Academic literature on the topic 'Brytpunkter'

Det här numret av Sociologisk Forskning är det första som helt görs av redaktionen på Södertörns högskola. Numret ges ut i en tid som tydligt präglas av den globala coronaviruspandemin. Redan i förra numret publicerade vi ett samtal mellan fyra svenska sociologer om pandemin och vårt samhälles hantering av den. I detta nummer efterlyser vi mer sociologisk forskning om hur samhället och människors liv har påverkats av coronakrisen och covid-19, genom en öppen anmodan (Call for papers) att skicka in artikelmanuskript med coronapandemirelaterad empirisk forskning till ett kommande temanummer av Sociologisk Forskning. Den tid i vilket detta nummer publiceras präglas också av de globala protester som inleddes efter det att en vit amerikansk polis dödade den 46-årige svarta mannen George Floyd. För dessa protester har den sociala rörelsen Black Lives Matter haft en avgörande betydelse. I det här numret publicerar vi en intervju med den amerikanska sociologen Jeffrey C. Alexander, en av de planerade huvudtalarna vid årets inställda Sociologidagarna. Intervjun kretsar främst kring Alexanders teori om den civila sfären, men behandlar även covid-19-pandemin, George Floyd och Black Lives Matter. I intervjun får Alexander frågan av Andrea Voyer, som tillsammans med Anna Lund har gjort intervjun, hur kultursociologin kan hjälpa oss att förstå den globala pandemin och den globala sociala rörelse som uppmärksammar svarta livs betydelse. Alexander svarar att en allmän sociologisk förståelse av covid-19-pandemin skulle kunna uppmärksamma betydelsen av klass, bristfälliga sjukvårdssystem eller politiska maktstrukturer. Men som kultursociolog vill Alexander även rikta blicken mot ”känslostrukturerna och representationens strukturer”, det vill säga frågor om vilket slags samhälle som vi känner att vi är. Han talar om covid-19-pandemin som ett trauma. Mordet på George Floyd beskriver Alexander som ”ett trauma inuti ett trauma”. Den solidaritetsrörelse som växt fram ser han dock som en möjlig brytpunkt för rasrelationerna i USA. I det här numret presenterar vi fyra forskningsartiklar. Rolf Lidskog skriver i sin artikel ”Samhället utmanat? Artificiell intelligens och sociologisk kunskap” att en allt viktigare sociologisk uppgift är att studera AI (artificiell intelligens), om vi ska kunna förstå samhällets utformning och det sociala livet av i dag. Lidskog visar hur sociologiska perspektiv både kan vidareutveckla kunskapen om AI och utmana dominerande föreställningar om detta fenomen. I artikeln ”Resisting the rat race. Self-sufficiency as a search for resonance in rural Sweden” analyserar Majken Jul Sørensen läsarbrev till tidningen Åter, skrivna av familjer som flyttat till den svenska landsbygden för att leva mer självförsörjande. Sørensen uppmärksammar frågor om modernitet, konstruktivt motstånd och vad livet i ett samhälle utan ekonomisk tillväxt skulle kunna innebära. Sofia Strid studerar i sin artikel ”Betydelser av könsstympning hos migrerade minoriteter i Sverige. En feministisk våldsforskningsanalys” attityder, förhållningsätt och förändringsfaktorer i förhållande till könsstympning, ett fenomen som hon ser som ett uttryck för samhälleligt och könat våld. Strid argumenterar för att det finns allt för lite kunskap om attityder till könsstympning i Sverige och att feministiska perspektiv kan tillföra nya värdefulla perspektiv i denna fråga. Sverre Wide menar i sin artikel ”Schack och social interaktion. En undersökning av Dag Østerbergs och Johan Asplunds analyser av schack” att sociologin allt för lite uppmärksammat spelandet av schack. Wides bidrag är att teoretiskt närma sig den struktur som utmärker schackspelandets sociala interaktion, vilket han gör genom att undersöka Østerbergs och Asplunds tidigare schackanalyser. I numret publicerar vi också fyra recensioner av nyutkomna böcker. Stefan Svallfors undrar i sin recension av Irene Wennemos Politik på riktigt. Handbok för sociala ingenjörer (2020) huruvida det vore ”en absurd överdrift att utnämna Irene Wennemo till en svensk nutida Machiavelli”. I sin recension av Miguel Martinez Squatters in the capitalist city. Housing, justice, and urban politics (2019) drar sig Anders Westerström till minnes ett möte med en äldre husockupant i Frankrike, och hur denne uppmärksammade en rad motsättningar som husockupanter ställs inför under postfordistiska och nyliberala samhällsförhållanden. Frågan om hur klass och rasism hänger samman analyseras av Mikael Svensson i avhandlingen Hur klass gör skillnad. Klasspositionens betydelse för rasistiska och negativt särskiljande praktiker (2019) och recensenten Susanne Urban menar att den, som alla bra frågor, inte är lätt att svara på. Aida Alvinius beskriver i sin recension av antologin Genus, risk och kris (2020) av Jennifer Hobbins, Erna Danielsson och Angelika Sjöstedt (red.) boken som ”ett ambitiöst försök till ett tvärvetenskapligt samarbete”. Vi vill också uppmana er att sända oss era artikelmanus, förslag till recensioner och idéer för framtida temanummer. Sociologisk Forskning publicerar bidrag på svenska och övriga skandinaviska språk samt på engelska. Sociologisk Forskning tillämpar anonymiserad kollegial granskning (double blind peer review) och alla artiklar publiceras med omedelbar öppen tillgång (open access) på tidskriftens hemsida. Vi vill också uppmärksamma våra läsare på att Sociologisk Forskning under våren har tagit steget ut bland de sociala medierna och numera finns på Facebook, Instagram och Twitter (webbadresserna hittar du på sidan 2 i detta nummer). I dessa kanaler uppmärksammar vi såväl nypublicerat som äldre material från vårt digitala arkiv och vi hoppas att på detta sätt ytterligare synliggöra aktuella och samhällsrelevanta artiklar i Sociologisk Forskning för en bredare publik. Lena Sohl och Magnus Wennerhag Redaktörer för Sociologisk Forskning

Vårt syfte med detta examensarbete är att undersöka av vilken orsak brytpunkter initieras i individens karriärutveckling och hur individerna i vår undersökning har hanterat dessa och hur deras karriäridentitet har förändrats efter brytpunkten. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med åtta respondenter som genomgått både frivilliga och ofrivilliga brytpunkter i karriären. Alla respondenter har genomgått högskolestudier. Resultatet av vår studie visar att en vanlig orsak till brytpunkt är, speciellt vid frivilliga brytpunkter, att individen har lust att lära nytt och utvecklas som människa. Andra brytpunkter i livet som exempelvis skilsmässa och föräldraskap har också varit en bidragande orsak till brytpunkter i karriären. Tillfälligheter har spelat en stor roll för respondenterna och många gånger är det slumpen som avgjort var individen befinner sig i sin karriärutveckling. Vi har sett att perioderna mellan brytpunkterna är viktiga vid hantering av karriärbeslutet och ett mönster vi bland annat sett är att de respondenter som fått arbete inom sitt nya yrke efter brytpunkten bekräftar och förstärker sitt karriärbeslut. I studien har vi sett att flertalet av respondenterna har förändrat sin karriäridentitet genom att deras värderingar förändrats, deras allmänbildning har ökat och de har fått större självförtroende och här har utbildningen respondenterna genomgått varit den stora bidragande faktorn.

Brytpunkter innebär skiften mellan olika sysselsättningar och områden på utbildnings- och arbetsmarknaden. För att hantera en brytpunkt använder individen olika rutiner. Syftet med studien är att studera sex kvinnors berättelser om brytpunkter och rutiner i karriären. Sex semistrukturerade intervjuer har genomförts. Vid bearbetningen och analysen av kvinnornas berättelser har en hermeneutiskt ansats använts. Resultatet visar att de sex kvinnorna har upplevt ett flertal brytpunkter i sina karriärer samt att de har använt olika rutiner för att hantera dessa brytpunkter. De flesta brytpunkter är svåra att klassificera som frivilliga eller påtvingade, samt svåra att skilja från rutiner och tidigare brytpunkter. En slutsats blir att karriär kan beskrivas som en livslång process av brytpunkter och rutiner.
Turning points involves shifts between different occupations and areas of education and labor. The individual processes turning points using various routines. The purpose of this study is to examine six women's stories of turning points and routines in their careers. Six semi structured interviews were conducted. A hermeneutic approach has been used in processing and analyzing the stories. The results show that the six women have experienced several turning points in their career and that they have used several different routines to deal with these turning points. Most turning points have been difficult to classify as self-initiated or forced, as well as difficult to distinguish from routines and previous turning points. One conclusion is that career can be described as a lifelong process of turning points and routines.

Syftet med examensarbetet var att undersöka hur påtvingade brytpunkter, i detta fall nedläggning av en arbetsplats, upplevdes och vilka möjligheter individerna såg inför sina fortsatta karriärval. Den metod som användes var av kvalitativ art med ostrukturerade intervjufrågor riktat till sex respondenter som befann sig i samma situation. Resultatet visade att trots att de flesta respondenter kände chock och ilska när beskedet kom, så upplevde de ett år senare situationen som mer hanterbar och hade börjat strukturera i både tankar och handling vilka alternativ man såg som möjliga och åtkomliga. De slutsatser vi drog var att individens egen motivation har spelat stor roll och beslut som tagits har utgått ifrån den kontext man befunnit sig i. Flera var aktiva i sitt sökande efter nya möjligheter till sysselsättning och kunde med lite distans se denna oförutsedda händelse som ett tillfälle i livet att utifrån ett intresse finna en ny karriär.

The purpose with the degree project was to investigate how forced turning points, in this case company closure, were experienced and what opportunities individuals could see concerning their continuous career choices. Method used was of qualitative kind with unstructured interview questions aimed to six respondents´ being in the same situation. Despite most of respondents´ feelings of chock and anger when information was recieved, the result proved one year later they experienced the situation as manageable and had started to structure in both thoughts and actions different possibilities and reachable alternatives. Conclusions made were in fact that the individual’s own motivation had made a big difference and decisions made were taken considering the context of their lives. Most of the respondents were active in seeking after new possibilities to occupation and were able to with some perspective see this unforeseen turning point as an opportunity in life to find a new career based on their interest.

The purpose of this dissertation is to describe, explain and understand how slowness appeared when some decisions were made in the area of welfare policy and how this slowness was eliminated. The study focuses on major changes. It is argued that such changes follow another logic than small gradual adjustments. Four breaking points have been selected for a deeper analysis: the pension policy decisions of 1913 and 1994 and the housing policy decisions of 1935 and 1992. These decisions led to the emergence of fundamentally new institutional structures concerning the relation between the central government and the citizens. The study shows that an established institutional structure within a welfare policy area generated mental constructs and decision rules that governed political decision-making. This governance resulted in slowness in the form of lengthy decision-making processes. The fundamental institutional structure was being altered only when the mental constructs were broken down. A common feature was that the decisions were first made when discontent with the prevailing order became so strong that it overwhelmed the fear of a new institutional structure. The general tendency was also to shape the fundamental changes in relation to the citizens so that the changes could be portrayed as small. The established mental constructs are the determining explanation for slowness. The interest organizations played a secondary role, as their interests are shaped in accordance with the mental constructs. Their resistance was declined at the same time when the mental constructs were broken down. The individuals – agents of change – that constantly worked for the change of system in reality appear to be significantly more interesting than hindering organization. Their influence showed a recurring pattern.

Studien syftar till att undersöka vilka faktorer som haft betydelse för sex elitidrottares nya karriärval efter avslutad idrottskarriär. Den metod som användes var kvalitativ med inslag av både hermeneutiken och det narrativa synsättet för att få fram respondenternas egna beskrivningar av brytpunkten. Resultatet visar att upplevelsen av karriäravslutet skiljer sig mellan elitidrottare som slutat frivilligt och elitidrottare som slutat ofrivilligt, på grund av mättnad respektive skada. Processen mot att välja en ny karriär beskrevs av samtliga respondenter som svår samtidigt som alla kände sig motiverade inför det nya valet och i efterhand upplevde sin nya roll samt det nya karriärvalet som tillfredsställande. Respondenterna fattade ett praktiskt rationellt beslut utifrån tidigare erfarenheter av yrket, värderingar och känslor vid valet av ny karriär. Före detta elitidrottares karriärval är ett outforskat område inom vägledningsområdet vilket gör studien intressant för vidare forskning inom studie- och yrkesvägledningen.
This study will aim to explore the major important factors that influenced six elite athletes in their new career choices after retirement. The method used was predominantly qualitative, with hermeneutics and narratives added in order to encapsulate the respondents own descriptions of point break. The result shows that the experience of retirement differs between those whom retired wilfully, and those who were forced to; because of injury or lack of motivation. The process to choose a new career was described by all respondents as difficult. However, they all felt motivated in their new choices, and were, ultimately, satisfied. The respondents made a practical rational choice based on earlier experiences of the particular line of work, values and emotional content. The post-retirement careers of elite athletes is a field relatively unexplored within vocational guidance counselling, which makes this study interesting for further development of this field.

I dagens samhälle gör allt fler människor betydande karriärövergångar under sin livstid och många individer byter både yrke och arbetsgivare flera gånger under sin yrkeskarriär. (Lundahl 2010,15ff; Hallqvist 2012,11f). Syftet med denna uppsats har varit att beskriva och analysera ett antal individers karriärövergångar utifrån karriärteoretiska begrepp. För att uppfylla syftet genomfördes en kvalitativ intervjustudie av fem medelålders individer. Närmare preciserat genomfördes semistrukturerade intervjuer. Hela intervjumaterialet transkriberades och bearbetades. Därefter gjordes en övergripande analys av materialet och sju karriärövergångar valdes ut för en detaljerad redovisning och en djupare analys utifrån Krumboltz, Mitchell och Levins (1999) teoretiska resonemang om tillfälligheter/slumpen samt utifrån Hodkinson och Sparkes (1997) teoretiska begrepp frivilliga, strukturella och påtvingade brytpunkter. Ett centralt resultat är att vi funnit att tillfälligheter/slumpen enbart haft viss påverkan på ett par av de analyserade karriärövergångarna. Ett annat centralt resultat är att vi har kunnat visa på verkliga exempel av Hodkinson och Sparkes resonemang om frivilliga, påtvingade och strukturella brytpunkter och på så sätt kunnat förkroppsliga teorins resonemang. Förutom ovan beskrivna resultat har vi kommit fram till ett antal slutsatser som de teoretiska resonemangen inte belyst. En slutsats är att en påtvingad brytpunkt som först upplevts som mycket negativ ändå kan leda till en livs-och karriärförändring som i efterhand upplevts som positiv. En annan slutsats är att en frivillig brytpunkt kan ha byggts upp inombords under en tid hos en individ för att därefter sättas igång av utlösande händelser.

Avsikten med detta examensarbete var att undersöka ur ett individperspektiv hur det kan vara att gå från att vara anställd till att starta eget. Genom kvalitativa forskningsintervjuer med företagsledare som har tidigare erfarenheter av att arbeta som anställda var syftet att undersöka de individuella drivkrafter som legat till grund för karriärbytet. Jag ville äventa reda på hur företagarna ser på tiden som anställd. Resultatet visade bland annat att egen- företagarna till stor del styrs av personliga drivkrafter och yrkesambitionen att kunna styra över sitt eget arbete och sätta sin egen prägel på verksamheten. Informanterna berättar att de på olika sätt inte fick utlopp för sin kreativitet och problemlösningsförmågor under tiden som anställda och att det var det som la grunden till uppstarten av en egen verksamhet. Deltagarna ser entreprenörskapet som en livsstil och inte enbart ett arbete eller sysselsättning. Tiden som anställd var en lärorik period för dem men endast en av de fem deltagarna skulle kunna tänka sig att återgå till en anställning i framtiden.

Karriär är idag ett uppdaterat begrepp som innefattar hela individens liv med åtaganden, sociala relationer och arbetsplatser. Karriären är under ständig utveckling och förs framåt med hjälp av olika vändningar och skiften, också kallade brytpunkter. Studiens syfte var att skapa kunskap kring karriärutvecklingen och dess brytpunkter, vilket gjordes genom att studera fyra individers karriärberättelser. Dessa individer hade alla genomgått både frivilliga, påtvingade och strukturella brytpunkter inom sitt yrkesverksamma liv. Resultatet visar att en karriär består av olika sorters brytpunkter och rutiner, men att det kan vara svårt att kategorisera dem. Därav blir en av slutsatserna att brytpunkter och rutiner är en enhetlig process som tillsammans skapar och utvecklar en människas karriär.

När man som utrikes född akademiker kommer till Sverige är det lätt att hamna i en migrationsprocess som kan ta lång tid. Det immigrerar individer till Sverige med en akademisk examen i bagaget samtidigt som Sverige lider brist på vissa akademiska yrkesgrupper. De som kommer skulle kunna avhjälpa bristen på akademisk arbetskraft men de har svårt att ta sig in på den svenska arbetsmarknaden. Vårt syfte med denna studie har varit att undersöka och analysera utrikes födda personer med en lärarexamen och deras väg till ULV (utländska lärares vidareutbildning). Vi har studerat vilka förväntningar de har på utbildningen och om de ser skillnader på sin yrkesroll i Sverige jämfört med det tidigare hemlandet. Vi har använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod för att få en helhetsförståelse för våra åtta respondenter. Resultatet har tolkats utifrån olika teman och analyserats genom Hodkinson och Sparkes teori Careership och de brytpunkter de talar om och utifrån Pierre Bourdieus teoretiska begrepp kapital, fält och habitus. Vi har även använt Angelöw och Jonssons rollteorier om tillskrivna roller, förvärvade roller och rollförluster. Donald E Super tolkar individers förändringsprocesser i olika faser han kallar cykler. Vid olika faser i livet sker det en minicykel då respondenterna är med om en förändring som kan vara personlig eller samhällelig liknande flytten till ett nytt land, tillfälliga arbeten, ny familjesituation och så vidare. Respondenterna har haft både rollförluster och rollkonflikter under sin väg mot arbetsmarknaden i Sverige. Vägen till ett yrke och en identitet i Sverige har tagit längre tid än de önskat och många har kämpat med att utveckla sitt kapital genom språkkunskaper, kunskaper om den nya kulturen och samhället. Sina fält har de försökt att vidga genom tillfälliga arbeten och nya kontakter men också genom nya sociala nätverk.