Dissertations / Theses on the topic 'Bygga varumärke'

Titel: Konsten att bygga ett varumärke – vet experter bäst?

Inlämningsdatum: 080519

Kurs: Kandidatuppsats 15 hp

Författare: Pernilla Enqvist; 830720

Maria Lindroth; 850802

Handledare: Ulf Ågerup

Problem: Hur har kommunikations- och eventbyråer arbetat med uppbyggnaden av företagets varumärke?

Syfte: Vår uppsats syftar till att undersöka hur företag, kommunikations- och eventbyråer, som hjälper andra företag att bygga upp sina egna varumärken själva har hanterat sin egen varumärkesuppbyggande process. Genom varumärkesuppbyggande teorier ska vi undersöka om kommunikations- och eventbyråers arbetssätt kan härledas till dessa.

Metod: I denna undersökning tillämpas en kvalitativ metod. Den data som insamlats är av deduktiv karaktär samt av både sekundär och primär art. Sekundärdata genom en litteraturstudie och primärdata genom intervjuer.

Slutsatser: Genom engagerad och kunnig personal som levererar hög kvalitet på tjänsterna som kommunikation- och eventbyråerna tillhandahåller har de fått rekommendationer som lett till vidare uppdrag och ett gediget nätverk.

Denna uppsats syftar till att utreda hur Handelshögskolan i Stockholm har lyckats skapa och bibehålla ett starkt varumärke och vad som gör dess studenter attraktiva ur en arbetsgivares synvinkel. Frans Melins varumärkesmixmodell ligger till grund för undersökningen. Vår studie har varit kvalitativ och grundar sig på intervjuer med personer som har anknytning till Handelshögskolan i Stockholm samt företag som rekryterar studenter från högskolan. Vi har kommit fram till att det starka varumärket har sin grund i historien. Anledningen till att Handelshögskolan i Stockholm har lyckats med att bibehålla sitt starka varumärke beror på ett flertal faktorer. Först och främst anser vi att det starka varumärket inte skulle existera utan högskolans ambitiösa och driftiga studenter som lyckats med att kvalificera sig in på högskolan med höga betyg. Andra faktorer som bidragit till högskolans starka varumärke är att de står utanför det statliga systemet samt att de har en nära kontakt med näringslivet. Det som bidrar till att studenter med examen från Handelshögskolan i Stockholm är attraktiva ur en arbetsgivares synvinkel har till största delen att göra med studentens personliga egenskaper såsom till exempel målmedvetenhet. Enligt oss är deras attraktivitet inte sammanknippad med den utbildning de bär med sig.

Det här arbetet kommer att utreda hur det kan gå till när man bygger ett varumärke åt bandet Projektet. Syftet med arbetet är att bygga upp och stärka vårt eget bands varumärke för att ge ettmer engagerat och intryck inför både vår publik och branschfolk.Vi har med enkla medel gjort stora förändringar och definierat bandets personlighet.

Bakgrund: De flesta personer känner väl till namn som Madonna, Britney Spears eller Michael Jordan. Deras offentliga yrkesutövning och det faktum att de ofta syns i media, gör att dessa personer många gånger betraktas som kommersiella produkter. De är personer vars namn marknadsförs intensivt. De har skapat sig ett personligt varumärke. Denna förekomst förenat med varumärkesstrategi, föder tanken om varumärkesuppbyggnad i ett annat sammanhang, där vi istället för produkter pratar om individer. En individ som utgör ett varumärke kan tänkas befinna sig i en annan situation än en produkt som består av dött materia. Det faktum att en individ har förmågan att kommunicera, kanske är något som skulle kunna innebära andra förutsättningarna för ett personligt varumärke jämfört med en produkt.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att skapa förståelse för hur ett personligt varumärke byggs upp i ett kommersiellt syfte. Vi har gjort detta med hjälp av varumärkesteorier.

Genomförande: Vi har genomfört en kvalitativ studie. Den empiriska studien är baserad på personliga intervjuer med experter inom varumärkesuppbyggnad och med erfarenhet av att bygga upp kommersiella personliga varumärken.

Resultat: Vi har funnit att de faktorer som krävs för att bygga upp ett personligt varumärke, är äkthet, kvalitet och kontinuitet. För att ett kommersiellt personligt varumärke ska var unikt så är det viktigt att utgå från individen, men varumärket måste dock ha en målgruppför att överleva. Ett personligt varumärkes största tillgång är att individenbakom varumärket har förmågan att kommunicera.

Marknaden är i ständig utveckling och det uppstår mer och mer konkurrens, därför måste butiker skilja sig från andra butiker på marknaden. Detta kan de göra genom ett starkt varumärke som kunden föredrar framför andra. Det centrala i marknadskommunikationen är varumärket, detta skall kommuniceras på ett korrekt sätt till den definierade målgruppen för att det är dessa som reklamen riktas till.

Vi vill således med denna uppsats belysa marknadskommunikationens betydelse i arbetet med att skapa ett starkt och attraktivt varumärke. Detta för att visa vikten av en bra marknadskommunikation som kan visa sig vara deras främsta tillgång, för att skapa ett starkare band med den nuvarande och tänkbara kunden.

Den undersökning som vi har gjort byggdes på öppna individuella intervjuer med åtta butikschefer i fristående klädesbutiker. Syftet med undersökningen var att ta reda på hur de olika butikerna arbetar med sin marknadskommunikation för att signalera sitt varumärke. Vi var intresserade av butikschefernas inställning till sitt varumärke och hur de skapar positiva associationer till butikens namn. Vi valde att undersöka fristående butiker då dessa kan vara mer kreativa i sin marknadskommunikation och inte har styrning på samma vis som de kedjeanslutna butikerna har. Dock har de fristående butikscheferna kanske inte samma ekonomiska möjligheter som de stora kedjorna.

Resultatet visar att det främsta en butik måste göra är att definiera en tydlig målgrupp som de skall rikta sin marknadskommunikation till. Är målgruppen alldeles för bred skapas inget fokus i reklamen och målgruppen känner inte igen sig i den. Att utnyttja rätt kommunikationskanaler som målgruppen använder sig av är väldigt viktigt. Utformning av marknadskommunikation är tidskrävande och kostnadskrävande, därför måste butikerna arbeta effektivt med utformningen av marknadskommunikationen så att det ger ett bra resultat.

En produkts livscykel är idag väldigt kort inom klädesbranschen och nya varor etableras ständigt, det är därför extra viktigt att skapa ett gott omdöme om sitt varumärke som målgruppen känner ett lojalt förhållande till. Att bygga ett starkt och attraktivt varumärke är en oavbruten process, att utveckla och uppgradera sig är en förutsättning för att få ett framgångsrikt varumärke.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur ett starkt varumärke byggs upp. För att få svar på denna fråga har författarna valt att undersöka H&M, då de har byggt upp ett så starkt och känt varumärke. Vilka egenskaper är de främsta? Vidare vill författarna även granska vilken bild som H&M förmedlar till omvärlden och se om den överensstämmer med kundernas uppfattningar.

Uppsatsen är baserad på en enkätundersökning av 120 personer i varierande ålder, från ca 20-40 års ålder. Respondenterna är av olika kön dock är majoriteten kvinnor. Alla respondenter är bosatta i Stockholm och de är alla kunder hos klädföretaget H&M. Informanterna fick besvara olika frågor som handlade om vilka egenskaper som är viktigast vid val av klädköp hos H&M. De fick även förklara hur de uppfattade H&M:s varumärke. Detta i syfte att få reda på vilken bild kunderna har om H&M samt dess varumärke.

Författarna har med hjälp av ett antal teorier som handlar om varumärkesforskning analyserat resultatet av de empiriska data. Enligt enkätundersökningen verkar H&M förmedla sitt budskap på ett rätt sätt, då kunderna verkar uppfatta budskapet. Båda bilderna överensstämmer alltså med varandra, dock med en liten avvikelse. Respondenterna verkade ha en positiv bild av H&M samt dess varumärke, då alla skulle fortsätta vara kunder hos H&M även i framtiden

The purpose of this paper is to examine how to build a strong brand. To answer this question the authors have chosen to examine H&M, because they have built such a strong and famous brand. Which characteristics are the most important? Further on, the authors also want to examine which picture H&M mediates to the surrounding world and see if it agrees with the costumer’s ideas

The paper is based on a survey of 120 people with different age, from approximately 20 – 40 years old. The respondents are of different sex but the majority are women. All respondents are located in Stockholm and they are all costumers at the clothing company H&M. The respondents had to answer different questions about which characteristics where most important when making the choice of buying clothes from H&M. They also had to explain how they understand the H&M brand. The purpose of this is to get to know which picture the customer’s have about H&M and its brand.

The authors have with help of some theories that concern brand research analysed the result from different data. According to the survey H&M seem to mediate their message in a good way, as the customers seem to understand the message. In other words, both pictures agree with each other, but with a little exception. The respondents seem to have a positive picture about H&M and its brand, as everybody wanted to continue being costumers at H&M even in the future.

The purpose with this essay is to study how a micro enterprise builds a brand. This because the current situation makes it difficult to stand out from the vast amount of marketing messages available in the market without having an extensive marketing campaign. Small companies do not have the opportunity to put a lot of recourses as money into marketing as the large companies do. Neither do they afford to repair a brand failure.

Brand building is a process that constantly is in progress in a company, large or small. To make this process concrete we have chosen to study the four factors; brand awareness, perceived quality, brand associations and brand loyalty. It is with these factors that we have performed interviews with three micro enterprises which have not been on the market for more than five years. This is because many start-ups fail in the process of building their brands and eventually they disappear from the market.

After we have performed the analysis we have concluded that the respondents have a clear understanding that it costs to building a brand. Despite the limited recourses they use smart solutions and cheap alternatives to increase the awareness of the brand. One example is social media like Facebook and Twitter. Because of the large marketing costs the respondents in this study does not work with associations very much, except the logotype, slogan and brand name.

Something the small companies have as an advantage is that they can create a close relation to their customers and that is why they can work to increase the customer satisfaction which leads to loyalty. Because the companies have been in the brand building process since the start the brand is of crucial importance within the company.

Social media has changed the way that corporations can communicate with their target groups. Instead of using one‐way communications that has been significant for traditional massmarketing, social media has given corporations the possibility to truly interact with their clients and through the interaction build strong relationships. The interaction is an ideal process for corporations to create brand associations and strengthen their brand equity to position their brands in the minds of the consumers. But social media is also a devious medium because everyone are invited to contribute their opinion and news travel fast in social atmosphere, success and crisis can appear fast and out ofnowhere. Therefore corporations who have the desire to implement this tool in their communications strategy have to carefully plan their every move to prevent disaster. This is the context of this thesis and the purpose is to understand this process and offer a framework for businesses to us.

This essay is about how SL (Stockholm lokaltrafik) builds up their brand. The company is one of the biggest monopolies in Stockholm and has an awareness rate of 96 per cent of the citizens in Stockholm. SL is well known in media and newspapers, but often the articles are about traffic disturbances and because of all that many travellers are not satisfied. There is a big chance that dissatisfied people choose not to go with the public transport and choose their car instead. In the long run a situation like that would not work and the environment can be affected in the future. SL has a big responsibility and a big assignment from the government to keep the environment safe and get as many as possible to travel with them. To see how they manage with their assignment I chose to see how they work with their brand.

The questions for the essay are: How does SL work to build up their brand? Does SL have a brand strategy? Which communication channels do they use? In what way are the traffic contractors involved?

The purpose of the paper is to see how SL works to build up their brand. And maybe with that information change the unhappy people’s thoughts by letting them understand the importance of the company’s existence and not take them for granted.

My method is a contents analysis and I got all information I needed from SL. They gave me three documents that contained about their communication strategy and brand platform. I discovered that their main target group is all the travellers and almost every step take is about to make the citizen satisfied. I also found two keywords to make it easier understand how they build their brand. Those keywords are the communication strategy which I say is SLs brand strategy and the brand platform. SL has not completed their assignment entirely, but there are much closer now then they were five years ago. More and more travellers are getting happier but still there are many left.

Denna uppsats är en fallstudie med fokus på huruvida iPod uppfyller det teoretiska krav som föreligger för ett starkt varumärke. Apple är ett företag med ett varumärke som anses vara ett av de starkaste i världen och därför finner vi det intressant att studera hur de har gått tillväga när det gäller mp3- spelaren iPod. Det är av intresse att studera just iPod då det är en produkt som har lyckats när man ser till försäljningssiffror och produktens ställning på marknaden. Teorin som ligger till grund är huvudsakligen Frans Melins den strategiska varumärkesplattformen. Melin utgår där från ett antal aktiviteter som har en inbördes ordning och mynnar ut i ett varumärkeskapital. Genom sekundär data har vi kunnat skapa en bild av hur iPod förhåller sig till dessa aktiviteter för att sedan jämföra med teorin. Slutsatser vi har kunnat dra av analysen är att vissa krav är mer uppfyllda än andra då det förekommer avvikelser. Därmed uppfyller inte empirin det teoretiska kravet fullständigt.

Städer blir i dagsläget mer och mer konkurrensutsatta och trenden är att samhället förändrasfrån ett industrisamhälle till att vara mer upplevelseorienterat där framför allt turistnäringen blir allt viktigare. Genom strategiskt varumärkesbyggande har städer möjlighet att skapa sig ett starkt varumärke som kan frambringa en konkurrensfördel.

En svensk stad som har arbetat framgångsrikt inom detta område, som i teorin kallas city branding, är Göteborg genom sitt bolag Göteborg & Co som aktivt jobbar med marknadsföring och destinationsutveckling. I denna studie undersöks hur Göteborg & Co har arbetat med att utveckla Göteborg till en framgångsrik destination.

Undersökningen har genomförts genom en kvalitativ studie med respondenter från samtliga affärsområden inom Göteborg & Co. Resultatet visar på att varumärket Göteborg har skaffat sig en styrka genom Göteborg & Co:s arbete med faktorer som långsiktighet, helhetstänk, framtidsvisioner och framförallt; samverkan.

Today cities are getting more and more exposed to competition from other cities around the world. The community is changing from an industrial community towards a community focused on experiences where the tourism industry is more important to cities to survive the competition. Through strategic branding cities have the opportunity to create a competitive advantage.

A Swedish city that has been successful in this subject area, theoretical called city branding, is Gothenburg. They have through their company Göteborg & Co been taking an active part in the work of marketing and destination development regarding the city of Gothenburg. This paper survey how Göteborg & Co through development has been working to make Gothenburg become a preferred destination for tourists, meetings and events.

The survey has been carried out through a qualitative method with respondents working in all different business areas within Göteborg & Co. The result shows that the strength in the brand Göteborg have been created through Göteborg & Co:s long-term work which is symbolized by factors like overall thinking, future perspective and most important;

cooperation.

Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur en lokal detaljist kan bygga upp och stärka sitt varumärke i dagens konkurrens.

Vi har använt oss utav kvalitativ metod och deduktiv ansats. Primärdata samlats in genom två intervjuer med ägarna till två lokala butiker och två fokusgrupper bestående av sju personer i vardera, en grupp bestående av kvinnor och en grupp bestående av män. Fortsättningsvis har detta resultatunderlag hjälpt oss att komma fram till våra slutsatser.

Vi har under arbetets gång kunnat urskilja relationers betydelse för lokala detaljister. Vi har även fått förståelse för vikten av lokalisering och marknadsföringsstrategier. I uppsatsens sista del kommer vi att presentera en utvärdering och egna rekommendationer för de båda detaljisterna. Avslutningsvis presenteras en modifierad och egengjord modell.

Konkurrensen mellan hotellen har ökat på grund av förändringar i samhället, även kundernas behov och önskemål har förändrats. I dagens samhälle blir det allt vanligare att hotell inte enbart kan konkurrera med bra service och pris. Det krävs något extra, något utöver det vanliga för att locka kunder och öka konkurrensfördelarna. Hotellen måste hitta nya sätt att differentiera sig på och det har blivit allt viktigare med ett starkt varumärke som kan ge ett mervärde till kunderna. Det har blivit vanligt att hotell använder sig av storytelling och tema för att bygga upp sitt koncept och varumärke. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur hotell i Sverige kan använda sig av storytelling och tematisering för att bygga upp varumärket. Syftet är deskriptivt men även till viss del normativt. I studien används en deduktiv metod och ett antal telefonintervjuer har genomförts. Detta för att exemplifiera hur en varumärkesuppbyggande process kan se ut inom storytelling- och temahotell. Studien fokuserar på den interna varumärkesuppbyggande processen. Resultatet i denna studie är inte generaliserbart utan vägledande för hur man kan bygga upp sitt varumärke med hjälp av storytelling och tematisering. Denna studie bidrar med ny fakta inom ett relativt obeforskat område som tema och varumärken. Studien visar att den varumärkesuppbyggande processen skiljer sig mellan varusektorn och tjänstesektorn. Detta eftersom andra delar då blir mer betydelsefulla, detta redovisas i en egen modell i studiens analys. Slutsatserna av studien visar att det är viktigt att vid uppbyggandet av storytelling- och temahotell vara; konsekvent, trovärdig, ha bra och välinformerad personal som kan förmedla storyn och temat samt att det finns en röd tråd genom konceptet. Om hotellen inkluderar dessa delar när de bygger upp sitt varumärke kan detta leda till en minnesvärd upplevelse. Slutsatserna visar även att storytelling och tematisering kan bidra till ett ökat mervärde till gästerna vilket leder till gratis reklam genom word-of-mouth samt skapa ökad uppmärksamhet i media. Det skapar även ökade konkurrensfördelar då det går att differentiera sig från konkurrenterna. Detta bidrar till att ett immateriellt varumärke byggs upp. Avslutningsvis visar studien att storytelling kan vara ett starkare koncept jämfört med tematisering.

Competition in the hotel industry has increased depending on changes of today’s society and of the needs and wants of the hotel guests. Hotels today should compete with something more than just a good service and pricing, since it has become something ordinary. They need to have something special, something extraordinary to attract customers and add to their competitiveness. The purpose of this paper is to investigate how hotels in Sweden can use themes and stories to build their internal brand. In this study a deductive method has been used and telephone interviews have been made which are declared in the empirics. This has been done to exemplify how the internal brand building process may turn out in story-telling hotels and theme hotels. Our conclusions from this study are that the brand building process may be different depending on how companies build their immaterial brand. The difference is due to other parts of the process may become more important, which we also implicate with our brand building model that you will find in our analysis. The study also shows that it is very important for hotels with a theme and story-telling to be credible, have well informed staffs that are able to mediate the story or theme and to be coherent through the whole concept. If the hotel management has all this in mind while building their brand, it will lead to a memorable experience for the guests. It also helps to build an immaterially strong brand. The conclusion is also that the use of story-telling can be seen stronger than a theme. This study contributes with new information about theme and brands which still is a relatively unresearched area.

Denna uppsats handlar om hur Världsbutiken Globalen kan gå till väga för att skapa ett starkt corporate brand, det vill säga ett organisatoriskt varumärke, vid etableringen av en klädbutik. Syftet är att undersöka hur en organisation kan gå till väga för att bygga ett corporate brand med begränsade resurser. Information om Världsbutiken som organisation och deras arbete kring rättvis handel har vi erhållit genom en intervju med Fredrik Pettersson på Globalen. För att finna framgångsfaktorer inom varumärkesbyggande har nyckelpersoner på mindre företag intervjuats. De empiriska resultaten har sedan analyserats utifrån marknadsföringsteorier om varumärkesbyggande. Utredningen pekar på att Globalen har möjligheten att bygga upp ett corporate brand för en ny butik genom att använda delar av sin befintliga identitet. Det är dock viktigt att inse betydelsen av att varumärket får en tydlig koppling till affärsmässig verksamhet, något som idag saknas.

Då Internet är det mest växande nutida mediet där konkurrensen och informationsbruset är enormt, krävs idag en lockande lättillgänglighet i företagens webbsidor. Många människor gör numera aktiva val för att undvika direkt reklam samtidigt som skepsisen kring extern företagsinformation ökar. Detta gör att företagen måste hitta kreativa lösningar i det externa kommunikationsarbetet. Syftet är att ur ett hypotetiskt perspektiv ta reda på om bloggen är ett starkt kommunikationsverktyg för företag i arbetet med att stärka och bygga kundrelationer samt varumärke. Undersökningen genomförs via kvalitativa intervjuer med utvalda respondenter från fem företag relaterade till bloggen som verktyg. Resultatet av intervjuerna visar att samtliga företag i undersökningen ser bloggen som någonting positivt. Bloggen ses som en möjliggörare för öppenhet och trovärdighet samtidigt som informationen når konsumenten genom ett eget aktivt val. Däremot saknas än så länge den optimala mätbarheten i bloggen som verktyg då fenomenet är relativt nytt och outvecklat.

Varumärken är något som blir allt viktigare för alla olika organisationer. För att kunna nå ett bra resultat och undvika den hårda konkurrens som idag finns är det avgörande att kunna bygga ett starkt varumärke. Men hur byggs ett varumärke inom idrotten?

Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur ett starkt varumärke byggs upp inom idrotten. Detta ämne är relativ outforskat och för att få svar på frågan har de två kända idrottsföreningarna i Karlstad, BS BolticGöta och Färjestad BK intervjuats för att ge oss en bild av vilka faktorer som anses vara viktiga vid att stärka och bygga ett varumärke inom idrotten. Vidare ska det även besvaras om det finns några likheter och skillnader mellan idrottsföreningar och företag vad det gäller att bygga starka varumärken. Till hjälp i den sista frågan har företaget Stamford analyserats.

I uppsatsen har den kvalitativa metoden använts för att på bästa sätt kunna ta del av den kunskap, erfarenhet och information som respondenterna besitter. Intervjuerna har föregåtts av noggrant väl utvalda frågor till de personer inom respektive organisation som arbetar med marknadsföring och varumärkes frågor.

Teori och empiri har analyserats och slutligen utmynnat i en slutsats. Resultatet av denna studie blev att det framförallt finns fyra stycken avgörande faktorer för en idrottsförening i stärkandet av dess varumärke. De fyra faktorerna är; det sportsliga resultatet, produkten, organisationen och ekonomin. Elementen utgör tillsammans ett kretslopp där de påverkas och påverkar varandra. Sportsliga resultat anses dock vara det viktigaste, utan ett framgångsrikt resultat över en längre period kommer inte varumärket att vare sig kunna byggas eller stärkas. Likheterna mellan ett företag och en idrottsförening är stora, för ett företag är produkten och dess kvalité det viktiga medan det är det sportsliga resultatet som motsvarar produkten för en idrottsförening.

Sammanfattning

Varumärken är något som blir allt viktigare för alla olika organisationer. För att kunna nå ett bra resultat och undvika den hårda konkurrens som idag finns är det avgörande att kunna bygga ett starkt varumärke. Men hur byggs ett varumärke inom idrotten?

Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur ett starkt varumärke byggs upp inom idrotten. Detta ämne är relativ outforskat och för att få svar på frågan har de två kända idrottsföreningarna i Karlstad, BS BolticGöta och Färjestad BK intervjuats för att ge oss en bild av vilka faktorer som anses vara viktiga vid att stärka och bygga ett varumärke inom idrotten. Vidare ska det även besvaras om det finns några likheter och skillnader mellan idrottsföreningar och företag vad det gäller att bygga starka varumärken. Till hjälp i den sista frågan har företaget Stamford analyserats.

I uppsatsen har den kvalitativa metoden använts för att på bästa sätt kunna ta del av den kunskap, erfarenhet och information som respondenterna besitter. Intervjuerna har föregåtts av noggrant väl utvalda frågor till de personer inom respektive organisation som arbetar med marknadsföring och varumärkes frågor.

Teori och empiri har analyserats och slutligen utmynnat i en slutsats. Resultatet av denna studie blev att det framförallt finns fyra stycken avgörande faktorer för en idrottsförening i stärkandet av dess varumärke. De fyra faktorerna är; det sportsliga resultatet, produkten, organisationen och ekonomin. Elementen utgör tillsammans ett kretslopp där de påverkas och påverkar varandra. Sportsliga resultat anses dock vara det viktigaste, utan ett framgångsrikt resultat över en längre period kommer inte varumärket att vare sig kunna byggas eller stärkas. Likheterna mellan ett företag och en idrottsförening är stora, för ett företag är produkten och dess kvalité det viktiga medan det är det sportsliga resultatet som motsvarar produkten för en idrottsförening.

Title: To build and transport brands to the Internet – A qualitative case study of Getinge Infection Control and von Braun Sports Cars.

Seminar date: 2009-06-09.

Course/ subject: FÖ6016, Degree Project Undergraduate level, 15 University Credits Points (ECTS).

Authors: Kristoffer Eriksson and Erik Kaplar.

Advisor: Navid Ghannad.

Key words: Branding, I- branding, Internet Marketing, Internet, Getinge Infecton Control and von Braun Sports Cars.

Purpose: The degree project purpose is to gain better knowledge and get greater understanding in how the banding process in B2B and B2C is followed out. We will examine if there is any differences between the two contexts and examine why. Finally we will examine and try to get a greater knowledge in how the companies transport their brand to the Internet.

Theoretical perspectives: The theory opens with the differences between the business contexts B2B and B2C. This is followed by Bergstrom’s (2000) and Melin’s (2006) theories of classical branding and finally how this is transported to the Internet with the 7C model.

Methodology: In order to pursue our purpose a qualitative case study with a deductive effort has been chosen. The case study include two corporations that match our deliminations.

Empirical foundation: Based on the theoretical perspectives the interviews has been performed with employees at both corporations. To the Getinge Infection Control case the corporations Brand manager and one of the project managers responsible for IT was interviewed. The second corporation is von Braun Sports Cars. The owner/ founder of the company and the CEO has been interviewed for the study. The two corporation’s homepages and one internal document has also been examined.

Conclusions: The study shows that there are differences in both branding and how this is transported to the Internet. The differences are not based on the business contexts but rather on other factors like size, resources and priorities within the corporations. The study also emphasizes the importance of basic branding before it can be transported to the Internet.