Academic literature on the topic 'Budskap i film'

Abstract In the 1940s the Drama Company of the Slovak National Theatre introduced four poetry productions, which demonstrated the stage potential of the symbiosis of verse and a music-accompanied recitation in an original stage design solution. The single presentation of poetry of Poézia revolúcie a boja [The Poetry of Revolution and Fight, 1945] directed by Ján Jamnický and Pásmo poézie Janka Jesenského [The Show of Poetry by Janko Jesenský, 1946] directed by Jozef Budský were the first independent attempts at staging selected poetry. Besides recitation, they were dominated by the visual sign, powerful music sometimes accompanied by the singing of individuals and a voice band, and distinctive lighting design. Botto’s Smrť Jánošíkova [The Death of Jánošík] and Sládkovič’s Marína (both in 1948) directed by Jozef Budský displayed all features of synthetic theatre, combining recitation, voice band singing, scenic and visual solutions, metaphor, originally composed music inspired by the folk song, dance, film screening, and meaningful lighting. Jozef Budský indirectly built on Czech theatre, particularly on E. F. Burian. Both masterpieces by the authors of Štúr’s generation (Ján Botto, Andrej Sládkovič) aroused the interest of the expert public and the audience. It triggered arguments about excessive directorial intervention and insufficient ideological character, especially in the theatre form of Marína.

Syftet med vår undersökning är att se hur lärare förhåller sig till filmens roll i undervisningen. Vi intresserar oss av hur valet av film sker och hur eventuell filmvisning efterarbetas i klassrummet. Dessutom vill vi veta i vilken utsträckning elever får producera egen film. Frågeställningarna besvaras med hjälp av empirisk insamling från intervjuer som sex svensklärare från tre olika skolor deltog i. Resultatet pekar på att lärare har en positiv inställning till användandet av film i undervisningen men att svenskämnet stödjer sig på traditionell litteratur. Lärare ser läsförståelse som ett av svenskämnets viktigaste uppdrag. Lärarna tror att film är mer tilltalande än böcker för eleverna eftersom de är förtrogna med formatet i populärkulturen. Film kan därmed enligt lärarna användas för att väcka deras intresse om ett visst arbetsområde och för att diskutera relevanta ämnen med eleverna

This essay examines an excerpt of the wide range of animated films that our children has access to in Sweden today.It takes up questions about what kind of messages the films are delivering, if there are certain patterns that are being followed, differences between the films relating to the cultures where they’re from, but above all, what the hero is about and what kind of shape he or she assumes. The film analyses that are being made are anchored in two theoretical investigations; one about how children are influenced by-, and how they use, the stories that are being told in films to develop their own identity. The other one treats classical and traditional patterns and genres in stories.

Denna uppsats undersöker ett utdrag av det utbud av tecknade filmer som våra barn tar del av här i Sverige i dag. Den tar upp frågor som vilka budskap filmerna egentligen sänder ut, om det finns vissa givna mönster som följs, skillnader mellan filmerna i förhållande till de kulturer de kommer ifrån, men framförallt hur hjälterollen ser ut och gestaltas. De filmanalyser som utförs förankras i två teoretiska undersökningar, dels en om hur barn påverkas av och använder filmsagor i sitt utvecklings- och identitetsarbete och dels en som behandlar traditionella klassiska mönster och genrer.

Detta examensarbete har undersökt hur medier och medierade budskap kan påverka individens konstruktion av de egna värdena, och hur detta kunde ställas i förhål-lande till skolans värdegrund. Detta gjordes utifrån tidigare fallstudier och forskning vilken behandlade områdena tv samt spel- och fiktionsfilm. De frågeställningar som söktes svar på i undersökningen syftade till att hitta förhållandet mellan medierade budskap, hur dessa påverkar individen, och hur detta kunde stå i förhållande till de värden som skrivs fram i skolans värdegrund. Frågeställningarna hade följande lydelse: På vilket sätt kan medierade budskap förstärka den demokratiska humanistiska värdegrunden så som den formuleras i skolans styrdokument? Andra frågan löd: På vilket sätt kan medierade budskap undergräva den demokratiska humanistiska värdegrunden så som den formuleras i skolans styrdokument? Den forskning som användes gav två skilda perspektiv på medierade budskap. Det ena perspektivet behandlade tv och film, och framhävde där positiva och värdestärkande effekter vilka kom att harmoniera med svenska skolans värdegrund. Det andra perspektivet behandlade medierat våld i tv och film, och den påverkan detta kunde ha på individens konstruktion av de egna värdena, samt påvisade de negativa effekter som kunde följa på medierat våld. De resultat som framkom i denna undersökning hävdade att både negativa (undergrävande) effekter, och positiva (förstärkande) effekter på individens värdekonstruktion gick att hitta i det undersökta materialet, då dessa effekter ställdes i förhållande till de värden som skrivs fram i skolans värdegrund.

One thing that has inspired me about film music is that it has always managed to easily pull me into a different reality. In this essay I have gone deeper into different methods of convey- ing storytelling through music. I have composed nine songs to four different filmmakers materials. This was performed at KMH the 6th of April. I did some thorough research before composing, which affected my way of approaching the music. The methods I used was proven helpful for me, not only in a compositional stage, but useful also in my vocal interpretation, when conveying the material to a band and when thinking about how the concert was going to be executed. I will use these methods further in my work as a singer and composer.

Denna studie behandlar tidig hip-hop-film från 80-talet och dess kreativa uttryck genom hip-hop- kulturens fyra grundelement, där en slutsats är att graffiti, breakdance, DJ-ing och rap är av yttersta vikt i bildspråket, och audiellt. Att elementen inleder filmerna visar vilken betydelse dessa har och vidare samverkar de på varierande vis, vilket förstärker den enhet som finns med i filmernas budskap. Enhet och kreativitet är centralt i filmerna och budskap om att möjligheter, framgång och framtid ligger i dem är tydliga. En annan slutsats är att elementen och diverse troper repeteras och sprids vilket stärker hip-hop och hip-hop-film som varumärke.

Efter att värnplikten lades vilande har försvarsmaktens nya personalsystem med frivilligt anställd personal skapat en hel del utmaningar. Tidigare har en konstant tillströmning av unga soldater och sjömän säkerställt personalbehoven till både soldat- och sjömansbefattningar, utlandsmissioner, officerskår och hemvärn. Nu måste istället försvarsmakten konkurrera med den civila marknaden och avsätta stora resurser på marknadsföring för att locka till sig lämpliga kandidater. Ingångsbefattningarna som soldater och sjömän skall helst besättas av unga människor, och att det skulle bli svårigheter att nå ut till de målgrupperna var man redan medveten om. Erfarenheter från europeiska länder som genomfört samma övergång påvisar också liknande resultat med komplikationer i hela rekryteringsprocessen. Ett av de främsta verktygen för att sprida information är i dagsläget genom tv-reklam och internet. Därför läggs det stora resurser på att ta fram effektiva reklamkampanjer med professionella reklambyråer. Med hjälp av experter har målgrupperna analyserats och lämpliga budskap har bakats in i retoriskt effektiva kortfilmer. Med hjälp av film- och kulturanalys undersöks budskapen i de senaste reklamfilmerna och hur de kan uppfattas av målgrupperna med hänsyn till deras kulturella värderingar.