Academic literature on the topic 'Byggd miljö'

ONSDAGEN DEN 12 JUNI Fick änligen (sic!) veta litet mera om den stora anläggning som upptar hälften av en barack och som kallas simulator.Anläggningen – en gång byggd för en rad olika forskningsuppdrag vid en av de vetenskapliga institutionerna – är ingenting annat än vad namnet anger, en simulator. När uppgifterna var klara och anläggningen blivit omodern i sitt sammanhang hade den inte längre fyllt någon funktion och man hade föreslagit att Kreativet skulle överta den. Under sammanträdet idag lämnade de tekniska och psykologiska sektionerna en redogörelse för ett försök som gjorts i den under inövningstiden de första veckorna på Kreativet. Det hade gällt uppgiften om bland annat människans förhållande till teknisk automatik och överlämnandet av kontrollerande funktioner till den. I den bakgrund som lämnades oss talades det om att den moderna människans tekniska miljö för de oinsatta framstår som en organism med eget liv och egen vilja och vars godtycke man är underkastad.

Med udgangspunkt i et forsøg med at udvikle et virtuelt læringsrum til brug i en erhvervsuddannelse trækker denne artikel fire iagttagelser frem, hvis betydning rækker ud over projektets snævre kontekst. For det første introduceres og illustreres med et praktisk eksempel en metode til at udvikle undervisningsdesigns ved hjælp af brugerdrevet innovation (Firefelt-modellen). For det andet vises, hvordan formel, uformel og ikke-formel læring kan kombineres i læringsrummet, samt hvad dette betyder for den lærendes meningsdannelse og myndiggørelse i uddannelsessammenhængen. For det tredje diskuteres, hvordan et blended learning miljø kan bidrage til at skabe koblingspunkter mellem forskellige læringskontekster, samt hvordan disse kan berige de involverede parter, her uddannelsesinstitution og praktikvirksomhed. For det fjerde diskuteres lærerens nye rolle som medaktør, sammen med elever og praktikvirksomheder, i et lærende fællesskab med det formål at frembringe nye undervisningsformer. Artiklen rundes af med nogle generelle betragtninger over, hvilke pædagogiske bidrag til uddannelsestænkningen, projektet har bidraget med.

Undersökningens syfte är att hitta hinder (barriärer) och möjligheter för ökad användning av Livscykelanalys-baserade (LCA-baserade) verktyg, såsom Miljöbelastningsprofilen (MBP) för den byggda miljön. År 2006 kom jag i kontakt med en forskningsprojektgrupp som ville vidareutveckla och förenkla Miljöbelastningsprofilen för att göra den mera användarvänlig. Det övergripande målet inkluderade två delmål: ett forskningsmål för att utveckla en förenklad MBP och ett implementeringsmål för att använda och dra erfarenheter av användningen av MBP såsom den var utvecklad. Denna studie kom sedan att användas för att samla information till en förenklad version av MBP, vilken sedan användes i Hammarby sjöstad. Dessutom blev den en delrapport (nummer två) i en doktorsavhandling av Karolina Brick (Barriers and opportunities for increased use of LCA-based tools for the built environment - Stakeholder responses, manuscript, Brick, K., Frostell, B., Svanberg, C. 2008). Denna studie innehåller svaren från en enkät och intervjuer. Enkäten döptes till Frågor om miljö och hållbar utveckling till representanter för bygg- och fastighetssektorn. Vi skickade ut den till 76 personer inom 46 olika organisationer. Efter två skriftliga påminnelser och ett telefonsamtal svarade 40 tillfrågade på enkäten. Vid telefonsamtalet fick de som uppgav att de inte hade tid att svara på enkäten möjligheten att svara på fem av frågorna som vi valt ut. På detta sätt fick vi elva ytterligare svar på de viktigaste frågorna. Även åtta längre intervjuer gjordes med aktörer som lämnat intressanta och utförliga svar i enkäten. I dessa intervjuer ställdes frågor om vilket innehåll, vilken metod och vilket resultat man förväntar sig av LCA- baserade verktyg. I studien har vi undersökt:  miljöarbetet i Sverige byggsektorn (bakgrund, ansvar, attityder, drivkrafter)  erfarenhet kring miljöbedömning verktyg (särskilt LCA-baserade) olika aktörer i Sverige byggsektorn har. (nuläge, kunskap och förståelse och tankar om framtiden). För detta ändamål har vi etablerat en dialog med olika aktörer i Sverige byggsektorn:  Aktörer som vi behöver för förändring av t. ex. lagar, föreskrifter och allmänna råd, såsom myndigheter, forskare och intresse-/branschorganisationer.  Aktörer vilkas uppgift är att uppfylla kraven (dvs. beställare/byggherrar, förvaltare/fastighetsägare, konsulter/arkitekter och byggföretag/byggentreprenörer). Av de aktörer som deltagit i den här studien är tillhör de flesta beställare/byggherrar. Många arbetar som miljöchef/miljösamordnare eller projektledare och har haft sin befattning i över tio år. De flesta tycker att beställare/byggherrar har det största ansvaret för att driva frågor om miljö- och hållbar utveckling i byggsektorn (även beställare/byggherrar själva tycker detta). Men man tycker att även förvaltare/fastighetsägare och myndigheter har ett stort ansvar. Minst ansvar tycker man att intresseorganisationer och forskare har. Man tycker även att massmedia och politiker har mycket stort inflytande att påverka miljö- och hållbarhetsarbetet i byggsektorn. De största drivkrafterna bakom miljö- och hållbarhetsarbete för den egna organisationen tycker man är varumärkesuppbyggnad och företagets miljöledning samt lagstiftning. Störst betydelse för hur företaget bedriver sitt miljöarbete har kunderna, därefter kommer medarbetare/anställda. Aktörerna tycker allmänt att deras kunskaper om miljöfrågor och hållbar utveckling i Sverige byggsektorn är hög. Miljöfrågorna är en stor del av det dagliga arbetet. I studien anser aktörerna att deras företag eller organisation är placerad högt i miljöarbetet i Sverige byggsektorn. En stor del (77 %) av aktörerna använder olika verktyg i sitt miljöarbete. De tycker själva att kunskapen om LCA-baserade verktyg är hög (81 %). Trots detta verkar det som om de bara använder sina kunskaper om verktygen i begränsad omfattning, då endast 42 % av dem som vet om LCA-baserade verktyg använder dem. Hela 68 % känner till Miljöbelastningsprofilen, vilket inte är så konstigt då urvalet består av användare och tänkbara användare till MBP. De anser sig ha hög kunskap om hållbar utveckling och är medvetna om sitt miljöansvar inom Sveriges byggsektor. De tycker att det är viktigt att deras organisation syns i debatten om hållbar utveckling och att utvecklingen går framåt, men för sakta. De har ett starkt engagemang för att förbättra sitt miljöarbete genom önskan att bli placerad högre i miljöarbetet än vad de anser sig vara i dag. De tycker att det finns ett stort behov av samverkan mellan de olika aktörerna. De anser även att deltagande av miljöforskningen är av stor betydelse. Aktörerna anser att LCA-baserade verktyg för den byggda miljön, såsom MBP har många användningsområden (t.ex. för att jämföra energilösningar, välja material, att använda i miljöfrågor, årsredovisningar, användas i samband med EU-direktivet om byggnaders energiprestanda och miljömärkning). Men beredskapen att använda LCA-baserade verktyg är relativt låg, då de anses tidskrävande och leder till höga kostnader i projekten; att det även finns en brist på indata och standarder och att det krävs hög kunskapsnivå för att använda verktygen och tolka deras resultat. Ett stort antal hinder mot implementering av MBP och andra typer av LCA- baserade verktyg i Sveriges byggsektor har även identifierats. Vi har funnit barriärer mellan:  det befintliga och det önskade miljöarbetet inom sektorn  kunskapen och användningen av LCA-baserade verktyg  utvecklarna och användarna av verktygen Ytterligare identifierade barriärer är särskilt kopplade till:  data (tillgänglighet och trovärdighet)  kostnader  tid  kundtryck  kunskap  incitament Vi har även identifierat ett antal möjligheter för ökad användning av denna typ av verktyg:  olika design av verktygen för olika aktörer och syften  kombinera LCA med LCC  använd miljövärdering i kombination med energideklaration av byggnader  utveckla referensvärden  förenkla insamling av indata till modellerna  använd som underlag till miljömärkning och  tillhandahålla incitament Studien visar att det finns vissa starka drivkrafter för hållbar miljö i Sverige byggsektorn. Dock inser man att för att nå ett bättre miljöarbete inom byggsektorn, finns behov av ett starkare tryck från omgivningen (t.ex. lagar och kundtryck). I denna studie fick vi många viktiga åsikter om LCA-baserade verktyg att ta hänsyn till i den fortsatta utvecklingen av MBP (Texten är delvis hämtad från Barriers and opportunities for increased use of LCA-based tools for the built environment - Stakeholder responses, manuscript)
This study aims to find obstacles (barriers) and opportunities for increased use of LCA-based tools, such as the Environmental Load Profile (MBP) for the built environment. In 2006 I came in contact with a research group that wanted to develop and simplify Environmental Load Profile to make it more user friendly. The overall objective includes two goals: one research objectives was to develop a simplified MBP and implementation goals for the use and benefit experience of the use of MBP as it was developed. This study was then used to gather information for a simplified version of MBP, which is then used in Hammarby. Moreover, it became part report (number two) in a doctoral thesis by Karolina Brick (named Barriers and Opportunities for Increased use of LCA-based tools for the built environment - Stakeholder responses, manuscript, Brick, K., Frostell, B. Svanberg, C. 2008). This study includes responses from a questionnaire and interviews. The questionnaire was christened Questions on Environment and Sustainable Development to the representatives of the construction and property sector. We sent it out to 76 people in 46 different organizations. After two written reminders and phone calls answered 40 in the questionnaire. When the phone called they had stated that they had no time to answer the survey opportunity to answer five of the questions that we have selected. In this way, we got 11 pieces of superficial answers to important questions. Even 8 pc long interviews were conducted with operators who have interesting and detailed answers in the questionnaire. In these interviews, questions were asked about the content, methodology and expected outcome of the LCA-based tools In this study, we have examined: • environmental work in Sweden building (background, responsibilities, attitudes, motivations) • experience in environmental assessment tools (especially LCA-based) actors in Sweden, the construction sector has (current status, knowledge and understanding and thoughts about the future). For this purpose, we have established a dialogue with different actors in Sweden construction: • stakeholders who need change by example laws, regulations and guidelines (ie authorities, researchers and trade associations and industry organizations). • stakeholders whose job is to meet the requirements (ie clients / developers, managers / owners, consultants / architects and builders / contractors). Of the stakeholders who participated in this study are among the most developers. Most work as Environmental Manager / Environmental Coordinator or Project Manager and has held his post for over 10 years. Most people think that the Client / Clients have the greatest responsibility to pursue issues of environment and sustainable development forward in the construction sector (including Client / Clients themselves think so). But even managers / property owners and authorities’ piece you have a great responsibility. Minimum liability think that interest groups and researchers have. They also think that the media and politicians have very large immigrant to affect the environment and sustainability in the construction sector. The biggest drivers of environmental and sustainability initiatives for the organization think it is brand building, the company's environmental management and legislation. The greatest impact on how the company conducts its environmental efforts, customers who come two Employees / Employees. The stakeholders generally think that their knowledge of environmental issues and sustainable development in Sweden, the construction sector is high. Environmental issues are a big part of the daily work. The study participants believe that their company or organization is located high in environmental work in Sweden construction. A large proportion (77%) of the participants is using different tools in their environmental efforts. They find themselves the knowledge of LCA-based tools is high (81%). Despite this, it seems that they only use their knowledge of the tools to a limited extent. As only 42% of those who know about LCA-based tools use them. The entire 68% know the Environmental load profile, which is not surprising when the sample consists of users and potential users to MBP. It is considered to have a high knowledge of sustainable development and are aware of their environmental responsibilities within the Swedish construction sector. They think it is important that their organization is visible in the debate on sustainable development and that think that evolution is progressing, but slowly. It has a strong commitment to improving its environmental performance by one wishes to be placed higher in environmental than what they consider to be today. You think that is a great need for cooperation between the different actors. It also believes that the participation of environmental research is of great significance. The players believe LCA-based tools for the built environment, such as MBP has many uses (eg to compare energy solutions, selecting materials for use in environmental issues, annual reports, used in conjunction with the EU directive on the energy and environmental labeling). But the readiness to use LCA-based tools is relatively low. When is the view that these are time-consuming, leading to high costs of the projects. The fact that there is also a lack of input and standards. That one must have a high level of knowledge to use the tools and interpret their results. A large number of barriers to implementation of MBP and other types of LCA-based tools in the Swedish construction sector have also been identified. We have found barriers between: • the existing and the desired environmental sector, • knowledge and use of LCA-based tools • developers and users of the tools. Additional identified barriers are specifically linked to: • data (availability and reliability); • costs, • time • customer pressure; • knowledge • incentives. We have also identified a number of opportunities for increased use of this type of tool: • different design of the tools for actors and purposes, • Combining LCA with LCC • use environmental evaluation in combination with energy performance of buildings, • develop benchmarks • simplify the collection of input data for the models, • use as a basis for eco-labeling and • providers incentives. The study shows that there is some strong drive towards environmental sustainability in Sweden construction. However, one realizes that in order to achieve a better environmental performance in the construction sector, there is a need for a stronger pressure from the environment (eg laws and customer pressure. In this study, we have received many important opinions LCA-based tools to take into account the continued development of the MBP.

I den allmänna debatten har förtätning av städer och orter fått en ledande ställning som ett sätt att skapa resurseffektiva och hållbara samhällen. Urbaniseringen i svenska storstadsregioner har gjort att kranskommuner växer kraftigt. Som ett resultat av detta, sker stora satsningar på ny samhällsbebyggelse i flera kranskommuner runt om i landet. Trots detta tycks det saknas en djupare förståelse i hur förtätningsdiskursen gör sig förstådd och kommer till uttryck i kranskommunal planering. Syftet med denna studie är att synliggöra vilka uppfattningar som framträder i diskursen kring förtätning i kranskommunal planering idag samt studera relationen mellan diskurs och den bebyggelse som utvecklas. Studien bygger på en kritisk diskursanalys i tre steg som genomförts i Huddinge kommun, söder om Stockholm. Först har en textanalys av aktuella styrdokument och planhandlingar inom kommunen utförts. Vidare har en fokusgrupp med planarkitekter från Huddinge kommun fått diskutera ämnet närmare i en workshop. Slutligen har pågående planprojekt sammanställts för att studera kopplingen mellan diskurs och byggd form. Studiens resultat visar att förtätning, trots sin starka ställning som rådande planeringsideal, är vagt definierad och bygger på individuella förståelser. I sammanställningen av pågående planprojekt framgår det att förtätning artar sig på mycket olika sätt i dess fysiska dimension. Studien fastslår att den diskursiva framställningen av förtätning tenderar att frångå ett skalperspektiv, vilket innebär att förtätningens lokala, kommunala och regionala betydelse blir otydlig. Studiens slutsatser pekar på att förtätning tycks vara ett sätt att konstruera exploatering som resurseffektiv och hållbar, utan att egentligen skilja den från andra typer av nyexploatering, vilket kan ses som en reproduktion av en hållbarhetsdebatt i en tid och på en plats som präglas av tillväxt.
Densification has become a prominent strategy for resource efficient and sustainable development in Swedish planning debates. Increased urbanisation has led to rapid growth on the urban fringe in a number of municipalities. As a result, major investments have been made in urban developments. However, there seems to be a lack of understanding of how densification is framed and perceived in planning within the urban fringe. This study examines how densification is framed and understood within urban fringe planning and how the densification discourse is related to the actual development. The study is based on a triangulation of a critical discourse analysis carried out in the municipality of Huddinge, south of Stockholm. Firstly, policy and legally binding planning documents from Huddinge have been textually analysed. Secondly, a workshop was held with a focus group consisting of seven planners from the municipality. Finally, ongoing development plans were compiled in order to investigate the relation between discourse and actual development within the municipality. The results show that densification, despite its strong position as a popular planning strategy, is vaguely defined and based on individual perceptions in planning practice. The compilation of ongoing development plans shows that densification varies significantly in regard to physical form and location. The study suggests that densification appears to be a favorable way of promoting development as an efficient and sustainable form of urban growth, without distinguishing it from other types of spatial development. This could be seen as a reproduction of the ongoing sustainability debate in a time and place characterised by growth.

Människan har ett socialt behov som i dagens samhälle hotas. Det är till stor del vår sociala förmåga som har placerat oss högst upp i näringskedjan men idag när vi inte längre behöver använda vår sociala förmåga för överlevnad kanske vi glömmer bort hur viktig den faktiskt är.Dagens digitala samhälle erbjuder ett bekvämare liv där vi går miste om möjligheter för fysiska träffar. Vi isolerar oss från andra människor helt frivilligt då vi på ett bekvämt sätt har möjligheten att umgås över internet.I detta arbete förklarar vi vikten av människans sociala behov och vilken roll den bör ha inom byggd miljö och stadsplanering.
Humans have a social need that is threatened in today’s society. It is largely our social ability that has placed us at the top of the food chain, but today when we no longer need to use this ability for survival, we may forget how important it actually is.Today’s digital society offers a more comfortable lifestyle where we miss out on opportunities for physical encounters. We isolate ourselves from one another completely voluntarily as we have the opportunity to socialize over the internet.In this thesis we explain the importance of human social needs and what role it should have in the built environment and urban planning.

Syftet med detta arbete var att ta reda på vilka faktorer som påverkar möjligheterna för förskolan och förskoleklass att besöka naturen, samt hur dessa faktorer kan förbättras. Studien har besvarat frågeställningarna genom att observera en förskola och två förskoleklassers i Sandviken och intervjua barnens lärare om deras förutsättningar till att besöka naturen. Undersökningen redogjorde för syftet med naturvistelser samt granskade avståndet till grönområden, hinder på vägen till grönområden och grönområdenas karaktärer. Förutom de generella förtjänster vistelser i naturen har på barns hälsa som motorik, kunskap och socialt samspel, visade resultatet att naturvistelser har en stor inverkan på nyanlända barn och deras språkutveckling. Vidare visade studien att trafiken har störst betydelse gällande skolor och förskolors förutsättningar till att besöka grönområden på ett säkert och smidigt sätt. Specifika faktorer i trafiken redogjordes samt exempel på åtgärder som kan tas för att förbättra framkomligheten för respektive förskola och grundskola och öka vistelser i naturen.

The aim of this study is to act as a pre-study for AirSon Engineering AB regarding a small scale wind turbine they want to install. This by means of collecting data about the windspeeds present at said location, taking into consideration local regulations and doing calculations on the turbulence in the wind, which is affected by nearby obstacles and by the house which the wind turbine is planned to be installed next to. The study puts specific focus on three main questions, namely: What kind of production is to be expected? What is the economy like for the installation of the wind turbine? What are the possibilities/limitations from a construction perspective? An analysis of the location of the installation and a comparison of the selected wind turbines and their respective dimensions, potential for production and economics is presented in this study. The emphasis of the analysis is on examining the respective wind turbines and determining which of them that best fits AirSon with regard to all three aspects. Different graphs have been used to compile wind data and the program used for this study is Matlab. In addition to that the program Excel has been used to compile and present the results for the various wind turbines.  A total of nine small scale vertical axis wind turbines with rated output powers between 1 kW and 10 kW have been examined and are presented as potential suggestions for installation. The manufacturers whose wind turbines are presented are Aeolos, Toyoda and Ropatec. By the end of this study a recommendation from the authors, to AirSon is presented for which windturbine the authors think might fit best. The plan for this study is furthermore to act as a guidance so that AirSon can, following up on the study, directly work toward acquiring and installing said wind turbine.
Syftet med detta arbete är att genomföra en förstudie åt AirSon Engineering AB rörande ett småskaligt vindkraftverk som de vill installera. Arbetet innefattar insamling av data om vindhastigheter från den befintliga platsen samt hänsynstagande till de lokala omständigheterna, till exempel vad gäller turbulensen i vinden, som påverkas av närliggande hinder och av huset vilket vindkraftverket planeras att installeras intill. Examensarbetet har sitt fokus specifikt på tre huvudfrågor, nämligen: Vad för produktion förväntas från platsen? Hur ser ekonomin ut för installationen av vindkraftverket? Vad finns det för möjligheter/hinder ur ett kontruktionsperspektiv? I arbetet presenteras en analys av platsen som vindkraftverket ska installeras på samt en analys av utvalda vindkraftverk med hänsyn till storlek, produktion och ekonomi. Analysens tyngdpunkt ligger i att undersöka det vindkraftverk som passar in bäst för AirSon med hänsyn till alla tre aspekterna. Till analysen har olika grafer använts för att sammanställa vinddata och programmet som användes till detta är Matlab. För att sammanställa och presentera de olika vindkraftverken har Excel använts.  Totalt sett har nio småskaliga vertikalaxlade vindkraftverk med märkeffekter mellan 1 kW och 10 kW undersökts och tagits fram som potentiella förslag för installation. De tillverkare vars vindkraftverk presenteras är Aeolos, Toyoda och Ropatec. I slutet av detta arbete presenteras en rekommendation för vilket vindkraftverk som författarna anser vara lämpligast för AirSon. Avsikten med arbetet är att vägleda AirSon tillräckligt mycket för att de ska kunna använda analysen för att installera verket.

Studiens syfte är att få en förståelse för hur barn i åldern 9-12 år och föräldrar, bosatta i urbana miljöer, resonerar kring och organiserar sin vardag i fråga om barns rörelsefrihet och fysiska aktivitet i den byggda miljön, samt hur detta ger sig uttryck på barnets upplevda och faktiska rörelsefrihet och fysiska aktivitet. För att få en så nyanserad bild som möjligt har jag byggt studien kring ett flertal metoder; enkäter med både fasta och öppna svarsalternativ till föräldrar, aktivitetsdagböcker, intervjuer med fem barn och deras respektive föräldrar, deltagande miljöobservationer samt två tjänstemannaintervjuer. Resultaten indikerar att föräldrar som upplever den byggda miljön som otrygg och osäker skänker en liten tillåten rörelsefrihet till sina barn, vilket i sin tur gör barnet mindre fysiskt aktivt. Det är viktigt att göra åtskillnad mellan faktisk och tillåten rörelsefrihet då dessa två sällan överensstämmer. Det visade sig att föräldrar kan hantera konflikten mellan den byggda miljön och barns rörelsefrihet och fysiska aktivitet genom bl.a. mobiltelefonanvändande, trafikvett samt kamrat- och syskoneskort.

Sammanfattning

Den här studiens syfte var att studera lek och kommunikation hos en barngrupp i två olika typer av utomhusmiljöer. Platsens betydelse har lyfts fram genom att samma barngrupp studerats i två olika miljöer, parklek respektive skogsmiljö. Resultatet visade dessa platsers påverkan på just denna barngrupps lekar. Miljöerna var kända och trygga för barngruppen och gruppen var van att vistas utomhus cirka 4 – 5 timmar varje dag, alla veckans dagar.

Frågeställningarna behandlade frågor om hur barngruppen lekte och kommunicerade i byggd parkleks- respektive naturlig skogsmiljö. Undersökningen gjordes genom videoobservationer som analyserades med hjälp av ett protokoll med frågor om lek, kommunikation och plats samt kompletterande intervju och samtal med personalen.

Resultatet visade på en skillnad i barnens lekar och kommunikation i de olika miljöerna. I den byggda parkleksmiljön låg koncentrationen på de motoriska lekarna medan skogsmiljön visade att fantasileken dominerade och förekom i alla observerade situationer. Samlek och parallellek förekom i båda miljöerna, medan ensamlek förekom i parkleken men inte i skogsmiljön.

Kommunikationen skilde sig markant, på så sätt att barnen i skogsmiljön upprätthöll kommunikationen genom längre talspråksdialoger i fantasi- och rollekar, medan det i parkleken användes kommunikation genom talet endast i kortare ordväxlingar. Samspelet handlade i parkleken till största delen om att svara eller påbörja kommunikation, inte att upprätthålla längre dialoger. Lekredskapen var i parkleken viktiga och upptog barnens koncentration. Båda miljöerna visade på gott samspel och fysiskt aktiva barn.

Personalen upplevde att skogsmiljön sätter igång fantasin och den fria leken. Där finns många ”rum” som ger frihet och fler val där barnen utvecklar många sinnen och leker lugnare. I skogen får barnen möjlighet att springa långt och vara undanskymda och ostörda i lekarna, menade personalen. I parkleken blev det ofta fler konflikter kring cyklar och andra lekredskap, vilket ledde till fler förmaningar och mer vuxenstyrning. Vissa parklekar var spännande och roliga miljöer och barnen uppskattade att komma tillbaka till samma platser, såväl till skogen som till parklekar. Personalen upplevde att det var språkutvecklande att vara utomhus. Många språkliga begrepp kan barnen uppleva med hela kroppen, som till exempel begreppen uppför och nedför. De såg också barn som vågade prata mer utomhus än när de var inomhus på sin förskola. Personalen framhöll också den motoriska utvecklingen och träningen barnen får utomhus, de ansåg att bra motorik gav barnen större självkänsla och språkutveckling.

I ett specialpedagogiskt perspektiv kan man genom studiens resultat av en typisk barngrupps lek och kommunikation i uterummet, se vinster även för barn med olika funktionshinder och särskilda behov. Pedagoger och specialpedagoger behöver göras medvetna om den fysiska miljöns betydelse för lek och kommunikation, att olika platser ger olika stimulans. Studien ger förutsättningar för fortsatta studier i hur barn med särskilda behov använder olika miljöer.

Målet med denna studie har varit att visa utmaningarna som befinner sig i processer föreliggande trygghet, även om förutsättningar i den byggda miljön visar motsatsen. Därtill har målet varit att bidra med en kompletterande synvinkel på de utmaningar som finns med trygghet och otrygghet för kvinnor i den bebyggda miljön eftersom det oftast inte förmedlas hur kvinnor verkligen upplever obehag i det offentliga rummet. Genom att använda transect walking som huvudsaklig metod, och fotografering som kompletterande tillvägagångssätt, har det möjliggjorts en djupgående porträttering av de känslor Brunkebergstunneln och David Bagares gata kan förmedla. Metoderna har visat tydliga underliggande mönster i den bygga miljön och de återspeglar både sociala och fysiska möjliggörande och begränsningar. Resultatet har bekräftat många av de teoretiska utgångspunkterna, exempelvis att det tycks finnas ett samspel mellan det sociala och det fysiska som orsakar trygghet och otrygghet. Det har tillika visats att det finns en underordning hos många av kvinnorna som intervjuades. Däribland finns det några som avviker från detta och här går det att tyda hur de troligtvis grundar sina liv i andra sociala kontexter. Vad som befinner sig i överordningen är emellertid en del av framtida studier.