To see the other types of publications on this topic, follow the link: BPSD.
Dissertations / Theses on the topic 'BPSD'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'BPSD.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Amylon, Gustav, and Helena Zetterberg. "Musikens påverkan på BPSD : en litteraturstudie." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-4027.
Full textAbstract:
Kognitiv sjukdom eller demenssjukdom är ett samlingsbegrepp som innefattar flera olika kroniska sjukdomar. Gemensamt är att de påverkar hjärnan på olika sätt och leder till att personen som drabbas sviktar i olika kognitiva domäner. Nio av tio personer med kognitiv sjukdom drabbas av beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom. Beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom kan leda till stort lidande och kan vara svårt att hantera även för närstående och personal. Icke-farmakologiska åtgärder har högst prioritet i behandlingen av beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom. Musikbaserade terapeutiska interventioner är en av dessa åtgärder som fått ökad uppmärksamhet. Metoden har även stöd i beprövad erfarenhet. För att kunna erbjuda en personcentrerad omvårdnad och använda sig av ett brett utbud av omvårdnadsåtgärder behöver vårdpersonal ha kännedom om dessa metoder och hur de fungerar. Syftet med studien var att undersöka effekter av musikbaserade terapeutiska interventioner på de beteendemässiga och psykiska symtom som kan uppstå vid kognitiv sjukdom. Metod var litteraturstudie med systematisk struktur. Sökningarna genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL. Sammanlagt inkluderades 15 vetenskapliga kvantitativa artiklar som först kvalitetsgranskades för att sedan analyseras med integrerad analys. Resultatet kategoriserades i två huvudkategorier ”Effekt på beteendemässiga symtom” och ”Effekt på psykiska symtom”. Artiklarna visade störst effekt på de psykiska symtomen och då främst på depression och ångest. Resultatet visade även att musikbaserade terapeutiska interventioner kunde minska vanföreställningar, hallucinationer och apati. Viss effekt sågs också på beteendemässiga symtom som aggression och agitation. Resultatet visade att effekten i de allra flesta fall avtog efter tre till fyra veckor. Slutsats från studien var att musikbaserade terapeutiska interventioner kan ha effekt på beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom. Effekt sågs framförallt på de psykiska symtomen vilket överensstämmer med tidigare forskning. I syfte att på bästa sätt undvika potentiellt farliga läkemedel för personer med beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom är icke-farmakologiska metoder prioriterat enligt de svenska nationella riktlinjerna vid demenssjukdom. Genom att praktisera en personcentrerad omvårdnad och använda sig av musik i terapeutiskt syfte kan vårdpersonal påverka negativa symtom och på så sätt höja livskvaliteten för personer som upplever beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom.Neurocognitive disorder or dementia are collective terms for several chronic diseases. What they have in common is that they affect the brain in different ways and the person being affected fails in different cognitive domains. Nine out of ten persons with dementia suffer from behavioural and psychological symptoms of dementia. Behavioural and psychologicalsymptoms of dementia can lead to great suffering and can be difficult to manage for relativesand staff. Non-pharmacological interventions have the highest priority in the treatment of behavioural and psychological symptoms of dementia. Music-based therapeutic interventions are one of these interventions that have received increased attention. The method is also supported by proven experience. To be able to offer person-centred nursing and make use of a wide range of nursing measures, care staff need to be aware of these methods and how they work. The aim of this study was to investigate the effects of music-based therapeutic interventions on the behavioural and psychological symptoms that can occur in cognitive disorder. The method was a literature review with systematic structure. The searches were performed in the databases PubMed and CINAHL. A total of 15 scientific quantitative articles were included, which were firs quality reviewed and then analysed with integrated analysis. The results were categorized into two main categories. “Effect on behavioural symptoms” and “Effect on psychological symptoms”. The articles showed greatest effect on psychological symptoms and then mainly on depression and anxiety. The results also showed that music-based therapeutic interventions could reduce delusions, hallucinations and apathy. Some effect was also seen on behavioural symptoms such as aggression and agitation. The results showed that in most cases the effect diminished after three to four weeks. The study concluded that music-based therapeutic interventions may have an effect on behavioural and psychological symptoms of dementia. The effect was seen mainly on the psychological symptoms, which is consistent with previous research. In order to best avoid potentially dangerous drugs for people with behavioural and psychological symptoms of dementia, non-pharmacological methods are prioritized according to the Swedish national guidelines for care of dementia. By practicing person-centred nursing and using music for therapeutic purposes, healthcare professionals can influence negative symptoms and thus increase the quality of life for people who experience behavioural and psychological symptoms of dementia.
2
Nyberg, Sofi, and Susanna Wennberg. "Sjuksköterskors upplevelser av att arbeta med BPSD-registret." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för omvårdnad, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-22268.
Full text
3
Östgård, Kristina. "Vårdpersonalens upplevelser av att vårda personer med Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens (BPSD)." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-16869.
Full textAbstract:
Allt fler personer drabbas av demenssjukdom och en stor del av dessa drabbas någon gång av ett eller flera beteendemässiga och psykiska symtom vid demens (BPSD). BPSD skapar stort lidande för den drabbade men kan även vara svårt att hantera för människorna omkring dem, närstående och vårdpersonal, och är en stor anledning till att personen flyttar till särskilt boende. Syftet med studien var att beskriva vårdpersonalens upplevelser av att vårda personer med beteendemässiga och psykiska symtom vid demens. Studien hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Data samlades in via sex individuella semi-strukturerade intervjuer. Genom bekvämlighetsurval rekryterades undersköterskor på ett demensboende i Sverige. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Ett övergripande tema framträdde i resultatet, ”Svårigheter att finna balans mellan behov och resurser”. Informanterna upplevde arbetet med personer med BPSD som en stor utmaning men att det var mycket givande. Känslan av att inte räcka till, att sakna kunskap eller förmåga att hantera vissa situationer eller symtom samt bristen på resurser upplevdes som påfrestande av informanterna. Aggressivitet, oro och ångest hos personer med BPSD var de symtom som upplevdes som svårast att hantera. Resultatet visar även att informanterna upplevde arbetet med personer med BPSD som spännande, intressant och roligt och att de kände tillfredsställelse i att finnas där för personen med BPSD och att kunna bidra till deras välmående. Studiens slutsats visar att informanterna upplevde stora utmaningar i sitt arbete med att skapa välbefinnande för personer med BPSD. Stöd och utbildning skulle kunna öka arbetstillfredsställelsen för vårdpersonalen men även livskvaliteten för personer med BPSD.More and more people suffer from dementia and a large part of these is affected by some point of one or several behavioral and psychological symptoms of dementia (BPSD). BPSD creates great suffering for the affected but can also be difficult for the people around them to manage, relatives and health professionals, and is a big reason that a person moves in to a nursing facility. The aim of this study was to describe health professional’s experience of caring for persons with behavioral and psychological symptoms in dementia, BPSD. The study had a descriptive design with qualitative approach. Data were collected through six individual semi-structured interviews. By convenience sampling, nursing assistant working at a nursing facility for people with dementia in Sweden were recruited. Data were analyzed by qualitative content analysis. A theme emerged, “Difficulties to find a balance between need and resource”. The informants experienced their work in caring for people with BPSD as a great challenge but also as very awarding. The feeling of being inadequate, lacking knowledge or ability to handle certain situations or symptoms and lack of resources perceived as stressful by the informants. Aggressiveness and anxiety in individuals with BPSD were experienced as the most difficult to handle. The results also showed that the informants experienced working with persons with BPSD as exiting, interesting and fun and that they felt satisfaction in being there for the person with BPSD and to be able to contribute to their well-being. The conclusion in this study shows that informants experienced great challenges in their work to create wellbeing for people with BPSD. Support and education could increase the job satisfaction for the health personnel but also increase the quality of life for people with BPSD.
4
Kianpoor, Fariba, and Peter Luokkala. "Omvårdnadsåtgärder vid beteendemässiga och psykiska symptomvid demenssjukdom : En litteratur studie." Thesis, Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-1661.
Full textAbstract:
Bakgrund:I takt med att antalet äldre i Sverige ökar, ökar också antalet insjuknade i demens. Nio av tio personer som drabbas av demenssjukdom kommer att uppvisa beteendemässiga eller psykiska symtom någon gång under sjukdomsförloppet. Dessa symtom har visat minska livskvalitén och utgör den vanligaste orsaken till att personer med demenssjukdom flyttar till ett särskilt boende då belastningen på anhöriga och omgivningen blir alltför stor. Syfte:Att beskriva omvårdnadsåtgärder i arbetet med patienter som uppvisarbeteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom. Metod:Studien är en litteraturstudie baserad på niovetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats som sökts fram via databasen Cinahl. Artiklarna har analyserats med fokus på att finna likheter och skillnader i resultatet av de valda studierna.. Analysarbetet resulterade i fyra huvudkategorier som visade sig vara viktiga faktorer som påverkar omvårdnadsåtgärder för denna patientgrupp: utbildning, personcentrerad omvårdnad, musik, dans och beröring. Resultatet kommer att diskuteras med hjälp av Katie Erikssons teori kring lidandet som också utgör studiens teoretiska referensram. Resultat:Utbildning och användandet av en mer personcentrerad omvårdnad är två sätt att skapa goda förutsättningar för att kunna lindra, förebygga och behandla beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom. Vidare behandlar resultatet dans, musik och beröring som tre mer eller mindre effektiva omvårdnadsåtgärder som omvårdnadspersonal kan använda i sitt arbete med patienter som uppvisar beteendemässiga och psykiska symtom i sin demenssjukdom. Diskussion:Beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom utgör både ett lidande för patienten och vårdpersonalen. Denna aspekt lyfts i resultatdiskussionen och relateras till Erikssons sätt att se på lidande. Diskussion sker kring de omvårdnadsåtgärder som framkom i resultatet med utgångspunkt i lidande.
5
Medelius, Sofia, and Frida Åhsberg. "Effekter av sjuksköterskebaserade interventioner vid BPSD (beteendemässiga och psykiska symtom vid demens) : Effects of nursing interventions for BPSD (behavioral and psychological symptoms of dementia)." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-74685.
Full textAbstract:
Bakgrund: I Sverige finns idag ca 158 000 individer som lever med en demenssjukdom. De är i behov av en anpassad vårdmiljö och personlig omvårdnad relaterat till de svårigheter som sjukdomen kan skapa. BPSD (beteendemässiga och psykiska symtom vid demens) drabbar mer än 90% av individer med demens. BPSD ökar risken för personer med demens att bli utsatta för fysiska övergrepp, social isolering, onödig användning av antipsykotiska läkemedel samt försämring av sociala och fysiska funktioner. Syfte: Att belysa effekter av sjuksköterskebaserade interventioner vid beteendemässiga och psykiska symtom hos individer med demens. Metod: Arbetet var en litteraturstudie. Fyra artiklar inkluderades från databaserna Cinahl och PubMed. Resterande fyra artiklar hämtades genom manuella sökningar. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades. Resultat: I vårt resultat framkom tydliga effekter av sjuksköterskebaserade interventioner vid BPSD: Det psykiska och fysiska välbefinnandet ökade. Sinnesstämningen förändrades och de emotionella störningarna minskade. Relationer stärktes både till sig själv och andra. Förändrade beteenden kunde ses i form av att ilska och andra beteendemässiga symtom på BPSD minskade. Slutsats: Resultatet visade att sjuksköterskebaserade interventioner och personcentrerad vård kunde leda till många positiva effekter för individer med demens. En aspekt som anses viktig att forska vidare kring är om sjuksköterskans interventioner till viss del skulle kunna ersätta antipsykotiska läkemedel för individer med beteendemässiga och psykologiska symtom vid demens.
6
Vikdahl, Andreas, and Linda Backman. "Vårdpersonals upplevelser av att vårda personer med demenssjukdom och BPSD." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för omvårdnad, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-90707.
Full textAbstract:
Abstract In this study eight caregivers, all with long experience from working in nursing homes for people with dementia, were interviewed. The aim of the study was to describe the caregiver’s experiences in caring for people with dementia and Behavioral and Psychological Symptoms of Dementia disorder. Data were processed by qualitative, inductive, content analysis. The results were presented in four categories: To connect, Two days are never the same, Being calm and giving time and All are needed. The result showed that caregivers met a variety of difficult and varied tasks in nursing. The caregivers responded to people with dementia disorder by adjusted the meeting based on current conditions. They also spoke calmly using few words and let contact with the person with dementia disorder take time. They used both verbal and nonverbal communication to create contact, sometimes they even used humor or music to connect. However, a good treatment presupposes supportive context, both at the group and organizational level. The caregivers mentioned the importance of a functional team where continuous needs-based planning and clear objectives were essential elements in the care of people with dementia disorder. The nurse, specialist in elder care, has a central role in the care for persons with dementia. With her expertise nursing is able to develop and ensure the care as well as combine the theoretical knowledge together with work experience. Keywords: Dementia, Elder, Experiences, Nursing homeABSTRAKT I föreliggande studie har åtta vårdpersonal med lång erfarenhet av arbete på vård och omsorgsboende för personer med demenssjukdom personer intervjuats. Syftet med denna studie var att beskriva vårdpersonals upplevelse av att vårda personer med demenssjukdom och BPSD. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys och induktiv ansats. Analysen resulterade i fyra kategorier: Att skapa kontakt, Ingen dag är den andra lik, Vara lugn och ta sig tid samt Alla behövs. Resultatet visade att vårdpersonal i vård och omsorgsboende ställdes inför en mängd svåra och varierande uppgifter i omvårdnaden. Vårdpersonalen bemötte personerna med demenssjukdom genom att anpassa mötet utifrån rådande förutsättningar. Vårdpersonalen pratade lugnt, använde få ord och lät kontakten ta tid. Både verbal och icke verbal kommunikation användes för att få kontakt och i vissa fall humor och musik. Ett gott bemötande förutsatte emellertid ett stödjande sammanhang både på grupp- och organisationsnivå. Vårdpersonalen beskrev betydelsen av ett fungerande team där kontinuerlig behovsbaserad planering och en tydlig målsättning var viktiga delar i vården av personer med demenssjukdom. Specialistsjuksköterskan inom vård av äldre har en central roll i att leda och samordna vårdarbetet i teamet med den demenssjuke personens behov som utgångspunkt. Med sina expertkunskaper kan sjuksköterskan utveckla omvårdnadsarbetet och säkerställa att den teoretiska kunskapen omsätts och kombineras med erfarenhetsbaserad kunskap. Nyckelord: Demens, Äldre, Upplevelser, Vård och omsorgsboende
7
Al, Dowaji Moayad, and Hugosson Maimouna Sanogo. "Dockterapi som icke-medicinisk behandling vid BPSD : En allmän litteraturöversikt." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för hälsa, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-21511.
Full text
8
Rosén, Zanna, and Malin Arnberg. "Personer med demens- Omvårdnadsåtgärder vid beteendemässiga och psykiska symtom : En litteraturöversikt." Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-15428.
Full textAbstract:
Syfte: Syftet med studien var att belysa olika omvårdnadsåtgärder som bidrar till att minska beteendemässiga och psykiska symtom vid demens (BPSD). Metod: Examensarbetet har utförts som en litteraturstudie med 15 vetenskapliga artiklar varav fem kvantitativa och tio kvalitativa. Datainsamling har genomförts i de vårdvetenskapliga databaserna CINAHL och PubMed. Resultat: De olika omvårdnadsåtgärderna som bidrog till att minska BPSD var att anpassa vårdmiljön genom färgsättning och möjlighet till enkelrum samt egen toalett, även att använda sig av personcentrerad och behovsanpassad vård för att beakta hela människan och dess behov, att stimulera hörsel, lukt och känsel med hjälp av taktil och fotmassage, aromaterapi, akupressur och musik. Samt att använda sig av montessori baserade aktiviteter som innebar att personer fick ägna sig åt intressen som de haft innan sjukdomen uppkom och teoretiskt baserade aktiviteter såsom att läsa tidning och lösa korsord. Dessa omvårdnadsåtgärder bidrog till att minska symtom vid BPSD såsom agitation, aggression samt verbal aggression. Konklusion: Genom att anpassa vårdmiljön med hjälp av design och anpassning, att använda sig av personcentrerad och behovsanpassad vård, att stimulera hörsel, lukt och känsel som taktil och fotmassage, aromaterapi, akupressur och musik. Samt att använda sig av montessori baserade aktiviteter och teoretiskt baserade aktiviteter minskas BPSD samtidigt som möjligheten till en god omvårdnad förbättras och livskvaliteten hos personer med demenssjukdom kan öka.
9
Sjöberg, Andreas, and Lübeck Ylva. "Personalutbildning – effektiv strategi vid oro/agitation kopplad till BPSD hos brukare som bor i särskilda boenden?" Thesis, Umeå universitet, Institutionen för omvårdnad, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-95600.
Full textAbstract:
Bakgrund Demenssjukdomar, som blir allt vanligare, kan medföra beteendemässiga och psykiska symtomvid demens (BPSD). Dessa symtom förekommer någon gång hos ungefär 90 % av alla personermed demenssjukdom. BPSD kan innebära ett stort lidande för såväl den demenssjuke som fördennes anhöriga samt en yrkesmässig utmaning för vårdpersonalen. Syfte Syftet med denna litteraturstudie är att belysa olika utbildningar för personal som arbetar isärskilda boenden och vårdar brukare med oro/agitation kopplat till BPSD samt att beskriva deneffekt utbildningarna givit vad gäller oro/agitation som är kopplat till BPSD. Metod En litteraturstudie har genomförts med sökning i databaserna ”PubMed” och ”CINAHL”. Åttakvantitativa interventionsstudier som motsvarade syftet har analyserats och granskats.ResultatVi har i denna studie kommit fram till att utbildningar som syftat till individanpassade strategierför brukarna har givit positiv effekt vad gäller oro/agitation. Slutsats Studierna vi tittat på uppfattades vid en första anblick som tämligen olika. De har varierat mellanlängre och kortare utbildningar samt har haft olika innehåll, men det som vi har kunnat se somden gemensamma nämnaren för alla dessa utbildningar är att fokus ligger på individen och inte påsjälva sjukdomen. I denna studie har vi kunnat se ett positivt samband mellan personalutbildningsom syftar till individanpassade insatser och en minskad oro/agitation hos brukare med BPSD.Background Dementia can cause behavioural and psychological symptoms of dementia (BPSD). Thesesymptoms may occur sometimes in approximately 90% of all people with dementia. BPSD caninvolve a great deal of suffering for both the person suffering from dementia as for his or herfamily and constitutes a professional challenge for the staff. Aim The aim of this study is to illustrate some of the educational interventions that exists for the staffcaring for persons suffering from anxiety/agitation caused by BPSD, the effect those interventionshas had on anxiety/agitation related to BPSD. Method A literature search has been made in the databases ”PubMed” and ”CINAHL”. A total of eightquantitative articles were selected, reviewed and analysed.ResultsThe result of this study indicated that staff education that aims to give individualized interventionsfor the residents seem to have a positive effect on anxiety/agitation on persons suffering fromdementia. Conclusions The educational interventions reviewed in this study was at a first glance quite different from eachother but the thing that was common in all the studies was that they aimed to give individualizedinterventions for the residents. In this study, we could see a positive connection between staffeducation aiming to give individualized interventions based on the resident’s preferences and adecreased level of anxiety/agitation in residents suffering from BPSD.
10
Persson, Frida, and Caroline Pålsson. "Musikens inverkan på personer med demenssjukdom : En litteraturstudie." Thesis, Kristianstad University, School of Health and Society, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-6920.
Full textAbstract:
Bakgrund: I Sverige insjuknar varje år cirka 24 000 personer i demenssjukdom. Då medellivslängden stiger, ökar antalet insjuknande för varje år. Att insjukna i demenssjukdom innebär både psykiska och fysiska funktionsnedsättningar i form av Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom (BPSD) som kan leda till problem i det dagliga livet. Studier har visat att musikterapi kan vara ett av många alternativ till icke farmakologisk behandlig vid BPSD hos personer med demenssjukdom.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur musik inverkar på personer med demenssjukdom.Metod: En allmän litteraturöversikt gjordes, där litteratur söktes utifrån syftet via databassökningar. Tio vetenskapliga artiklarn valdes ut, granskades och analyserades.Resultat: Resultatet visade på att musik kunde ge viss inverkan på personer med demenssjukdom. Musiken inverkade både positivt och negativt på Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom. Individuellt utvald musik visade större inverkan än slumpvist utvald musik. Musik som personer med demenssjukdom tyckte om, skapade en god sinnesstämning vilket ledde till en ökad social interaktion.Slutsats: Även om musik inte gav en inverkan hos alla personer med demenssjukdom, kan musik vara en alternativ resurs till de personer med demenssjukdom som musik inverkade på. Musik inom omvårdnaden kan reducera BPSD och öka sinnesstämningen och den sociala interaktionen, vilket kan stärka KASAM hos personer med demenssjukdom.
Background: Each year around 24 000 people are diagnosed with dementia disease in Sweden. Further with the rise in life expectancy, the number of persons affected increases. Dementia results in both psychiatric and physical disabilities in the shape of behavioral and psychiatric symptoms (BPSD) that can lead to problems in daily life. Studies show that music therapy can be one of many options to non-pharmacological treatment for BPSD in people with dementia disease.Purpose: The purpose of this study is to describe how music can influence people with dementia. Method: A literature review was made of ten scientific articles, sought through databases . Ten selected articles were carefully analyzed.Results: The results show that music produced some effects on dementia patients. The music influenced both positively and negatively the behavioral and psychological symptoms of dementia. Music individually selected by the patients themselves had a greater effect than the music selected at random. The positive effects of music created a state of mind which led to increased social interaction.Conclusion: Although all patients were not affected by the music, it can be an alternative resource for those that are. Affected the use of music in medical care may reduce the BPSD and raise the state of mind and better social interaction, thus improving SOC in dementia patients.
11
Ottosson, Lena, and Kristin Fridolin. ""Det är de små sakerna som gör det" : en litteraturstudie med fokus på vårdmiljöns betydelse vid beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-12738.
Full textAbstract:
BAKGRUND: Det finns idag ungefär 148 000 personer med demenssjukdom i Sverige. Under sjukdomsförloppet drabbas nio av tio någon gång av någon form av beteendemässiga eller psykiska symtom (BPSD). Dessa symtom skapar ett stort lidande för personen med demens och dess närstående och är ofta en bidragande orsak till flytt till särskilt boende. På det särskilda boendet är det viktigt att personalen har kunskap och intresse för att kunna hantera krävande situationer som kan uppstå vid BPSD SYFTE: Studiens syfte var att belysa hur vårdmiljön kan påverka förekomsten av beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom hos personer som bor på särskilt boende. METOD: En allmän litteraturstudie baserad på 20 vetenskapliga artiklar genomfördes. RESULTAT: Resultatet av denna litteraturstudie visar att utformningen av vårdmiljön har betydelse vid förekomst av BPSD. Personer med demens har behov av hemlik miljö och anpassad inredning för att kunna fungera i sin vardag. Genom meningsfull aktivitet kan känslan av självständighet och välbefinnande bevaras. Musik och beröring kan vara en väg till kommunikation då den verbala kommunikationen sviktar. Att ha kunskap om, och planera omvårdnaden för personer med demens påverkar förekomst av BPSD. DISKUSSION: En god vårdmiljö bör erbjuda en balans mellan krav och kompetens och en vardag som är meningsfull och begriplig. Förutsättningen för denna vårdmiljö är att personalen ser till varje individs resurser och behov för att kunna ge en personcentrerad omvårdnad. SLUTSATS: Resultatet i denna studie visar att små förändringar i vårdmiljön kan göra stor skillnad vid BPSD. Med en balanserad vårdmiljö tillsammans med en personcentrerad omvårdnad kan BPSD minska och i bästa fall förebyggas.
12
Kumpula, Jennie. ""Tala så jag förstår" : Kommunikationens betydelse vid beteendemässiga och psykiska symtom vid demens." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-30963.
Full textAbstract:
Världens befolkning åldras och allt fler drabbas av någon form av demenssjukdom. Förmågan att kommunicera påverkas av sjukdomen. Ungefär 90 procent av alla som lider av demenssjukdom kommer någon gång att drabbas av beteendemässiga och psykiska symtom vilket innebär ett stort lidande för personerna med demens och en stor utmaning för anhöriga och vårdpersonal. Syftet med studien var att beskriva kommunikationens betydelse i omvårdnadssituationen vid beteendemässiga och psykiska symtom vid demens. Studien genomfördes som en litteraturstudie där tio artiklar granskades. Fyra teman framkom: Att inte anpassa kommunikationen till personerna med demens, att använda ett barnsligt språk, att anpassa kommunikationen till personerna med demens och att använda sång och musik i omvårdnaden. Resultatet visade att vag och otydlig kommunikation samt användandet av ett barnsligt språk kunde leda till förvirring och motståndsbeteende. Tydlig kommunikation och korta instruktioner ökade sannolikheten för samarbete. Sång och musik hade också en positiv inverkan på både vårdpersonal och personerna med demens. Det behövs utbildning för vårdpersonal om tillämpning av olika kommunikationsstrategier vid demenssjukdomar. Ytterliggare forskning om ämnet behövs för att kunna möta den stora utmaning som samhället står inför.The world's population is aging and more people suffer from some form of dementia. The ability to communicate is affected by the changes dementia brings. Approximately 90 percent of those suffering from dementia will at some point suffer from behavioral and psychological symptoms which mean a great suffering for people with dementia and a major challenge for families and caregivers. The aim of the study was to describe the impact of communication in nursing situation in behavioral and psychological symptoms of dementia. The study was conducted as a literature study where ten articles were examined. Four themes emerged: to not adapt communication, use of a childish language, to adapt communication and use of singing and music. The results showed that vague and unclear communication and the use of a childish language could lead to confusion and resistant behavior. Clear communication and short instructions would increase the likelihood of cooperation. Singing and music also had a positive impact on both caregivers and people with dementia. Education is needed for caregivers on the implementation of various communication strategies in dementia. Further research on the topic is needed to meet the important challenge met by society.
13
Hoppstadius, Andréa, and Malin Olofsson. "Vårdpersonalens förhållningssätt vid vård av personer med demenssjukdom som uppvisar BPSD." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för omvårdnad, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-27511.
Full text
14
Svensson, Linda, and Alexandra Minto. "SJUKSKÖTERSKANS BEMÖTANDE TILL PATIENTER MED DEMENS SOM UPPVISAR SYMTOM PÅ BPSD." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-25275.
Full textAbstract:
Bakgrund: En sjuksköterska kommer någon gång under sitt arbetsliv att möta patienter med demens och att bemöta de beteendemässiga och psykiska symtom som kan uppkomma är både en utmanande och svårhanterlig uppgift för sjuksköterskan. Etiska dilemman uppstår lätt i situationer där sjuksköterskan kan behöva gå emot patientens egen vilja för att ge en optimal omvårdnad. Syfte: Att belysa sjuksköterskans bemötande till patienter med demens som uppvisar beteendemässiga och psykiska symtom.Metod: En litteraturstudie baserad på 12 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats från sökning i CINAHL och PubMed. Samtliga artiklar har genomgått en kvalitetsgranskning och tematisk analys. Resultat: Efter granskning av artiklarna utvecklades fem teman: miljö, kommunikation, kunskap, personcentrerad vård och omvårdnadsstrategier. Inom varje tema identifierades olika kategorier som kunde knytas till bemötande av demenssjuka patienter som uppvisade symtom på beteendemässiga och psykiska symtom. Konklusion: För att sjuksköterskan ska ha de bästa förutsättningarna att hantera svåra situationer med patienter som uppvisar symtom på BPSD är kunskap, förmågan att kommunicera, ett personcentrerat synsätt och omvårdnadsstrategier viktiga faktorer.Background: Nurses will at some point during their working life meet patients with dementia and approaching the behavioral and psychological symptoms that can occur is both a challenging and difficult task for the nurse to handle. Ethical dilemmas can easily arise in situations where the nurse may have to work against the patient’s own wishes to be able to provide optimal care. Aim: To elucidate nurse’s approach towards patients with dementia presenting behavioral and psychological symptoms.Method: A literature review based on 12 scientific articles with a qualitative approach from the search made in CINAHL and PubMed. All articles presented have undergone a quality review and thematic analysis.Results: After review of the articles, five themes were developed: environment, communication, knowledge, person-centered care and care strategies. Within each theme, different categories were identified and then linked to the approach towards patients with dementia presenting behavioral and psychological symptoms. Conclusion: In order for the nurse to have the best prerequisite in handling difficult situations with patients presenting symptoms of BPSD, knowledge, ability to communication, a person-centred approach and care strategies are factors that are important.
15
GRANA, DENISE. "BEHAVIOURAL AND PSYCHOLOGICAL SYMPTOMS OF DEMENTIA: ROLE OF THE IMMUNE RESPONSE." Doctoral thesis, Università degli Studi di Milano-Bicocca, 2018. http://hdl.handle.net/10281/199047.
Full textAbstract:
I sintomi comportamentali e psicologici della demenza (BPSD) hanno un’alta incidenza nella malattia di Alzheimer (AD) e, rappresentando un enorme problema per i caregiver nella gestione dei pazienti, portano spesso alla loro prematura istituzionalizzazione, aumentando i costi delle cure sanitarie. Nonostante le cause di queste anomalie restino sconosciute, è stato dimostrato che gli stati infiammatori sistemici influiscono sulle manifestazioni simil-BPSD in modelli murini di sepsi e, analogamente, la condizione clinica nota come delirium ha suggerito il contributo delle risposte immunitarie periferiche nella genesi di disturbi comportamentali. Alla luce di queste evidenze, il sistema TSPO/DBI sembra un interessante target da investigare. Infatti, esso è espresso nel SNC, in cui viene up-regolato in seguito a neuroinfiammazione ma è localizzato anche in periferia, dove ha mostrato alterazioni in diverse condizioni neuropsichiatriche. Inoltre, è responsabile della biosintesi dei neurosteroidi, coinvolti nel controllo dell’umore attraverso la loro azione modulatoria sul recettore GABAA, e il suo pathway di attivazione influenza la produzione di BDNF, fondamentale per i circuiti neuronali. In aggiunta, il TSPO ha mostrato la capacità di regolare la chemiotassi monocitaria e questo processo, insieme alla migrazione dei neutrofili verso il cervello AD, è fondamentale per sostenere la neuroinfiammazione. Lo scopo di questo studio è stato quello di esaminare il sistema TSPO/DBI in pazienti AD e in controlli sani, al fine di identificare possibili alterazioni che potessero influenzare le manifestazioni BPSD, con particolare attenzione ai sintomi di agitazione/aggressività. Per verificare la specificità di queste eventuali variazioni, abbiamo anche analizzato lo stesso sistema in una coorte MCI e in un gruppo di pazienti con diagnosi di danno cognitivo non determinato (NDCI). Il nostro interesse è stato indirizzato non solo alla neurosteroidogenesi dipendente dal TSPO ma anche alla migrazione monocitaria che esso regola. In più, abbiamo esplorato l’infiltrazione dei neutrofili in modelli murini di AD per se (APP/PS1) e incrociati con un knock-out per l’inflammasoma NLRP3 (APP/PS1/Nlrp3-/-), un complesso che può essere attivato dalle trappole neutrofile extracellulari (NET) rilasciate nel parenchima cerebrale dai neutrofili attivati. I nostri risultati mostrano che il ligando endogeno del TSPO, noto come DBI, è aumentato nel siero di pazienti AD rispetto ai controlli, sebbene non ci siano differenze significative tra le due coorti né nel TSPO né nei prodotti della sua attivazione. Comunque, dicotomizzando i soggetti AD per la presenza o assenza dei sintomi di agitazione/aggressività, gli stessi parametri menzionati sopra sono risultati quasi identici nei due gruppi, suggerendo che il sistema TSPO/DBI non sia coinvolto nell’insorgenza di questi disturbi. In aggiunta, dal momento che abbiamo individuato maggiori livelli serici di DBI nei soggetti MCI e NDCI rispetto ai controlli, proponiamo che questo peptide probabilmente rappresenti un marcatore di degenerazione piuttosto che di AD e questa ipotesi è ulteriormente supportata dalla correlazione individuata tra i livelli liquorali di DBI e t-tau nei pazienti AD. Inoltre, data la correlazione della concentrazione serica di DBI con quella liquorale, abbiamo speculato l’esistenza di una relazione tra questi due compartimenti. D’altro canto, abbiamo dimostrato non solo che gli oligomeri di Aβ influenzano la chemiotassi monocitaria ma anche che questo processo è molto più stimolato in cellule isolate da pazienti AD che da controlli. Infine, abbiamo confermato che i neutrofili infiltrano il cervello di topi APP/PS1 e APP/PS1/Nlrp3-/- e rilasciano NET tossici nel parenchima. Inoltre, questa infiltrazione è più evidente negli animali trattati con LPS, suggerendo un ruolo dei processi infiammatori periferici nel potenziare la neuroinfiammazione centrale.Behavioural and Psychological Symptoms of Dementia (BPSD) have a high incidence in Alzheimer’s Disease (AD) and represent a huge additional problem for caregivers in patients’ management. Thus, the additional help of qualified staff is frequently needed, leading to patients’ premature institutionalization and, therefore, increasing the costs of healthcare. Even though the causes of these anomalies have not been clarified yet, several studies hypothesized the involvement of the immune system. For example, systemic inflammatory states have been demonstrated to influence BPSD-like manifestations in sepsis mouse models and, similarly, delirium clinical condition suggested the contribution of peripheral immune responses in the genesis of behavioural disturbances. In light of these evidences, the TSPO/DBI system seems an interesting target to investigate. Indeed, it is expressed in CNS, where it is upregulated following neuroinflammation but it has also been identified in periphery and, here, it has been shown to be altered in different neuropsychiatric conditions. Moreover, it is responsible for the biosynthesis of neurosteroids, which have been demonstrated to be involved in mood control through their GABAA receptor modulatory action, and its activation pathway influences BDNF production, which is important for neuronal circuits. In addition, TSPO has displayed the ability to regulate monocytes chemotaxis and this process, together with neutrophils migration towards AD brain, is fundamental to sustain neuroinflammation. Thus, the aim of this study was to examine the TSPO/DBI system in AD patients as well as in healthy controls, in order to identify possible alterations that could influence BPSD manifestations, with particular attention to agitation/aggression symptoms. Moreover, to verify the disease-specificity of these putative variations, we also analysed the same system in an MCI cohort and in a group of patients diagnosed with non-determined cognitive impairment (NDCI). Our interest was addressed not only to TSPO-dependent neurosteroidogenic pathway but also to TSPO-regulated monocytes migration. Moreover, we explored neutrophils infiltration in mouse models of AD (APP/PS1) as well as NLRP3-inflammasome deficiency superimposed on AD background (APP/PS1/Nlrp3-/-). Indeed, NLRP3 complex has been shown to be triggered by Neutrophils Extracellular Traps (NETs) that are released by activated neutrophils in brain parenchyma. Our results showed that TSPO endogenous ligand (DBI) is increased in serum of AD patients compared to controls, although there are no significant differences neither in TSPO nor in the products of its activation pathway between the two cohorts. However, dichotomizing AD subjects according to the absence or presence of agitation/aggression symptoms, the same parameters above-mentioned were almost identical in the two groups, suggesting that the TSPO/DBI system is not implicated in the onset of these disturbances. In addition, since we detected higher DBI serum levels in MCI as well as NDCI subjects compared to controls, we propose that this peptide more likely represents a marker of degeneration rather than AD pathology and this hypothesis is further supported by the correlation we found between DBI and t-tau in the CSF of AD patients. Also, given the correlation of serum DBI concentration to its CSF one, we speculated the existence of a relationship between these two compartments. On the other hand, we demonstrated that not only oligomeric Aβ influences monocytes chemotaxis but also that this process is much more stimulated in cells isolated from AD patients than in the ones from controls. Lastly, we confirmed that neutrophils infiltrate the brains of APP/PS1 as well as APP/PS1/Nlrp3-/- mice and that they release toxic NETs in the parenchyma. Moreover, this infiltration was more evident in LPS-treated animals, suggesting a role for peripheral inflammatory processes in boosting central neuroinflammation.
16
ANGIULLI, FEDERICA. "NEUROINFLAMMATION IN THE PATHOGENESIS OF ALZHEIMER’S DISEASE: A CENTRAL ROLE FOR PERIPHERAL MONOCYTES." Doctoral thesis, Università degli Studi di Milano-Bicocca, 2022. http://hdl.handle.net/10281/374737.
Full textAbstract:
La neuroinfiammazione, processo chiave nella malattia di Alzheimer (AD), è mediata da cellule gliali residenti e monociti periferici reclutati a livello centrale. Tuttavia, il ruolo dei monociti nell'AD rimane controverso. Di conseguenza, lo scopo di questo lavoro è quello di studiare il reclutamento dei monociti e capire il loro coinvolgimento nella fagocitosi della β amiloide (Aβ). Particolare attenzione è stata posta al ruolo dei recettori CCR2 e TSPO nella chemiotassi e quello di TREM2 e della sua forma solubile (sTREM2) nella fagocitosi. Inoltre, è stata valutata la capacità di Donepezil, Co-ultraPEALut e anticorpi monoclonali anti-Aβ di influenzare questi processi. Infine, è stato visto il ruolo della neuroifiammazione e del sistema DBI/TSPO nel cluster agitazione/aggressività (A/A) nei disturbi comportamentali associati ad AD (BPSD).
Sono stati eseguiti saggi di chemiotassi con camere di Boyden e di fagocitosi mediante microscopia a fluorescenza su linee cellulari e monociti/macrofagi di pazienti AD e controllo. L'Aβ42 oligomerica è stata usata come stimolo chemoattraente e substrato per la fagocitosi; i saggi sono stati condotti anche previa stimolazione con Donepezil, Co-ultraPEALut e anticorpi anti-Aβ (a livelli patologici ridotti). L'espressione di CCR2, TSPO e TREM2 è stata valutata tramite Real-time PCR e Western Blot. I livelli plasmatici di sTREM2 sono stati misurati tramite ELISA, così come i livelli di DBI nel siero e liquor di pazienti A/A. L'espressione di TSPO nei linfomonociti di pazienti A/A è stata valutata tramite Real-time PCR e Western Blot. La migrazione dei monociti di pazienti A/A è stata quantificata con le camere di Boyden.
L'Aβ42 promuove la migrazione dei monociti, ma non è in grado di modulare l'espressione di CCR2 e TSPO. I monociti di pazienti AD hanno una ridotta espressione di TREM2, che suggerisce una limitata capacità fagocitica. Il Donepezil inibisce la migrazione Aβ-indotta, e influenza la fagocitosi in linee cellulari e macrofagi umani da soggetti controllo; tuttavia, non ha effetto sui macrofagi dei pazienti AD. Co-ultraPEALut previene la chemiotassi Aβ-indotta e aumenta l'espressione di TREM2 nei macrofagi, probabilmente ristabilendo la loro capacità fagocitica. Gli anticorpi anti-Aβ riducono la chemiotassi Aβ-indotta ma non favoriscono la fagocitosi. I livelli di DBI e l'espressione di TSPO non aumentano nei pazienti A/A, i cui monociti non mostrano neanche alcuna alterazione in termini di attività chemotattica.
Nel complesso, questi risultati suggeriscono un coinvolgimento di Aβ42 nella chemiotassi monocitaria nell'AD e la presenza di una ridotta attività fagocitica nei macrofagi dei pazienti AD. I risultati non chiariscono completamente i meccanismi coinvolti nella chemiotassi Aβ-indotta, nonostante puntino chiaramente verso un coinvolgimento del recettore TSPO. Donepezil e Co-ultraPEALut sono emersi come agenti terapeutici validi per contrastare la neuroinfiammazione attraverso la modulazione di chemiotassi e fagocitosi, anche se il loro effetto sui pazienti AD necessita di ulteriori approfondimenti. D'altro canto, per quanto i livelli patologici di anticorpi anti-Aβ siano sufficienti a interferire con il reclutamento dei monociti, è necessario aumentare il loro livello cerebrale per avere un effetto protettivo in termini di fagocitosi dell'Aβ. Infine, i dati suggeriscono che il sistema DBI/TSPO potrebbe non essere coinvolto nella patogenesi del fenotipo agitazione/aggressività dei BPSD.
In futuro ci proponiamo di approfondire il ruolo dei recettori coinvolti nella chemiotassi e di completare la caratterizzazione del fenotipo fagocitico dei macrofagi periferici. Studi successivi serviranno anche a validare l'uso terapeutico dei composti testati. Infine, saranno necessari ulteriori esperimenti per comprendere se la neuroinfiammazione può giocare un ruolo nella patogenesi di altri tipi di BPSD.Background and Aims: Neuroinflammation is a key event in Alzheimer’s disease (AD) and is sustained by resident glial cells and blood derived monocytes attracted into the brain. Still, monocytes contribution to AD is controversial. Therefore, the aim of this study is to investigate monocytes recruitment in the AD brain and to understand their involvement in Aβ clearance. The contribution of CCR2 and TSPO receptors to the regulation of chemotaxis was assessed, toghether with that of TREM2 and its soluble form (sTREM2) to phagocytosis. Moreover, the disease-modifying potential of Donepezil, Co-ultraPEALut and anti-Aβ monoclonal antibodies (mAb) - in relation to their ability to influence these processes - was evaluated. Finally, the potential implication of neuroinflammation and the DBI/TSPO system in the agitation/aggression (A/A) cluster of Behavioral and Psychological Symptoms of Dementia (BPSD) was assessed. Materials and Methods: Boyden chamber chemotaxis assays and fluorescence microscopy-based phagocytosis assays were performed on monocytic cell lines and monocytes/macrophages from AD patients and controls. Oligomeric Aβ42 was used as chemoattractant and phagocytic target; the assays were also performed upon stimulation with Donepezil, Co-ultraPEALut and anti-Aβ mAb (at pathologically low levels). Expression of CCR2, TSPO and TREM2 were investigated through Real-time PCR and Western Blot analysis; plasma levels of sTREM2 were measured by ELISA. DBI levels were assessed by ELISA in CSF and serum of A/A patients. TSPO expression in lymphomonocytes from A/A patients was determined by Real-time PCR and Western Blot. Migration of monocytes from A/A patients was quantified through Boyden chamber assay. Results: Aβ42 promotes monocytes migration, but is not able to modulate CCR2 and TSPO expression. Monocytes from AD patients have reduced TREM2 expression, suggestive of limited phagocytic activity. Donepezil inhibits Aβ-induced migration, and impacts the phagocytic activity of cell lines and human macrophages from healthy controls; however, it fails to show any effect in macrophages from AD patients. Co-ultraPEALut prevents Aβ-induced chemotaxis and increases TREM2 expression in macrophages, probably recovering their phagocytic competence. Anti-Aβ mAb decrease Aβ-induced migration, but are not able to increase phagocytosis. DBI levels and TSPO expression do not increase in A/A patients, and monocytes from A/A patients do not show any difference in terms of chemotactic activity compared to their counterparts. Discussion: Taken together, these findings suggest an involvement of Aβ42 in the chemotaxis of monocytes in AD and a reduced phagocytic activity charachterizing macrophages from AD patients. The results fail to completely elucidate the mechanisms underlying Aβ-induced migration, even though they clearly point towards an involvement of TSPO in the process. Donepezil and Co-ultraPEALut emerge as useful therapeutic agents with the potential to counteract neuroinflammation by modulating chemotaxis and phagocytosis, despite treatment response in AD patients requiring additional investigations. On the other hand, an increase in specific anti-Aβ mAb in the brain of AD patient is required to deliver a protective effect in terms of plaque clearance, despite pathologically low intrathecal levels being already sufficient to interfere with monocyte recruitment. Finally, data suggest that the DBI/TSPO system may not be involved in A/A pathogenesis. Conclusion: In the future we propose to elaborate on the modulation of receptors involved in chemotaxis and to complete the characterization of the phagocytic phenotype of peripherally-derived macrophages. Future studies will be also aimed at validating the therapeutic use of the selected disease-modifying compounds. Finally, more experiments will be necessary to understand if neuroinflammation could play a role in the pathogenesis of other BPSD clusters.
17
Olsson, Shören, and Annika Vestman. "Vårdpersonals upplevelser av att vårda personer med demens som uppvisar BPSD-symtom." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för hälsovetenskap, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-11602.
Full textAbstract:
Dementia is a concept that describes different conditions when memory and cognitive abilities degenerate. Approximately 140 000 persons in Sweden suffers from some kind of dementia. Many are stricken with behavioral and psychological symptoms of dementia, BPSD. The aim of this study was to illuminate nursing staff’s experiences of caring for persons suffering from dementia and BPSD within municipal and institutional care. Four nurses, five assistant nurses and two nursing auxiliary participated in the study. Data were collected using a qualitative design via semi-structured interviews and were analyzed with content analysis and resulted in three categories: ” The experience of satisfaction and safety in the work; ”The experience of insecurity and insufficiency”; ”The experience of strength in work experience and skills”. The results showed that the staff feels secure with colleagues and with the way the group works when caring for persons suffering from dementia and BPSD. They feel a satisfaction in solving and managing with BPSD in a good way and are confident in interpreting the patient and understand the importance of appearance when caring for persons with dementia and BPSD. At the same time they have a wish and a need for supervision and education. They are of the opinion that the lack of resources, mainly too little staff, creates more situations with BPSD. In these situations they feel exposed. The results in the study are important knowledge and can be used by nurses, head of department and other job types in leading roles with the aim to increase understanding for and improve the working situation for nursing staff in the care of persons with dementia and BPSD, and within development work in dementia care.
18
Hallengren, Ida, and Lena Bizozzero. "Omvårdnadsåtgärder vid Beteendestörningar och Psykiska Symtom hos Demenssjuka personer i ordinärt och särskilt boende." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-7961.
Full textAbstract:
BAKGRUND: Demenssjukdom är vanligt förekommande hos äldre. Med ökat antal äldre i samhället kommer andelen demenssjuka personer också att öka. Det är vanligt med Beteendestörningar och Psykiska Symtom vid Demens (BPSD) och dessa kan påverka de demenssjukas livskvalitet negativt samt orsaka stort lidande. Omvårdnadsåtgärder för att minska förekomsten av BPSD beskrivs och kan sökas i aktuell omvårdnadsforskning. SYFTE: Studiens syfte var att, utifrån aktuell omvårdnadslitteratur, beskriva omvårdnadsåtgärder, vid BPSD, som distriktssköterskan kan använda i arbetet med demenssjuka personer på ordinärt eller särskilt boende. METOD: En allmän litteraturstudie baserad på 21 vetenskapliga artiklar genomfördes. RESULTAT: Resultatet visade att vissa förutsättningar för omvårdnadsåtgärder vid BPSD fanns. Omvårdnadspersonalen bör ha kunskaper om BPSD och omvårdnaden bör grundas på individanpassad vård med professionellt bemötande. Demenssjuka personers sinnen kan stimuleras för att hantera BPSD (musik-hörsel, beröring-känsel, ljus-syn). Fysisk aktivitet kan användas för att hantera BPSD. SLUTSATS: Det är oftast inte bara en omvårdnadsåtgärd som kan vara lämplig vid BPSD utan de kan med fördel användas tillsammans. Grunden bör dock utgöras av goda kunskaper om BPSD samt individanpassad vård.BACKGROUND: Dementia is common in the elderly. With the increasing number of elderly people in the community, the proportion of people with dementia will also increase. Behavioral and Psychological Symptoms in Demented individuals (BPSD) are common and these can affect the quality of life negatively and cause great suffering. Nursing interventions to reduce the prevalence of BPSD are described and can be found in current nursing research. OBJECTIVE: The study aimed to describe nursing interventions for BPSD, such as the district nurse can use in the work with individuals with dementia in ordinary and special housing. METHOD: A literature review based on 21 scientific articles was implemented. RESULTS: The results showed that there are certain prerequisites for nursing interventions in BPSD, the nursing staff should have knowledge of BPSD and care should be based on individualized care with a professional approach. Senses in individuals with dementia can be activated to manage BPSD (music-hearing, touch- sensory, light-vision). Physical activity can be used to manage BPSD. CONCLUSION: It's usually not just one nursing intervention that may be appropriate for BPSD, they can be used together. The foundation should consist of knowledge of BPSD and individualized care.
19
Tasci, Gulseren, and Tetyana Schönning. "Effekter av icke-farmakologiska metoder vid beteendemässiga och psykiska symtom hos personer som lever med Alzheimers sjukdom : En litteraturöversikt." Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-21673.
Full textAbstract:
Bakgrund: Alzheimers sjukdom (AD) är den vanligaste formen av demenssjukdomar och antalet människor som insjuknar i AD förväntas öka kraftigt med tiden. Dessutom kännetecknas personer med AD ofta av beteendemässiga och psykiska symtom (BPSD) som kan innefatta agitation, depression, vanföreställningar, oro, ångest, hallucinationer, sömnrubbningar, rastlöshet och apati. Dessa symtom kan orsaka lidande hos patienten och är svåra att hantera för både vårdgivaren och anhöriga, samt försvårar omvårdnadsarbetet. Syftet var att beskriva icke-farmakologiska metoder och effekter av dessa metoder vid omvårdnad av personer med Alzheimers sjukdom som har beteendemässiga och psykiska symtom. Metod: En litteraturöversikt bestående av 16 utvalda kvantitativa forskningsartiklar har genomförts. Artiklarna publicerades mellan år 2006-2016. Resultat. De studerade icke-farmakologiska metoderna var musikterapi, vissa typer av massage, reminiscence-terapi, vårdhundterapi och ljusterapi. Resultaten visade att icke-farmakologiska metoder kan ha en varierande effekt på BPSD. Litteraturöversikten visade att musikintervention var mest effektiv för att minska agitationsbeteende. Individualiserad musik i samband med speciella minnen minskade stress, fobier hos personer med svår demens. Intervention av handmassage, aromaterapi, taktil massage och terapeutisk beröring minskade aggression och agitationsbeteende. Vissa studier visade dock att fotmassageintervention och vårdhundterapi kunde öka verbal aggressivitet hos personer med demens, medan en annan studie visade att djurassisterade aktiviteter kunde minska nedstämdhet medan glädje och generell uppmärksamhet ökade. Effekten av ljusbehandling var förbättrad sömn, minskad depression, agitation och ätstörningar. Slutsats. Icke-farmakologiska metoder kan minska beteendemässiga och psykiska symtom hos personer med Alzheimers sjukdom, dock med varierande effekt. De varierande resultaten kan tolkas som att icke-farmakologiska metoder bör individanpassas och att det behövs vidare forskning inom området.Background: Alzheimer's disease (AD) is the most common of dementia and the number of people diagnosed with AD is expected to rise significantly over time. In addition, people diagnosed with AD often exhibit the Behavioural and Psychological Symptoms of Dementia (BPSD), which include agitation, depression, delusions, agitation, anxiety, hallucinations, sleep disturbances, anxiety and apathy. These symptoms can cause suffer to the patient and is difficult to manage for both the caregiver and family members, as well as hampers nursing. Aim: the aim was to describe non-pharmacological methods and effects of these methods when caring for people with Alzheimer's disease who have behavioural and psychological symptoms. Method: a literature review consisting of 16 selected quantitative research articles has been performed. The selected articles ware published between years 2006- 2016. Results: The studied non-pharmacological methods were: music therapy, certain types of massage, reminiscence therapy, dog therapy and light therapy. The results showed that non-pharmacological methods can have a varying effect on BPSD. The literature review showed that music intervention was most effective in reducing agitated behaviour. Individualized music in conjunction with special memories reduced stress, phobias for persons with severe dementia. The hand massage, aroma therapy, tactile massage and therapeutic touch decreased aggression and agitated behaviour. Some studies showed that foot massage intervention and dog therapy could increase the verbal aggression for people with dementia, while another study showed that animal-assisted activities could reduce depression and increase joy and general attention. The effect of light therapy was an improved sleep, decreased depression, agitation, and eating disorders. Conclusions: non-pharmacological nursing interventions can reduce behavioural and psychological symptoms for people with Alzheimer's disease, however, with varying effect. The varying results can be interpreted as following: nonpharmacological nursing interventions should be adapted in each individual case and that there is a need for further research in this area.
20
Ekman, Emelie, and Ericsson Marielle Welander. "Personcentrerad omvårdnad till personer med demenssjukdom." Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-5546.
Full textAbstract:
Syfte: Litteraturstudiens syfte var att beskriva åtgärder som kan användas för att ge personcentrerad omvårdnad till personer med demenssjukdom samt beskriva hur beteendemässiga och psykiska symtom vid demens (BPSD) påverkas av personcentrerad omvårdnad. Metod: Litteraturstudien innefattade 17 artiklar med såväl kvalitativ som kvantitativ ansats och söktes i databaserna Cinahl och Pubmed. Resultat: Utbildning i personcentrerad omvårdnad gav omvårdnadspersonalen ökad förståelse för personen och insikt i hur stor påverkan deras egen inställning och attityd hade på personer med demens. Genom att skapa livsberättelser kunde omvårdnadspersonalen möta personens behov och ge en identitet till personen. En personlig miljö ansågs betydelsefull för att minska förvirring och oro hos personer med demens, bidrog till personcentrering och stärkte identiteten hos personen. Personcentrerad omvårdnad kunde minska BPSD, till fördel för personen med demens, närstående och omvårdnadspersonal. Personfokusering istället för objektfokusering samt ökat tålamod reducerade motståndet till omvårdnad och agitation. Konklusion: Resultatet visade att det finns åtgärder för att ge en personcentrerad omvårdnad och att en personcentrerad omvårdnad minskar BPSD.
21
Grozdanic, Mersiha, and Linda Gustafsson. "Symtom och omvårdnadsåtgärder bland personer med beteendemässiga och psykiska symtom vid demens : en registerstudie." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-28610.
Full textAbstract:
I Sverige finns det ca 150 000 personer som lider av demenssjukdom. Hos 90 procent av dessa förekommer beteendemässiga och psykiska symtom vid demens (BPSD). BPSD avser symtom som vanföreställningar, hallucinationer, agitation, depression, ångest, upprymdhet, apati, hämningslöshet, irritabilitet, motoriskt avvikande, sömnproblem och aptit. Syftet med studien var att kartlägga registrerade omvårdnadsåtgärder relaterade till beteendemässiga och psykiska symtom vid demens skattade i tre kommuner i sydvästra Sverige. Studien är en deskriptiv retrospektiv registerstudie som studerar historiska mätdata inmatad i BPSD-registret, gällande beteendemässiga och psykiska symtom vid demens samt dess omvårdnadsåtgärder. Studien innefattar registreringar på personer med demenssjukdom och beskrivs kvantitativt. Urvalet i studien är de registreringar där personerna erhållit omvårdnadsåtgärder för beteendemässiga och psykiska symtom vid demens i de tre kommunerna mellan åren 2011-2014. Sammanlagt inkluderades 621 registreringar. Symtomen som visade sig vara mest frekventa vid skattningarna var agitation, irritabilitet samt motoriskt avvikande. De mest registrerade omvårdnadsåtgärderna vid beteendemässiga och psykiska symtom vid demens visade sig vara, lugn ljudmiljö, massage, fysisk aktivitet och musik. Det behövs mer kunskap om omvårdnadsåtgärder och hur dessa kan underlätta symtomen och öka livskvalitén för personer med demenssjukdom.About 150 000 people in Sweden are suffering from dementia. 90 percent of these experience behavioral and psychological symptoms of dementia (BPSD). BPSD refers to symptoms such as delusions, hallucinations, agitation, depression, anxiety, euphoria, apathy, disinhibition, irritability, aberrant motor behavior, problem sleeping and problems with appetite. The goal of this study was to identify the registered nursing measures related to behavioral and psychological symptoms of dementia estimated in three municipalities in southwestern Sweden. The study is a descriptive retrospective registry study that looks at historical data in the BPSD registry with regard to behavioral and psychological symptoms of dementia and its nursing measures. The study is described quantitatively and includes registrations of people with dementia. The selected records in the study are those where people received nursing interventions for behavioral and psychological symptoms of dementia in the three municipalities between the years 2011-2014. 621 registrations were included. The symptoms that turned out to be most frequent in the estimates were agitation, irritability, and aberrant motor behavior. Most registered nursing measures in behavioral and psychological symptoms of dementia included quiet environment, massage, physical activity and music. More knowledge is needed about the nursing interventions and how these can facilitate the symptoms and increase quality of life for people with dementia.
22
Frisk, Emma, and Rebecca Åström. "Djurterapins inverkan på människor med demenssjukdom och andra kognitiva sjukdomar- en litteraturöversikt." Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-21721.
Full textAbstract:
Bakgrund: I Sverige insjuknar varje år ungefär 25 000 människor i någon form av demenssjukdom, en sjukdom som ökar världen över och troligtvis kommer att fördubblas inom de närmsta 20 åren. Demenssjukdom drabbar hjärnan vilket påverkar minnet och den kognitiva förmågan och kan ge beteendemässiga och psykiska symtom (BPSD). Studier visar att nio av tio personer någon gång kommer att visa symtom som ångest, oro, vandrande och aggressiva beteenden. Läkemedelsadministrering för att behandla symtom som oro, ångest och agiterande beteenden är inte ovanligt. Dock kan läkemedel ofta orsaka biverkningar hos äldre människor. Att istället använda djurterapi för att behandla symtom som kan uppstå vid demenssjukdomar kan ses som ett positivt alternativ då studier visat att djurterapi har en positiv inverkan på människan med demenssjukdom och andra kognitiva sjukdomar. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva vilken inverkan djurterapi har på människor med demenssjukdom och andra kognitiva sjukdomar. Metod: Studien är en litteraturöversikt baserad på artiklar med kvantitativ och kvalitativ ansats (n=15). Resultat: Resultatet av denna litteraturstudie visar att djurterapi ger minskad stressnivå, minskat uppvisande av aggressiva beteenden, färre vanföreställningar, minskad ångest, nedstämdhet, sorgsenhet, depressiva symtom och apatiska beteenden samt ökning av glädje, lycka, engagemang, vakenhet, medvetenhet, verbala uttryck samt ökat minne. Konklusion: Resultatet tyder på att djurterapi med fördel kan användas som alternativ eller kompletterande behandling för människor med demenssjukdom. Dock ser författarna att utökad forskning behövs för att se långvarig inverkan av djurterapins effekter.Background: Each year about 25 000 people in Sweden get affected with dementia. The disease increases worldwide and is likely to double within the next 20 years. Dementia affects the brain, which affects memory and cognitive ability and can cause behavioral and psychological symptoms (BPSD). Studies show that nine out of ten people at some time will show symptoms such as anxiety, agitation, wandering and aggressive behaviors. Drug administration to treat symptoms such as agitation, anxiety and agitating behavior is not unusual. Drugs are often likely to cause side effects in older people. If animal-assisted therapy can be used to treat the symptoms that can occur in dementia it can be seen as a positive alternative when studies have shown that animal therapy has a positive effect on people with dementia. Aim: The purpose of this study was to describe the impact of animal-assisted therapy on people with dementia and other cognitive diseases. Method: The study is a literature review based on articles with qualitative and quantitative approach (n = 15). Results: The results of this study show that animal therapy reduces stress levels, decreased production of aggressive behaviors, fewer delusions, decreased anxiety, depression, sadness, depression and apathetic behavior, and increase joy, happiness, commitment, alertness, awareness, verbal and increased memory. Conclusion: The results indicate that animal therapy can be advantageously used as an alternative or complementary therapy for people with dementia. However, the authors think that expanded research is needed to see long-term effects of animal therapy's effects.
23
Karlsson, Patrik. "Sjuksköterskors kunskaper om demenssjukdom och arbetssätt i att lindra beteendemässiga och psykiska symtom vid demens : En kvantitativt undersökande studie bland sjuksköterskor som arbetar vid postoperativa vårdavdelningar i Sverige." Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-30138.
Full textAbstract:
Bakgrund Personer med demenssjukdom har stor risk att utveckla beteendemässiga och psykiska symtom efter kirurgi vilket ställer höga krav på omvårdnadsarbetet i det postoperativa förloppet. Aktuell forskning som undersöker sjuksköterskor som har hand om denna patientgrupp i det postoperativa förloppet är begränsad och med anledning med detta ansågs det värdefullt att genomföra en studie som undersöker detta fenomen närmare. Syfte Studien syftade till att undersöka sjuksköterskors kunskaper om demenssjukdom samt beskriva sjuksköterskors arbetssätt i att lindra beteendemässiga och psykiska symtom hos personer med demenssjukdom som genomgått kirurgi. Metod Detta var en deskriptiv tvärsnittsstudie vilken använde sig av en onlinebaserad enkätundersökning som datainsamlingsmetod. Instrumentet Basic Knowledge of Alzheimer’s Disease (BKAD) användes för att testa kunskaper om den vanligaste typen av demenssjukdom. Kunskapen om beteendemässiga och psykiska symtom vid demens och metoder som sjuksköterskor använder sig av för att lindra dessa undersöktes genom utformade frågeställningar. Data inhämtades från januari till april månad år 2019 och totalt deltog 50 sjuksköterskor. Resultat Kunskapen om Alzheimers sjukdom var bristande och likaså även kunskapen om hur man behandlar beteendemässiga och psykiska symtom vid demens. Sjuksköterskors möten med denna patientgrupp rankades överlag som svåra och det visade sig att sjuksköterskor hade haft flertalet sådana möten i den postoperativa vårdverksamheten. Vidare rapporterades det att sjuksköterskors utbildning i demensvård från den grundläggande sjuksköterskeutbildningen var minimal och att utbildning i demensvård borde höjas i den grundläggande sjuksköterskeutbildningen. Slutsats och kliniska implikationer Demensvård som läroämne bör få större omfattning i den grundläggande sjuksköterskeutbildningen. Utbildningsinsatser bör prioriteras för att höja sjuksköterskors kunskaper om vård för personer med demenssjukdom genom organisatoriskt och pedagogiskt stöd. Om kunskapen i demensvård höjs torde även omvårdnaden för personer med demenssjukdom bli bättre.Background People with dementia have a great risk of developing behavioral and psychological symptoms after surgery. This puts challenges on the nurses’ care for these patients. Current research that investigate nurses’ who care for these individuals in the postoperative phase is limited. Therefore, it was considered being important to investigate this phenomenon further. Aim The study sought to investigate nurses’ knowledge of dementia, and their work methods in alleviating behavioral and psychological symptoms in dementia for people who had undergone surgery. Method The study was carried out as a descriptive, cross-sectional study using online surveys. The Basic Knowledge of Alzheimer’s Disease (BKAD) was used to test participants’ knowledge of Alzheimer’s disease. The knowledge of behavioral and psychological symptoms in dementia, and nurses’ working methods to alleviate these behaviors and symptoms was investigated by using developed questions. The study collected data from January to April, 2019 and a total of 50 nurses’ participated. Result There was a deficit in the knowledge of Alzheimer’s disease, and also in the knowledge of how to treat behavioral and psychological symptoms in dementia. Nurses’ reported an overall difficulty in treating a person suffering from behavioral and psychological symptoms, and nurses’ also reported having several encounters with a person with dementia in the surgical ward. Nurses’ stated that training in dementia care in the baccalaureate program was low, and for this reason nurses’ stated that they wished that dementia care would get more attention. Conclusion and clinical implication Dementia care in the baccalaureate program would benefit from getting more attention. Different interventions in education of dementia care by using organizational support ought to be implemented in this process. If the knowledge of dementia care is increased there is a chance that the care for these individuals would become better.
24
Stjernström, Maria, and Catrin Pårs. "Effekten av icke-farmakologiska behandlingar i omvårdnaden av personer med demens och beteendemässiga och psykiska symtom : En litteraturstudie." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-17970.
Full textAbstract:
Background: The prevalence of dementia increases both in Sweden and in the rest of the world. People with dementia often display some types of behavioral and psychological symptoms. These symptoms include, among other things, aggressiveness, inactivity, activity disturbance, anxiety, hallucinations and depression. The symptoms can create a negative impact of those with dementia, their caregivers and their next of kin. Aim: To describe the effect of non-pharmacological treatments have on the behavioral and psychological symptoms of people with dementia. Also describe the methodological aspect data collection. Method: This literature study had a descriptive design. Fourteen scientific articles with quantitative research design were included and were found on the database PubMed. The articles were published between the years 2004-2014 and were written in English. Result: Different non-pharmacological treatments had variable effects on behavioral and psychological symptoms. Treatments of music had effect and reduced aggressiveness, inactivity, depression, hallucinations and anxiety. Music also had a long term effect on activity disturbance. Snoezelen reduced aggressiveness, and also inactivity. Dog-assisted-therapy had positive effect on inactivity and also reduced the level of anxiety. Tactile massage had a positive effect on physical aggressiveness. Some of the non-pharmacological treatments did not have effects on behavioral and psychological symptoms, and also increased verbally aggressiveness. Conclusion: The result of this study indicates that non-pharmacological treatments need to be individualized and that the nurse should be alert to the reactions of the patient during treatment. Varying results in effects also shows for more research on this topic in order to strengthen the evidence.
25
Keder, Marie, and Agnes Lingegård. "Musik som symtomlindrande omvårdnadsåtgärd vid demenssjukdom : en litteraturöversikt." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3420.
Full textAbstract:
Demenssjukdomar är progressiva sjukdomar som inte går att bota. Det är vanligt förekommande att personer med demenssjukdom drabbas av beteendemässiga och psykiska symtom (BPSD). Omvårdnadsmål inom demensvården är att lindra symtom, öka välbefinnande och livskvalitet samt stärka hälsa utifrån ett holistiskt synsätt. Musiken har tidigare visat positiv inverkan på livskvalitet och välbefinnande inom hälso- och sjukvård. Vid demenssjukdom kan symtom av sjukdomen vara ett hinder för livskvalitet och välbefinnande.
26
Franzén, Sanna, and Elin Nilsson. "Betydelsen av identifiering och behandling av smärta hos personer med demens och personer med BPSD : en litteraturöversikt." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-2398.
Full textAbstract:
Demens är ett samlingsnamn för olika symptom orsakade av hjärnskador som kan yttra sig på många olika sätt beroende på var hjärnskadan finns. Demens påverkar varje person olika, beroende på sjukdomens påverkan och personens personlighet innan hen blev sjuk. I stort sett alla personer med demenssjukdom riskerar att någon gång under sjukdomsförloppet drabbas av beteendemässiga och psykiska symptom [BPSD] som en följd av sin sjukdom. BPSD omfattar olika symtom såsom aggressivitet, vandring, skrik, plockande, störd dygnsrytm, hallucinationer, vanföreställningar, depressioner och ångest. Symptomen orsakar lidande för både den drabbade och dess närstående, och vårdpersonal har ofta svårt att bemöta dem. En utredning av BPSD syftar till att bedöma och därefter åtgärda bakomliggande orsaker till BPSD och första prioritet i behandlingen av BPSD är att i varje enskilt fall åtgärda orsakerna eller de utlösande faktorerna till symtomen. Vid ett nytillkommet symtom eller beteende hos personen med demenssjukdom ska andra nytillkomna tillstånd misstänkas då det kan vara andra sjukdomar eller skador som ligger bakom. Smärta kan till exempel ligga till grund för utåtagerande beteende som aggressivitet, agitation och konstant ropande. Det finns även ett säkerställt samband mellan smärta och depression. Smärtbedömning är ett viktigt hjälpmedel för att ställa diagnos och sätta in adekvat behandling mot smärta. Smärtbedömning kan försvåras av kognitiv nedsättning. Vid nedsatt kognitiv funktion kan nytillkomna förändringar i uttrycksätt eller funktion så som plötsliga gångsvårigheter, gråt eller depressiva uttryck antyda att personen har smärta. Hos en person med demenssjukdom i avancerat skede kan smärta vara mycket svårt att diagnostisera och det är vanligt att vårdpersonal underskattar patientens smärta. Studiens syfte var att belysa hur smärta kan identifieras och lindras hos personer med demenssjukdom samt vilken betydelse smärtlindringen kan ha för BPSD. Metoden som har använts är litteraturöversikt och 15 studier har inkluderats efter sökningar i databaserna PubMed och CINAHL. Efter analys av de 15 studierna har fyra teman hittats som presenteras i resultatet. Resultatet påvisar att smärtskattningsverktyg, särskilt verktygen av observationstyp, kan vara ett bra hjälpmedel för att göra smärtbedömning av personer med demenssjukdom, men flera studier visar dock på att det finns risk för felskattning och att smärtskattningsverktyg kan ge falska positiva svar på smärta. Sjuksköterskor vittnar även om att det upplevs svårt att tolka smärtskattningsverktygens poäng, och att de smärtbeteenden som personer med demenssjukdom uppvisar också är svåra att särskilja från beteende orsakade av andra orsaker. Vid identifierad och konstaterad smärta visar studier att farmakologisk smärtbehandling av smärta har god effekt inte bara på smärtan utan även mot olika beteendeförändringar. Individanpassade åtgärder mot misstänkta smärtbeteenden kan ha effekt på BPSD men kan även försena adekvat farmakologisk smärtbehandling. Slutsatsen är att för att minska BPSD genom att lindra smärtan hos personer med demenssjukdomar är det viktigt med en korrekt smärtbedömning, något som visat sig inte vara helt enkelt. Nyckelord: Demens, smärta, smärtskattning, BPSD.
27
Eriksson, Maria, and Dana Jansson. "Robotdjur som omvårdnadsintervention - i samband med beteendemässiga och psykologiska symtom vid demenssjukdom : En litteraturstudie." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-81646.
Full textAbstract:
Introduktion/Bakgrund: Demenssjukdom är en kronisk sjukdom och idag finns ännu inget botemedel. Behandling syftar till att lindra symtom för att skapa en meningsfull vardag samt främja god livskvalitet. Beteendemässiga och psykologiska symtom är vanligt förekommande vid demenssjukdom (BPSD). Tidigare studier har påvisat att psykosociala interventioner vid BPSD är en lämplig metod för symtomlindring och kan bidra till ökad livskvalitet. Den senaste innovationen inom demenssjukvård är högteknologiska robotdjur. Robotdjuren har utvecklats för vårdpersonal i syfte att användas som alternativ intervention för att lindra symtom vid demenssjukdom samt främja god livskvalitet. Syfte: Litteraturstudiens syfte är att belysa hur användandet av robotdjur som omvårdnadsintervention kan påverka beteendemässiga och psykologiska symtom vid demenssjukdom. Metod: Litteraturstudie genomförd utifrån 9 steg av Polit & Beck (2012). Databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO har använts för att finna artiklar och totalt inkluderades 17 i studiens resultat. Resultat: Robotdjurs påverkan på beteendemässiga och psykologiska symtom genererade i två teman, Bidrar till interaktion & påverkar symtom samt Inverkar beroende på personliga förutsättningar. Resultatet varierar i utfall beroende på personliga faktorer så som bakgrundshistoria, hälsostatus samt kognitiv funktion. Slutsats: Användandet av robotdjur bör anpassas utifrån individen då grad av demenssjukdom, bakgrundshistoria samt tillfällig hälsostatus kan ha en betydande roll i interventionens utfall.
28
Svanberg, Maria, and Ulrika Svensson. "Sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med demenssjukdom som utvecklat BPSD : En allmän litteraturöversikt." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsovetenskaper, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-19617.
Full textAbstract:
Bakgrund: I takt med att människan blir allt äldre ses en ökning av att fler drabbas av en demenssjukdom. På grund av nedsatt kommunikationsförmåga vid demenssjukdom är det många patienter som utvecklar någon form av beteendemässiga och psykiska symtom vi demenssjukdom (BPSD). Sjuksköterskor som arbetar inom demensvården upplever ofta både verbalt och icke verbalt våld, som kan leda till en svår arbetssituation för sjuksköterskor. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med demenssjukdom som utvecklat BPSD. Metod: En allmän litteraturöversikt där 11 vetenskapliga artiklar granskades. Resultat: Resultatet visar att sjuksköterskor ofta upplever någon form av BPSD i vården av patienter med demenssjukdom. De beskriver situationen som komplex och att etiska konflikter ofta uppstår. Sjuksköterskor ser BPSD som en naturlig del av demensprocessen. Personcentrerad vård, miljöanpassning samt bemötandet ses som främjande åtgärder och minskar risken att BPSD uppstår. I vissa fall kan läkemedel krävas för att minska lidande. Slutsats: Studien visar att sjuksköterskors upplevelser av BPSD i stor utsträckning påverkar sjuksköterskors välbefinnande och hälsa. Studien belyser vikten av förstående chefer, ett öppet arbetsklimat samt utbildning och kunskap som viktiga faktorer.Background: As people get older, there is an increase in more people suffering from dementia. Due to impaired communication skills in dementia, many patients develop some form of behavioral and mental symptoms in dementia (BPSD). Nurses who work in dementia care often experience both verbal and non-verbal assault, which can lead to a difficult work situation for nurses. Aim: The aim of the study was to shed light on nurses' experiences of caring for patients with dementia who have developed BPSD. Method: A general literature review where 11 scientific articles were reviewed. Results: The results show that nurses often experience some form of BPSD in the care of patients with dementia. They describe the situation as complex and that ethical conflicts often arise. Nurses see BPSD as a natural part of the dementia process. Person-centered care, environmental adaptation and treatment are seen as preventative measures and reduce the risk of BPSD occurring. In some cases, medication may be required to reduce suffering. Conclusion: The study shows that nurses 'experiences of BPSD to a large extent affect nurses' well-being and health. The study highlights the importance of understanding managers, an open work climate and education and knowledge as important factors.
29
Mollakuqe, Shaka, and Tea Stankovic. "Sjuksköterskans erfarenhet av att bedriva personcentrerad vård relaterat till personer med demenssjukdom : En kvalitativ intervjustudie." Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-30510.
Full textAbstract:
Bakgrund: Invånare i Sverige uppnår högre ålder än tidigare och fler diagnostiseras med demenssjukdom. Vården av personer med demenssjukdom är väldigt sårbar och forskning har visat att personcentrerad vård kan skapa bättre livskvalitet för denna grupp. Genom att förstå sjuksköterskans erfarenhet av att arbeta med personcentrerad vård hoppas vi kunna belysa fördelar men även hinder i vården av personer med demenssjukdom och förhoppningsvis ge förslag för utveckling. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans erfarenhet av att använda personcentrerad vård i vården av personer med demenssjukdom Metod: En intervjustudie utfördes med 8 sjuksköterskor som arbetar med personer med demenssjukdom och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Intervjuerna genomfördes i 2 län. De transkriberade intervjuerna analyserades med en manifest innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskans erfarenhet av att använda personcentrerad vård baseras mycket på tid för utbildning och handledning av kollegor, men även av kunskap för personcentrerad vård. Livsberättelsen spelar en central roll i utformningen av både vården och miljön kring personen. Slutsats: Sjuksköterskor som arbetar med personer med demens behöver mer tid för utbildning och handledning för att kunna ge bättre personcentrerad vård utifrån personens enskilda behov.Background: Swedens population is getting older then before and more are diagnosed with dementia. Caring for people with dementia is very vulnerable and research shows that person centered care can increase quality of life. By understanding the nurse´s experiance of working person centered can contribute to development of this type of care but also illustrade obstacles the nurses are facing. Aim: To describe the nurse's experience of using person-centered care in the care of people with dementia Methods: Qualitative interview study. 8 nurses that work with dementia care were interviewed in two different countys in Sweden. The transcribed interviews were analyzed with a manifest content analysis. Result: The result showed that the nurse's experience of using person-centered care is based on time for training and supervision of colleagues, but also on knowledge for personal center care. The life story plays a central role in the design of both the care and the environment around the person. Conclusion: Nurses working with people with dementia need more time for education and supervision to be able to provide better person-centered care based on the persons individual needs.
30
Eng, Veronica. "Vårdhundens påverkan på personer med demenssjukdom- En litteraturöversikt." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för omvårdnad, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-32051.
Full text
31
Algernon, Malin, and Malin Dahlgren. "Fysisk beröring som behandlingsmetod vid beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-1065.
Full textAbstract:
SAMMANFATTNING Bakgrund Demenssjukdom innebär att hjärnceller skadas och dör vilket leder till att hjärnans funktioner bryts ned med en kognitiv funktionsnedsättning till följd. Vidare försämras vanligtvis minnet och den drabbades personlighet kan komma att påverkas. Även förmågan att kommunicera försämras och uppfattningen och förståelsen för omgivningen kan förvanskas. Det beräknas att cirka 90 procent av alla svårt demenssjuka personer någon gång drabbas av beteendemässiga och psykiska symtom. Exempel på dessa symtom kan vara agitation, aggression, ångest och sömnstörningar. Behandlingen mot beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) ska inriktas mot en individuell omvårdnad men kan kombineras med farmakologisk behandling vid behov. Det har dock visat sig att många demenssjuka personer står på kontinuerlig farmakologisk behandling och att denna saknar ordentlig effekt och leder till allvarliga biverkningar. En alternativ behandlingsmetod till den farmakologiska behandlingen skulle kunna vara fysisk beröring. Syfte Att beskriva effekter av fysisk beröring på beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD). Metod För att svara på syftet utformades föreliggande uppsats som en litteraturstudie i vilken 16 artiklar har granskats. Resultat Resultatet visar på att olika beröringsmetoder har varierande effekter på olika beteendemässiga och psykiska symtom. En förbättring av kommunikation och välbefinnande kunde också ses. Massage i olika former visade överlag på de tydligaste effekterna med en minskning av agitation och aggression, reducerade stressnivåer, förbättrad sömn, ökad kommunikation samt bättre välbefinnande som följder av behandling. Både närstående samt vårdpersonal ställde sig positiva till fysisk beröring som behandlingsmetod och uttryckte bland annat att relationen mellan givare och mottagare förbättrades. Slutsats Fysisk beröring visade på positiva effekter och skulle kunna utgöra en alternativ eller komplementär behandlingsmetod till farmakologisk behandling av beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom. Vidare skulle beröring kunna användas i omvårdnaden av demenssjuka personer för såväl direkt symtomlindring som för att öka välbefinnande. Beröringen kan ges av såväl närstående som vårdpersonal. Vidare sågs inga tydliga bieffekter av behandlingen, dock var reaktionerna på beröring individuella vilket bör tas hänsyn till.
32
Staffan, Johanna, and Oldgren Sofia Tucan. "Effekter av att använda musik som omvårdnadsåtgärd för personer med demenssjukdom – En litteraturöversikt." Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-27665.
Full textAbstract:
Bakgrund: Människor blir idag allt äldre och demenssjukdomar förväntas bli ett växande problem. Inget bot finns men symtom kan hämmas genom farmakologiska behandlingar, dock ofta med flera biverkningar. Personer med demenssjukdom utvecklar ofta beteendeförändringar som kan vara svåra att bemöta för vårdgivare. I och med sjukdomens karaktär och olika förekommande symtom är en god och personcentrerad vård att föredra för att främja vårdtagarens delaktighet och integritet. Syfte: Att sammanställa och beskriva aktuell forskning om vilka effekter musik har som omvårdnadsåtgärd inom demensvård. Metod: Studien är en litteraturöversikt baserad på (n=18) artiklar från tio länder. Databaserna CINAHL, Pubmed och Web of Science användes och de artiklar som inkluderats är av kvantitativ ansats (n=12), kvalitativ ansats (n=5) samt Mixed method (n=1). Efter analys har skillnader och likheter i artiklarnas resultat skapat teman och subteman. Resultat: Musikinterventioner hade positiva effekter, bland annat gällande BPSD, kognitiva funktioner och psykofarmakologisk behandling. Musik kunde även bidra till en ökad samhörighet mellan vårdgivare och personer med demenssjukdom. Anhörigas och vårdgivares uppfattningar om musikens effekter var blandade, åsikterna var dock samstämmiga om att musik bör användas som omvårdnadsåtgärd. Slutsats: Musik har en positiv påverkan på personer med demenssjukdom och BPSD genom att fungera som en personcentrerad åtgärd inom omvårdnaden och bör implementeras mer.Background: People are growing older and dementia is expected to become an increasing problem. There is no available cure, but symptoms can be inhibited by pharmacological treatments, often with side effects. People with dementia often develop behavioral changes that are difficult to respond to for caregivers. With the nature of the disease and the different symptoms occuring, a person-centered care is preferable to promote participation and integrity. Aim: To conclude current research on the effects of music in the nursing care of people with dementia. Method: A literature review based on (n=18) articles from ten countries. Quantitative (n=12), qualitative (n=5) and mixed method (n=1) articles were used from CINAHL, Pubmed and Web of Science. After the analysis, differences and similarities in the articles created themes and subthemes. Results: Music interventions proved to have positive effects, regarding BPSD, cognitive functions and psychopharmacological treatment. Music could contribute to increased association between caregivers and people with dementia. The caregivers and family members' perceptions of the effects of music were mixed, however, the views were consistent that music should be used as a nursing measure. Conclusion: Music has a positive impact on people with dementia and BPSD by acting as a person-centered nursing measure and should be implemented more.
33
Fehrman, Dunder Åsa, and Susanne Jönsson. ""Det gäller att få med alla på tåget" : En studie av implementeringen av ett kvalitetsregister för personer med demenssjukdom." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-17648.
Full textAbstract:
Due to deficiency in dementia care, the government has commissioned the National Board of Health and Welfare to develop national guidelines for health care services to people with dementia and support for their relatives. It has been allocated stimulus funds that may be applied for to work on improvements in dementia care. In August 2010 these guidelines formed the basis for a decision made that collaboration would take place between the county and the municipalities regarding dementia care in Halland, named Anna's path. The aim of this study is to investigate, analyse and describe how our respondents in the project Anna’s path are planning and preparing for the implementation of the registry of quality BPSD - Behavioural and Psychological Symptoms of Dementia. Another aim is to investigate how the quality registry will promote dementia care and what possible difficulties and obstacles that may be identified during the implementation process. The method is, in social work, a qualitative study. The result showed that respondents from the project Anna’s path felt that it is important for care staff to see the need of registry of quality, otherwise it tended to fail. Time, information and key staff devotion were, according to the respondents, crucial for the result of the implementation. Our respondents were positive about the registry of quality and that it will be important for future dementia care.
34
Berg, Annalena, and Olivia Lunnergård. "Välstämd vård : musikens mening för omvårdnad av personer med demens." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-2909.
Full textAbstract:
Bakgrund Demens är en progressiv och irreversibel sjukdom med beteendemässiga och psykiska symtom. Kunskap om personer med demens tidigare erfarenheter underlättar samspelet mellan person och vårdpersonal. Vid personcentrerad omvårdnad ses individen som en helhet och hänsyn tas till personen bakom sjukdomen. När aktiviteter anpassas utefter individens förmåga och resurser skapas en meningsfull vardag för personer med demens, vilket anses vara en betydelsefull del av omvårdnaden. Kultur i vården kan ge positiva hälsoeffekter och musik kan användas som ett verktyg. Musik kan frambringa såväl positiva som negativa känslor och därför bör vårdpersonal vara medvetna om och ha kunskap i hur musik kan underlätta välmåendet hos personer med demens. Syfte Syftet var att beskriva hur musik påverkar personer med demens på vårdhem. Metod En allmän litteraturöversikt genomfördes för att besvara syftet. Studien baserades på 16 vetenskapliga artiklar sökta från databaserna CINAHL och PubMed. Artiklarna kvalitetsgranskades, analyserades och tre teman utkristalliserades. Resultat Resultatet i litteraturöversikten manifesterades i tre teman (Valet av musik var betydelsefullt, Symtom, beteende och välbefinnande påverkades, Vårdrelationer förändrades) som svarade på studiens syfte. Musik underlättade interaktion och kommunikation mellan person och vårdpersonal, reducerade BPSD och ökade välmåendet hos personer med demens. Användandet av musik som speglade personen visade på betydande roll i musikinterventionernas utfall. Slutsats När hänsyn togs till personen bakom sjukdomen, hade musik positiv inverkan på personer med demens och gav individen möjlighet att finna mening.
35
Sjöstrand, Victor, and Emelie Lindblad. "Aspekter av personcentrerad vård vid beteendemässiga och psykologiska symtom vid demenssjukdom : En litteraturstudie." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-75294.
Full textAbstract:
Bakgrund: Demenssjukdom är en diagnos och ett samlingsnamn för en rad kognitiva symtom som orsakas av hjärnskador. BPSD är en förkortning av beteendemässiga och psykologiska symtom vid demenssjukdom. Cirka 90% av dom med demenssjukdom drabbas någon gång av BPSD, vilket kan medföra ett onödigt lidande hos personer med demenssjukdom. Socialstyrelsen rekommenderar att arbeta utifrån ett personcentrerat förhållningssätt vid BPSD. Syfte: Syftet var att belysa aspekter av personcentrerad vård vid beteendemässiga och psykologiska symtom vid demenssjukdom. Metod: En litteraturstudie utifrån nio vetenskapliga artiklar med kvantitativ och kvalitativ ansats. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades med innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenterades utifrån kategorierna: Personcentrerad vård i form av en personcentrerad miljö, Personcentrerad vård i form av aktivering och Utveckling och användning av kunskap. Anpassning av den fysiska miljön, skapa en lugn atmosfär samt meningsfulla aktiviteter visade sig underlätta vårdandet av samt reducera BPSD. Kunskap och utbildning om personcentrerad vård visade sig vara betydelsefullt för vårdandet vid BPSD. Konklusion: De kategorier som framkom i resultatet väger till stor del in i varandra och visar att dessa aspekter av personcentrerad vård har betydelse vid vårdandet av BPSD.
36
Asadi, Soudabeh. "Sjuksköterskans omvårdnad för att minska aggressivitet hos personer med demenssjukdom : En litteraturöversikt." Thesis, Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-6905.
Full textAbstract:
Demenssjukdom är en av de största framtida sjukdomarna. 30 procent av inlagda patienter över 65 år lider av demenssjukdom. Medellivslängden ökar eftersom gruppen äldre ökar, vilket medför att även antalet personer med demenssjukdom ökar för varje år. Beteendemässiga och psykiska symptom vid demens (BPSD) är vanligt förekommande som en följd av demenssjukdom. Den sjuke visar ett beteende som är svårt att hantera för vårdgivare och det orsakar stor påverkan på den sjukes omgivning. Fysisk eller verbal aggressivitet inte ett helt ovanligt beteende hos dessa patienter. Syftet var att belysa sjuksköterskans omvårdnad för att minska aggressivitet hos personer med demenssjukdom. I resultatet framkom ett huvudtema och fyra underteman för förebyggande av aggressivitet. Vårdmiljöns betydelse, betydelsen av sjuksköterskans kunskap, betydelsen av sjuksköterskans kommunikation och betydelsen av drabbades livshistoria var förutom huvudtemat Förebyggande av aggressivitet, de fyra teman som belystes i resultatet.
37
Bengtsson, Astrid, and Hovstam Matilda Hagborg. "Omvårdnadsåtgärder vid beteendemässiga och psykiska symptom vid demens." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-25115.
Full textAbstract:
Vårdtagare med demenssjukdom uppvisar ofta beteendemässiga och psykiska symptom vid demens, (BPSD).Syftet med denna studie var att utforska litteratur om sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder vid BPSD. Vilka omvårdnadsåtgärder kan sjuksköterskan använda sig av och vilka omvårdnadsåtgärder har mest effekt vid BPSD? Det material som användes var elva vetenskapligt granskade studier som var inriktade på vårdtagare med olika beteendemässiga och psykiska symptom vid demens (BPSD). Kvalitetsgranskning gjordes med hjälp av kvantitativ och kvalitativ granskningsmall. Resultatet delades in i Sociala åtgärder, Musik som åtgärd, Aromaterapi och Beröring som åtgärder, samt Hygienåtgärder. Alla dessa omvårdnadsåtgärder var mer eller mindre effektiva vid BPSD.Residents with dementia often exhibit behavioral and psychological symptoms of dementia (BPSD). The purpose of this study was to explore the literature on nursing interventions in BPSD. Which nursing interventions can the nurse apply and which interventions have the highest efficiency in BPSD? The material used was eleven peer reviewed intervention studies that were focused on residents with various behavioral and psychological symptoms of dementia (BPSD). Quality control was done using quantitative and qualitative analysis mould. The results were divided into Social interventions, Music as an intervention, Aromatherapy and Touch as interventions as well as Hygiene interventions. All of these nursing interventions were more or less effective in BPSD.
38
Andersson, Maria, and Caroline Hedström. "Omvårdnadsåtgärder för Beteendemässiga och Psykiska symtom vid Demens hos personer på särskilt boende : En litteraturstudie." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för omvårdnad, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-183961.
Full textAbstract:
Bakgrund: 90 % av alla personer med demens drabbas någon gång av BPSD. Hur symtomen yttrar sig är väldigt individuellt och behandling bör efter utredning av eventuella bakomliggande orsaker, i första hand vara av icke-farmakologisk art. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga icke farmakologiska omvårdnadsåtgärder och deras effekter på beteendemässiga och psykiska symtom vid demens hos personer på särskilt boende. Metod: I denna litteraturstudie har åtta kvantitativa interventionsstudier inkluderats. Artiklarna är sökta efter i databaserna Cinahl, Pubmed och APA PsycInfo och sedan kvalitetsgranskade, analyserade och sammanställda. Resultat: Av resultatet går det utläsa att icke-farmakologiska interventioner visat signifikanta förbättringar på symtom som depression, ångest, agitation, vanföreställningar och motorisk rastlöshet. Endast en studie har visat på försämringar hos deltagarna efter interventionen, med bland annat ökad agitation som följd. Konklusion: Icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder har effekt på BPSD. Av de inkluderade studierna går det utläsa att framtida studier bör innehålla ett större antal deltagare med uppföljningar efter avslutade interventioner.Background: 90% of people with dementia suffer from BPSD at some point. How the symptoms manifest themselves is very individual and treatment should, after investigation of any underlying causes, be primarily of a non-pharmacological nature. Aim: The aim of the study was to identify non-pharmacological nursing interventions and their effects on behavioural and psychological symptoms of dementia for people in nursing homes. Methods: In this literature study, eight quantitative intervention studies have been included. The articles are searched for in the databases Cinahl, Pubmed and APA PsycInfo and then quality reviewed, analysed and compiled. Results: From the results, it can be deduced that non-pharmacological interventions have shown significant improvements in symptoms such as depression, anxiety, agitation, delusions and motor restlessness. Only one study has shown worsening in the participants after intervention, resulting in among other things, increased agitation. Conclusion: Non-pharmacological nursing interventions have an effect on BPSD. From the studies included, it can be determined that future studies should include a larger number of participants with follow-ups after completion of interventions.
39
Hermus, Elin, and Renaz Kader. "Arbetsterapeutiska interventioner i samband med beteendemässiga och psykiska symtom hos personer med demens (BPSD) En kvalitativ intervjustudie." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-53723.
Full text
40
Garman, Hanna, and Linnéa Skantz. "Kunskapsbehov vid demensvård : Sjuksköterskans perspektiv." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-47943.
Full textAbstract:
Bakgrund: I Sverige diagnostiseras varje år ca 25 000 personer av en demenssjukdom. Sjukdomen drabbar främst äldre. I samma takt som befolkningen idag blir allt äldre ökar även antalet drabbade. För att kunna ge en god omvårdnad till personer med demenssjukdom krävs det att sjuksköterskan innehar en viss kunskap. Om en sjuksköterska har bristande kunskap om demenssjukdom som diagnos, hur denne ska kommunicera med personen på bästa sätt och om omvårdnad av en person med demenssjukdom kan det bidra till en ökad risk för att personer med diagnosen får en otillfredsställd vardag. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans kunskapsbehov vid omvårdnad av personer med demens. Metod: En allmän litteraturöversikt med nio kvantitativa artiklar och tre kvalitativa artiklar. Resultat: Sjuksköterskan har kunskapsbehov i omvårdnaden av personer med demens. Behovet berör kunskaper om demenssjukdom som diagnos, delaktighet, kommunikation mellan sjuksköterska och personen med demenssjukdom samt anhöriga, palliativ vård och psykisk ohälsa. Slutsats: Sjuksköterskan är i behov av utvecklad kunskap och kompetens för att personer med demenssjukdom ska få en god omvårdnad och på så sätt en tillfredsställd vardag. För att en person med demenssjukdom ska få en god omvårdnad behöver mer personcentrerad vård integreras i demensvården genom vidareutbildningar och kurser på arbetstid.
41
Blom, Linda, and Maria Holmgren. "Omvårdnadsinterventioner vid hyperaktivitet i samband med demenssjukdom : En systematisk litteraturstudie." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-47680.
Full textAbstract:
Bakgrund: Demenssjukdom blir allt vanligare och risken att drabbas ökar i takt med stigande ålder. Beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) förekommer ibland till följd av demenssjukdomen. BPSD delas in i fyra huvudgrupper där hyperaktivitet innebär vandring, upprepat frågande, muntligt störande beteende samt agitation och aggressivitet, som är något av det svåraste och mest utmanande att bemöta för omgivningen. Syfte: Syftet var att sammanställa omvårdnadsinterventioner vid hyperaktivitet i samband med demenssjukdom. Metod: Metoden var en systematisk litteraturöversikt enligt SBUs riktlinjer. De kvantitativa studierna analyserades med stöd i processen för manifest innehållsanalys enligt Graneheim & Lundman (2003). Resultat: I resultatet framkom två övergripande typer av omvårdnadsinterventioner: Generella omvårdnadsinterventioner med tre grupper: Musik minskar agitation och aggressivitet, Närhet till hundar kan stabilisera agitation och aggressivitet, och Ljusterapi för bättre dygnsrytm minskar agitation. Individuellt anpassade omvårdnadsinterventioner med två grupper: Interventioner utifrån patientens intressen minskar beteendeproblem och Individualiserad Montessori intervention minskar agitation. Resultatet indikerade att generella omvårdnadsinterventioner hade en kortvarig effekt på patienterna medan omvårdnadsinterventioner baserade på individens behov antydde ett bättre och mer långvarigt resultat. Konklusion: Rätt metoder är en förutsättning för att kunna hjälpa människor samt att de är utformade för rätt målgrupp och sker evidensbaserat. Eftersom omvårdnadsinterventioner vid hyperaktivitet indikerade en kortvarig effekt behöver samtlig personal arbeta aktivt och kontinuerligt med individuellt anpassade omvårdnadsinterventioner med hänsyn till patientens bakgrund, vilket överensstämmer med Socialstyrelsens riktlinjer (Socialstyrelsen 2010).Background: Dementia is increasingly common, and the risk increases with age. Behavioral and psychological symptoms of dementia (BPSD) sometimes occur as a result of dementia. BPSD is divided into four main groups where hyperactivity containing wandering, verbal behavior and agitation/aggression, is one of the most difficult and challenging symptoms that both caregivers and family members are faced with. The purpose: The purpose was to compile nursing interventions that can limit hyperactivity in dementia care. Method: The method was a systematic literature review carried out under SBUs guidelines. The quantitative studies were analyzed with the support of the process of content analysis according to Graneheim & Lundman (2003). Results: The result revealed two main types of nursing interventions: General nursing interventions with three groups: Music reduces agitation and aggression, Dogs within close proximity can stabilize both agitation and aggression and Light therapy improves circadian rhythm and thereby decreases agitation. Personalized care interventions with two groups: Patient interest based interventions decreases behavioral problems and Montessori interventions which focus on the person as an individual reduces agitation. The result indicated that the general nursing interventions had a short term effect on patients. However, the interventions based on individualized care suggested a better and longer lasting effect. Conclusion: The right methods are a prerequisite to be able to help people and that they are formed evidence based for the right purpose. As the nursing interventions for hyperactivity only provide short term effect, the staff caring for the patient need to work actively as well as continuously with individualized interventions with respect to the patients background, which is consistent with the Social board’s guidelines (The Social board 2010).
42
Kostiander, Helena, and Suzanne Malmborg. "Distriktsköterskors strategier för att minska beteendemässiga och psykiska symptom hos äldre med demens inom kortidsboende." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-13854.
Full textAbstract:
Bakgrund: Vården av äldre med BPSD är både fordrande och tidsomfattande och ställer höga krav på sjuksköterskors kompetens i bemötande och i omvårdnad. Många äldre med BPSD har omfattande symtom som är svåra att komma tillrätta med av omvårdnadspersonal, sjuksköterskor och personens anhöriga. Genom att undersöka närmare på olika omvårdnadsåtgärder/strategier som distriktsköterskor och sjuksköterskor använder sig av i vården av personer med demens kan en uppfattning erhållas om vilka strategier och tillvägagångssätt det finns att tillgå och som kan ha betydelse för äldre med demens och vilka strategier, tillvägagångssätt det finns anledning att undersöka närmare. Syfte: Studiens syfte var att belysa distriktsköterskors strategier för att minska beteendemässiga och psykiska symtom hos äldre med demens inom korttidsboende. Metod: I denna studie användes en induktiv ansats där datamaterialet analyserades med kvalitativ innehålls analys. Åtta distriktsköterskor och sjuksköterskor inom korttidsboende intervjuades. Resultat: Ur analysen identifierades ett tema Strävan mot harmoni och välbefinnande hos personen med demens samt tre kategorier; Hjälpmedel i omvårdnadsarbetet, Fokusera patienten som person, Involvera anhöriga som medaktör med sex underkategorier. Konklusion: Studien visar att personcentrerad vård där individuella omvårdnadsstrategier tillämpas i syfte att minska BPSD är ett grundläggande förhållningssätt i vården. Med hjälp av BPSD registret, NPI skattningsskala, anhörigas stöd, levnadsberättelse och där läkemedel inte är ett förstahandsval, kan individuella vård- och bemötandeplaner upprättas som har betydelse för äldre med BPSD.Care of the elderly with behavioral BPSD is many times a both demanding and timeextensive nursing work with high demands on nurses’ skills in response and in treatment. Many older people with BPSD experiencing mentally illness as can be difficult to deal with by health care workers, nurses and the person`s relatives. By examining various nursing strategies as district nurse`s and nurses using in healthcare of people with dementia can an idea be obtained which strategies and approaches may be of importance to elderly with dementia and what strategies and approaches there is reason to investigate further. Purpose: The study’s purpose was to highlight district nurses’ strategies to reduce behavioral and psychological symptoms of dementia on the elder with dementia in short-term accommodation. Method: Qualitative content analysis with an inductive approach was used in the study. Eight district nurses and general nurses within short- time accommodation where interviewed. Results: From the analysis the theme Pursuit of harmony and Well-being of people with dementia was identified and three categories; Resources in nursing works, Focus the patient as a person, Involve relatives as co-workers with six subcategories. Conclusion: The study shows that person- centered care their individual inpatient care strategies are applied in order to reduce BPSD is a basic approach in care. Using BPSD, NPI estimation scale, relatives’ support, life story and their drugs are not a first choice can induce care and treatment plans can be established that matter for elderly with BPSD.
43
Johansson, Anette, and Marlene Kvarnlöf. "Omvårdnad, bemötande och förståelse för personer med demenssjukdom och ett kävande beteende fokuserat på aggrissivitet." Thesis, Mid Sweden University, Mid Sweden University, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-258.
Full textAbstract:
Enligt litteraturen var det viktigt att ge stöd och handledning till de som vårdar den sjuke. För att kunna hjälpa individer med demens och ett aggressivt beteende krävdes att personalen förstod orsaken till BPSD. För att få en bredare förståelse var det viktigt att studera reflektioner och erfarenheter, hur man hanterade problematiska situationer som aggressivt beteende. Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva omvårdnaden av personer med BPSD, med fokus på aggressivitet. Studien baserades på femton vetenskapliga artiklar i form av primärkällor och sekundärkällor, vilka hittades genom litteratursökning i referensdatabaserna Cinahl och PubMed. För att analysera litteraturen användes kvalitativ innehållsanalys som resulterade i tre huvudkategorier. Resultatet åskådliggjorde vikten av adekvat utbildning hos vårdpersonal. För att på ett professionellt och empatiskt sätt kunna hantera och bemöta vårdtagare med demens, som uppvisade ett aggressivt beteende. Dessutom var förhållningssätt och handlingsplan viktiga aspekter i omvårdnaden av denna patientgrupp. Resultatet visade att personal hade olika förhållningssätt i mötet med den demente i vissa omvårdnadssituationer. Det kunde i många fall vara den utlösande faktorn till ett aggressivt och agiterat beteende. Genom att ha en god coping förmåga så kunde man se det aggressiva beteendet som en naturlig reaktion hos den demente utifrån den dementes kaotiska livsvärld. Resultatet påvisade att olika interventioner var att föredra framför farmakologisk behandling. Resultatet synliggjorde att olika miljöer med många varierande intryck skapade stress som resulterade till aggressivitet och agitation hos den demente. Vår studies slutsats visade att ett mellanmänskligt samspel var bekräftande för både vårdpersonal och den demente.
44
Johansson, Anette, and Marlene Kvarnlöf. "Omvårdnad, bemötande och förståelse för personer med demenssjukdom och ett kävande beteende fokuserat på aggressivitet." Thesis, Mittuniversitetet, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-258.
Full textAbstract:
Enligt litteraturen var det viktigt att ge stöd och handledning till de som vårdar den sjuke. För att kunna hjälpa individer med demens och ett aggressivt beteende krävdes att personalen förstod orsaken till BPSD. För att få en bredare förståelse var det viktigt att studera reflektioner och erfarenheter, hur man hanterade problematiska situationer som aggressivt beteende. Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva omvårdnaden av personer med BPSD, med fokus på aggressivitet. Studien baserades på femton vetenskapliga artiklar i form av primärkällor och sekundärkällor, vilka hittades genom litteratursökning i referensdatabaserna Cinahl och PubMed. För att analysera litteraturen användes kvalitativ innehållsanalys som resulterade i tre huvudkategorier. Resultatet åskådliggjorde vikten av adekvat utbildning hos vårdpersonal. För att på ett professionellt och empatiskt sätt kunna hantera och bemöta vårdtagare med demens, som uppvisade ett aggressivt beteende. Dessutom var förhållningssätt och handlingsplan viktiga aspekter i omvårdnaden av denna patientgrupp. Resultatet visade att personal hade olika förhållningssätt i mötet med den demente i vissa omvårdnadssituationer. Det kunde i många fall vara den utlösande faktorn till ett aggressivt och agiterat beteende. Genom att ha en god coping förmåga så kunde man se det aggressiva beteendet som en naturlig reaktion hos den demente utifrån den dementes kaotiska livsvärld. Resultatet påvisade att olika interventioner var att föredra framför farmakologisk behandling. Resultatet synliggjorde att olika miljöer med många varierande intryck skapade stress som resulterade till aggressivitet och agitation hos den demente. Vår studies slutsats visade att ett mellanmänskligt samspel var bekräftande för både vårdpersonal och den demente.
45
Anderholm, Louise. "Behandling av beteendemässiga ochpsykiska symtom med fokus påagitation hos äldre med Alzheimerssjukdom. : En jämförelse mellan neuroleptika ochacetylkolinesterashämmare." Thesis, Umeå universitet, Farmakologi, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-119733.
Full textAbstract:
Inledning: År 2030 uppskattas det vara ungefär 230 000 stycken människor i Sverige somhar drabbats av någon typ av demenssjukdom. Sjukdomens stadier delas in i begynnande,mild, måttlig och svår demens. Där första symtomen i den begynnande fasen brukar vara attden drabbade inte kommer ihåg vart den lagt sina saker. I den svåra fasen av sjukdomen ärpatienten förmodligen beroende av dygnet runt vård, patienten brukar även ha svårt attprata, enstaka ord eller meningar brukar upprepas. Beteendemässiga och psykiska symtom(BPSD) hos demenssjuka är symtom som kan orsaka lidande hos patienten och dessanhöriga. Symtomen delas in i fyra undergrupper affektiva, psykossymtom, hyperaktivitetoch apati. Riskfaktorn med högst evidens är Apolipoprotein E (ApoE), ApoEε4-allelen.Riskfaktorer med lägre evidensgrad är t.ex. låg utbildning och släktskap. Sjukdomen orsakas av att nervcellerna i hjärnan dör, framförallt i delen av hjärnan därminnet sitter. En röntgen av hjärnan visar onormala proteininlagringar, amyloida plack.Amyloidhypotesen påstår att det blir en överproduktion av amyloid-beta proteinet vilken trosvara den patologiska händelsen vid Alzheimers sjukdom. Tauproteinet hyperfosfyleras till enisoform som är tre gånger större än i en frisk hjärna, om överproduktion av tau på specifikaställen eller hela hjärnan orsakar sjukdomen har forskarna inte kommit fram till ännu. Mildtill måttlig Alzheimers sjukdom behandlas med acetylkolinesterashämmarna donepezil,rivastagmin och galantamin. Svår Alzheimers sjukdom behandlas med en NMDAreceptoragonist,memantin. Syfte: Att undersöka om acetylkolinesterashämmare eller neuroleptika fungerar bäst vidsymtom som uppkommer vid BPSD, samt undersöka vilka biverkningar som är vanligast. Metod: PubMed har använts för att hitta studier som stämmer in på inklusionskriterierna.Studier som exkluderas är de som undersökt fel substans, fel indikation eller fel preparat t.ex.omega-3. Resultat: De vanligaste biverkningarna som rapporterats hos acetylkolinesterashämmarnaär bland annat illamående och kräkningar. Av neuroleptika preparaten verkar det varasömnighet som är den mest rapporterade biverkningen. Studierna som undersökteneuroleptika kom fram till ungefär samma sak, att preparaten kan förbättra symtomen. Av destudier som undersökte acetylkolinesterashämmarna var det tre studier som drog slutsatsenatt de kan ha effekt. En studie säger att det inte sågs någon skillnad mellan donepezil ochplacebo vid dessa typer av symtom. Diskussion: Då de olika studierna som använts i arbetet har undersökt olika effektmått hardet varit svårt att göra en rättvis bedömning om läkemedlen fungerar eller ej. Då i de flestafall bara gått och jämföra ett effektmått från studierna. Hade jag bestämt vilka effektmåttsom fick finnas i varje studie redan från början och sedan gjort en exkludering utifrån det,hade det varit enklare att jämföra studierna och därefter kommit fram till en bra slutsats. Viden jämförelse mellan de olika substanserna ur neuroleptikagruppen, är sömnighet denvanligaste biverkningen i tre av fyra grupper. Viktökning är också en av de vanligastebiverkningarna i två av grupperna där ungefär 32% drabbades av just denna biverkning.Varför patienterna ökat i vikt framgår inte i studierna. Slutsats: Acetylkolinesterashämmare och neuroleptika kan ha effekt vid symtom somuppkommer vid BPSD. Acetylkolinesterashämmarna bör provas i första hand om intebehandlingen redan är insatt.
46
Lind, Maria, and Bisan Appasi. "Att se människan bakom sjukdomen är som att lösa en gåta : En litteraturbaserad studie om vårdpersonalens erfarenheter av personcentrerad vård vid beteendemässiga och psykiska symtom vid demens (BPSD)." Thesis, Högskolan Väst, Avdelningen för omvårdnad - grundnivå, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-13155.
Full textAbstract:
Background: There are around 150.000 people with dementia in Sweden. It is common to suffer from BPSD sometime during the course of the disease, which adversely affects the quality of life. Symptoms cause impairment to varying degrees, making everyday life difficult to handle independently. Person-centered care means seeing the person behind the disease and it is necessary to find the cause of behavior and to compensate for loss of function. Knowledge of experience of working person-centered is a prerequisite for being able to provide staff with necessary support. Aim: To highlight healthcare professionals' experiences of person-centered care in BPSD. Method: This is a qualitative literature study based on 12 scientific articles. Result: The main themes that emerged were: Own conditions and obstacles, External conditions and obstacles and Contradictory feelings at work. With associated subthemes: Seeing the person behind the disease, To balance between strategies and routines,To take personal responsibility, To have knowledge and experience, Being in need of support and cooperation, To meet organizational / environmental factors, To have access to background information, To feel success and satisfaction and To feel insufficient and powerless. Conclusion: Several conditions that favor dementia care emerged from the results, but there were also factors and obstacles that hampered nursing work. Person-centered work practices increase the possibility of well-being for all involved. In order to care for people with dementia with a person-centered approach, more research in the subject, more resources and in-depth education is required.Demenssjukdom är ett växande problem inom såväl hälso- och sjukvården som för samhället i stort. Det finns tillgång till symtomlindrande behandling men demenssjukdomar går idag inte att bota utan kan innebära ett stort livslångt lidande för de drabbade men även för deras anhöriga samt en ständig utmaning för vårdpersonal. De flesta drabbas någon gång under sin sjukdomsperiod av beteendemässiga eller psykiska symptom, som till exempel utmanande eller avvikande beteende. Det är viktigt att komma på vad som orsakar symtomen för att kunna lindra, förebygga eller minska lidandet. Syftet med denna studie är att beskriva vårdpersonalens erfarenheter av personcentrerad vård vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom (BPSD) och studiens resultat baseras på en sammanställning av 12 kvalitativa artiklar. Resultatet visade att vårdpersonal beskrev egna och yttre förutsättningar och hinder och motstridiga känslor i arbetet. Att ha helhetssyn, förståelse och kunskap gentemot personer med demenssjukdom underlättar omvårdnaden. Vårdpersonal strävar efter att behandla personer med demenssjukdom utifrån det som passar personen och situationen bäst. Att anpassa mötet och se människan bortom sjukdomen är en viktig utgångspunkt som resulterar i bättre vårdkvalitet. Kunskap och kännedom om tidigare livshistoria är en förutsättning för att lära känna och förstå personen och arbeta personcentrerat vid BPSD. Olika strategier och rutiner används som redskap för att skapa kontakt och tillgodose behov. Vårdpersonal har erfarenhet och medvetenhet om att omvårdnaden av personer med demenssjukdom är komplex och kräver kunskap och tålamod. Det ställs stora krav på vårdpersonalens anpassningsförmåga då det som fungerar ena gången, kanske inte fungerar gången därpå. Vårdpersonalens erfarenheter handlade även om behovet av stöd och samarbete, att möta organisatoriska miljöfaktorer och ha tillgång till bakgrundsinformation om patienten. Samarbete mellan kollegor främjar personcentreringen och bidrar till en förbättrad arbetssituation. Svårigheten i att påverka organisatoriska beslut är märkbar och brist på resurser, samarbete och förståelse från organisationens sida bidrar till att vårdpersonal får svårt att arbeta personcentrerat. Detta tillsammans med vårdpersonalens erfarenheter av hur välfungerande personcentrerad vård gynnar arbetet med personer med BPSD skapar motstridiga känslor i arbetet. Vårdpersonalen kände sig ibland otillräcklig och maktlös men kunde även känna framgång och tillfredsställelse
47
Norman, Cajsa, and Elina Olsson. "Effekten av interventioner för den äldre personen med beteendemässiga och psykiska symtom vid demens (BPSD) inom äldreomsorgen : En litteraturstudie." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-77724.
Full textAbstract:
Idag lever 130 000–150 000 personer med demenssjukdom i Sverige, en siffra som inom 30 år förväntas fördubblas på grund av ökad befolkning och livslängd. Cirka 90 procent med demenssjukdom upplever någon gång beteendemässiga och psykiska symtom (BPSD). Idag finns det inte någon kurativ behandling för BPSD utan interventioner sätts in för att lindra symtomen. Syftet med den här litteraturstudien var att undersöka effekten av interventioner som kan implementeras av sjuksköterskan för den äldre personen med beteendemässiga och psykiska symtom (BPSD) inom äldreomsorgen. Litteraturstudien är utformad efter (Polit & Beck 2016) nio steg. Databaserna som användes för sökning var PubMed och PsycINFO. Resultatet grundar sig i tolv kvantitativa artiklar. Artikelgranskning gjordes med hjälp av (Polit & Beck 2016) granskningsmall. Tre kategorier identifierades sedan i resultatet med tillhörande subkategorier. Påverkan på psykologiska symtom med subkategorierna dysfori, apati, hallucinationer, ångest, depression och eufori, Påverkan på beteendemässiga symtom med subkategorierna agitation och onaturligt rörelsemönster och Generell påverkan på BPSD - NPI. Litteraturstudiens slutsats var att personcentrerade och psykosociala interventioner har godast effekt på BPSD.
48
Fredriksson, Anna, and Agnetha Haglund. "Omvårdnadsinterventioner vid BPSD hos personer med Alzheimers sjukdom : En litteraturstudie om beteendemässiga och psykologiska symptom hos personer med Alzheimers sjukdom." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för hälsovetenskaper (from 2013), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-47693.
Full textAbstract:
Introduktion: Beteendemässiga och psykiska symptom (BPSD) är vanligt förekommande hos personer med Alzheimers sjukdom. Det påverkar den enskilde, närstående och vårdgivare negativt. Läkemedelsbehandling ska inte ses som ett förstahandsalternativ utan fokus ska istället ligga på omvårdnadsinterventioner. Syftet var att beskriva omvårdnadsinterventioner som kan lindra beteendemässiga och psykiska symptom hos personer med Alzheimers sjukdom. Metoden var litteraturstudie där tio artiklar inkluderades efter kritisk granskning. Artiklarnas innehåll analyserades och sex kategorier med omvårdnadsinterventioner bildades: musikterapi, fysisk aktivitet, ljusterapi, kognitiv rehabilitering, terapeutiska samtal samt djurterapi. Resultatet visade att det fanns omvårdnadsinterventioner som påverkade BPSD för stunden men inget som varade över tid. Slutsats: Studien visar att det finns begränsat med forskning där omvårdnadsinterventioner ger god effekt på BPSD hos personer med Alzheimers sjukdom.Introduction: Behavioral and Psychological Symptoms of Dementia (BPSD) are common in people with Alzheimer’s disease. This affects the individual, family members and caregivers adversely. Drug treatment should not be seen as a first choice, but the focus should instead be on nursing interventions. The aim was to describe nursing interventions that can alleviate behavioral and psychological symptoms in people with Alzheimer's disease. The method was a literature review in which ten articles after critical review were included. The contents of the articles were analyzed and six categories of nursing interventions were formed: music therapy, physical activity, light therapy, cognitive rehabilitation, therapeutic conversation and animal assisted activity. The results showed that there were nursing interventions that affected BPSD for the moment but nothing that lasted over time. Conclusion: The study shows that there is limited research in which nursing interventions gives good effect on BPSD in people with Alzheimer's disease.
49
Fagerberg, Emma, and Erika Grundberg. "Sjuksköterskors erfarenheter av stöd i arbetet med beteendemässiga och psykiska symtom vid demens på särskilt boende : Registered nurses experiences of support in the work with behavioral and psychological symptoms of dementia in nursing homes." Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-33819.
Full textAbstract:
Bakgrund: Cirka 40 % av alla personer med demenssjukdom bor på särskilt boende. De flesta av dem drabbas någon gång av beteendemässiga och psykiska symtom vid demens (BPSD). I äldreomsorgen är det sjuksköterskan som har det kliniska omvårdnadsansvaret. Sjuksköterskan har därmed en viktig funktion när det gäller att säkerställa att dessa personer får en god personcentrerad vård. Arbetet med att minska BPSD är ofta komplicerat och kräver samarbete med andra yrkesprofessioner. Vilket stöd får sjuksköterskor i arbetet med BPSD? Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av stöd i arbetet med beteendemässiga och psykiska symtom vid demens på särskilt boende. Metod: Kvalitativ design med semistrukturerade intervjuer av sjuksköterskor som arbetade på särskilt boende. Intervjuerna analyserades med innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskorna upplevde att det multiprofessionella teamarbetet var ett stort stöd i arbetet med BPSD eftersom det var en förutsättning för att kunna utföra en personcentrerad omvårdnad. Hur bra stöd de fick varierade och de vände sig oftast till sina närmsta kollegor. En stöttande organisation ansågs underlätta och sjuksköterskorna önskade sig mer stöd i form av utbildning inom demens. Slutsatser: Stöd från ett välfungerande multiprofessionellt team, kompetensutveckling inom demens och en stöttande organisation ger goda förutsättningar för sjuksköterskan att kunna utföra personcentrerad vård i arbetet med BPSD.
50
Holmgren, Jesper, and Mattias Söderberg. "ATT FÖRSTÅ OCH ATT GÖRA SIG FÖRSTÅDD." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-24272.
Full textAbstract:
Bakgrund: I takt med den ökade andelen äldre personer i befolkningen, förväntas även antalet personer med demenssjukdom växa. Uppemot nio av tio av personerna uppvisar beteendemässiga och psykiska symtom (BPSD) där bland annat agitation är vanligt förekommande. Med tanke på de problematiska symtomen samt att den kommunikativa förmågan sjunker gradvis hos en person med demenssjukdom behöver vårdpersonalen kompetens och medvetenhet hur kommunikationen ska användas för att kunna ge bäst möjliga vård. Syfte: Belysa vårdpersonalens erfarenheter av kommunikation med personer som har beteendemässiga och psykiska symtom vid demens. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats. Utifrån de bärande begreppen i forskningsfrågan med sökblock som sökstrategi utfördes en litteratursökning i tre databaser. Då relevans- och kvalitetsgranskningen hade utförts återstod tio artiklar som därefter analyserades. Resultat: Vårdpersonalen visade på erfarenheter av att både kommunicera verbalt och icke-verbalt men även i att förs ka förstå det personen kommunicerar genom aspekter som närvaro, tid och kunskap och erfarenhet. Konklusion: Att ha kunskap, dels om personen med demens men även om BPSD och kommunikationsmetoder har visat sig vara en essentiell och gynnande aspekt när det gäller kommunikationen. Dessutom har det framkommit att bara genom att vårdpersonalen är närvarande och avsätter tid med personen med demens främjas förståelsen och kommunikationen underlättas.Background: In line with the increased proportion of elderly people in the population, the number of people with dementia is also expected to increase. Up to nine out of ten exhibit behavioural and psychological symptoms (BPSD), where for example agitation is common. Considering the problematic symptoms and that the communicative ability gradually decreases in a person with dementia, the caregivers need competence and an awareness of how communication should be used to provide best care. Aim: Illuminate the caregivers’ experiences about the communication with people who have behavioural and psychological symptoms of dementia. Method: A literature review with a qualitative approach. Based on the bearing concepts in the research question with block search strategy, a literature search was conducted in three databases. When the relevance and quality review had been carried out, ten articles remained that later were analysed. Result: The caregivers demonstrated the experiences of communicating both verbally and on-verbally, but also the experiences of trying to understand what the person with dementia were communicating through aspects of presence, time and knowledge and experiences. Conclusion: Having knowledge, partly about the person with dementia but also about BPSD and communication methods has proved to be an essential and beneficial aspect of communication. In addition, it has been found that if caregivers are present and allocating time to the person with dementia, understanding is promoted, and communication facilitated.