Academic literature on the topic 'ByggaF'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'ByggaF.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Journal articles on the topic "ByggaF"
1
Olsson, Patrik, and Elin Tjäder. "Suggestions for adjustment of ByggaF to improve the current use and suit the process of renovation." Energy Procedia 132 (October 2017): 921–26. http://dx.doi.org/10.1016/j.egypro.2017.09.721.
Full text
2
Stenlund,, Kristina Laurell. "Samhällsnyttan av att bygga ett kulturhus." Stat & Styring 21, no. 03 (September 7, 2011): 36–37. http://dx.doi.org/10.18261/issn0809-750x-2011-03-17.
Full text
3
Dale, Karl Yngvar, Atle Ødegård, Svanhild Villa Nesje, Hans Petter Iversen, and Stål Bjørkly. "Bygge ned og bygge annerledes." Tidsskrift for psykisk helsearbeid 8, no. 03 (October 17, 2011): 227–36. http://dx.doi.org/10.18261/issn1504-3010-2011-03-05.
Full text
4
Andersen, Hadle Oftedal. "Byggja bu dikta." Nordisk poesi 2, no. 01 (June 2, 2017): 22–36. http://dx.doi.org/10.18261/issn.2464-4137-2017-01-03.
Full text
5
Fossen, Erling, and Skolebyråd i. Oslo Torger Ødegård. "Bygger framtidens skoler." Stat & Styring 21, no. 04 (December 19, 2011): 38–39. http://dx.doi.org/10.18261/issn0809-750x-2011-04-18.
Full text
6
Hansson, Jan-Håkan, and Martin Börjeson. "Om behoven att bygga på andras kunskap." Nordisk sosialt arbeid 26, no. 02 (May 18, 2006): 136–42. http://dx.doi.org/10.18261/issn1504-3037-2006-02-05.
Full text
7
Vegna nóbelsverðlaunanna í hagfræði 2011, Greinargerð sænsku vísindaakademíunnar. "Emperísk þjóðhagfræði (þýtt af Jóni Þór Sturlusyni, stytt)." Tímarit um viðskipti og efnahagsmál 8, no. 1 (June 15, 2011): 71. http://dx.doi.org/10.24122/tve.a.2011.8.1.1.
Full textAbstract:
Úr inngangi: …Almennt vandamál við empíríska greiningu sem byggir á mælanlegum stærðum er að erfitt er að greina í sundur orsakir og afleiðingar. Vandamálið sérlega snúið, þegar hagstjórn er viðfangsefnið, sökum þess hve erfitt er að meta væntingar en allir þeir aðilar hagkerfisins sem þurfa að taka hvers kyns ákvarðanir byggja þær á væntingum sínum um framtíðarstefnu stjórnvalda. Þá vakna margar erfiðar spurningar. …Bæði Sargent og Sims hafa unnið brautryðjendastarf í að gera rannsakendum kleift að skilgreina og meta kvik þjóðhagslíkön þar sem væntingar leika lykilhlutverk. Þeir hafa einnig tekið þátt í að þróa margvíslegar útvíkkanir, endurbætur og möguleika á hagnýtingu þeirra kenninga og aðferða sem þeirra kynntu fyrstir manna til sögunnar. Framlag þeirra hefur leitt af sér bálka rannsókna á sviði aðferðarfræði, hagnýtrar greiningar og stefnumótunar.
8
Taraba, Anne-Sophie, and Helena Eriksson. "en byggnad åt mig." World Literature Today 66, no. 1 (1992): 153. http://dx.doi.org/10.2307/40148004.
Full text
9
Johannessen, Runa, and Isak Winkel Holm. "Vi bygger for livet." K&K - Kultur og Klasse 49, no. 131 (June 23, 2021): 155–74. http://dx.doi.org/10.7146/kok.v49i131.127629.
Full textAbstract:
This article explores the “medicalization” of contemporary Danish hospital architecture. In the modern age, architecture and spatial design have been mobilized as remedies to further the health of the individual patient and of the population in general. In order to understand the present type of medicalization – as opposed to the early modern and classical modern types – we suggest a distinction between two kinds of biopolitics, in Michel Foucault’s sense of this term, respectively a biopolitics of bodies and a biopolitics of feelings. If the original medicalization was a somatic biopolitics, the contemporary medicalization could be described as an affective biopolitics, we claim. We focus on the ongoing boom in the construction of new hospitals in Denmark, discussing as empirical cases a planned hospital in Northern Zealand and a “multisensorial” delivery room in Herning, a Danish provincial town.
10
Aspøy, Arild. "Front-byråkratene bygger staten." Stat & Styring 28, no. 04 (December 10, 2018): 18–20. http://dx.doi.org/10.18261/issn0809-750x-2018-04-05.
Full textDissertations / Theses on the topic "ByggaF"
1
Johansson, Björn, and Filip Stenfeldt. "Hjälpmedel för fuktsäkert byggande : Utvärdering av ByggaF." Thesis, KTH, Byggteknik och design, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-126957.
Full textAbstract:
För att efterleva Regeringens miljöpolitik har Boverket tilldelats ansvaret för miljömålet God bebyggd miljö. Boverket är en myndighet som arbetar för Riksdagens miljömål och skall vid behov förslå åtgärder för miljöarbetets utveckling. I Boverkets Byggregler finns krav som måste följas för att uppnå ett fuktsäkert byggande. Som förslag på hur dessa krav ska uppnås nämns Svensk Byggindustriers metod ByggaF – Metod för fuktsäkert byggande. ByggaF är en dokumentsamling med mallar, checklistor, kontrollpunkter och rutiner. Dessa dokument kan då ligga till grund för att upprätta en metod som säkerställer fuktsäkerheten under alla byggskeden. Skadefall har studerats i syfte att påvisa hur ByggaF fungerar och nyttan i att använda det. I samtliga av de behandlade fallen har kopplingar kunnat finnas till ByggaF, som kan förhindra problematiken. På så vis har dess täckningsgrad bekräftats. Kontakt har upprättats med flertalet aktörer i branschen för att få en uppfattning om hur metoden har tagits emot i branschen efter att den lanserades år 2007. Utifrån intervjuerna uppfattas att de flesta entreprenörer hört talas om metoden men inte använt den själva. Däremot har fuktsakkunniga använt den som underlag för att ta fram egna interna fuktsäkerhetsplaner. På grund av det används den av entreprenörer indirekt. Hos beställare ställs ByggaF som ett krav om man väljer att miljöcertifiera i Silver- eller Guldklass hos Miljöbyggnad. Annars ställs det oftast inte tillräckligt med krav på fuktsäkerhetsmetoder.Included in Boverkets Byggregler are a number of demands that must be fulfilled in order to achieve a moisture safe construction. One of the suggestions on how to fulfil these demands is to use the method developed by Svensk Byggindustri, ByggaF – Method for moisture safe construction. In order to work according to the government’s environmental politics, Boverket has been given the responsibility to fulfil the aims of God bebyggd miljö, it is also their work to ensure that operations and establishments fulfil and reaches the goals that have been set by the Swedish government. ByggaF is a collection of documents including templates, check lists, control points and routines; these documents can be used during the whole building process to create a method which ensures that the moisture safety is withheld. It has been investigated whether or not cases of moisture damages could have been prevented with the proper use of ByggaF. In all the cases that have been studied, ByggaF could have been used to prevent mistakes and problems and by this, the efficiency and importance of the documents has been proven. Several major actors within the field have been contacted in order to gain a larger understanding about how the method has been perceived and utilized since its launch in 2007. In general most of the entrepreneurs has heard of the method but never used it themselves. However, moisture specialist from major construction operations, have utilized ByggaF in order to develop internal moisture safety routines, therefor ByggaF is indirectly used by the entrepreneurs. ByggaF would, for constructors, be a requirement if one desires an environmental certification in either the gold or the silver category within the framework of Miljöbyggnad. Normally there are not enough requirements set regarding methods for moisture safety.
2
Ahlberg, Oskar, and Patrik Hultgren. "KL-träbyggnad utan heltäckande väderskydd - Ett mer fuktsäkert förfarande." Thesis, Tekniska Högskolan, Högskolan i Jönköping, JTH, Byggnadsteknik och belysningsvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-45132.
Full textAbstract:
Syfte: Syftet med denna studie var att framställa en mall för hur man projekterar KL-träbyggnader fuktsäkrare samt ta fram rekommendationer för ett mer fuktsäkert arbetssätt. KL-trä är ett nytt byggnadsmaterial där behov av standardisering finns för att uppfylla de krav och rekommendationer som finns. Större hänsyn behöver tas till fukt då människors hygien och hälsa ej skall påverkas. Metod: Genom insamling av data med hjälp av fallstudie av ett flerbostadshus i KL-trä framgår såväl materialhantering som utformning av stomme och väderskydd. Utformning av stomme framgår fortsatt genom dokumentanalys av konstruktionshandlingar för tre KL-trähusprojekt. Vidare framgår branschens förhållningssätt och erfarenheter genom intervjuer av personer med olika ämnesrelevanta kunskaper. Resultat: Genom att i tidigt projekteringsskede prioritera fuktsäkerhet för såväl uppförande- som bruksskede reduceras risken för fuktrelaterade problem. Vidare bör det kontinuerligt arbetas med fuktsäkerhet gemensamt, mellan discipliner i projektet. Byggnadsdelar att ta särskild hänsyn till samt åtgärder för att utföra detta presenteras såväl som rekommendationer för ett mer fuktsäkert arbetssätt. Konsekvenser: Studiens resultat skall verka som ett komplement till ByggaF, detta då resultatet behandlar KL-trä specifikt. Genom implementering är förhoppningen att resultatet skall reducera risken för fuktrelaterade problem i KL-träbyggnader. Vidare bör högre krav ställas på fuktsäkerhet vid KL-träbyggnationer, detta då resultatet av dagens arbetssätt är okänt och försiktighetsprincipen bör tillämpas. Begränsningar: Studiens resultat, i form av den projekteringsmall som genererats, är i huvudsak tillämpbar för arkitekter och konstruktörer då endast stommen utreds. Resultatet är generellt tillämpbart för nybyggnation av flerbostadshus i KL-trä som uppförs i Sverige. Vidare utreds åtgärder för att reducera risken för fuktrelaterade problem och avser ej människors påverkan av mikrobiell påväxt.Purpose: The purpose of this study was to produce a template for how to design CLT buildings moisture-safer and to make recommendations for a moisture-safe working method. CLT is a new building material where there is a need for standardization to meet the requirements and recommendations that exist. Greater consideration needs to be given to moisture in order for people's hygiene and health not to be affected. Method: By collecting data using a case study of a multi-story house in CLT, material handling as well as design of framework and weather protection are shown. Design of framework appears through document analysis of design documents for three CLT house projects. Furthermore, the industry's approach and experience are disclosed through interviews of people with different subject-relevant knowledge. Findings: By, in the early design stage, prioritizing moisture safety for both construction- and use stages the risk of moisture-related problems is reduced. Furthermore, it should be continuously and jointly worked with moisture safety between disciplines in the project. Building components to take special account of and measures to do this are presented as well as recommendations for a more moisture-proof working method. Implications: The results of the study should be a complement to ByggaF, this is because the result specifically addresses CLT. Through implementation, the hope is that the result will reduce the risk of moisture-related problems in CLT buildings. Furthermore, higher requirements should be set on moisture safety in CLT construction, as the result of the current working method is unknown and the precautionary principle should be applied. Limitations: The study's result, in form of the design template that is generated, are mainly applicable to architects and designers as only the framework is investigated. The result is generally applicable for new-construction of multi-story buildings in CLT which are constructed in Sweden. Furthermore, measures to reduce the risk of moisture-related problems are being investigated and does not refer to people's influence by microbial growth.
3
Svensson, Viktor, and Joakim Lindqvist. "LÖNSAMHETSKALKYL AV FUKTSÄKERHETSANSVARIG VID RENOVERING : En fallstudie av ett projekt där ByggaF-metoden har använts." Thesis, Uppsala universitet, Byggteknik, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-228099.
Full textAbstract:
The so called “ByggaF-method” is a relatively new Swedish method to stop moisture from being built into a building. The method should prevent damages on buildings as a result of mould growth and moisture. The purpose of the method is to include moisture control in the entire construction process, from the projecting phase and all the way to the management phase. Up until now, there is no proof if the method is profitable or not and no studies have been made on the topic. Therefore the rationale of this study is to show if a part of the method is in fact profitable from a financial point of view. The study is based on a renovation project of a building from the 1960 s in the outskirts of Stockholm. The building went through a major renovation 2006 which was poorly executed and led to major indoor environment problems. The current property owner consequently wanted the new renovation to be executed in a highly secure way from a moisture control point of view. One part of the method is that there is a full time moisture safety inspector at the construction site who ensures that the moisture control plan, which has been established during the projecting phase, is followed. Any deviation from this plan is documented and a deviation report is made. The study is based on these deviation reports. The reports have been analysed and calculations have been carried out to estimate the cost of the potential damages that could have occurred if the deviations had not been detected. This has led to a figure on how profitable the method really is.
4
Aghaie, Azghandi Mohammed Ali, and Omar Ahmad. "Byggföretagens hantering av fuktsäkerhetsprojektering – med fokus på projektörer." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för naturvetenskap och teknik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-73413.
Full textAbstract:
Fuktskador uppstår vanligtvis på grund av felaktig planering, projektering och utförande under hela byggprocessen. Dessa felaktigheter resulterar i stora åtgärdskostnader som kan minimeras eller till och med elimineras om fuktsäkerhetsarbetet är väl genomförd. Projekteringsskedet är ett viktigt skede, där en noggrann och korrekt genomförd fuktsäkerhetsprojektering är av stor betydelse för det försatta fuktsäkerhetsarbetet under byggprocessen. Projektörernas roll i detta skede är att utföra en fuktsäkerhetsprojektering utifrån de ställda kraven från byggherren. Syftet med detta examensarbete är att ta reda på projektörernas val av metod vid genomförandet av fuktsäkerhetsprojektering och granska om behovet av eventuell kompetensutveckling, inom fukt, bland projektörerna är nödvändig. De två metoder som har använts för att uppnå syftet i detta examensarbete är intervjuer och litteraturstudier. Målgruppen i detta examensarbete är byggföretagen i Sverige. Det som granskas är hur de hanterar fuktsäkerhetsarbetet i projekteringsskedet, med fokus på hur fuktsäkerhetsprojekteringen utförs. Av de aktörer som medverkar i projekteringsskedet riktas all fokus på projektörerna. Tre av fem projektörer är missnöjda med den egna fuktkompetensen vilket överensstämmer med de fuktsakkunnigas uppfattning om projektörernas fuktkompetens. Under intervjuerna har flera fuktsakkunniga påpekat behovet av ökat fuktkompetens bland projektörerna. Den bristande fuktkompetensen leder till att projektörerna inte kan beakta eller upptäcka eventuella fuktrisker vid fuktsäkerhetsprojekteringen. Metod som 80 % av projektörerna tillämpar vid fuktsäkerhetsprojektering är ByggaF metoden. Projektörerna kunskap om ByggaF är fortfarande låg enligt de fuktsakkunniga och av den anledningen kan projektörerna inte tillämpa ByggaF metoden i sin helhet. Kompetens och erfarenhet är de viktigaste faktorerna som en projektör måste ha med sig, för att kunna beakta och upptäcka vad som är fel krävs det kunskap samt erfarenhet om vad som är rätt. Utifrån responsen från både byggnadsnämnden och deltagarna, framgår det att en granskning av dokumentationen gällande fuktsäkerhetsarbetet inte, alltid, begärs in av byggnadsnämnden. Slutsatsen är att projektörer måste införskaffa sig kompetens inom fukt och ByggaF metoden.Moisture damage usually occurs due to incorrect planning, design and execution throughout the construction process. These inaccuracies result in large cost of action that can be minimized or even eliminated if the moisture safety work is done properly. The design phase is an important stage and a properly implemented moisture safety design can be of great importance for the moisture safety work during the construction process. The planners’ role at this stage is to carry out a moisture safety work based on the requirements of the developer. The purpose of this exam is to find out the choice of method made by the planners’ in the implementation of moisture safety design and to review the need of competence development among the planners’ about moisture. The two methods that have been used to achieve the purpose of this exam are interviews and literature studies. The target group in this exam is the construction companies in Sweden. The way of how the companies handle of moisture safety design is being reviewed in the design stage. Of all involved actors in the design phase, the focus is on the planners'. Three out of five planners' are dissatisfied with their own moisture competence, which is in line with the opinion of the experts' of moisture about the planners' competence. During the interviews, several experts' of moisture have pointed out the need for increased moisture competence among the planners'. The lack competence means that the planners' cannot consider or detect possible moisture risks during the moisture safety design. The method that is used by 80% of the planners' during moisture safety design is the ByggaF method. The planners' knowledge of ByggaF is still low according to the experts' of moisture and for this reason the planners' cannot apply entirely the ByggaF method. The tools that planners' need to have with them is knowledge and experience. In order to discover what is wrong, you need to have both the knowledge and experience about what is right. Based on the response from both the building committee and the participants, a review of the documentation regarding the moisture safety work is not always requested by the building committee. The conclusion is that projectors must acquire competence in both moisture and the ByggaF method.
5
Björk, de Farfalla Carl-Martin, and Johansson Robin. "Hantering av byggfukt, med speciell fokus på produktion av golvkonstruktioner i betong." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för byggteknik (BY), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-53133.
Full textAbstract:
Byggfukt är förekommande under produktionen av byggnader. Studien ämnar undersöka hur byggbranschen hanterar fuktproblemtiken för nygjuten betong samtbekräfta eller dementera tillförlitligheten hos prognosverktygen Torka S och BI Dry. Genom kvalitativa intervjuer med byggbranschen konstateras det att branschen ärmedveten om problematiken och aktivt tillämpar metoder som ByggaF för attfuktsäkra. Den viktigaste styrparametern byggbranschen tillämpar för att minimera betonguttorkning är att öka mängden cement i betongen. Den kvantitativa undersökningen kan konstatera att prognosverktygen, Torka S ochBI Dry, saknar tillförlitlighet då de inte kan simulera tillsatsämnen som används i dagens cement.
6
Mårtensson, Nordén Erik, and Sebastian Andersson. "En fuktteknisk analys av konstruktionsmaterial : En undersökning och diskussion av trä jämfört med konventionella material." Thesis, KTH, Byggteknik och design, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-287762.
Full textAbstract:
The construction industry stands in front of a challenge to decrease theirclimate footprint in order to build more environmentally friendly. There iscurrently a desire to investigate the possibility to use wood to a largerextent. Compared to the more conventional building materials, wood has ahigher risk of being damaged due to moisture, which can lead to moldgrowth. In Boverket’s Building Regulations its stated that buildings are tobe designed to ensure that conditions detrimental to human health areavoided.The report has investigated the moisture-technical possibilities of usingcross-laminated timber, CLT, instead of concrete in large-scaleconstructions.Moisture simulations of four different structural parts has been conductedwith concrete and CLT as the supporting structure. The simulations showedthat there is no theoretical risk of moisture damage. The study shows that itis possible to change the materials, but that the right conditions arerequired to protect and prevent the occurrence of moisture damages duringproduction. At present, there is no possibility to guarantee that moisturedamages on CLT is avoided without the use of weather protection. A wellworkedmoisture safety plan is essential for a moisture-proof productionphase, the use of industry standard ByggaF can be a valuable and vital toolto ensure it.
7
Sandkvist, Victor, and Olof Lantto. "Att bygga ett varumärke med hållbarhet? : En studie om hur underleverantörer inom byggbranschen bygger varumärke." Thesis, Umeå universitet, Företagsekonomi, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-95233.
Full textAbstract:
Varumärken inom B2B börjar få allt större uppmärksamhet bland forskare och företag i takt med att det uppmärksammats att varumärken har betydelse inom B2B-kontexter. Varumärket är ett av få sätt att differentiera sig på konkurrensintensiva marknader och kan medföra fördelar som en ökad kundlojalitet, premiumpriser och en ökad möjlighet att nå nya marknader. Samtidigt är forskningen om hur företag inom B2B bygger varumärken begränsad. B2B-marknader kännetecknas inte av produkterna utan av köparna som inte uteslutande är vinstrivande företag utan även kommuner, institutioner och icke- vinstrivande organisationer. I följande studie studeras underleverantörer vilka kännetecknas av dess förmåga att producera varor och tjänster till förmån för en köpare och dennes specifikationer. För en underleverantör är den grundläggande rollen att vara en värdeförmedlare som underlättar kundernas värdeskapande. Underleverantörer befinner sig således i en situation där varumärket byggs via projektunika och kundanpassade lösningar samt i mötet med kunder. Vår studie utförs på en underleverantör inom byggbranschen som erbjuder konsulttjänster. Byggbranschen vilken är en av de mest betydande sektorerna för världens länders BNP. Byggbranschen tillför dock inte bara positiva aspekter. Idag förknippas byggbranschen med en stagnerande utveckling och har länge kritiserats för sin låga hänsyn till miljön. Ett högt energiutnyttjande samt ineffektiva projekt inom branschen har bidragit till en ökad uppmärksamhet av hållbarhet. Fler och fler kunder börjar efterfråga mer hållbara byggprocesser av entreprenader och underleverantörer vilket innebär att det finns incitament att bygga ett varumärke som associeras med hållbarhet. Studiens syfte är genom att anlysera en underleverantörs arbetsprocess bidra till det teoretiska gap som forskare identifierat om hur företag inom B2B-marknader kan arbeta med att bygga varumärken. Mer specifikt för vår studie, ett varumärke som associeras med hållbarhet. Våra observationer indikerar att en underleverantör inom byggbranschen har två möjligheter att bygga ett varumärke som associeras med hållbarhet. Via medarbetarna kan underleverantören övertyga beställare att välja hållbara alternativ. Vi fann även att underleverantörens externa marknadskommunikation är av betydelse. Våra iakttagelser indikerar att det som främst påverkade underleverantörens möjligheter var beställarens önskemål, kortsiktighet i beställarledet, lagen om offentlig upphandling, sen inkoppling samt korta tidsramar inom projekten. Resultaten indikerar att en väsentlig skillnad mellan privat och offentliga beställare råder, där offentliga beställare enligt lag måste följa lagen om offentlig upphandling. Studien bidrar med information om hur ett företag inom B2B bygger varumärken och vilken betydelse underleverantörens medarbetare har. Studien bidrar även med förståelse för underleverantörens omgivning påverkar och vilka strukturer en underleverantör inom byggbranschen måste förhålla sig till i samband med att bygga ett varumärke.
8
Olsson, Ida. "Att bygga relationer på fritidshemmet : En studie som bygger på fritidspedagogers syn på relationsskapandets betydelse." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-98172.
Full textAbstract:
To build relations in afterschool care - A study based on leisure educators' views on the importance of relationship creation Jag har i denna studien utforskat fritidspedagogers föreställningar om pedagogisk relationskompetens och vilka strategier man använder sig av för att skapa goda relationer till elever på fritidshemmet. Vidare undersöktes också hur vida personligheten hos pedagoger främjar relationsskapande och sedan vilken betydelse goda relationer kan ha i fritidshemmets vardag. Undersökningen genomfördes med hjälp av enskilda, semistrukturerade intervjuer som ligger till grund för den data som bearbetats. Undersökningen utfördes på två skolor och de fem fritidspedagoger som deltog arbetar på fyra olika fritidshemsavdelningar. Resultatet av samtliga intervjuer analyserades, sammanställdes och presenterades utifrån teman och underteman. Resultatet visar att fritidspedagoger anser att goda relationer till eleverna är en förutsättning för den pedagogiska verksamheten på fritidshemmet. Resultat som framträder bekräftar att pedagogerna i första hand uppehåller sig vid resonemang om relationer kring ett relationellt perspektiv och därmed tar man ansvar för relationen. Detta sker då fritidspedagogerna antar ett dynamiskt synsätt. I studien framgår vilka strategier fritidspedagogerna använder sig av för att bygga och upprätthålla relationer till eleverna. Betydelsefulla faktorer som ger sig tillkänna är att våga visa sig själv som människa, att lyssna utan att lägga värderingar och att vara öppen och lyhörd. Resultatet visar även att relationsbyggandet ibland kan ta väldigt lång tid och därmed krävs det en envishet hos fritidspedagogerna.
9
Hanstorp, Anna, and Lina Sjögren. "Trots ByggR så byggS det inte : En kvalitativ fallstudie av bygglovsprocessen, processledning och verktyget ByggR." Thesis, Uppsala universitet, Bildanalys och människa-datorinteraktion, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-316912.
Full textAbstract:
With the digital transformation the importance of well-adapted systems and casemanagement tools in the building permit process has increased. This study aims toexamine how Swedish municipalities’ work processes differ regarding handlingbuilding permit applications and work process development. Further, the studyinvolves the user's perspective of interacting with the case management tool,ByggR, and how the tool affects their work processes with building permits. Lastly,the study aims to differentiate how municipalities’ work with internal processes andprocess management. The underlying theoretical framework for the study consistsof socio-technical systems theories, theories on focal relationships, processmanagement and finally theories about usability in IT-systems. A qualitativeapproach has been used with two selected municipalities and the major datacollection is based on interviews with respondents in each municipality. The resultof the analysis shows that to succeed with the digital development within thebuilding permit process the supplier and the municipality need to define the jointexternal actors that influence the focal relationship. Furthermore, it appears that itwould be beneficial for municipalities work with process management in order todevelop the internal processes. Municipalities should also take advantage ofexperience and share information and knowledge between themselves. Therefore, atighter relationship and communication between municipalities is needed. Sokigoshould also focus on how to make the usage easier by developing automaticfeatures and making it easier for users to get an overview of applications in the casemanagement tool. Finally, in order to effectively develop ByggR and to streamlinethe development process, Sokigo should to try to converge requirements fromseveral municipalities simultaneously.
10
Savityté, Inesa. "Bostadsbyggande i Stockholmsregionen : Vilka bygger? Vem äger marken? Hur mycket byggs?" Thesis, KTH, Fastighetsvetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-82023.
Full textAbstract:
Examensarbete syftar till att undersöka dels vilka byggherrar som genomför bostadsprojekt och dels hur markägorförhållanden såg ut när exploateringsprojekten initierades i olika kom-muner i Stockholms län. Dessutom undersöks antalet tillkommande bostäder. Undersökningen har gjorts genom granskning av detaljplanhandlingar, som vunnit laga kraft mellan åren 2005 och 2009, i åtta kommuner i Stockholmsregionen. I alla kommuner genomförs de flesta projekt, som är av större omfattning, av olika professio-nella byggherrar, men det förekommer att även mindre byggbolag genomför planen. Alltså finns det en stor variation av olika byggherrar i de flesta kommuner. I några kommuner är dock variationen av byggherrar något mindre, då det framkommer tydligt att vissa professio-nella byggherrar dominerar. Oftast torde detta bero på byggherrarnas egna markinnehav. En annan orsak till detta kan vara att kommunen endast anvisar mark till vissa byggherrar. Det tycks framkomma ett visst mönster i kommunerna, när det gäller markägarförhållanden vid initieringsskedet. Vanligtvis initieras flest bostadsprojekt på kommunalägd mark i kom-muner med stort markinnehav medan det planeras mest på privatägd mark i kommuner med litet markinnehav. Det förekommer dock några undantag från denna tendens. I flera kommu-ner har de flesta projekten initierats på mark som ägs både av kommunen och privata fastig-hetsägare gemensamt. Det tycks även finnas ett visst samband mellan markägandet och antal tillkommande lägenhe-ter. Det största antalet bostäder planeras på kommunal mark, då kommunen har ett stort mark-innehav. I kommuner med lägre markinnehav byggs de flesta bostäder på privat mark. I några kommuner byggs mest på mark som ägs både av kommunen och privata markägare gemen-samt.
Books on the topic "ByggaF"
2
Sweden), Arbetets Museum (Norrköping. Att bygga i ord och bild. Norrköping: Arbetets Museum, 1994.
Find full text
4
Johanson, Carin. Att bygga i Skåne: Platsen, traditionen, framtiden. Malmö [Sweden]: Corona, 2001.
Find full text
6
Thiberg, Alice. Kök: En bok för den som planerar, bygger eller bygger om. 9th ed. [Stockholm]: Konsumentverket, 1994.
Find full text
7
Hägglund, Sam. Att bygga Europa: Arbetsmiljön och det korporativa samhället. Stockholm: Carlsson, 1994.
Find full text
8
Bygga och befästa: Svensk försvarsarkitektur under fyra sekel. Stockholm: Arkitektur Förlag, 2013.
Find full text
9
Vilhelm, Moberg. Hjonelag skall med böneman byggas: Folklustspel i tre akter. Klavreström: Hägglund, 2004.
Find full textBook chapters on the topic "ByggaF"
1
Marking, Christer. "A Learning Opportunity on the Shopfloor at AB Bygg och Transportekonomi." In Human Competence and Business Development, 245–64. London: Springer London, 1997. http://dx.doi.org/10.1007/978-1-4471-0915-0_13.
Full text
2
Fee, Christopher Richard. "MeÐ Lögum Skal Land Vort Byggja (With Law Shall the Land be Built): Law as a Defining Characteristic of Norse Society in Saga Conflicts and Assembly Sites Throughout the Scandinavian North Atlantic." In Studies in the Medieval Atlantic, 123–41. New York: Palgrave Macmillan US, 2012. http://dx.doi.org/10.1057/9781137062390_5.
Full text
3
Nyström, Ingalill. "Konsteknologisk källforskning med ett hantverks- och konserveringsvetenskapligt perspektiv." In Hälsinglands inredningskultur, 220–33. Makadam, 2021. http://dx.doi.org/10.22188/kriterium.23.k.
Full textAbstract:
Artikeln behandlar den tvärvetenskapliga metodologi som forskningsstudien primärt bygger på. Naturvetenskapliga analysmetoder kompletterar humanistiska analyser och på så vis kan ett föremål förstås och observeras på djupet. Till exempel kan råmaterial identifieras. Artikeln beskriver i korthet hur en konsteknologisk studie kan utföras och vilken teknisk apparatur som kan användas.
4
Supphellen, Magne. "Hvordan bygge sterke merkevarer med norsk identitet i dagligvarehandelen?" In Mot bedre vitende i norsk matsektor, 193–214. Cappelen Damm Akademisk, 2020. http://dx.doi.org/10.23865/noasp.93.ch6.
Full text
5
Hegerholm, Hallstein. "ARTIKKEL 5 Digitale mapper som evalueringsform i nettbasert utdanning." In Studentaktiv læring – praksisnær undervisning i høyere utdanning, 141–64. Cappelen Damm Akademisk/NOASP, 2019. http://dx.doi.org/10.23865/noasp.72.ch5.
Full textAbstract:
Studien undersøker bruk av digitale mapper i asynkron nettbasert utdanning. Mappevurdering er både en arbeids- og en evalueringsform som kan styrke sammenhengen mellom undervisning, læring og vurdering. Forskningsspørsmålet som reises, er: Hvordan utvikler nettstudenter kunnskap gjennom mappevurderingsprosesser? Undersøkelsen bygger på en spørreundersøkelse og en kvalitativ undersøkelse. Den legger sosiokulturell teori og andres forskning på mappevurdering til grunn. Studien viser hvordan veiledning fra lærer og studentsamarbeid styrker kunnskapsbyggingen. Den viser imidlertid også utfordringer knyttet til studentenes samarbeid.
6
Olsen, Anders Berg, and Per Ståle Knardal. "EUs nye retningslinjer for foretaksrapportering av klimarelaterte opplysninger – byggverk på utrygg grunn?" In Aktuelle temaer i regnskap og revisjon, 321–44. Cappelen Damm Akademisk/NOASP, 2020. http://dx.doi.org/10.23865/noasp.112.ch11.
Full textAbstract:
I de siste årene har det i økende grad blitt fokusert på klima og bærekraft. Dette er en utvikling som også har fått økt oppmerksomhet i virksomheters rapportering, og en rekke aktører tar i bruk nye kriterier knyttet til bærekraft i sine retningslinjer og modeller for økonomiske beslutninger. Med utgangspunkt i regnskapsdirektivet har EU-kommisjonen utgitt retningslinjer for rapportering fra store foretak om ikke-finansiell informasjon. I dette kapittelet bygger vi på kunnskap fra utviklingen av finansiell rapportering og kriterier som har blitt utviklet for å forbedre og understøtte denne, og vurderer fundamentet for retningslinjer for rapportering av klimarelaterte opplysninger. Kapittelet bygger på en dokumentanalyse for å belyse grunnleggende forutsetninger om rapporteringsenhet, rapporteringens formål og kvalitetskriterier for ikke-finansiell foretaksrapportering. Dokumentanalysens resultat indikerer at kravene til ikke-finansiell rapportering kan videreutvikles med hensyn til systematikk og konsistens tilsvarende det som er utviklet for finansiell rapportering. Grunnlaget for rapportering av ikke-finansiell informasjon fremstår som uklart med hensyn til rapporteringsenhet, rapporteringens formål og sentrale kvalitetskriterier. Med bakgrunn i analysen foreslås det at det bør utvikles kvalitetskriterier for ikke-finansiell informasjon basert på kvalitetskrav til informasjon IFRS konseptuelt rammeverk for finansiell rapportering. Det er også behov for økt forskning innen ikke-finansiell rapportering.
7
Knutsson, Johan. "Inrednings- och möbelmåleri i Ovanåker och Delsbo." In Hälsinglands inredningskultur, 94–122. Makadam, 2021. http://dx.doi.org/10.22188/kriterium.23.f.
Full textAbstract:
Denna artikel handlar om 1700-talets interiörmåleri i Voxnadalen och Delsbo/Bjuråker i södra respektive norra Hälsingland som har stilistiskt mycket gemensamt med måleriet i Svärdsjö och Enviken i Dalarna. Likheterna mellan de tre områdenas måleri väcker frågor. Var har måleriet först uppstått och hur har det utvecklats i växelverkan med övriga områden? Speglar det bevarade materialets spridning den ursprungliga utbredningen? Artikeln bygger på jämförande och konnässörsskapsbaserade analyser av handlag och stilhistoriska inslag inom ett stort föremålsbestånd. Analyserna kompletteras även med materialteknologiska analysresultat.
8
Hellesø, Ragnhild, Merete Lyngstad, Berit Brattheim, and Line Melby. "KAPITTEL 8 Samhandling mellom sykepleiere i spesialist- og kommunehelsetjenesten før, under og etter samhandlingsreformen." In Digitalisering i sykepleietjenestenen – en arbeidshverdag i endring, 153–76. Cappelen Damm Akademisk/NOASP, 2019. http://dx.doi.org/10.23865/noasp.71.ch8.
Full textAbstract:
I dette kapitlet viser vi hvordan sykepleiere i sykehus oppfatter at samhandlingen og informasjonsutvekslingen med kommunehelsetjenesten har endret seg over tid. Teoretisk bygger kapitlet på samhandlingsteorier. Intervjuer med 42 sykepleiere i tre tidsperioder er samlet inn og analysert. Analysen viser at det har skjedd en stor endring i hvordan informasjon blir utvekslet. Endringen kjennetegnes med tre forhold: fra å være helt papirbasert via å ha en hybrid form med både papir og elektronisk informasjonsutveksling til en hovedvekt på elektronisk informasjonsutveksling. Videre finner vi at samarbeidsklima mellom sykehus og kommunen har endret seg.
9
Hellesø, Ragnhild, and Maren Sogstad. "KAPITTEL 4 «Jeg vet ikke hvorfor det er så vanskelig å skrive om det» – sykepleieres refleksjoner om sin journalføring." In Digitalisering i sykepleietjenestenen – en arbeidshverdag i endring, 73–89. Cappelen Damm Akademisk/NOASP, 2019. http://dx.doi.org/10.23865/noasp.71.ch4.
Full textAbstract:
Sykepleieres journalføring har vært debattert og kritisert. I dette kapitlet søker vi å få en dypere forståelse for de underliggende prosesser og vurderinger som sykepleierne gjør, og hvordan de reflekterer over sin dokumentasjonspraksis. Hensikten er å få innsikt i og økt kunnskap om hva som påvirker de valg de tar når de skal skrive journal. Kapitlet bygger på to studier blant sykepleiere i spesialist- og kommunehelsetjenesten hvor de reflekterer rundt sin journalføringspraksis. Vi ser at sykepleierne inngår i en samfunnsdiskurs som vanskeliggjør å journalføre ikke-kroppslige helseutfordringer fordi de kan være forbundet med skam. Pasientenes rett til å vite hva som er dokumentert om dem, gjør at sykepleierne må balansere ulike hensyn og interesser.
10
Grimstad, Leidulv Øyvind. "Det kulturkristne Hareid i det pietistiske Sunnmøre." In Tru på Vestlandet, 231–64. Cappelen Damm Akademisk/NOASP, 2020. http://dx.doi.org/10.23865/noasp.104.ch10.
Full textAbstract:
Artikkelen presenterer Hareid-samfunnet si utvikling innan kristen- og kulturlivet frå 1850-åra, som tok ei anna retning enn elles på Sunnmøre. Der var det den pietistiske lekmannsrørsla som var dominerande. I Hareid vart den grundtvigianske retninga førande: Menneske først – så kristen. Ein av dei som bidrog til denne utviklinga var Lars Hareide (1828–1900), som i 1857 tok til i Hareid som skulemeister. Han hadde gått på Stord lærarskule og var inspirert av Grundtvig si kristendomsforståing og pedagogikk. Etter kvart kom det to lærarar til med same ideologi. Desse, saman med prost Anker (1848–1921), fekk avgjerande betyding for utviklinga av kristen- og kulturlivet i bygda.
Conference papers on the topic "ByggaF"
1
Thorsen, Terje, and Holm Holmsen. "PLATELET ACTIVATION AND AGGREGATION BY GAS BOBBLES IN VITRO." In XIth International Congress on Thrombosis and Haemostasis. Schattauer GmbH, 1987. http://dx.doi.org/10.1055/s-0038-1643759.
Full textAbstract:
After diving, in decompression sickness and after extra-corporeal circulation in membrane oxygenators, there is often a reductionin the number of circulating platelets. Gas bubbles seem to be the common denominator for these quite different conditions, and it is assumed that gas bubbles activate the platelets although by unknown mechanisms. We have used gas bubbles as a platelet agonist in an aggregometer-like apparatus. The bubbles produced platelet aggregation similar to that caused by "classical" agonists,e.g.,ADP, epinephrine etc. The gas-liquidinterface was essential for this aggregation,and the bubble diameter, rather than thetype of gas or the total number of bubbles, determined the potency of this agonist. Electron microscopical studies revealed that singleplatelets and platelet aggregates with numerous, short pseudopods adhered to the bubble wall. The platelet aggregation caused bygas bubbles was abolished by metabolic blockers (2-deoxyglucose and antimycin A), EGTA,phosphodiesterase inhibitors (theophylline, caffeine, papaverine, dipyridamole), adenylate cyclase activators (PGE1 adenosine, AMP), or a combination of low concentrationsof phosphodiesterase inhibitors and adenylate activators. Theophylline which is regardedas a weak inhibitor of platelet activation in general, was an especially potent inhibitor of gas bubble-induced platelet aggregationwhereas cyclooxygenase inhibitors (acetyl salicylic acid, indomethacin), adrenoreceptor blocker (yohimbine), guanylate cyclase activators (azide, jiitroprusside) and trifluoperazine had little or no effect. Bubble-induced,aggregation is thus similar to theprimary,and not the secondary, aggregation caused byclassical agonists. However, the ineffectiveness of guanylate cyclase activators distinguishes bubble-induced aggegation from "classical" primary aggregation.
Reports on the topic "ByggaF"
1
Sjölander, Jens, and Pål Brunnström. Idéburen sektorssamverkan med Malmö universitet. Malmö University, 2021. http://dx.doi.org/10.24834/isbn.9789178771929.
Full textAbstract:
Den här rapporten är en delrapport inom ramen för det Vinnovafinansierade projektet Strategiska partnerskap för effektiv och transparent samverkan (Spets) och belyser Malmö universitets samverkan med organisationer inom den idéburna sektorn. Rapporten bygger på en intervjustudie med tio idéburna organisationer, och speglar samverkan med Malmö universitet ur deras perspektiv: vilken samverkan som bedrivs, vad den ger organisationerna, utmaningar och hinder samt möjlighet för utveckling av samverkan, till exempel genom ett strategiskt partnerskapsavtal.Rapporten visar att det på Malmö universitet sker en hel del samverkan både kopplat till forskning, utbildning och nyttiggörande och att denna samverkan när den sker i relation till idéburen sektor främst är kopplad till tre av universitetets fakulteter – Fakulteten Kultur och samhälle, Fakulteten Hälsa och samhälle samt Fakulteten Lärande och samhälle. De intervjuade organisationernas motiv för samverkan med universitetet varierar, och undersökningen indikerar att organisationerna ser samverkan som ett sätt att fylla behov av kunskap och kompetensförsörjning, att genom vänlig kritik stimulera till nytänkande, samt att ge organisationerna ökad legitimitet i deras arbete för samhällsförändring. Undersökningen visar att det finns behov av ökad systematik i samverkan och att mer skulle kunna göras för att stärka samverkan kring forskning och utbildning. De intervjuade organisationerna lyfter behovet av mer forskning om och tillsammans med den idéburna sektorns organisationer och behovet av mer samverkan kopplat till studenters uppsatser och praktik. Här finns en möjlighet att möta organisationernas behov av kunskap, kompetens och framtida personal. Det finns även ett behov av fler arenor för möten, gärna regelbundet återkommande, mellan universitetet och den idéburen sektor, och organisationerna efterlyser även generellt ökade kunskaper om den idéburna sektorns särart, förutsättningar och behov, inom akademin såväl som i samhället i stort. Undersökningen belyser även behovet av utökat stöd och finansiering för forskare som samverkar med idéburen sektor, då finansiering av samverkan är ett särskilt problem.