Academic literature on the topic 'Bygg- och fastighetsbranschen'

<p>Titel: Kvinna och ledare i Bygg- och Fastighetsbranschen Termin/år: Vt. 2008</p><p>Författare: Sofia Johansson och Christina Lindqvist Handledare: Jenny Ståhl</p><p>Nyckelord: Kvinnliga ledare, bygg- och fastighetsbranschen, mansdominerat.</p><p>På 70-talet var 60 % av kvinnorna och 90 % av männen aktiva på arbetsmarknaden. 35 år</p><p>senare, 2005, hade situationen förbättrats avsevärt då var siffrorna 80 % respektive 86 %.</p><p>Dock är det inte lika jämställt på de ledande positionerna, där kvinnorna fortfarande är</p><p>underrepresenterade (Kruse & Liljedahl, 2002) och bestod år 2004 endast av 28 %, medan</p><p>männen stod för de resterande 72 % (SCB, 2004).</p><p>Andelen män och kvinnor på ledande positioner varierar från bransch till bransch (Kanter,</p><p>1993). Historiskt sett har det inte funnits någon plats för kvinnor i bland annat byggbranschen,</p><p>men även generellt sett på ledande positioner. Kvinnor har däremot haft större möjligheter</p><p>inom andra områden så som vård och omsorg, reklam och administrativt arbete.</p><p>Bygg- och fastighetsbranschen har sedan länge varit två mansdominerade branscher</p><p>(Kriegholm, 2006). Byggbranschen är känd för att ha en viss jargong och kvinnor som söker</p><p>sig dit blir bemötta både positivt och negativ (Olofsson, 2003). En del kvinnor i</p><p>byggbranschen ger dock upp på vägen, och därför når de inte de ledande positionerna.</p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka de mansdominerade bygg- och fastighetsbranscherna,</p><p>och på det sättet förstå hur kvinnorna har gjort för att nå en ledande position. Syftet är även att</p><p>undersöka hur de kan påverkas av sin omgivning. Vi ska jämföra de båda branscherna för att</p><p>se vilka likheter samt skillnader som kan finnas.</p><p>För att uppfylla vårt syfte har vi valt en kvalitativ ansats. Vi har intervjuat fem kvinnliga</p><p>ledare, två från byggbranschen och tre från fastighetsbranschen. Respondenterna är</p><p>verksamma inom NCC, Peab, HSB, AP Fastigheter och Rodamco. Frågor som ställdes under</p><p>intervjuerna var formulerade utefter vår teoretiska referensram.</p><p>Det vi har kommit fram till är att kvinnliga ledare i byggbranschen inte blir påverkade av den</p><p>manliga omgivningen. De bli dock mer påverkade än de i fastighetsbranschen, då de har känt</p><p>att de har utvecklat mer manliga egenskaper samt känt av det så kallade glastaket. Vi har även</p><p>kommit fram till att kvinnliga ledare i fastighetsbranschen inte blir påverkade av den manliga</p><p>omgivningen, förutom att de ibland kan känna att de måste bevisa något.</p>

As the construction and real estate industry is project-oriented, it is a complicated work environment. With its constant changes, it always remains uncertain in its investments such as project management. After the industry has been far behind with its use of KPI, performance measurements have become more central in the industry, but at the same time companies have difficulty finding KPI to apply in their projects. The purpose of the study was to examine how and why specific KPIs are used to measure results for each project in the construction and real estate industry. The study wants to contribute with a literary understanding within the industry. The study has used a qualitative research method by interviewing CFO and project managers at construction and real estate companies and then being able to fulfill the purpose of the study. The result mentions that having focus and all in order during the process is important to achieve a successful project. Having too large cost deviations or not being completed on time is seen as a less successful project. To minimize their cost and time deviations, most companies follow up with, among other things, successive profit recognition but also construction meetings on the construction sites to review the schedule. There is a clear connection through the data collection that the two most important KPI that is discussed several times are cost and time. The KPIs that are mentioned in the report are used more for measuring the project’s outcome than for developing future projects.

The construction and real estate industry are project-oriented where companies success depends on individual projects performance. To determine the efficiency of operations, performance can be measured through key performance indicators (KPIs), which are metrics used to analyze, measure and compare a company’s performance. Project-oriented businesses face challenges implementing successful projects and the industry is affected by cost and time overruns, lack of quality and unmet customer requirements, which can be linked to inefficient project management and inadequate follow-up. Furthermore, companies in the industry find it difficult to identify suitable KPIs that best show changes in performance and result as well as KPIs that are linked to strategic business goals and projects. The purpose of the study was to investigate how KPIs are used in the construction and real estate industry and how management of KPIs can be developed to carry out successful projects. In order to fulfill the purpose, a case study was conducted. Initially, a literature study was performed to gain knowledge of the problem area. The data collection was qualitative where a document analysis, observations, interviews and a focus group were conducted. This resulted in an understanding of the case study company´s project operations and KPIs. The study´s method of analysis consisted of a thematic analysis and comparative study. The result indicates the importance of a long-term perspective where successful projects involve work from an early stage, which includes resource allocation and project processes where subsequent project management must include efficient communication and sharing of knowledge as well as collaboration among departments and participants. During the project process there should be an exchange of experience and knowledge in order to avoid that mistakes are repeated and to enable organizational learning. The analysis showed that there are opportunities within the case company to improve a number of factors and the current follow-up of KPIs as well as how the business’s KPIs relate to strategic business goals and success factors. There is a link between success factors, KPIs and challenges within the industry. An understanding of success factors is important in order to design KPIs that align with strategic company goals and individual projects. The result may be of interest to other project-oriented businesses and industries where increased understanding can result in efficient processes and increased motivation regarding the project process and follow up, which can result in successful projects.

Kunskapsöverföring, kan medföra konkurrensfördelar för bygg- och fastighetsföretag. Multiprojektmiljöer medför gränssnitt mellan projekt, vilket kan problematisera kunskapsdelningen samt skapa utmaningar. Tidigare studier har bland annat undersökt utmaningarna, metoder och verktyg. De har däremot inte fokuserat på hur erfarenheter tas tillvara och överförs mellan projekt, samt vilka faktorer som gynnar respektive hindrar lärandet mellan projekt, vilket utgör den här studiens syfte och frågeställningar. För att uppnå syftet har en omarbetad kunskapsöverföringsmodell, samt en kvalitativ metod, med semistrukturerade och öppna frågor valts. Datamaterialet har analyserats utifrån två tematiska analyser, en teoriledd samt en induktiv. Resultatet visar olika aktiviteter om hur kunskapsöverföring sker inom valt undersökningsområde. Det vidrör även sex faktorer som anses gynna respektive hindra kunskapsöverföring. Studiens slutsatser är att artikulering är det vanligaste sättet att delge erfarenheter. Exempelvis möten, samtal samt studiebesök. Därefter har kodifiering och internalisering beaktats likvärdigt i uppsatsen. D.v.s. förbättringspotential föreligger hos båda trots att exempelvis check- och förbättringslistor, dokumentation, IT-baserade system, respektive mentorskap, studiebesök samt workshop och grupparbeten genomförs av företagen. Minst fokus har institutionalisering erhållit, trots att det är viktigt vid exempelvis nyanställningar, via exempelvis introduktioner, utbildningar samt överlappning. De sex faktorer som presenteras (ekonomi, företagsklimatet, IT-baserade system, en återkommande projektgrupp, tid samt viljan att förbättras och utvecklas) kan såväl gynna som hindra lärande mellan projekt. Fortsatt forskning bör främst undersöka om företagen lär sig vid kunskapsöverföring, samt hur hela fastighetsbranschen gör.<br>Knowledge transfer can lead to competitive advantages for construction and real estate companies. Multiple-projects companies’ entails interfaces between projects, which can problematize knowledge sharing as well as create challenges. Previous studies have for example investigated the challenges, methods and tools. On the other hand, research has not focused on how experiences are gained and transformed between projects, as well as the factors that favors or prevent learning between projects, which constitutes the purpose and research question of this study. To achieve the purpose, a revised knowledge transfer model, as well as a qualitative method, with semistructured and open questions was implemented. The data material was analyzed on the basis of two thematic analyzes, one theory- led qualitative and one inductive thematic analysis. The result shows various activities on how knowledge transfer takes place within the chosen examination areas. It also affects six factors that are considered to favor or prevent knowledge transfer. The study’s conclusion is that articulation is the most common way of sharing experiences. For example, meetings, conversations and study visit. After that, codification and internalization has been considered equivalent in this study. I.e. improvement potential exist in both, although, for example check- and improvement lists, documentation, IT-based systems, respectively, mentorship, study visits, and workshops and group work are conducted by the companies. The least focus has been on institutionalization, even though it is important in the case of new jobs, for example, introductions, training and overlap. The six factors presented (economy, business climate, IT- based systems, a recurring project group, time and the desire to improve and develop) can both benefit and prevent knowledge transfer. Further research should primarily investigate whether companies learn something of knowledge transfer, and how the entire industry is doing.

The establishment of sustainability reports has become more prominent among companies the last decades as well as the demand to be able to compare these reports. There are many variables which affect the comparability of sustainability reports, partly the difficulty with the actual definition of the term sustainability as well as the lack of regulations and directives regarding the matter. Further, the style of the texts has bearing on the comparability since the rhetoric of the company affects how sustainability is communicated in the sustainability reports. The aim of this study is to create an understanding of how sustainability is communicated by the three largest companies within the construction- and development industry in Sweden, as well as to see if their sustainability reports are comparable. Through a discourse analysis it is examined how sustainability is communicated in the companies’ sustainability reports. The result shows that the discourse of sustainability is institutionalized by the companies. It is possible to identify a homogeneity since all the companies studied account for their corporate social responsibility, their environmental impact as well as how they strive for conducting a safe, legal and corruption-free business. The result also shows that depending on what the companies choose to communicate, in combination with what rhetorical argument is used to convey the information, it impacts the comparability. The study indicates that the comparable information regarding sustainability has a greater feature of logos argumentation where the texts are supported with statistics and data. This information has a greater opportunity to be compared within the company itself over time but also between the different companies, given that the information meets the basic criteria regarding consistency and uniformity. In the future, it would be of interest to study the comparability of sustainability reports within the construction- and development industry on a larger scale, for instance by comparing companies from different European countries. Further, a similar comparative study of big versus small companies could provide knowledge regarding if sustainability is institutionalized within the whole construction- and development industry.<br>Upprättandet av hållbarhetsredovisningar hos företag har blivit mer framträdande under de senaste decennierna, tillika efterfrågan om att kunna jämföra dessa rapporter. Det finns många faktorer som påverkar jämförbarheten av hållbarhetsredovisningar, dels svårigheten med definitionen av hållbarhet samt avsaknaden av reglering med tydliga direktiv. Dessutom har texternas utformning en inverkan på jämförbarheten, där företagens retorik påverkar hur de väljer att kommunicera hållbarhet i sina hållbarhets-rapporter. Syftet med denna studie är att skapa en förståelse hur hållbarhet kommuniceras hos de tre största företagen inom bygg- och fastighetsbranschen i Sverige, samt att se om denna hållbarhetsinformation går att jämföra. Genom en diskursanalys undersöker vi hur hållbarhet kommuniceras i företagens hållbarhetsrapporter, där resultatet påvisar att diskursen hållbarhet är institutionaliserad hos de studerade företagen. Det går att identifiera en homogenitet då samtliga företag redogör för hur de tar ett socialt ansvar, sin miljöpåverkan samt hur de strävar efter säkra affärer. Resultaten påvisar även att beroende på vad företagen väljer att kommunicera, i kombination med vilket retoriskt argument som används för att förmedla informationen, har en inverkan på jämför-barheten. Studien indikerar att den hållbarhetsinformation som går att jämföra har större inslag av logosargumentation, där texterna styrks med hjälp av statistik och data. Denna information har en större möjlighet att jämföras inom företaget över tid men även mellan företagen, givet att informationen uppfyller de grundläggande kriterierna om konsekvens och enhetlighet. I framtiden vore det av intresse att se hur jämförbarheten av hållbarhets-redovisningar inom bygg- och fastighetsbranschen ser ut på en större skala, som till exempel i fler europeiska länder. Vidare skulle en liknande jämförande studie mellan stora och små företag bidra med kunskap om hållbarhet är institutionaliserad inom hela bygg- och fastighetsbranschen.

Det är inte bara lagkrav som blir striktare gällande företags hållbarhetsarbete utan även intressenters förväntningar. Business-to-business och business-to-consumer företag har skilda intressenter och således förväntningar som påverkar deras hållbarhetsarbete. Denna kvalitativa fallstudie ämnar till att undersöka hur hållbarhetsarbete kan generera konkurrensfördelar i en jämförande kontext mellan business-to-business och business-to-consumer företag inom bygg- och fastighetsbranschen. Med hjälp av Carrolls CSR-pyramid och Porter och Kramer ́s ramverk för ett strategiskt CSR-arbete har företagens hållbarhetsarbeten analyserats och granskats utifrån ett konkurrensperspektiv. För att belysa företagens differentieringsstrategier har tre differentieringspunkter grundat studien vilka är produkt- och processinnovation, kundlojalitet och långsiktig lönsamhet. Resultatet visar att företagen i likhet med varandra utformar sitt hållbarhetsarbete utifrån ett socialt, ekonomiskt och miljömässigt perspektiv samt att företagen konstruerar sitt hållbarhetsarbete olika utifrån deras skilda intressenters förväntningar. Detta resulterar i att företagen har olika differentieringsstrategier inom hållbarhetsarbetet som hjälper dem generera konkurrensfördelar. Vidare framkommer det i studien att kommersiella kunder ställer högre krav på företagens hållbarhetsarbete i jämförelse med privatkunder, vilket skiljer studiens resultat från den tidigare forskningen.

Bakgrund: Bygg- och fastighetsbranschens växthusgasutsläpp i Sverige står i paritet med utsläppen från inrikes transporter i Sverige. För att uppnå Sveriges regerings mål om att landets nettoutsläpp av växthusgaser ska vara noll vid 2045 krävs en omställning i branschen. Av de totala växthusgasutsläppen från bygg- och fastighetsbranschen står ombyggnationer och förvaltning för cirka 20 procent. För att kunna minska dessa utsläpp krävs det att fastighetsägare har möjlighet att ta medvetna val vid ombyggnationer för att minska deras klimatpåverkan. Det finns studier som fokuserar på klimatberäkning vid nybyggnationer av byggnader, men en aspekt som oftast utelämnas är klimatberäkningar vid ombyggnationer och renoveringar, trots att dessa bidrar med en betydande del av de totala växthusgasutsläppen från branschen. Syfte: Studiens syfte är att undersöka möjligheten för fastighetsbolag att beräkna deras indirekta klimatutsläpp från ombyggnationer, samt att modellera en typisk ombyggnation för att estimera dess klimatpåverkan i form av koldioxidekvivalenter per kvadratmeter. Metod: Studien utgår från forskning inom området för livscykelanalyser och information från leverantörer inom bygg- och fastighetsbranschen genom årsredovisningar, hållbarhetsrapporter och information från hemsidor. Studien är baserad på en fallstudie bestående av en nulägesanalys av fyra leverantörer anlitade av Hufvudstaden vars hållbarhetsarbete analyserades, samt modellering av en typisk ombyggnation genomförd av Hufvudstaden. Modelleringen genomfördes med hjälp av programmet One Click LCA (2015) där klimatdata om material kunde inhämtas från programmets databas. Slutsats: Studien visar att möjligheterna för att fastighetsbolag ska kunna beräkna deras indirekta klimatutsläpp vid ombyggnationer beror till stor del av kvalitén av informationsutbyte mellan leverantörer och fastighetsbolag, vilket visade sig variera mellan olika företag. Bristen på kunskap om hur man genomför livscykelanalyser är också ett hinder som framkommit av studien. Resultatet av modelleringen visade att en typisk ombyggnation ger upphov till ett klimatutsläpp på 210 𝑘𝑘𝑘𝑘 𝐶𝐶𝐶𝐶2𝑒𝑒/𝑚𝑚2.<br>Background: Greenhouse gas emissions from the construction and real estate industry in Sweden stands for approximately the same amount as the emissions from Sweden’s domestic transports. To achieve Sweden´s governments goal that Sweden´s net emissions of greenhouse gases should become zero until 2045 a major readjustment in the industry is needed. Greenhouse gas emissions from reconstruction and management stands for approximately 20 percent of the total emissions from the whole construction and real estate industry. To reduce these emissions real estate owners must be able to take suitable options regarding material in the reconstruction process to be able to reduce their emissions. Most studies focus on climate calculation regarding new buildings, but often excludes emissions from reconstruction and refurbishments, although they stand for a significant part of the total emissions from the industry. Purpose: This study aims to investigate the possibility for a real estate owner to calculate their indirect emissions from reconstructions and construct a model for a typical reconstruction and estimate its climate emissions in terms of carbon dioxide equivalents per square meter. Method: The study is based on research in the field of life cycle analysis and information from suppliers within the construction and real estate industry through annual reports, sustainability reports and information from their websites. The study is based on a case study including an analysis of four suppliers and how they work with climate and model of a typical reconstruction of an office owned by Hufvudstaden. The model was based on the program One Click LCA (2015) where climate data could be retrieved from their database. Conclusions: The study show that it is important with information exchange between real estate owners and their suppliers to be able to calculate their indirect climate emissions, which can vary a lot between different companies. The lack of knowledge about life cycle analysis can also cause troubles while trying to get climate data about the material that is used during the reconstruction phase. The result from the modelling showed that a typical reconstruction causes climate emission of 210 𝑘𝑘𝑘𝑘 𝐶𝐶𝐶𝐶2𝑒𝑒/𝑚𝑚2.