sverigedemokraternas och Socialdemokraternas integrationspolitik : -med fokus på arbetsmarknadsintegration, bostadssegregation och språkkunskap." Thesis, Växjö University, School of Social Sciences, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-7038.
Full textAbstract:
Abstract
The purpose of this essay is to compare the integration policy between Socialdemokraterna, Moderaterna and Sverigedemokraterna with focus on labor-market integration, housing segregation and language knowledge. The international immigration has in recent years increased significantly and this has also enriched the receiving countries and still the numbers of extreme right parties have increased. In Sweden a racist populist party, Sverigedemokraterna, are only a few steps away from entering the parliament.
The question in focus is: What differences or similarities are there between the integration politics between Moderaterna, Socialdemokraterna and Sverigedemokraterna with focus on the areas housing, work and language?
By applying the theoretical framework to the data, I have been able to present answers and build up an analysis. The study concludes that there are more similarities than differences in the integration policy between Moderaterna and Socialdemokraterna. Sverigedemokraterna on the other hand have very radical integration politics in comparison to the two other parties.
3
Eckerström, Liedholm Johannes. "Bostadssegregation och politiskt deltagande : Bostadsområdets betydelse för individers politiska deltagande i Sverige." Thesis, Uppsala universitet, Statsvetenskapliga institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-352346.
Full text
4
Askåker, Christian. "Etnisk bostadssegregation i Stockholms län : - ett resultat av diskriminering, invandrares boendepreferenser eller olika ekonomiska förutsättningar?" Thesis, Stockholms universitet, Sociologiska institutionen, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-58398.
Full textAbstract:
Segregation avser det rumsliga åtskiljandet av befolkningsgrupper. Uppsatsen fokuserar på den etniska bostadssegregationen men syftar då endast på individens födelseland. Begreppet invandrare kan skapa ett intryck av att gruppen skulle vara homogen vilket inte stämmer överens med verkligheten. Uppsatsen syftar till att studera den eventuella förekomsten av etniska enklaver i Stockholms län och eventuella skillnader i dess omfattning. Med etniska enklaver avses bostadsområden där överrepresentationen av individer med samma födelseland är relativt hög. Vidare syftar uppsatsen till att få en bättre förståelse för vilka faktorer som antas påverka benägenheten att bo i etniska enklaver i Stockholms län. Flera tidigare studier visar på länders kulturella likheter och skillnader vilket kan hjälpa till att förklara etniska enklavers olika omfattning. Uppsatsen tar upp tre förklaringar som hjälper till att förklara benägenheten att bo i etniska enklaver. Dessa är socioekonomiska faktorer, individens boendepreferenser och diskriminering. De flesta forskare är överens om de socioekonomiska faktorernas relevans men menar att detta inte kan förklara fenomenet ensamt. Kvantitativ metod har använts och regressionsanalys ligger till grund för resultatet. Datamaterialet är baserat på ett slumpmässigt urval där 7102 individer ingår i analysen. Individers boendepreferenser och diskriminering går inte att mäta utifrån registerdata. Därför har dessa förklaringsmodeller inte ingått i regressionsanalysen utan endast diskuterats som eventuella förklaringar till skillnader i individers benägenhet att bo i etniska enklaver. Resultatet av regressionsanalysen visar att det finns etniska enklaver inom Stockholms län. Det går också att urskilja stora skillnader mellan individer från olika födelseländer vad gäller benägenheten att bo i etniska enklaver. De socioekonomiska faktorerna hjälpte inte till att förklara benägenheten att bo i etniska enklaver i samma utsträckning som antagits, varför diskriminering och den fria viljan antas ha stor betydelse. Dock tycks de tre olika förklaringsmodellerna, socioekonomiska faktorer, boendepreferenser och diskriminering, alla bidra till en ökad förståelse för benägenheten att bo i etniska enklaver.
5
Urban, Susanne. "Att ordna staden : den nya storstadspolitiken växer fram /." Lund : Arkiv, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-464.
Full text
6
Säfström, Josefin. "Den icke färgblinda staden : En kvalitativ studie om diskriminering och vardagsrasism på bostadsmarknaden." Thesis, Uppsala universitet, Kulturgeografiska institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-354124.
Full textAbstract:
Denna uppsats ämnar undersöka om bostadssegregation och marginalisering av minoriteter, med fokus på afrosvenska personer, i Sverige upprätthålls av vardagsrasism och diskriminering. Samt att försöka se om det faktum att den vanligaste typen av främlingsfientliga/rasistiska hatbrott i Sverige är mot personer med bakgrund i Afrika påverkar bostadssegregationen. Genom tre olika kvalitativa metoder kommer denna studie åt hur personer med egna erfarenheter av vardagsrasism och diskriminering beskriver situationen samt hur personer med kunskap om bostadsmarknaden och diskriminering uttrycker sig i frågan. Enligt resultatet av studien finns det en mer eller minde outtalad vardagsrasism i bostadsområden. Samt att personer med bakgrund i ett afrikanskt land tenderar att bli diskriminerade på bostadsmarknaden, men, det finns ingen rättslig term för detta vilket försvårar anmälningsprocessen. Resultatet visar att en problematik är det strukturella kontra individen. Det vill säga diskriminering är en individfråga medan rasism är en strukturell fråga. Slutligen visar studien att diskriminering och vardagsrasism på bostadsmarknaden som främst riktar sig mot den afrosvenska befolkningen till viss grad påverkar bostadssegregationen i Sverige. I enlighet med tidigare forskning visar resultatet att det blir svårt att förändra den trenden utan att adressera negativa rasföreställningar i Sverige, då afrosvenska personer blir särbehandlade och misstänkliggjorda på grund av dom.
7
Karlsson, Emma, and Hanna Karlsson. "Social segregations påverkan på elevers skolgång och resultat." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-67610.
Full textAbstract:
I Sverige satsas det på integration genom att alla ska få möjligheter till samma utbildning och därigenom tillgång till arbetsmarknaden. Trots detta råder det i Sverige hög grad av segregation. Syftet med denna uppsats har därför varit att sammanställa och undersöka litteratur kring hur social segregation påverkar elevers skolgång och resultat, där vi även studerat hur bostadssegregation och etnisk segregation samverkar och skapar social segregation. Det var även viktigt att undersöka hur elevers bakgrund och socioekonomiska förutsättningar påverkar deras skolgång och lärande. Detta gjordes i relation till hur olika sorters segregation skapar olika förutsättningar för individer. Denna undersökning är viktig då grundskolan har en viktig roll i att fostra elever till att leva i ett mångkulturellt samhälle där alla ska vara lika mycket värda och ha rätt till samma möjligheter. Därför ska grundskolan fostra eleverna så att alla anser sig ha samma möjlighet till högre utbildning. Eleverna ska även lära sig att respektera andra samt få förståelse för alla individer, oavsett bakgrund. Denna fostran ska även motverka segregation. I vår litteraturstudie har vi använt oss av avhandlingar som tar upp olika relevanta faktorer för vår uppsats. Vi har även använt oss av artiklar samt statistik från Skolverket för att få konkreta resultat där olika faktorer visas påverka elevers skolgång. Vi sammanställde sedan det material vi hittat för att kunna dra slutsatser. Kritiska perspektiv var även en viktig del i vår uppsats, dessa använde vi som hjälpmedel i analysen för att framföra och synliggöra olika perspektiv på segregationsproblemet. I analysen ställde vi dessa olika perspektiv och synsätt mot varandra för att kunna komma fram till slutsatser. En slutsats vi kom fram till utifrån analysen är att etnisk segregation samt bostadssegregation samverkar och skapar social segregation. Ytterligare en huvudsaklig slutsats är att elevers skolgång och resultat påverkas av social segregation samt av deras bakgrund och socioekonomiska förutsättningar. Alla påverkas av social segregation men de som påverkas mest är de elever som går i lågklassiga skolor.
8
Mark, Tove. "Mötesplatser som verktyg för integration : en fallstudie gällande möten inom området Fisksätra-Saltsjöbaden." Thesis, KTH, Urbana och regionala studier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-173495.
Full textAbstract:
Bostadssegregationen i Sverige har vuxit sig mer intensiv över åren och därmed hamnat högt upp på den politiska agendan. Många bostadsområden har idag en homogen social sammansättning i fråga socioekonomi, etnicitet och demografi. Denna studie undersöker hur mötesplatser kan användas som verktyg, för att uppnå en ökad integration mellan olika grupper i ett område som är karaktäriserat utav bostadssegregation. Mer specifikt studeras hur den lokala kontexten i form utav den fysiska miljön, samt den icke-spatiala kontexten, påverkar hur social interaktion och möten tar form. För att besvara detta studeras ett fall karaktäriserat utav bostadssegregation, för att närmre ge en ökad förståelse för hur den lokala kontexten påverkar de sociala interaktioner och möten som tar form inom området. I fallstudien utförs en inventering av betydande mötesplatser, genom metoder såsom intervjuer och enkätundersökningar besvarade utav de boende inom området. Genomförda intervjuer ämnar även till att skapa en förståelse för den sociala samt kulturella kontext som området verkar i. Resultatet av fallstudien visar att ett områdes lokala fysiska samt sociala och kulturella kontext, ger upphov till kraftigt skilda sociala beteenden och därmed även starkt skilda sociala strukturer och upphov till möten. Slutsatsen är vidare att den lokala kontexten noggrant måste studeras för att vidare förstå hur mötesplatser inom ett bostadssegregerat område bör utvecklas, för att effektivt fungera som ett verktyg för integration.Residential segregation has grown more intense over the years within Sweden and is nowadays a hot topic on the political agenda. A lot of residential areas are today characterized by a homogeneous social structure in the matter of socioeconomic situation, ethnicity and demography. This study aims to study how places for meetings can be used as a tool, to further integrate segregated groups in an area of residential segregation. The aim is more specific to study how the local context, in form of the urban form, but also the non-spatial context, affects how social integration takes form. A case study of residential segregation is used to answer these questions and to further gain a better understanding of the relationship between the local context and social structures and interactions within the area. An inventory of important places for meetings takes place in the case study, by using methods such as surveys and interviews. Performed interviews will also aim to create a better understanding of the social and cultural context of the studied area. The result of the case study is proving that the social and cultural context, but also the urban form, creates substantial differences, in question of social structures and behaviours. The concluding remarks of the study is stressing the importance of thorough study of the local context, to further understand how meeting places can be better planned, to function as a tool for integration in an area of residential segregation.
9
Bråmå, Åsa. "Studies in the dynamics of residential segregation /." Uppsala : Department of Social and Economic Geography, Uppsala University, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-6336.
Full text
10
Sitkevica, Elvira. "GENTRIFIERING I VÄSTERÅS : En enkätstudie om de boendes inställning till byggnaden av nya dyra bostäder i Hammarby, Jakobsberg och Pettersberg (Västerås)." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-55374.
Full textAbstract:
Detta arbetes syfte är att undersöka de boendes i Västerås inställning till gentrifiering –byggnaden av dyra bostäder i deras bostadsområde. Undersökningen utförs med hjälp av en kvantitativ metod – enkätundersökning i bostadsområden Hammarby, Jakobsberg och Pettersberg. Orsaker till problemets aktualitet – ökande population i Västerås, brist på olika typer av bostäder, ökande bostadssegregation. Västerås Stad arbetar med brist på bostäder i flera riktningar. En aktuell enkätundersökning ger ett stöd till stadsutveckling – vad är invånares i Västerås önskemål, vilka bostäder och infrastruktur behövs. Enkätundersökning tog plats under hösten 2020. Vykort med länken och QR koden till enkäten skickades till 6518 boende i de aktuella områdena, 609 giltiga svar samlades. Detta arbete är en fallstudie (med 3 områden som stor i fokus), förklarande studie samt teorikonsumerande studie. Metod – kvantitativ undersökning i form av enkätstudie. Undersökning har en kvalitativ insats – respondenter fick en möjlighet att utveckla sina åsikter i vissa frågor, t.ex. förklara varför dyra bostäder behövs eller behövs inte. Dessa svar analyseras med metod av kvalitativ innehållsanalys. Resultat – 40,2% av respondenter i alla tre områdena är positiva mot dyra bostäder, men 59,8% har en negativ inställning i samma fråga. Faktorer som påverkar respondenters inställning: ursprung (inrikes- eller utrikesfödda), bostadsområde, nuvarande upplåtelseform, nuvarande bostadstyp, nuvarande hyra/avgift, vilken upplåtelseform intresserar och hur mycket vill respondenter betala extra i hyra/avgifter. Slutsatser: gentrifiering har mer negativa effekter än positiva i förhållande till bostadssegregation. Förutom negativ inställning från de boende i de undersökta områdena finns det anledning att anta att gentrifiering kan leda till en situation att bostadsområdena blir ännu mer segregerade. Låginkomsttagare drabbas mest av gentrifierings konsekvenser. En annan typ av social blandning när billiga bostäder byggs i ett område skulle ha ett bättre bemötande från boendes i Västerås sida. Respondenter i undersökningen bekräftar att olika alternativ behövs på bostadsmarknaden men billiga bostäder är mer önskvärda och efterfrågade än dyra.
11
Sekaric, Tamara. "Vems Möllevången." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-23077.
Full textAbstract:
Syftet med studien är att sätta ord på förändringarna som sker på Möllevången i Malmö genom att testa om det skulle kunna förklaras med ordet gentrifiering. Samt hur dessa förändringar har påverkat och kommer att påverka människor.Metoden för genomförandet kommer till största del att bestå av djupgående intervjuer med människor som bor och vistas i området. Detta för att uppmärksamma vilka förändringar som sker, har skett och hur de upplevs. Sedan kommer berättelserna från intervjupersonerna att jämföras med gentrifieringen som den beskrivs av samhällsvetare och författare.Resultatet visar att det med högsta sannolikhet pågår en gentrifiering av Möllevången men att denna uppfattas olika av olika människor och inte behöver vara negativ.The study aims to put into words the changes that occur on Möllevången in Malmö by testing whether it could be explained by the word gentrification. And how these changes have affected and will affect people. The method of implementation will largely consist of in-depth interviews with people who live and reside in the area. This is to pay attention to the changes taking place, the changes that have taken place and how they are perceived. Then come the stories of the interviewees which are compared with gentrification as outlined by social scientist and authors. The result shows that the highest probability is an ongoing gentrification of Möllevången but this is perceived differently by different people and not necessarily negative.
12
Mawas, Adella, and Nadeen Essa. "Covid-19:s påverkan på integrationspolitiken : De dubbla utmaningarna för Eskilstunas segregerade områden under Corona-pandemin." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-55804.
Full textAbstract:
Syftet med denna undersökning är att undersöka Covid-19:s påverkan på integrationspolitiken i socioekonomiskt svaga områden (Lagersberg & Skiftinge) i Eskilstuna kommun, och analysera om pandemin ökar sårbarheten med att implementera integrationspolitiken i dessa områden. Detta kommer genomföras med hjälp av den kvalitativa forskningsmetoden semistrukturerad intervju med 10 medborgare som bor i dessa områden. För att begränsa vår undersökning har vi valt fyra variabel (utbildning, arbete, anslutning till det civila samhället samt kommunikation) att undersöka och analysera hur dessa variabler har påverkat medborgarnas integrering under pandemins tid samt hur vi anser att detta kan påverka samhället framöver. Den valda teorin för denna undersökning är Ruth Listers Inklusive medborgarskap. Det vi har kommit fram till är att covid-19 har ökat sårbarheten med att implementera integrationspolitik målet och begränsa medborgarnas delaktighet och integration i samhället på grund av bristen på erkännande, orättvisan, solidariteten och självbestämmande. Detta som gjorde att det föder större sannolikheter för ökad bostadssegregation som leder till olika konsekvenser på individ, grupp och samhällsnivå.
13
Palander, Camilla. "Områdesbaserad politik för minskad segregation : en studie av den svenska storstadspolitiken /." Uppsala : Department of Social and Economic Geography, Uppsala University, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-6237.
Full text
14
Koehler, Kristen. "Socially Sustainable Planning for Ursvik’s Development and Integration." Thesis, KTH, Urbana och regionala studier, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-229943.
Full textAbstract:
As the City of Stockholm continues to grow, there is a looming fear that there will not be enough housing for a growing population. Municipalities within Stockholm County are building up their housing stock to contribute solutions to the infamous housing crisis that is on the rise. With this increase of built development, there is also a faint shadow of the Million Homes Project problems that daunts new projects. The last time the city of Stockholm had built up so much new development, some of the Million Homes Project neighborhoods descended into segregated and vulnerable areas. This project looks at how Riksbyggen, a housing developer, can build housing developments that align with social sustainability practices for integrated neighborhoods, in order to avoid the process of segregation. The research focuses on the study area of Ursvik, a residential neighborhood that has plans to grow by 15,000 new residents in the next 10-15 years. This new neighborhood development will border more vulnerable neighborhoods, Rissne, Hallonbergen, and Rinkeby, which have reputations for being high in crime, immigrant dense, and segregated from neighboring areas. Riksbyggen has two existing housing developments in the area and has plans to build one more. Their recently established indicators for social sustainability can help make a long lasting impact on the social sustainability in the neighborhood. Through this project I hope to contribute knowledge on how social sustainability indicators can be used for planning for more integrated and open neighborhoods. The methods used were observations of Riksbyggen’s sustainability department, meetings with city planners from Stockholms and Sundbybergs stad, a survey of current Riksbyggen residents in Ursvik, talking with members of the housing boards, an analysis of indicators, and testing planning solutions. I found that the sustainability indicators are well focused on the needs of residents but could be improved through better communication of social sustainability goals throughout Riksbyggen and through a better follow-up measuring of indicators over time. More concrete measures, like including a diversity of services as well as tracking neighborhood progress over time can help ease residents’ biggest fear of integration: higher crime and lowered security.Allt eftersom Stockholm stad fortsätter att växa finns det en hotande rädsla för att det inte kommer att finnas tillräckligt med bostäder för en växande befolkning. Kommuner runt om i Stockholms län försöker bidra till bostadskrisen genom att öka sitt bostadsbestånd. Men problemen från miljonprogrammets byggande, där en del stadsdelar över tiden blivit alltmer utsatta och segregerade, kastar en skugga och skapar rädsla bland beslutsfattare och planerare för att göra om samma misstag. Den här studien tittar på hur Riksbyggen, som är en stor byggaktör, kan bygga bostäder som ligger i linje med socialhållbarhetspraxis för integrerade grannskap och kan motverka segregation. Studien fokuserar på området Ursvik, ett bostadsområde som har planer på att växa med 15 000 nya invånare under de kommande 10-15 åren. Detta nya område kommer att angränsa mot mer utsatta områden som Rissne, Hallonbergen och Rinkeby, som har ryktet om sig att ha hög brottslighet, vara invandrartäta samt segregerade från omkringliggande områden. Riksbyggen har två befintliga bostadrättsföreningar i Ursvik och har planer att bygga en till. Deras nyligen etablerade indikatorer för social hållbarhet kan bidra till att långsiktigt påverkar den sociala hållbarheten i grannskapet. Genom det här projektet hoppas jag kunna bidra med ytterligare kunskap om hur sociala hållbarhetsindikatorer kan användas för planering för bättre integrerade och öppna grannskap. Metoderna som används är egna observationer av hur Riksbyggens enhet för hållbarhetsfrågor arbetar, möten med stadsplanerare från Stockholms stad och Sundbybergs stad, en enkät bland nuvarande boende i Riksbyggens bostadsrättföreningar i Ursvik, samtal med styrelsemedlemmar, en analys av indikatorer, samt tester av planeringslösningar. Resultatet visar att hållbarhetsindikatorerna är väl fokuserade på behoven hos men de sociala hållbarhetsmålen kan förbättras om de tydligare kommuniceras och implementeras i hela organisationen samt om Riksbyggen gör bättre uppföljningsstudier av indikatorerna över tid. Mer konkreta åtgärder såsom att Riksbyggen tillsammans med andra aktörer ser till att det blir ett större utbud och mångfaldav tjänster samtidigt som uppföljning av grannskapens framsteg över tid kan hjälpa lindra boendes rädsla inför att Ursviks integration med omgivande stadsdelar skall leda till högre brottslighet och försämrad trygghet.
15
Bengtsson, Victor. "Helsingborg - en delad stad. Påverkar hyressättningen bostadssegregationen?" Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-23276.
Full text
16
Alsabte, Azlat, and Wisam Kadhim. "Den etniska bostadssegregationen i Vivalla : Om de sociala orsakerna bakom bostadssegregationen i Vivalla – och dess betydelse för upplevelsen av trygghet." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-67708.
Full textAbstract:
Studiens syfte är att undersöka de sociala bakomliggande orsakerna till bostadssegregationen i Vivalla och dess betydelse för upplevelsen av trygghet. För att kunna koppla undersökningen till samhällsplaneringen har vi valt två skilda målgrupper. Den ena målgruppen är personer som är bosatta inom Vivalla och den andra målgruppen är samhällsplanerare över samma område. På så sätt kommer vi ha möjligheten att koppla och jämföra vad invånarna i Vivalla har för tankar och kunskaper av bostadssegregationen jämfört med samhällsplanerare. De frågor som vi strävar efter att svara på i denna studie är: ”Vilka orsaker ligger bakom den etniska bostadssegregationen i Vivalla?” och ”Hur kan Vivallas invånare påverkas av bostadssegregationen ur en trygghetssynpunkt?” Med hjälp av Randall Collins och Lena Magnussons teorier om etniska sammanslutningar och brottslighet har vi analyserat våra data. I denna studie valdes den kvalitativa metoden. Genom att använda kvalitativa intervjuer med sammanlagt fem intervjupersoner varv tre av dem är folkbokförda i Vivalla och två av dem är samhällsplanerare i Örebro län för stadsdelen Vivalla, betonar vi deras egna uppfattningar och erfarenheter beträffande segregationen i Vivalla. Resultatet var uppdelat i tre teman. Teman behandlade respondenternas personliga bakgrund, sociala gemenskap samt trygghetsuppfattningar. Med hjälp av dessa teman var det möjligt att genomföra en semistrukturerad och välplanerad intervjuguide som gjorde det enkelt för oss att analysera och dra slutsatser. De fem respondenterna hade olika kunskaper och tankar om segregationen i Vivalla. Dock fann vi många likheter och skillnader mellan de skilda målgrupperna inom denna forskning. Samhällsplanerarna och boendena i Vivalla hade olika uppfattningar beträffande varför stadsdelen är segregerad. Samhällsplanerarna hävdade att människor blir tvingade till att bo i en stadsdel av socioekonomiska skäl medan boendena hävdade att dem finner en typ av inre social trygghet med omgivningen i stadsdelen.
17
Kaljanac, Denny, and Arben Tulla. ""En stad i staden" Den etniska bostadssegregationen i Norrby." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-20434.
Full textAbstract:
Den här studien handlar om den etniska bostadssegregationen i Norrby, ett bostadsområde i Borås. I Norrby bor en majoritet av människor tillhörande etniska minoriteter och ett högt antal av dessa människor är arbetslösa. Syftet med denna studie är att ta reda på vilka de bidragande faktorerna som ett antal personer från myndigheter och lokala organisationer anger till den etniska bostadssegregationen i Norrby och vad man gör från myndigheters och lokala organisationers håll för att integrera och motverka segregationen. Studien är en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer med personer från myndigheter och lokala organisationer kopplade till Norrby. Resultatet visar att de bidragande faktorerna som de intervjuade anger till den etniska bostadssegregationen är många. Ur ett historiskt perspektiv har det alltid funnits lägenheter tillhands, hyrorna på dessa lägenheter attraherar etniska minoritetsfamiljer. Vidare framhåller respondenterna att många etniska minoritetsgrupper bosätter sig i Norrby för att deras landsmän bor där. Vidare framgår det att myndigheter och lokala organisationer främst försöker integrera och motverka segregationen genom arbete. Att integreras mot arbetsmarknaden ses som den bästa lösningen. I denna studie kommer vi fram till att respondenterna är eniga om att den etniska stadssegregationens bidragande faktorer bör ses ur både ett historiskt perspektiv (arbetskraftsinvandringen samt tillgängligheten på lägenheter), samt att självsegregationen bland etniska minoriteter är en kraftigt bidragande faktor i Norrbys fall. Sist men inte minst beaktas även de olika kapitalens inflytande. Det mest utmärkande är det ekonomiska och sociala kapitalet vars inverkan på etniska minoritetsgruppers bosättning i Norrby bör uppmärksammas. Myndigheterna och de lokala organisationerna försöker motverka segregationen och integrerar främst genom arbetsmarknadsåtgärder, vidare använder man sig av strategier för att utbilda och bidra till sociala nätverk.Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället
18
van, Bruggen Malin, and Anna Cajback. ""Alla ska få känna tillhörighet" : En kvalitativ intervjustudie om fritidsgårdens arbete med barn i fattigdom." Thesis, Södertörns högskola, Socialt arbete, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-37415.
Full textAbstract:
The aim of the study is to investigate various aspects of child poverty related to the work at youth centers. The purpose of the study is also to investigate experiences of the area in which the youth center is located. In order to investigate the purpose and questions of the study, six individual interviews have been conducted with the staff at a youth center located in a suburb in Stockholm city. The empirical material has been analyzed based on theories of class and consumer society. The study answers three questions with the first one describing the staff’s view of the area in which the youth center is located, as well as what effects these descriptions may have on their clientele. The remaining issues deals with the social consequences of child poverty which the staff identify and work counteracting. The study's conclusions show that the relative child poverty can adversely affect the social life of youths. It can cause difficulties in the maintaining of social relationships with peers and create feelings such as shame, fear and exclusion. This is explained by the demands placed on individuals to achieve a desirable class and consumer level. The study also showsthat the area’s character has an impact on the clientele. Furthermore, the study concludes that the youth center is working actively against the social consequences via inclusion, health and care.Syftet med studien är att undersöka olika aspekter av barnfattigdom kopplat till fritidsgårdars arbete. Syftet är även att undersöka upplevelser av det område som verksamheten ligger i. För att undersöka studiens syfte och frågeställningar har sex stycken enskilda intervjuer genomförts med personal på en fritidsgård belägen i en närförort till Stockholms stad. Empirin har sedan analyserats utifrån teorier om klass och konsumtionssamhället. Studien svarar på tre frågeställningar och den första beskriver personalens uppfattning av området som fritidsgården är belägen i, samt vad dessa kan ha för betydelse för deras klientel. Resterande frågeställningar behandlar de sociala konsekvenser av barnfattigdom som personalen på fritidsgården identifierar och arbetar mot. Studiens slutsatser visar på att den relativa barnfattigdomen kan påverka ungdomars sociala liv negativt. Det kan därmed medföra svårigheter att upprätthålla sociala relationer till jämnåriga samt känslor av skam, rädsla och utanförskap. Detta förklarat utifrån de krav som ställs på individer att uppnå en eftersträvad klass och konsumtionsnivå. Studien kommer även fram till att områdets karaktär påverkar vilka ungdomar som väljer att besöka fritidsgården. Till sist drar studien slutsatser om att fritidsgården aktivt arbetar mot de sociala konsekvenserna genom inkludering, hälsa och omsorg.
19
Lundén, Josefin. "Malmö - möten och mångfald? En studie av bostadssegregationen i Malmö med fokus på Västra Innerstaden och Limhamn-Bunkeflo." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-21712.
Full textAbstract:
This is a study about residential segregation in Malmö. The aim is to highlight the segregation that is taking place in the city as a whole. I therefore focus on two residential areas in Malmö which are not often mentioned when speaking about segregation; Västra Innerstaden and Limhamn-Bunkeflo. I present different theories on housing segregation and discuss them in relation to these specific residential areas. I investigate how the socio-economic and ethnic characteristics of the inhabitants in these residential areas are connected to Malmö being a segregated city. The study focuses on households as individual actors and reasons for their migration patterns within the city. It then briefly covers possible neighbourhood effects in the studied areas. Finally, the question is posed why these areas are not subjected to segregation inhibitory interventions.
20
Lundin, Nina, and Astrid Johansson. "Mot ett intergrerat samhälle : En kvalitativ studie om hur två kommuner i Sverige arbetar mot den socioekonomiska bostadssegregationen." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-69192.
Full textAbstract:
Studiens syfte har varit att undersöka hur två kommuner i Sverige arbetar mot den socioekonomiska bostadssegregationen. Under problemformuleringen framkommer det att bostadssegregationen är en problematik som blir allt mer tydlig i samhället men att kommuner har makt att påverka detta genom sin planering. Utifrån detta formulerades frågeställningarna: Hur definierar kommunerna ordet segregation? Hur ser variationerna ut i kommunernas arbete ut för att motverka den socioekonomiska bostadssegregationen? Den tidigare forskning som nämns i studien visar på att kommuner ofta fokuserar på integration i utsatta områden, men att det egentligen är hela staden som bidrar till segregationen. Lösningar på problematiken sägs vara att blanda boendeformer och skapa mötesplatser i kommunen, vilket även är lösningar som nämns av kommunerna. För att nå studiens syfte genomfördes kvalitativa intervjuer som visar på att kommunerna uppfattar segregation på olika sätt. Hur de väljer att arbeta med frågan i deras planering framgår i resultatdelen och avslutningsvis jämförs kommunernas arbete mot varandra.
21
Roth, Frida, and Emma Söderfeldt. "Hur hanterar de politiska partierna Liberalerna, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna segregationen i Sverige? : Med fokus på den svenska bostadssegregationen." Thesis, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-56998.
Full textAbstract:
I denna uppsats redovisas en kvalitativ studie av Liberalerna, Vänsterpartiet och Sverigedemokraternas verklighetsuppfattning, framtidsvision samt politiskt utförande i anknytning till den svenska bostadssegregationen. Studien vilar på en kvalitativ textanalys av partiernas dokument angående bostadssegregationen och genom materialet besvarar vi Hermanssons tre begrepp som utgör intentionen av studien. Forskningen har visat att partiernas verklighetsuppfattning av den svenska bostadssegregationen orsakas av en bostadsbrist likväl uppfattningarna av vad som orsakar bostadsbristen ser olika ut. Partiernas framtidsvisioner var att Sverige är i behov av fler bostäder men åsikter av flera bostadsformer och en lägre massinvandringen var förekommande. Liberalernas och Sverigedemokraternas politiska utföranden av ökad byggnation var bland annat genom regelförenklingar jämfört med Vänsterpartiet som påstod att investeringsstöd var ett hjälpmedel för en minskad bostadsbrist och segregation. Sammantaget av studien förevisar att partierna är överens om att bostadsbristen är en orsak av Sveriges bostadssegregation och framtidsvisionerna bland partierna visar att flera bostäder behövs för att minska segregationen. Liberalerna samt Vänsterpartiet värdesätter en integration och invandring för Sverige och att det ska få delta i det svenska samhället. Bostäder ska byggas för både befintlig befolkningen även för invandring. Sverigedemokraterna anser däremot att bromsad invandring är en effektiv lösning för att Sverige inte ska blir mer överetablerad och utsättas för en bostadssegregation.