Academic literature on the topic 'Bygga varumärke'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Bygga varumärke.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Dissertations / Theses on the topic "Bygga varumärke"

1

Enqvist, Pernilla, and Maria Lindroth. "Konsten att bygga ett varumärke." Thesis, Halmstad University, School of Business and Engineering (SET), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-1757.

Full text
Abstract:

Titel: Konsten att bygga ett varumärke – vet experter bäst?

Inlämningsdatum: 080519

Kurs: Kandidatuppsats 15 hp

Författare: Pernilla Enqvist; 830720

Maria Lindroth; 850802

Handledare: Ulf Ågerup

Problem: Hur har kommunikations- och eventbyråer arbetat med uppbyggnaden av företagets varumärke?

Syfte: Vår uppsats syftar till att undersöka hur företag, kommunikations- och eventbyråer, som hjälper andra företag att bygga upp sina egna varumärken själva har hanterat sin egen varumärkesuppbyggande process. Genom varumärkesuppbyggande teorier ska vi undersöka om kommunikations- och eventbyråers arbetssätt kan härledas till dessa.

Metod: I denna undersökning tillämpas en kvalitativ metod. Den data som insamlats är av deduktiv karaktär samt av både sekundär och primär art. Sekundärdata genom en litteraturstudie och primärdata genom intervjuer.

Slutsatser: Genom engagerad och kunnig personal som levererar hög kvalitet på tjänsterna som kommunikation- och eventbyråerna tillhandahåller har de fått rekommendationer som lett till vidare uppdrag och ett gediget nätverk.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Engfeldt, Carolina, and Anna-Karin Lundström. "Varumärket Handelshögskolan : Konsten att bygga upp och bibehålla ett starkt varumärke." Thesis, Uppsala University, Department of Business Studies, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-7486.

Full text
Abstract:

Denna uppsats syftar till att utreda hur Handelshögskolan i Stockholm har lyckats skapa och bibehålla ett starkt varumärke och vad som gör dess studenter attraktiva ur en arbetsgivares synvinkel. Frans Melins varumärkesmixmodell ligger till grund för undersökningen. Vår studie har varit kvalitativ och grundar sig på intervjuer med personer som har anknytning till Handelshögskolan i Stockholm samt företag som rekryterar studenter från högskolan. Vi har kommit fram till att det starka varumärket har sin grund i historien. Anledningen till att Handelshögskolan i Stockholm har lyckats med att bibehålla sitt starka varumärke beror på ett flertal faktorer. Först och främst anser vi att det starka varumärket inte skulle existera utan högskolans ambitiösa och driftiga studenter som lyckats med att kvalificera sig in på högskolan med höga betyg. Andra faktorer som bidragit till högskolans starka varumärke är att de står utanför det statliga systemet samt att de har en nära kontakt med näringslivet. Det som bidrar till att studenter med examen från Handelshögskolan i Stockholm är attraktiva ur en arbetsgivares synvinkel har till största delen att göra med studentens personliga egenskaper såsom till exempel målmedvetenhet. Enligt oss är deras attraktivitet inte sammanknippad med den utbildning de bär med sig.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Falk, Malene, Camilla Larsson, and Jenny Sjöberg. "MITT varumärke- Konsten att bygga upp ett konkurrenskraftigt personligt varumärke." Thesis, Halmstad University, School of Business and Engineering (SET), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-1056.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Ojanen, Filip, and Mikael Jakobsson. "Att bygga ett varumärke åt bandet Projektet." Thesis, University of Skövde, School of Humanities and Informatics, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-3242.

Full text
Abstract:

Det här arbetet kommer att utreda hur det kan gå till när man bygger ett varumärke åt bandet Projektet. Syftet med arbetet är att bygga upp och stärka vårt eget bands varumärke för att ge ettmer engagerat och intryck inför både vår publik och branschfolk.Vi har med enkla medel gjort stora förändringar och definierat bandets personlighet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Olsson, Aasen Antonia, Frida Nouvel, and Cecilia Bos. "Estrid : att bygga ett varumärke på feministiska budskap." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-26212.

Full text
Abstract:
Inom marknadskommunikation har det genom åren blivit allt viktigare för företag att engagera sig i sociala frågor i syfte att bygga upp sitt varumärke (Dahlén, Lange & Rosengren2017). Genom samhällsutvecklingen har synen på könsstereotyper och ideal förändrats vilket har bidragit till att feministiska budskap inom reklam har tagit en väsentlig roll. Genomfeministisk manifestation kan varumärken uppmärksamma och förmedla budskap tillframförallt kvinnor och samtidigt bidra till en positiv och stärkande bild av varumärket (Windels, Champlin, Shelton, Sterbenk & Poteet 2019). Syftet med studien är att skapa kunskap om hur feministiska budskap används för att byggaett varumärke. För att besvara syftet har en tematisk analys med stöd av semiotisk analysundersökt bilder, reklamfilm och skriftlig kommunikation publicerade på Estrids egna kontrollerade kanaler. Studien har sin utgångspunkt i teorierna kulturell branding, kommodifierad feminism, femvertising samt semiotik och analyserar hur feministiska budskap kommer till uttryck i Estrids marknadskommunikation. Genom analysen framgår fyra huvudteman som ligger till grund för Estrids kommunikation i form av mångfald, bestäm över din egen kropp, utmana normerna och att sälja feminism. Dessa utgörande teman påvisaratt självständighet, självsäkerhet och befriande av kvinnans kropp är de huvudsakligafeministiska tecken som kommer till uttryck och som fäster betydelse till produkterna. De visar även att feministiska budskap används i syfte att bygga upp sin varumärkesidentitettillsammans med ett kommersiellt intresse, vilket är fördelaktigt för Estrid men kan vara problematiskt då det kan förminska feminismens kraft och betydelse. Studiens resultat visar att ett varumärke kan bygga sin identitet och skapa en plats på marknaden genom feministiska budskap som utmanar kulturellt skapade samhällsnormer. Estrid påvisar med användning av kommodifierad feminism i kombination med kulturell branding att deras kommunikation tar utgångspunkt i feministiska budskap som byggt deras varumärke och skapat en tydlig plats på marknaden. De tar ställning till kulturellt konstruerade samhällsnormer och har även ett bakomliggande kommersiellt intresse. Studien är skriven på svenska.
Over the years it has become increasingly important for companies regarding marketing communication to get involved in social issues in order to build their brand (Dahlén, Lange &Rosengren 2017). Due to changes in society, the view of gender stereotypes and body norms has changed which have contributed to the fact that feminist messages in advertising have taken on a significant role. Through feminist manifestation, brands can draw attention to and present messages to particularly women, and at the same time contribute to a positive and strengthening image of the brand (Windels, Champlin, Shelton, Sterbenk & Poteet 2019).The purpose of the study is to gain knowledge about how feminism in marketing communication is used to build a brand. To answer the purpose, a thematic analysis based on a semiotic analysis has been used to examine images, commercials and texts published on Estrid's own controlled marketing channels. The study is based on the theories of cultural branding, commodified feminism, femvertising and semiotics which support the analysis of how feminist messages are expressed in Estrid's marketing communication. In the analysis four main themes appear in Estrid's communication which are diversity, determined over your own body, challenging the norms and selling feminism. These defining themes reveal that independence, self-confidence and the liberation of the woman's body are the main feminist signs that are expressed and attached to the products. They also indicate that feminist messages are used in order to build their brand identity together with a commercial interest, which is beneficial for Estrid but can be problematic as it can diminish the power and significance of feminism. The results of the study show that a brand can build its identity and create a market position through feminist messages that challenge culturally created societal norms. Estrid demonstrates that their communication is based on feminist messages by using commodified feminism in combination with cultural branding, which have helped built their brand and create a distinct market position. Through their marketing communication they engage in culturally constructed societal norms while having an underlying commercial interest. The study is written in Swedish.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Sandkvist, Victor, and Olof Lantto. "Att bygga ett varumärke med hållbarhet? : En studie om hur underleverantörer inom byggbranschen bygger varumärke." Thesis, Umeå universitet, Företagsekonomi, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-95233.

Full text
Abstract:
Varumärken inom B2B börjar få allt större uppmärksamhet bland forskare och företag i takt med att det uppmärksammats att varumärken har betydelse inom B2B-kontexter. Varumärket är ett av få sätt att differentiera sig på konkurrensintensiva marknader och kan medföra fördelar som en ökad kundlojalitet, premiumpriser och en ökad möjlighet att nå nya marknader. Samtidigt är forskningen om hur företag inom B2B bygger varumärken begränsad. B2B-marknader kännetecknas inte av produkterna utan av köparna som inte uteslutande är vinstrivande företag utan även kommuner, institutioner och icke- vinstrivande organisationer. I följande studie studeras underleverantörer vilka kännetecknas av dess förmåga att producera varor och tjänster till förmån för en köpare och dennes specifikationer. För en underleverantör är den grundläggande rollen att vara en värdeförmedlare som underlättar kundernas värdeskapande. Underleverantörer befinner sig således i en situation där varumärket byggs via projektunika och kundanpassade lösningar samt i mötet med kunder. Vår studie utförs på en underleverantör inom byggbranschen som erbjuder konsulttjänster. Byggbranschen vilken är en av de mest betydande sektorerna för världens länders BNP. Byggbranschen tillför dock inte bara positiva aspekter. Idag förknippas byggbranschen med en stagnerande utveckling och har länge kritiserats för sin låga hänsyn till miljön. Ett högt energiutnyttjande samt ineffektiva projekt inom branschen har bidragit till en ökad uppmärksamhet av hållbarhet. Fler och fler kunder börjar efterfråga mer hållbara byggprocesser av entreprenader och underleverantörer vilket innebär att det finns incitament att bygga ett varumärke som associeras med hållbarhet. Studiens syfte är genom att anlysera en underleverantörs arbetsprocess bidra till det teoretiska gap som forskare identifierat om hur företag inom B2B-marknader kan arbeta med att bygga varumärken. Mer specifikt för vår studie, ett varumärke som associeras med hållbarhet.  Våra observationer indikerar att en underleverantör inom byggbranschen har två möjligheter att bygga ett varumärke som associeras med hållbarhet. Via medarbetarna kan underleverantören övertyga beställare att välja hållbara alternativ. Vi fann även att underleverantörens externa marknadskommunikation är av betydelse. Våra iakttagelser indikerar att det som främst påverkade underleverantörens möjligheter var beställarens önskemål, kortsiktighet i beställarledet, lagen om offentlig upphandling, sen inkoppling samt korta tidsramar inom projekten. Resultaten indikerar att en väsentlig skillnad mellan privat och offentliga beställare råder, där offentliga beställare enligt lag måste följa lagen om offentlig upphandling. Studien bidrar med information om hur ett företag inom B2B bygger varumärken och vilken betydelse underleverantörens medarbetare har. Studien bidrar även med förståelse för underleverantörens omgivning påverkar och vilka strukturer en underleverantör inom byggbranschen måste förhålla sig till i samband med att bygga ett varumärke.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Håkanson, Fredrik, and Katrin Larsson. "Att bygga upp ett personligt varumärke i ett kommersiellt syfte." Thesis, Linköping University, Department of Management and Economics, 2002. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-1130.

Full text
Abstract:

Bakgrund: De flesta personer känner väl till namn som Madonna, Britney Spears eller Michael Jordan. Deras offentliga yrkesutövning och det faktum att de ofta syns i media, gör att dessa personer många gånger betraktas som kommersiella produkter. De är personer vars namn marknadsförs intensivt. De har skapat sig ett personligt varumärke. Denna förekomst förenat med varumärkesstrategi, föder tanken om varumärkesuppbyggnad i ett annat sammanhang, där vi istället för produkter pratar om individer. En individ som utgör ett varumärke kan tänkas befinna sig i en annan situation än en produkt som består av dött materia. Det faktum att en individ har förmågan att kommunicera, kanske är något som skulle kunna innebära andra förutsättningarna för ett personligt varumärke jämfört med en produkt.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att skapa förståelse för hur ett personligt varumärke byggs upp i ett kommersiellt syfte. Vi har gjort detta med hjälp av varumärkesteorier.

Genomförande: Vi har genomfört en kvalitativ studie. Den empiriska studien är baserad på personliga intervjuer med experter inom varumärkesuppbyggnad och med erfarenhet av att bygga upp kommersiella personliga varumärken.

Resultat: Vi har funnit att de faktorer som krävs för att bygga upp ett personligt varumärke, är äkthet, kvalitet och kontinuitet. För att ett kommersiellt personligt varumärke ska var unikt så är det viktigt att utgå från individen, men varumärket måste dock ha en målgruppför att överleva. Ett personligt varumärkes största tillgång är att individenbakom varumärket har förmågan att kommunicera.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Kolenda, Ana, and Homam Mansour. "Butiken som ett varumärke : Hur kan fristående butiker genom marknadskommunikation bygga ett starkt och attraktivt varumärke?" Thesis, University of Skövde, School of Technology and Society, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-4118.

Full text
Abstract:

Marknaden är i ständig utveckling och det uppstår mer och mer konkurrens, därför måste butiker skilja sig från andra butiker på marknaden. Detta kan de göra genom ett starkt varumärke som kunden föredrar framför andra. Det centrala i marknadskommunikationen är varumärket, detta skall kommuniceras på ett korrekt sätt till den definierade målgruppen för att det är dessa som reklamen riktas till.

Vi vill således med denna uppsats belysa marknadskommunikationens betydelse i arbetet med att skapa ett starkt och attraktivt varumärke. Detta för att visa vikten av en bra marknadskommunikation som kan visa sig vara deras främsta tillgång, för att skapa ett starkare band med den nuvarande och tänkbara kunden.

Den undersökning som vi har gjort byggdes på öppna individuella intervjuer med åtta butikschefer i fristående klädesbutiker. Syftet med undersökningen var att ta reda på hur de olika butikerna arbetar med sin marknadskommunikation för att signalera sitt varumärke. Vi var intresserade av butikschefernas inställning till sitt varumärke och hur de skapar positiva associationer till butikens namn. Vi valde att undersöka fristående butiker då dessa kan vara mer kreativa i sin marknadskommunikation och inte har styrning på samma vis som de kedjeanslutna butikerna har. Dock har de fristående butikscheferna kanske inte samma ekonomiska möjligheter som de stora kedjorna.

Resultatet visar att det främsta en butik måste göra är att definiera en tydlig målgrupp som de skall rikta sin marknadskommunikation till. Är målgruppen alldeles för bred skapas inget fokus i reklamen och målgruppen känner inte igen sig i den. Att utnyttja rätt kommunikationskanaler som målgruppen använder sig av är väldigt viktigt. Utformning av marknadskommunikation är tidskrävande och kostnadskrävande, därför måste butikerna arbeta effektivt med utformningen av marknadskommunikationen så att det ger ett bra resultat.

En produkts livscykel är idag väldigt kort inom klädesbranschen och nya varor etableras ständigt, det är därför extra viktigt att skapa ett gott omdöme om sitt varumärke som målgruppen känner ett lojalt förhållande till. Att bygga ett starkt och attraktivt varumärke är en oavbruten process, att utveckla och uppgradera sig är en förutsättning för att få ett framgångsrikt varumärke.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Valdemarsson, Samantha, and Lubna Hameed. "Att bygga ett framgångsrikt varumärke : En fallstudie av H&M." Thesis, Södertörn University College, School of Business Studies, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-1073.

Full text
Abstract:

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur ett starkt varumärke byggs upp. För att få svar på denna fråga har författarna valt att undersöka H&M, då de har byggt upp ett så starkt och känt varumärke. Vilka egenskaper är de främsta? Vidare vill författarna även granska vilken bild som H&M förmedlar till omvärlden och se om den överensstämmer med kundernas uppfattningar.

Uppsatsen är baserad på en enkätundersökning av 120 personer i varierande ålder, från ca 20-40 års ålder. Respondenterna är av olika kön dock är majoriteten kvinnor. Alla respondenter är bosatta i Stockholm och de är alla kunder hos klädföretaget H&M. Informanterna fick besvara olika frågor som handlade om vilka egenskaper som är viktigast vid val av klädköp hos H&M. De fick även förklara hur de uppfattade H&M:s varumärke. Detta i syfte att få reda på vilken bild kunderna har om H&M samt dess varumärke.

Författarna har med hjälp av ett antal teorier som handlar om varumärkesforskning analyserat resultatet av de empiriska data. Enligt enkätundersökningen verkar H&M förmedla sitt budskap på ett rätt sätt, då kunderna verkar uppfatta budskapet. Båda bilderna överensstämmer alltså med varandra, dock med en liten avvikelse. Respondenterna verkade ha en positiv bild av H&M samt dess varumärke, då alla skulle fortsätta vara kunder hos H&M även i framtiden


The purpose of this paper is to examine how to build a strong brand. To answer this question the authors have chosen to examine H&M, because they have built such a strong and famous brand. Which characteristics are the most important? Further on, the authors also want to examine which picture H&M mediates to the surrounding world and see if it agrees with the costumer’s ideas

The paper is based on a survey of 120 people with different age, from approximately 20 – 40 years old. The respondents are of different sex but the majority are women. All respondents are located in Stockholm and they are all costumers at the clothing company H&M. The respondents had to answer different questions about which characteristics where most important when making the choice of buying clothes from H&M. They also had to explain how they understand the H&M brand. The purpose of this is to get to know which picture the customer’s have about H&M and its brand.

The authors have with help of some theories that concern brand research analysed the result from different data. According to the survey H&M seem to mediate their message in a good way, as the customers seem to understand the message. In other words, both pictures agree with each other, but with a little exception. The respondents seem to have a positive picture about H&M and its brand, as everybody wanted to continue being costumers at H&M even in the future.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Bartelmess, Johan, and Anna Abrahamsson. "Bygga muskler och varumärke : En kvalitativ studie av varumärkesarbete inom gymbranschen." Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-256485.

Full text
Abstract:
Gymbranschen i Sverige har det senaste årtiondet sett en stor tillväxt med fler aktörer som har gett sig in på marknaden, vilket har lett till att konkurrensen hårdnat betydligt. Denna uppsats undersöker hur större gymaktörer på marknaden arbetar med sina varumärken för att särskilja sig i konkurrensen. En fallstudie med tre av de ledande gymaktörerna i Uppsala utförs för att kartlägga vilken medvetenhet kring varumärket som finns, och hur aktörerna arbetar med att förmedla det. Informationsinsamlingen för studien har skett in i form av intervjuer med studieobjekten och en utomstående expert, samt analysering av aktörernas marknadsföringsmaterial. En modell har framtagits utifrån teorier som behandlar olika aspekter av ett varumärke, som sedan har legat till grund för analysen av det insamlade materialet. Resultatet indikerar att en medvetenhet om vikten av varumärket som konkurrensmedel finns hos aktörerna, och att de har en bakomliggande tanke med vad varumärket förmedlar. Dock uppstår en problematik med att forma ett varumärke som vänder sig till hela målgruppen, eftersom samtliga aktörer strävar efter att tilltala alla. Detta medför att en genomgående tanke med förmedlingen av varumärket i vissa fall blir bristfällig eller saknas.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography