Dissertations / Theses on the topic 'Budgetlös styrning'

Bakgrund: Under 1970-talet börjar företag förändra sitt arbetande med traditionell budget. Detta p.g.a.att budgeten inte ses som tillräckligt flexibel i världens olika förändringar. Många företag väljer att förbättra den traditionella budgeten med olika förbättringsåtgärder. Som ett exempel på detta är Handelsbanken som väljer ett nytt system Beyond Budgeting/Budgetlösstyrning. Ett ekonomistyrningssystem som är den traditionella budgetens motsats. Syfte: Studien syftar till att se hur de olika systemen fungerar i reella verksamheter, och speciellt de som har erfarenheter av Beyond Budgeting. Den vill också undersöka om man får liknande svar vid som litteraturen beskriver Beyond Budgeting. Metod: Uppsatsen använder sig av en kvalitativ undersökningsmetod och en fallstudie som undersöker ämnet Beyond Budgeting. Primärdata är insamlad egenom semistrukturerade intervjuer som sedan jämförts med sekundärdata i form av tidigare undersökningar samt litteratur. Slutsats: I undersökningen av de berörda företagen kunde ingen av dem ange en negativ effekt, alla de undersöka företagen beskrev BB helt utan brister. Enligt EAF/The Evolutionary Adoption beskrivs organisationers val av förändrade system, är anledningen att organisation upplever BB/Beyond Budgeting som nästintill felfritt. BB är designat att vara flexibelt och vara den traditionella budgetens motpol vilket de valda organisationerna eftersträvar. BB är också ett system som ger en överblick med nyckeltal och teknisk utveckling vilket EAF och empirin bekräftar. Nyckeltalen och den tekniska utvecklingen har gett BB dess framgång som ett lyckat system.

Syftet med denna uppsats är att beskriva hur två företag som frångått den traditionella budgetprocessen arbetar med sin ekonomistyrning samt vilka verktyg de använder för att uppfylla budgetens syften. Utöver detta undersöks även vilka förutsättningar som krävs för att kunna arbeta budgetlöst. Datainsamlingen skedde genom granskning av litteratur samt en kvalitativ fallstudie. Semistrukturerade intervjuer genomfördes på två företag, Ahlsell och Ikea. Empirin analyserades med hjälp av en deduktiv metod.   Vår slutsats är att det är möjligt att fylla budgetens syften även vid budgetlös styrning. Detta förutsätter dock en ledning som vågar delegera ansvaret nedåt i organisationen. Denna decentraliserade organisation bör dessutom bestå av relativt likartade enheter som med hjälp av nyckeltal och benchmarking kan jämföras med varandra. Utöver det behövs ett öppet och snabbt informationssystem för att skapa helhetssyn av den decentraliserade verksamheten.  Vi har även kunnat konstatera att budgetlös styrning inte lämpar sig för alla typer av företag. Dock borde företagsledare se över sin budgetprocess. Det är möjligt att det finns inslag från den budgetlösa styrningen som skulle kunna bidra till en effektivare ekonomistyrning.
The purpose of this essay is to describe how two companies that abandoned the traditional budget work with their financial control, and which instruments they use to fulfill the purposes of budget. In addition, the requirements needed to work Beyond Budgeting are examined.   Data was collected by literature reviewing and qualitative case study. Semi-structured interviews were conducted at two companies, Ahlsell and Ikea. Empirical data was analyzed using a deductive method.     The result of this study shows that it is possible to fulfill the purposes of budget even when using Beyond Budgeting. However, this requires a management that dares to delegate responsibility down the organizational chain. This decentralized organization should consist of relatively homogeneous units, which can be compared with KPIs and benchmarking. In addition to this, a transparent and rapid system of information is necessary to create a holistic view.   Beyond Budgeting is not suitable for all kinds of organizations. However, the managers should review their budget process. It is possible that there are elements from Beyond Budgeting that could contribute to more effective management control.

Sammanfattning Titel: Erfarenheter av budgetlös styrning Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Hannan Yassin och Jessica Björklund Handledare: Tomas Källquist och Stig Sörling Datum: 2015 - Juni Syfte: Enligt tidigare forskning är det mer än 30 år sedan debatten kring budgetlös styrning började. En del företag valde då att överge budgeten vilket har lett till erfarenheter av den budgetlösa styrningen i praktiken. Syftet med denna studie är att belysa de erfarenheter av budgetlös styrning som finns med avseende på planering, uppföljning och tidsåtgång. Metod: Studien har utgått från ett hermeneutiskt perspektiv med en abduktiv ansats. Den teoretiska referensramen har byggts upp genom att sammanställa tidigare forskning och det empiriska materialet har samlats in genom en kvalitativ metod där semi-strukturerade intervjuer genomförts. Den teoretiska referensramen och empirin ställdes sedan mot varandra för hitta likheter och skillnader. Resultat & slutsats: Studien visar att erfarenheterna kring budgetlös styrning har likheter med tidigare forskning. Dock har vi sett att kritiken mot uppföljning i tidigare forskning om budget inte helt stämmer överens med de erfarenheter vi har tagit del av. Erfarenheterna visar även att den budgetlösa styrningen går att kombinera med en budget beroende på vilka egenskaper det är önskvärt att styrningen ska ha. Förslag till fortsatt forskning: I vår studie har vi fokuserat på budgetlös styrning men vi har sett att det finns aspekter att undersöka i kombinationen mellan styrningar. Vi anser att framtida forskning kan undersöka hur de olika egenskaperna hos styrningskoncepten är kombinerade eller hur de skulle kunna kombineras. Uppsatsens bidrag: Efter att ha analyserat erfarenheterna kring budgetlös styrning har vi sett att budgetstyrning och budgetlös styrning inte ska ses som en dikotomi. Studien ger ett mer nyanserat perspektiv av styrmedel jämfört med den ensidiga debatten som pågick för över 30 år sedan. Nyckelord: Budget, budgetering, budgetlös styrning, ekonomistyrning.

Sammanfattning Titel: Budgetlös styrning – en studie om en styrelses arbete och ansvar i en organisation medbudgetlös styrning. Författare: Katarina Permgård och Åsa Nordquist Handledare: Britt Aronsson Institution: Institutionen för industriell ekonomi Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i företagsekonomi Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur bolagsstyrningens struktur och den budgetlösa styrningen är utformad på ett SME för att öka förståelsen för vilka faktorer som har inflytande på styrelsens roll och funktion för att skapa värde för företaget. Metod: Uppsatsen metod är fallstudie. Fallstudien har genomförts på ett ägarlett SME som arbetar med budgetlös styrning. Insamling av primärdata har genomförts med kvalitativa intervjuer. Uppsatsen respondenter är fallföretagets styrelse, VD, revisor och bankrådgivare. Med hjälp av litteratur har vi skapat en referensram med tidigare samlande erfarenheter och forskning inom området. Slutsatser: Uppsatsens fallföretag arbetar med en budgetlös styrning. De slutsaster vi drar i vår studie är att det inte är ekonomistyrningens utformning som påverkar styrelsens roll och funktion på ett företag. Istället kan vi, baserat på vårt fallföretag, se att bolagsstyrningens struktur avgör vilka roller och vilken funktion styrelsen har på ett företag. Vi konstaterar att både ekonomi- och bolagsstyrning bör vara flexibla och dynamiska för att reagera på händelser som påverkar företaget, både på gott och ont.
Abstract Title: Beyond budgeting – a study of a board of director’s work and responsibility in an organization with beyond budgeting management control. Authors: Katarina Permgård and Åsa Nordquist Supervisor: Britt Aronsson Institution: Department of Industrial Economics Blekinge Institute of Technology Course: Bachelor’s thesis in business administration Purpose: The aim of the thesis was to examine how the corporate governance and beyond budgeting management control is designed in a SME to increase understanding of the factors which have influence on the board´s role and function to create value for the company. Method: The essay method is a case study. The case study has been conducted on an owner-managed SME that is working with beyond budgeting. Collection of primary data has been completed with qualitative interviews. The essay respondents in this case are the board of directors, the company CEO, accountant and their banker. By using literature, we have created a framework with previously collected data and research in the area. Conclusions: This essays case company is working with beyond budgeting management control. The final aster we draw in our study is that it is not the management control design that affects the board of director’s role and function in a company. Instead, based on our case company, we see the corporate governance structure will determine what roles and what functions the board has on a company. We note that both the financial and corporate governance should be flexible and dynamic to respond to events affecting the company, both good and bad.

Budgeten är ett vanligt förekommande styrmedel i företag idag, dock har dess roll och värde fått skarp kritik från flera håll. Det finns mycket forskning kring för- och nackdelar med budget och även kring alternativa styrverktyg, men endast lite material kring vad budgetlösa företag använder i praktiken.  Syftet med uppsatsen har varit att beskriva och förklara den budgetlösa styrningen, samt varför företag frångår den fasta årsbudgeten. Uppsatsen har byggt på en kvalitativ studie av ett företag och det empiriska materialet har insamlats genom en personlig intervju. Undersökningen har visat att nyckeln till ett väl fungerande budgetlöst system är en decentraliserad organisation med tydlig företagskultur och mål samt med kostnadseffektivitet i centrum. Vi tror dock inte att en decentraliserad organisation är ett krav för att det budgetlösa systemet ska fungera, men att decentralisering i ett budgetstyrt företag inte är det ultimata förhållandet om målet är maximal lönsamhet.

The budget is a regularly used means of control in today’s companies – even though its value has been strongly criticized from many directions. There have been a lot of researches about both the advantages and disadvantages of budgeting, as well as alternative means of control, but only little is documented about what sort of system the non-budget companies use in their organization. The purpose of the study was to describe and explain the non-budget system, and why companies abandon the budget. The thesis was based on a qualitative study of one company and the empirical material has been collected through a personal interview. The study has shown that the key to a well functioning non-budget system is a decentralized organization with a well implemented company strategy, a well defined goal and where the focus lies on cost efficiency. However, we do not believe that an organization has to be decentralized for the non-budget system to work, but we do believe that decentralization in a budget organization is not the ultimate composition if the goal is to maximize the profit.

SAMMANFATTNING

Datum:             2009-05-29

Nivå:                 Magisteruppsats i ekonomistyrning, 15 högskolepoäng

Författare:       Sofi Gustafsson                                   Therese Johansson 

Handledare:     Ulla Pettersson

Titel:                 Budgetlös styrning - inom Handelsbanken och Ahlsell

Problem:          Styrning med budget har kritiserats, exempel på kritiken är att den uppdateras alldeles för sällan, det är en tidskrävande arbetsprocess och den baseras på antaganden och gissningar. Ett resultat av kritiken är att ett fåtal företag har valt att överge budgeten för den budgetlösa styrningen. Litteraturen beskriver enbart de budgetlösa styrmodellerna teoretiskt och det kan vara svårt att förstå hur de tillämpas i verkligheten.

Syfte:                Vår undersökning syftar till att bidra till en djupare förståelse för hur den budgetlösa styrningen tillämpas i praktiken genom att undersöka hur Handelsbanken och Ahlsells budgetlösa styrning tillämpas, för att se kopplingen mellan teori och deras egna system, samt att undersöka budgetlös styrning i förhållande till styrning med budget.

Metod:              I denna Magisteruppsats har vi använt oss av litteratur om budget och budgetlös styrning, för att skapa referensramen. Vi har även använt intervjuer som metod för att samla in material till empirin. Dessa avsnitt är sedan sammankopplade vilket resulterade i vår analys och våra slutsatser.

Slutsats:            I vår undersökning har vi kommit fram till att Handelsbanken använder sig av den modell Wallander grundade, Handelsbanksmodellen och de använder sig också av benchmarking. Ahlsells budgetlösa styrning är främst nyckeltal.

Det finns ett fåtal likheter mellan budgetlös styrning och budget, men det finns fler skillnader. Dessa skillnader grundar sig på att många beslut fattas på lokal nivå och att den budgetlösa styrningen kan justeras och därför blir planen aldrig föråldrad.

Det är viktigt att ha en målsättning att styra emot oavsett vilken styrform företaget använder. Det beror även på vilken verksamhet företaget har, om det bästa alternativet är budgetlös styrning eller styrning med budget. Det är anmärkningsvärt att det är få företag som tillämpar budgetlös styrning med tanke på dess fördelar. Den budgetlösa styrningen lämpar sig inte till alla typer av verksamheter, men för många företag är det ett bra alternativ till budgeten.

SAMMANDRAG: Akademiker och praktiker framhåller en gemensam kritik kring den traditionella budgeteringens tillkortakommanden. Ett stort urval av akademisk litteratur och artiklar går att finna kring denna kritik. Vad som saknas är dock ett konkret förtydligande av hur företag i praktiken lyckats avskaffa budget och arbeta med budgetlös styrning. Denna uppsats syftar att utifrån Handelsbankens långa tradition utan budget fylla det tom- rum som upplevs finnas kring budgetlös styrning och beskriva hur denna styrning fungerar i praktiken. Utifrån ett ’practice-based perspective’ är utgångspunkten att undersöka hur Handelsbankens vardagliga arbete sker, vilka budgetproblem denna budgetlösa styrning lö- ser och att identifiera möjliga nya problem den medför. Resultatet visar att den budgetlösa styrningen genomsyrar hela organisationen. Social struktur och en decentraliserad organi- sationsuppbyggnad är centrala byggstenar tillsammans med andra styrverktyg. Den bud- getlösa styrningen minskar flertalet problem med traditionell budget men generar vissa nya problem, som exempelvis problematiken gällande att statliga regelverk är anpassade till centralstyrda företag. Sammantaget upplever Handelsbanken dock att den budgetlösa styr- ningens fördelar övervinner nackdelarna.

NYCKELORD: Budgetlös styrning, budgetkritik, decentralisering, Handelsbanken, ’practice-based perspective’

Datum: 2010-06-03

Nivå: Magisteruppsats i företagsekonomi, 15 hp

Författare: Sanne Jotorp, Emelie Strandh och Katrin Wilhelmsson

Handledare: Esbjörn Segelod

Titel: Budgetlös styrning - Har Wallanders budgetlösa styrning stått sig oförändrad inärmare 40 år och har den varit ett vinnande koncept till framgång?

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida Handelsbankens budgetlösa styrning utvecklats sedan införandet för nästan 40 år sedan samt att studera om bankens framgång grundar sig på den budgetlösa styrningen.

Metod: Undersökningen har formen av en fallstudie med en kvalitativ undersökningsmetodik har använts. Den teoretiska referensramen bygger på en litteraturstudie och empirin grundar sig på semistrukturerade intervjuer med två utvalda respondenter.

Slutsats: Handelsbanken har sedan Wallanders tid varit den mest lönsamma banken i Sverige och varje år haft en högre räntabilitet än genomsnittet för konkurrenterna. Denna framgång har sin grund i en kombination av en decentraliserad organisationsstruktur och den flexibilitet, frihet och anpassningsförmåga som den budgetlösa styrningen innebär. Decentraliseringen har inneburit att beslutsfattandet flyttats nedåt iorganisationen, vilket medför snabbare beslut och bättre kundkännedom. Decentraliseringen medför även en känsla av frihet och ett engagemang hos de anställda och det leder till kostnadsmedvetenhet. Styrningen skapar en miljö av frihet där innovativa strategier kan växa fram. Den budgetlösa styrningens flexibilitet har resulterat i att banken kunnat anpassa sig snabbare än konkurrenterna och därför kunnat återhämta sig fortare under år av kris och förändring. Decentralisering och budgetlös styrning är beroende av varandra för att vara så effektivt som möjligt. Decentralisering är en förutsättning för den budgetlösa styrningen och utan den radikala decentralisering som Wallander genomförde hade troligtvis den budgetlösa styrningen aldrig blivit lyckad. Likväl hade en decentralisering inte fått samma effekt om den traditionella budgetstyrningen vidhållits.

Date: 2010-06-03

Level: Master thesis in Business Administration, 15 credits

Authors: Sanne Jotorp, Emelie Strandh and Katrin Wilhelmsson

Tutor: Esbjörn Segelod

Title: Beyond budgeting – Has Wallander’s beyond budgeting control not changed incloser to 40 years and has it been a winning concept for success?

Background: In the beginning of the 1970’s Handelsbankens new CEO Jan Wallander removed the budgeting control of Handelsbanken. He decentralized the organization and implemented the beyond budgeting control.

Purpose: The purpose of the essay is to examine whether Handelsbankens beyond budgeting control has developed since the phase out of budgetary control and study if the banks success is based on the beyond budgeting control.

Method: The essay has the form of a case study and a qualitative study method has been used. The theoretical reference frame is established on a scholarly literature study and the empirical material is based on semi structured interviews with two respondents.

Conclusion: Handelsbanken has since the time of Wallander been the most profitable bank in Sweden and has presented a higher return on equity than the average of its rivals each year. The success is a combination of a decentralized organization and the flexibility, freedom and adaptability that a beyond budgeting control means. The decentralization has meant that the decision making has moved downwards in the organization, which has lead to faster decisions and a better knowledge of the customer. The decentralization also brings out a feeling offreedom and a commitment in the employees and that leads to cost-awareness. The beyond budgeting control creates an environment of freedom where innovative strategies can develop. The flexibility in the beyond budgeting control has resulted in that the bank can adapt faster than the other banks and thereby come back faster from crisis and change. Decentralization and beyond budgeting control is dependent of each other to be as effective as possible. This comes of the fact that decentralization is a presumption for the beyond budgeting control to work and without de radical decentralization that Wallander implemented the beyond budgeting control never had been successful. However had the decentralization never given the same effect if the traditional budgeting control had been kept.

Syfte: Med utgångspunkt från Self Determination Theory belysa hur den autonoma och kontrollerade motivationen påverkas hos medarbetare då företag arbetar budgetlöst med avseende på decentralisering, målstyrning och belöningssystem.  Metod: Studien har utgått från ett hermeneutiskt perspektiv där fenomenet som studerats ses vara av socialkonstruktivistisk art. Teori och empiri har arbetats fram iterativt med hjälp av abduktion där grunden för studien har varit i form av en fallstudie med ett kvalitativt angreppssätt genom semistrukturerade intervjuer. Intervjuguiden används som utgångspunkt vid kategoriseringen i empirin vilket analysen baseras på.   Resultat & slutsats: Studien tyder på att decentralisering och målstyrning inom budgetlös styrning främst påverkar den autonoma motivationen. Gällande belöningssystem gav inte studien något entydigt resultat men vissa indikationer på att det fanns en risk för att en kontrollerad motivation skulle kunna uppstå. Förslag till fortsatt forskning: Till vidare forskning inom budgetlös styrning föreslår vi att undersöka belöningssystem ur ett ledningsperspektiv och påverkan på deras motivation samt att undersöka huruvida det finns ett samband mellan principerna bakom en fungerande decentralisering och motivation.   Studiens bidrag: Teoretiskt bidrar studien med att decentralisering och målstyrning påverkar den autonoma motivationen positivt medans belöningssystem kan bidra till att kontrollerad motivation uppstår. Praktiskt bidrag visar att decentralisering och målstyrning ökar möjligheten till eget ansvar och beslutsfattande, detta bör dock företag arbeta mer aktivt med.
Aim: Based on the self-determination theory shed light on how the autonomous and controlled motivation  affects the employees in companies using beyond budgeting regarding to decentralization , management by objectives and reward systems. Method: This study has a hermeneutic perspective with a base of social constructivism. The theory and the empirical material have been approached iteratively with the help of abduction method. The design of the study is a case study with a qualitative approach using semi-structured interviews.The interview guide is used as the basis for categorization of empirical data which the analysis is based upon.   Result & Conclusion: The study suggests that decentralization and management by objectives using beyond budgeting primarily affects the autonomic motivation. Current reward system did not show any unequivocal results but some indications that there was a risk that a controlled motivation could arise.  Suggestions for future research:  For further research in Beyond Budgeting, we propose to investigate the reward system from a management perspective and the impact on their motivation and to investigate whether there is a connection between the principles behind the functioning of decentralization and motivation. Contribution of the thesis: From a theoretical point of view, this study contributes to decentralization and management by objectives primarily affects the autonomous motivation while the reward system may contribute to controlled motivation. Practical contribution shows that decentralization and management by objectives within Beyond Budgeting increases the possibility of personal responsibility and decision-making, this should companies work more actively with.

Budgeten som styrmedel har kritiserats under lång tid. Kritiker till budgeten har påtalat budgets brister och felaktigheter, andra menar att kritikerna har lämnats alltför mycket tid i rampljuset och hävdar istället att budgeten är lika användbar som problematisk. Det finns mycket befintlig forskning kring budgeten, men forskningen är dock något begränsad vad gäller erfarenheter av budgetavskaffanden. Syftet med denna uppsats är att beskriva erfarenheter av budgetavskaffanden samt förstå varför dessa erfarenheter uppstår. Således kommer denna uppsats fylla en mindre del av tomrummet på området. Uppsatsens genomförande utgörs av tre intervjuer, vilka är genomförda på två budgetlösa företag. Teorier kring ekonomistyrning i budgetens närvaro, förändringsprocessen vid budgetavskaffandet samt budgetens funktioner utgör hörnstenarna i den teoretiska referensramen. Referensramens innehåll har verifierats mot den begränsade forskningen på området, för att bekräfta relevansen av innehållet. Resultatet visar att initiativet till ett budgetavskaffande grundas i ett missnöje kring budgeten. Under avskaffandet uppstår inga större svårigheter eller utmaningar, varken mänskliga eller tekniska. Resultatet visar även att de företag som avskaffar sin budget skapar en djupare förståelse för sin ekonomistyrning, vilken också blir mer decentraliserad. Ett budgetavskaffande främjar dessutom kommunikationen inom det egna företaget.

Den senaste tiden har det skapats stora diskussioner kring användandet av budgetering. Manväljer mellan att använda sig av en budget- eller Budgetlös styrning. Man har delade åsikter påhur användandet påverkar de olika bankerna.En jämförelse mellan två banker har gjorts. En budgetlös och en budgetstyrd bank har valts för attfå en närmare analys och bild hur det går till i praktiken. Vi har utfört en närmare undersökningpå deras sätt att styra genom budget. Där vi besktiver de största skillnaderna samt varför de olikaföretagen använder sig av de olika sätten.Vårt resultat gav oss en bild på fördelar och nackdelar angående styrsätten inom bankvärlden. Vitrodde att det var en enkel sak att skifta från en budgetstyrd till ett budgetlöst system, men detvisade sig vara mycket komplicerad och svårare än vi hade tänkt oss. Undersökningen blevintressantare under intervjuerna, som då gav oss en djupare inblick i bankernas behov ochanledningen till det valda styrsystemet.
Uppsatsnivå: C

 

Problem:      Majoriteten av alla företag budgeterar. Frågan är om budgeten är ett nödvändigt ont eller bara en gammal vana.

Syfte:            Syftet med denna studie är att undersöka småföretagares uppfattning om budget- och budgetlös styrning. Detta för att ta reda på om det är dags att lämna den traditionella budgeten bakom sig?

Metod:          Insamlingen av empirisk data har skett genom direkt intervjuer med fyra företag i Eskilstuna. Dessa företag har mellan 20-49 anställda. En litteratursökning har även gjorts för att få fram en referensram på området. Genom sökningen har relevant information hittats inom ämnet.

Slutsats:        Vi har kommit fram till att det inte är dags att lämna den traditionella budgeten bakom sig. Budgeten är en gammal vana och en trygghet i de flesta företag. Efter denna studie har vi också kommit fram till att små företag är i behov av kunskap om budgetlös styrning, detta för att företagen ska kunna reflektera över sin styrning och inte bara ha en budget för att andra företag har det eller för att det anses vara rätt att ha en.

 

Problem:      The majority of companies are budgeting. The question is, if the budget is something necessary or an outdated fashion.

Purpose:       The purpose of this study is to investigate how small companies understands budget and beyond budgeting in order to answer the question if it is time to leave the traditional budget behind us?   

Method:       Empirical data was collected through interviews in four companies in the City of Eskilstuna. All four companies have 20-49 employees. A literature review has been used to create a theoretic base for the interviews.      

Conclusion:  Our conclusion is that it is not time to leave the traditional budget behind us. We think that the budget is an old habit and that it creates stability for the most of the companies we have studied. We can also conclude that small companies also are in need of more knowledge about beyond budgeting. We believe that more companies should reflect over their choice of budgeting and consider go beyond budgeting as an alternative option. 

På senare tid har en kritisk diskussion växt fram kring användandet av budget som styrmedel. Budgeten anses vara tidskonsumerande, resurskrävande och den anses även inte tillhandahålla relevant information, vilket har medfört att det finns företag som avskaffat budgeten som styrmedel. Men hur styrs företag utan budget och är det möjligt att styra ett företag utan budget? Det finns forskare som anser att företag som styrs utan budget får problem med planering, samordning samt styrning av aktiviteter då de saknar ett ramverk. Ahlsell AB är företag som har styrt sin verksamhet utan budget i 17 år. Den här studien fokuserar på att fastställa vilka styrmedel som används i företaget istället för budget till planering, samordning, kommunikation, prestationsmätning, belöningar, samt motivation, vilket är aktiviteter som budgeten anses täcka.
Background and problem: Lately a critical discussion about the use of budget as a controltool has increased. A budget is considered to be time and resource consuming and not providing adequate information. The outcome regarding this is that there are companies that have abandoned the budget as a control tool. Research finds that companies in which are not using budget as a control tool faces problems with planning, coordinating and controlling activities because of the absence of a framework. Ahlsell AB is a company that abandoned the budget as a control tool 17 years ago. This study focuses on establishing which control tools that are used instead of the budget to plan, coordinate, communicate, measure performance, reward and motivate, which are activities that the budgets deems to cover.Purpose: This study aims to establish how Ahlsell works with planning, coordination, communication, performance measurement, rewarding and motivation without budget at different levels within the organization.Method: A deductive case study on Ahlsell has been used for this thesis. The empirical data was conducted as the primarily source through semi structured interviews but also through secondary data such as internal education material and other published company information.Conclusion: To control the business the organization needs to be decentralized and consist of a relatively large number of small profit centers. “Relative performance” is another assumption, which aims to compare the business to performances of previous year, other units and competitors in order to continuously improve the outcome. By using only one IT-system available for everyone within the company, benchmarking and target figures for KPI, Ahlsellenables to control the company without a budget.

Syfte Studien syftar till att identifiera hur informationsdelning, prestationsutvärdering och belöningar har förändrats till följd av utvecklingen i en organisations utvecklade styrprocess. Metod Denna fallstudie tillämpar en kvalitativ forskningsmetod med en kombinerad forskningsansats, där primärdatan har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Därefter har en analys av det empiriska materialet genomförts med utgångspunkt i den teoretiska referensramen, vars resulterat avslutningsvis utgör studiens slutsatser.  Slutsats Det är möjligt att konstatera en tydlig förändring i organisationens hantering av information till följd av den ökade delaktigheten bland medarbetarna. Verksamhetens har övergått från förutbestämda prestationskontrakt baserade på budgeterade resultat, till en prestationsutvärdering baserat på ett holistiskt synsätt. Någon förändring beträffande belöning är inte möjlig att urskilja.

A more complex and turbulent world market puts pressure on flexibility and the ability to adjust its business to the market changes. The rapid and unpredictable change is hade to analyze and forecast which demands more short-term forecasting. The issue for this dissertation is based upon the demand of more flexible ways of doing business in the bank sector in Sweden, which is a turbulent and unpredictable market. Handelsbanken is a company that uses the so called Beyond budgeting concept and the dissertation is about this company’s ability to solve the economic governance without the traditional budgeting process. The purpose of the study is to compare this organisation with another bank, Swedbank, who also operates on the Swedish market. The study aims to point at differences and similarities between the bank with the Beyond budgeting concept and the other who still is holding on to the traditional budgeting process. Important concepts within the study are; rolling forecasts, KPI and benchmarking. The data was gathered through telephone interviews and secondary data. The authors have been in contact with one regional control in each of the banks to get an understanding about the economic governance in the banks. The findings are that both of the banks are widely decentralised even though Swedbank still holds on to the fact that the traditional budgeting process is important for the company. Both of the companies are using a similar company structure, where local decision power is emphasised and the internal competition is crucial to be able to create motivated employees to be competitive on the market. The banks are also both very interested in not just the financial results but the non-financial, such as customers.
I en allt mer komplicerad och turbulent värld, ställs nya krav på företags flexibilitet och förmåga att ändra sig efter marknaden. Eftersom marknaden ändrar sig väldigt snabbt och ofta, är det svårt att förutse vad som kommer hända i framtiden, och därför behövs mer kortsiktiga framtidsprognoser. Uppsatsens problemformulering grundar sig i kravet på allt mer flexibla styrinstrument i denna globaliserade värld. Handelsbanken är ett företag som använder sig av så kallad budgetlös styrning och uppsatsens problematisering berör bankens sätt att lösa den ekonomiska styrningen med avsaknad av budget. Syftet med studien är att jämföra Handelsbankens ekonomistyrning med Swedbanks, en bank som fortfarande använder sig av traditionell budgetering. I studien beskrivs skillnaderna mellan en bank som har budgetlös styrning och en som är mer budgetstyrd, vad som behövs för att skapa en fungerande budgetlös styrning och vilka fördelar respektive nackdelar det finns med dessa styrningar. Viktiga begrepp inom budgetlös styrning är rullande prognoser, nyckeltal och benchmarking. Insamling av data har skett genom telefonintervjuer och insamling av sekundär data. Man har vart i kontakt med en controller på regionnivå i respektive bank för att få en förståelse för hur det ekonomiska arbetet fungerar i bankerna. Vad som är framgår i studien är att båda företagen är decentraliserade men Swedbank använder en traditionell budget för hela företag dock främst fokuserad till kostnadssidan. Båda företagen har liknande struktur, med en decentraliserad organisation och där de lokala kontoren har stor beslutskraft dessutom använder båda bankerna intern konkurrens för att motivera sina anställda och för att kunna övervaka resultatet. De förlitar sig inte bara på finansiella resultat utan de icke-finansiella resultaten har en väldigt viktigt roll i båda företagen.

Studiens syfte var att undersöka hur svenska storföretag ser på sitt arbete med budget som ekonomistyrningssystem. Tidigare forskning indikerar på att trots den omfattande kritik som finns mot budget så tenderar företag att inte instämma i den. Kritikerna hävdar, bland många saker, att budgeten skulle vara resurskrävande, inflexibel, inaktuell och ge upphov till manipulering. Alternativet, menar de mer radikala kritikerna, skulle vara att överge budget och arbeta fullständigt med alternativa lösningar. Empiriska studier visar att budget används av företagen men förbättras och omvärderas med tiden för att anpassas bättre till verksamheten. Tidigare forskning har visat att de alternativ som förespråkas i budgetlös styrning inte förutsätter att budgeten överges för att bli användbara. Tidigare studier om företags inställning till budgetering har gjorts i bland annat Nederländerna och Nordamerika. Det finns alltså ingen studie som mäter svenska företags inställning. Svenska företag utmärker sig dels genom kulturen men framförallt genom att annorlunda ledarskap. Komplexiteten i storföretag har för den här studien inneburit att urvalsgruppen att undersöka blev svenska storföretag. Urvalsgruppen undersöktes genom ett oberoende slumpmässigt urval. Det positivistiska synsättet har lett till ett kvantitativt tillvägagångssätt med enkät som verktyget för att nå populationen. Populationen svenska storföretag utgjordes 2013 av 1850 företag och vårt stickprov bestod av 250 företag. Genom att jämföra stickprovet i den här studien mot hela populationen kunde vi konstatera att omsättning och antal anställda inte avviker nämnvärt mellan grupperna. En bortfallsanalys utfördes mellan respondenterna som svarade innan och efter att en påminnelse skickats ut och resulterade i statistiskt säkerställda resultat där grupperna svarade homogent. Majoriteten av storföretagen arbetar med budgetering. Resultaten baserades på 41 respondenters svar och kan i en hög grad sägas vara statistiskt säkerställda. Det finns några påståenden där en alltför stor osäkerhet finns men slutsatsen blir utifrån de statistiskt säkerställda resultaten att budgeten är här för att stanna. Budgetens syfte är att skapa ekonomisk överblick och den förbättras och kompletteras med hjälp av de verktyg som budgetlös styrning förespråkar. Kritiken kunde i stor utsträckning förkastas. Vi tror att vidare forskning handlar om ett kvalitativt tillvägagångssätt för samma population eller ett byte av målgrupp men med liknande forskningsfråga för att se om mindre företag delar storföretagens åsikter om budget.
The purpose of this study was to examine large Swedish corporations approach on their budgets as management control systems. Recent research indicates that corporations tend to disagree with the widespread criticism against budgeting. Critics claims, among many other things, that the budget is costly, inflexible, outdated and give rise to manipulation. The more radical critics argue that the alternative would be to abandon the budget and work completely with alternative solutions. Resent research indicates that corporations are still working with budgeting but with an improved version that is re-evaluated over time to adapt better to the business. Another important aspect that previous research shows was that the preferred option in beyond budgeting does not require the budget to be totally abandoned to become useful. Previous studies on corporations attitude towards budget were made, inter alia, in the Netherlands and North America. Thus, there was no study that measured the Swedish corporate attitude towards budgeting. Swedish corporations distinguish themselves partly by culture but mostly by their leadership. The selection group in this study was based on the complexity of large corporations. We examine the population by an independent random sample with a positivistic view. That means a quantitative approach with survey as a tool to reach the population. In 2013 the population of large Swedish corporations consisted of 1850 corporations. By comparing the sample in this study to the entire population, we found that turnover and number of employees does not differ significantly between the groups. A non-response analysis was performed between respondents who answered before and after a reminder were sent out and resulted in statistically reliable results where groups responded homogeneously. The majority of large corporations are currently working with budgeting. This results includes answers from 41 respondents' and in a largely, it is to be said, statistically significant. There are some statements in which too much uncertainty exists but the conclusion was based on the statistically significant findings that the budget is here to stay. The budget aims to create economic overview and is improved and supplemented with the help of the tools beyond budgeting advocates. Largely the criticism could be rejected as false. We believe that further research examine budgeting through a qualitative approach to the same population or a change of the population but with similar research question to see if the smaller corporations share larger corporations' opinion about budgeting.

Bakgrund: I debatten har BSC då och då dykt upp som ett ersättningsinstrument till budgeten. Vad som inte alltid framgår är vilket eller vilka instrument som bär de roller som traditionellt bärs upp av budgeten.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera vilka roller som BSC och budgeten har tagit i styrkortsanvändande företag. Avgränsningar: Vi har valt att avgränsa oss ifrån den bransch där budgeten som styrinstrument kanske fått mest kritik, nämligen bankbranschen.

Genomförande: Vi har gjort en förstudie utifrån vilken fyra företag har tagits fram. Dessa företag har sedan studerats på ett fallstudieliknande sätt, via intervjuer. Materialet har sammanställts och legat till grund för analysen.

Resultat: Vi anser att debatten om att BSC skulle kunna ersätta budgeten är överdriven, då de båda systemen i grunden är så olika. BSC är mera av ett prioriteringsinstrument medan budgeten bistår med de finansiella ramarna. Det viktiga blir istället att användande företag inser vilka roller som bäst spelas av resp. system, vilket vi också ger ett förslag på.

Förmågan att kunna anpassa sig efter rådande omständigheter har aldrig varit mer påtagligt än idag. När Coronapandemin lamslog hela världen 2020 var det mycket i det vardagliga livet som förändrades. Det gick inte att gå ut och äta, träffa sina nära och kära eller planera nästa semester på samma sätt som tidigare. Men det va inte bara enskilda individer som drabbades, många företag fick stänga igen och gick i konkurs. Majoriteten av företagen idag använder sig ett traditionellt sätt för att budgetera och planera för framtiden, man gör budgetar för kommande period och förhåller sig sedan till dessa. Detta sätt att planera och budgetera lyfts fram som kostsamt, tidskrävande och att det försvårar möjligheterna att anpassa sig efter ändrade omständigheter. Men på senare tid har ett alternativ planerings- och budgeteringssätt vuxit fram. Beyond Budgeting är ett alternativ till det traditionella sättet och innebär att man avskaffar dessa traditionella budgetar och använder sig istället av rullande prognoser, benchmarking och balanced scorecard för att bara nämna några styrmedel. Förespråkarna för Beyond Budgeting menar att detta nya sätt att planera och budgetera skulle eliminera de negativa delar som de traditionella metoderna för med sig och att det skulle leda till ökad lönsamhet. Syftet med denna studie är att undersöka hur företag på OMXS30 Nasdaq Stockholm som använder Beyond Budgeting och företag som inte använder Beyond Budgeting skiljer sig åt i lönsamhet, genom att undersöka fem nyckeltal. Nyckeltalen som undersöks är vinstmarginal, likviditet, soliditet, kapitalomsättningshastighet och räntabilitet på totalt kapital. I denna studie har en kvantitativ metod tillämpats där sekundärdata i form av årsredovisningar för åren 2017, 2018 och 2019 hämtats för företagen listade på OMXS30 Nasdaq Stockholm. Nyckeltalen vinstmarginal, likviditet, soliditet, kapitalomsättningshastighet och räntabilitet på totalt kapital har sedan valts ut som representativt för lönsamhet. Resultatet för denna studien påvisar att det inte finns någon statistiskt signifikant skillnad i lönsamhet mellan de företag som använder Beyond Budgeting och de företag som inte använder Beyond Budgeting. Studien visar således att det inte finns något samband mellan Beyond Budgeting och lönsamhet.
The ability to adapt to prevailing circumstances has never been more evident than today. When the Corona Pandemic paralyzed the whole world in 2020, much of everyday life changed. It was no longer possible to go out to eat, meet loved ones or plan the next vacation in the same way as before. But it was not just individuals who were affected, many companies had to close and went bankrupt. The majority of companies today use a traditional way of budgeting and planning for the future, they make budgets for the up coming period and then relate to these. This way of planning and budget is often highlighted as costly, time consuming and that it makes it more difficult to adapt to changing circumstances. But recently, an alternative planning and budgeting method has emerged. Beyond Budgeting is an alternative to the traditional way and means that you abolish these traditional budgets and instead use rolling forecasts, benchmarking and balanced scorecard to name just a few instruments. Proponents of Beyond Budgeting believe that this new way of planning and budgeting would eliminate the negative elements that traditional methods bring with them and that it would lead to increased profitability. The purpose of this study is to investigate how companies on OMXS30 Nasdaq Stockholm that use Beyond Budgeting and companies that do not use Beyond Budgeting differ in profitability, by examining five key figures. The key figures examined are profit margin, liquidity, equity / assets ratio, capital turnover rate and return on total capital. In this study, a quantitative method has been applied where secondary data in the form of annual reports for the years 2017, 2018 and 2019 have been retrieved for the companies listed on the OMXS30 Nasdaq Stockholm. The key ratios of profit margin, liquidity, equity ratio, capital turnover rate and return on total capital have then been selected as representative of profitability. The results of this study show that there is no statistically significant difference in profitability between the companies that use Beyond Budgeting and the companies that do not use Beyond Budgeting. The study thus shows that there is no connection between Beyond Budgeting and profitability.

Problem discussion: Budgeting is about different assessments of the future and is based onthe premises that are considered when the budget is drawn up. When these assumptions turnout to be incorrect, the forecast can be misleading. This means that when organizations needa tool they can rely on the most, the budget will be the least helpful. Covid-19 has brought abig change in conditions for the hotel industry. The industry lost around 4 million guestnights between 2019 and 2020 in Sweden. Some research on how Covid-19 has affectedgovernment budgeting already exists, but when it comes to research regarding how Covid-19and economic crisis have affected budgeting in the private sector, previous research isrelatively limited. This study therefore intends to further contribute to observing how the roleof budgeting has been affected during the economic crisis. This with a focus on the privatesector, by examining how the role of budgeting in hotels has been affected as a result ofCovid-19. Research Questions: How has the role of the budget in Swedish hotels been affected byCovid-19? What was the role of the budget in the hotel before the pandemic? What role hasthe budget played in the hotel during the pandemic? Which part of the budget now has a moreor less prominent role than before? What are the underlying factors for the changes? Purpose: The initial purpose of this thesis was to, through a selection of hotels, examine howthe role of budgeting has been affected during Covid-19 in Sweden, as well as the underlyingfactors behind the changes. Due to absence of some respondents, a shift in the work processoccurred, to instead specifically examine the Elite Hotels Group, but the examined topic inthe essay remained the same. Method: The method used in this study is a qualitative interview study. The study is basedon secondary as well as primary data. Primary data has been collected from two semistructured interviews with different respondents from the Elite Hotels Group. One of theseinterviews was conducted over Microsoft Teams and the other was conducted over the phone,as personal meetings could not be conducted during Covid-19. Conclusion: Prior to the Covid-19 break out in Sweden, the budget played a central role inElite Hotels management system. They used a fixed annual budget which was supplemented 3by short-term forecasts and similar complements. During the pandemic Elite Hotels budgetlost its applicability, which, apart from a budget-like forecast led them to a completelybudget-free management and a shift in focus towards cost reductions and finding revenueswherever they could. Complements such as forecast and other management tools such asfocus on key figures, comparisons with the competition, communication and a generally moreefficient way of working were given a more prominent role. The underlying factors that madethe budget lose its applicability have mainly been people's behavior during the Covid-19pandemic, which arose as a result of the advice and restrictions issued by the authorities.These constrictions also contributed to major restrictions on the hotels operations as well as asteep fall in demand for guest nights
Problemformulering: Budgetering handlar om diverse olika framtidsbedömningar ochbygger på de premisser som beaktas när budgeten upprättas. När dessa antaganden visar sigvara felaktiga, kan prognosen bli missvisande. Detta leder till att när organisationer behöverett styrmedel de kan förlita sig på som mest, är då budgeten kommer att vara minst hjälpsam.Covid-19 har fört med sig kraftigt förändrade förutsättningar för hotellbranschen. Branschentappade omkring 4 miljoner gästnätter mellan 2019 och 2020 i Sverige. En del forskningkring hur Covid-19 påverkat statlig budgetering finns redan, men när det kommer tillforskning om hur Covid-19 och ekonomisk kris påverkat budgeteringen inom den privatasektorn är tidigare forskning relativt begränsad. Denna studie ämnar därför att ytterligarebidra till att observera hur budgeteringens roll påverkats under ekonomisk kris. Detta medfokus på den privata sektorn, genom att undersöka hur budgeteringens roll i Hotell påverkatstill följd av Covid-19. Frågeställningar: Hur har budgetens roll i svenska Hotell påverkats under Covid-19? Vadhade budgeten för roll i hotellet innan pandemin? Vad har budgeten haft för roll i hotelletunder pandemin? Vilken del av budgeten får nu en mer respektive mindre framträdande rollän tidigare? Vilka är de bakomliggande faktorerna till förändringarna? Syfte: Det initiala syftet med denna uppsats var att genom ett urval av hotell undersöka hurbudgeteringens roll har påverkats under Covid-19 i Sverige, samt de faktorer som legatbakom förändringen. På grund av bortfall av respondenter skiftade arbetsprocessens till attspecifikt undersöka Elite Hotels koncernen, men det undersökta ämnet i uppsatsen bestoddensamma. Metod: Metoden som använts i denna studie är en kvalitativ intervjustudie. Studien ärbaserad på både sekundär- och primärdata. Primärdata har samlats från två semistruktureradeintervjuer med olika respondenter från Elite Hotels koncernen. En av dessa intervjuergenomfördes över Microsoft Teams och den andra var en telefonintervju, då personligamöten ej gick att genomföra under Covid-19. Slutsats: Innan Covid-19 bröt ut i Sverige hade budgeten en central roll som styrmedel i EliteHotels. De använde sig av en fast årsbudget som kompletterades med kortsiktiga prognoser och liknande komplement. Under pandemin tappade Elite Hotels budget sin tillämplighet,vilket ledde till att de bortsett från en budgetliknande kostnadsprognos, övergick till en heltbudgetlös styrning med fokus på kostnadsreduceringar och att skrapa intäkter där de kundehittas. Komplement såsom prognoser fick en centralare och mer framträdande roll. Ävenandra styrmedel som fokus på nyckeltal, jämförelser mot konkurrensen, kommunikation ochett allmänt mer effektiviserat arbetssätt fick ett större fokus. De bakomliggande faktorerna tillatt budgeten tappat sin tillämplighet har huvudsakligen varit folks beteende under covid-19som uppstod till följd av de råd och restriktioner som myndigheterna gav ut, som även bidrogmed stora inskränkningar mot hotellets verksamhet och att efterfrågan på gästnätter minskadedrastiskt.

Problembakgrund och problemdiskussion: Den traditionella budgeten har länge varit en självklar komponent i företags ekonomistyrning men i samband med nya marknadsförhållanden och marknadsfluktuationer kritiseras budgeten. Den främsta kritiken som riktas mot budgeten är att den är ineffektiv, arbetskrävande och svårhanterlig. I samband med detta har en utveckling skett av budgetlös styrning, vilken är flexibel och anpassningsbar efter förändringar. I och med det gap som finns i litteraturen, avseende praktiska fall inom budgetlös styrning, anses det väsentligt att studera de verktyg som appliceras. Syfte: Uppsatsen syftar till att förstå orsaker till varför företag väljer att styra budgetlöst och hur styrningen bidrar till en mer fördelaktig verksamhet. Syftet är även att konkretisera förståelsen avseende hur företag i praktiken uppfyller traditionella användningsområden. Fokus finns vid planering, samordning och kontroll då dessa är centrala i företags ekonomistyrning. Metod: För att besvara uppsatsens problemformuleringar har en fallstudie tillämpats på ett företag som styr utan budget. Semistrukturerade intervjuer med öppen karaktär har varit aktuella för att skapa en djupgående förståelse. Dessa har hållits med nyckelpersoner vid olika befattningar för att bredda aspekterna. Slutsats: Företag väljer att implementera en budgetlös styrning för att erhålla ett mer levande verktyg som anpassas efter marknaden. Vid en budgetlös styrning anses en decentraliserad organisationsstruktur vara av stor relevans för ett flexibelt och realistiskt arbetssätt. Rullande prognoser är det verktyg som är av störst betydelse för planering eftersom det är av kontinuerlig och anpassningsbar karaktär. Som komplement tillämpas balanserat styrkort och nyckeltal av finansiella och icke-finansiella drag för att uppnå en gemensam målsättning samt värdeskapande. Dessa verktyg, tillsammans med intern benchmarking, används även för kontroll av företags prestationer. I och med löpande uppföljningar möjliggörs en eliminering av gapet mellan målsättning och utfall, eftersom eventuella åtgärder uppmärksammas under processens gång. Detta uppfylls genom att konstant göra interna jämförelser av resultat, utmaningar och förbättringar. Ytterligare en utgångspunkt för att budgetlös styrning ska vara möjlig är att de självstyrande enheterna har inflytande över arbetets förutsättningar och att samtliga anställda eftersträvar målkongruens. Detta skapar motivation för att bidra till effektivitet, innovation samt förbättringar.
Background and problem: The traditional budget has for long been a significant part of company’s management accounting, but has lately been criticized considering current conditions and fluctuations in the market. It has mainly been criticized to be ineffective, time consuming and hard to handle. Instead, a development of the Beyond Budgeting management has been introduced, which is more flexible and customized to the market. Considering the lack of practical examples of Beyond Budgeting, it seems substantial to study the tools that applies to the approach. Purpose: The purpose of the study is to create an understanding to why companies choose to apply Beyond Budgeting and how the method contributes to a more beneficial business. The intention is to specify the understanding regarding how companies meet traditional using areas. Planning, coordination and control will be the main aspects since they are included in a management control system. Method: To answer the questions of issue, a field study has been applied to a company which operates without a budget. Semi-structured interviews have been relevant to create a deep understanding. These interviews have been held with key informants on different levels within the company to widen the aspects. Conclusion: Companies choose to implement the Beyond Budgeting approach to be able to be flexible to market conditions, where a decentralized organizational structure is relevant. Rolling forecasts is a main tool for planning, since it’s an ongoing and continuous process. A balanced scorecard and financial and non-financial ratios is to be used as compliments for the rolling forecasts, to be able to achieve common goals and create value. These methods, together with internal benchmarking, are used to follow up the company’s achievements. A continuous control makes it possible to eliminate the difference between target and result, since necessary actions can be made during the process. Internal comparisons to results, challenges and improvements is what makes this possible. Another main aspect to make Beyond Budgeting possible, is that the separate units control their own work conditions and that all personnel achieve goal congruence. This is what motivates employees to contribute to efficiency, innovation and improvements.

Bakgrund: I en konkurrenskraftig miljö med föränderliga villkor krävs en tillämpning av sofistikerade styrverktyg inom ett företags ekonomistyrsystem. Verksamheten PostNord AB har i och med en bolagisering och avreglering genomgått en strukturomvandling men har fortfarande ett statligt uppdrag samtidigt som de konkurrerar med helt kommersiella företag. Problemdiskussion: PostNord AB får i dagsläget inte önskad effekt på styrning i verksamheten då det brister i förhållning till budgeten. Detta har utmynnat i en diskussion kring relationen mellan budget och prestationsmätning och dess styreffekter i organisationen. Syfte: Studiens syfte är att kartlägga PostNord ABs ekonomistyrsystem med särskilt fokus på budget och prestationsmätningar och dess styreffekter i organisationen. Vidare är syftet att ge rekommendationer på förändringar av dagens styrsystem, vilka kan ge en förbättrad styreffekt inom PostNord AB - Region Växjö. Metod: Studien innefattar en fallstudie som forskningsdesign. Insamlingen av empiriskt material har skett genom intervjuer, dokument och observationer. Intervjuerna har utförts semi-strukturerat och respondenturvalet har skett utifrån ett kedje- samt lämplighetsurval. Resultat: Problemområden beträffande ekonomistyrsystemets styreffekter har identifierats där förbättringsförslag rörarande företagets mest kritiska områden har rekommenderats. Dessa innefattar en nedtoning av budgeten till förmån för prestationsmätningar, mål kopplade till mått, ökad kommunikation mellan nivåerna samt förhöjd motivation genom ökat deltagande. Slutsats: Marknaden som PostNord AB verkar på kännetecknas av tämligen fasta spelregler med en likartad infrastruktur för distribution. Avgörandet för företagets framgång beror på hur det på mest fördelaktiga sätt kan anpassa och maximera sin verksamhet efter rådande villkor. Detta talar för en ökad användning av processinriktade prestationsmätningar.
Background: In a competitive environment with changing conditions the use of sophisticated management tool are required within a company’s management control system. The company Post Nord AB has, with corporatisation and deregulation undergone a structural change, but still has a state-mandated while competing with fully commercial enterprises. Problems Discussion: Post Nord AB is in the current situation not receiving the desired effect on the control of the business when because of imperfections in the attitude to the budget. This has led to a discussion on the relationship between budget and performance measurement and its control effects in the organization. Purpose: The aim of the study is to map Post Nord AB’s management control system with particular focus on the budget and performance measurements and its control effects in the organization. A further purpose is to provide recommendations on changes to the current control system, which can enhance the control effect in Post Nord AB - Region Växjö. Method: The study includes a case study research design. The collection of empirical data were collected through interviews, documents and observations. The interviews were conducted semi- structured and the selection were based on a chain and suitability selection. Results: Issues concerning control effects of the management control system have been identified and improvement proposals have been recommended. These include a dimming of the budget in favor of performance measurements, goals related to measurement, increased communication between levels and enhanced motivation through increased participation. Conclusion: PostNord AB acts on a market characterized by fairly fixed rules with a similar distribution infrastructure. The essential for the company’s success depends on how it in most beneficial ways can customize and maximize their business to the prevailing conditions. This suggests an increased use of process-oriented performance measurements.

This study describes the Swedish Government's public management of the Swedish Police Authority. It also illustrates some of the Government's political promises towards the Police Authority. The reason for making this study is the situation of escalating shootings in the society and reports about a crisis in the Police Authority. Therefore is the purpose of the study to find out if there are any changes in the Government's public management of the police during the 2014-2018 term of office in relation to this situation. The method is a review of state budgets, appropriation directions, regulations, government bills and other acts which are compared with theories of public management. The results shows that the greatest change this far happened late in the term of office when the Swedish Police Authority received an increased appropriation. The Swedish Police Authority also received new government mandates with the purpose to solve specific problems within the police authority. In relation to theories of public management, the Swedish Government's management of the police focuses on the indirect types of management to reach results within the direct management of laws and regulations.