Dissertations / Theses on the topic 'Byggd miljö'

Undersökningens syfte är att hitta hinder (barriärer) och möjligheter för ökad användning av Livscykelanalys-baserade (LCA-baserade) verktyg, såsom Miljöbelastningsprofilen (MBP) för den byggda miljön. År 2006 kom jag i kontakt med en forskningsprojektgrupp som ville vidareutveckla och förenkla Miljöbelastningsprofilen för att göra den mera användarvänlig. Det övergripande målet inkluderade två delmål: ett forskningsmål för att utveckla en förenklad MBP och ett implementeringsmål för att använda och dra erfarenheter av användningen av MBP såsom den var utvecklad. Denna studie kom sedan att användas för att samla information till en förenklad version av MBP, vilken sedan användes i Hammarby sjöstad. Dessutom blev den en delrapport (nummer två) i en doktorsavhandling av Karolina Brick (Barriers and opportunities for increased use of LCA-based tools for the built environment - Stakeholder responses, manuscript, Brick, K., Frostell, B., Svanberg, C. 2008). Denna studie innehåller svaren från en enkät och intervjuer. Enkäten döptes till Frågor om miljö och hållbar utveckling till representanter för bygg- och fastighetssektorn. Vi skickade ut den till 76 personer inom 46 olika organisationer. Efter två skriftliga påminnelser och ett telefonsamtal svarade 40 tillfrågade på enkäten. Vid telefonsamtalet fick de som uppgav att de inte hade tid att svara på enkäten möjligheten att svara på fem av frågorna som vi valt ut. På detta sätt fick vi elva ytterligare svar på de viktigaste frågorna. Även åtta längre intervjuer gjordes med aktörer som lämnat intressanta och utförliga svar i enkäten. I dessa intervjuer ställdes frågor om vilket innehåll, vilken metod och vilket resultat man förväntar sig av LCA- baserade verktyg. I studien har vi undersökt:  miljöarbetet i Sverige byggsektorn (bakgrund, ansvar, attityder, drivkrafter)  erfarenhet kring miljöbedömning verktyg (särskilt LCA-baserade) olika aktörer i Sverige byggsektorn har. (nuläge, kunskap och förståelse och tankar om framtiden). För detta ändamål har vi etablerat en dialog med olika aktörer i Sverige byggsektorn:  Aktörer som vi behöver för förändring av t. ex. lagar, föreskrifter och allmänna råd, såsom myndigheter, forskare och intresse-/branschorganisationer.  Aktörer vilkas uppgift är att uppfylla kraven (dvs. beställare/byggherrar, förvaltare/fastighetsägare, konsulter/arkitekter och byggföretag/byggentreprenörer). Av de aktörer som deltagit i den här studien är tillhör de flesta beställare/byggherrar. Många arbetar som miljöchef/miljösamordnare eller projektledare och har haft sin befattning i över tio år. De flesta tycker att beställare/byggherrar har det största ansvaret för att driva frågor om miljö- och hållbar utveckling i byggsektorn (även beställare/byggherrar själva tycker detta). Men man tycker att även förvaltare/fastighetsägare och myndigheter har ett stort ansvar. Minst ansvar tycker man att intresseorganisationer och forskare har. Man tycker även att massmedia och politiker har mycket stort inflytande att påverka miljö- och hållbarhetsarbetet i byggsektorn. De största drivkrafterna bakom miljö- och hållbarhetsarbete för den egna organisationen tycker man är varumärkesuppbyggnad och företagets miljöledning samt lagstiftning. Störst betydelse för hur företaget bedriver sitt miljöarbete har kunderna, därefter kommer medarbetare/anställda. Aktörerna tycker allmänt att deras kunskaper om miljöfrågor och hållbar utveckling i Sverige byggsektorn är hög. Miljöfrågorna är en stor del av det dagliga arbetet. I studien anser aktörerna att deras företag eller organisation är placerad högt i miljöarbetet i Sverige byggsektorn. En stor del (77 %) av aktörerna använder olika verktyg i sitt miljöarbete. De tycker själva att kunskapen om LCA-baserade verktyg är hög (81 %). Trots detta verkar det som om de bara använder sina kunskaper om verktygen i begränsad omfattning, då endast 42 % av dem som vet om LCA-baserade verktyg använder dem. Hela 68 % känner till Miljöbelastningsprofilen, vilket inte är så konstigt då urvalet består av användare och tänkbara användare till MBP. De anser sig ha hög kunskap om hållbar utveckling och är medvetna om sitt miljöansvar inom Sveriges byggsektor. De tycker att det är viktigt att deras organisation syns i debatten om hållbar utveckling och att utvecklingen går framåt, men för sakta. De har ett starkt engagemang för att förbättra sitt miljöarbete genom önskan att bli placerad högre i miljöarbetet än vad de anser sig vara i dag. De tycker att det finns ett stort behov av samverkan mellan de olika aktörerna. De anser även att deltagande av miljöforskningen är av stor betydelse. Aktörerna anser att LCA-baserade verktyg för den byggda miljön, såsom MBP har många användningsområden (t.ex. för att jämföra energilösningar, välja material, att använda i miljöfrågor, årsredovisningar, användas i samband med EU-direktivet om byggnaders energiprestanda och miljömärkning). Men beredskapen att använda LCA-baserade verktyg är relativt låg, då de anses tidskrävande och leder till höga kostnader i projekten; att det även finns en brist på indata och standarder och att det krävs hög kunskapsnivå för att använda verktygen och tolka deras resultat. Ett stort antal hinder mot implementering av MBP och andra typer av LCA- baserade verktyg i Sveriges byggsektor har även identifierats. Vi har funnit barriärer mellan:  det befintliga och det önskade miljöarbetet inom sektorn  kunskapen och användningen av LCA-baserade verktyg  utvecklarna och användarna av verktygen Ytterligare identifierade barriärer är särskilt kopplade till:  data (tillgänglighet och trovärdighet)  kostnader  tid  kundtryck  kunskap  incitament Vi har även identifierat ett antal möjligheter för ökad användning av denna typ av verktyg:  olika design av verktygen för olika aktörer och syften  kombinera LCA med LCC  använd miljövärdering i kombination med energideklaration av byggnader  utveckla referensvärden  förenkla insamling av indata till modellerna  använd som underlag till miljömärkning och  tillhandahålla incitament Studien visar att det finns vissa starka drivkrafter för hållbar miljö i Sverige byggsektorn. Dock inser man att för att nå ett bättre miljöarbete inom byggsektorn, finns behov av ett starkare tryck från omgivningen (t.ex. lagar och kundtryck). I denna studie fick vi många viktiga åsikter om LCA-baserade verktyg att ta hänsyn till i den fortsatta utvecklingen av MBP (Texten är delvis hämtad från Barriers and opportunities for increased use of LCA-based tools for the built environment - Stakeholder responses, manuscript)
This study aims to find obstacles (barriers) and opportunities for increased use of LCA-based tools, such as the Environmental Load Profile (MBP) for the built environment. In 2006 I came in contact with a research group that wanted to develop and simplify Environmental Load Profile to make it more user friendly. The overall objective includes two goals: one research objectives was to develop a simplified MBP and implementation goals for the use and benefit experience of the use of MBP as it was developed. This study was then used to gather information for a simplified version of MBP, which is then used in Hammarby. Moreover, it became part report (number two) in a doctoral thesis by Karolina Brick (named Barriers and Opportunities for Increased use of LCA-based tools for the built environment - Stakeholder responses, manuscript, Brick, K., Frostell, B. Svanberg, C. 2008). This study includes responses from a questionnaire and interviews. The questionnaire was christened Questions on Environment and Sustainable Development to the representatives of the construction and property sector. We sent it out to 76 people in 46 different organizations. After two written reminders and phone calls answered 40 in the questionnaire. When the phone called they had stated that they had no time to answer the survey opportunity to answer five of the questions that we have selected. In this way, we got 11 pieces of superficial answers to important questions. Even 8 pc long interviews were conducted with operators who have interesting and detailed answers in the questionnaire. In these interviews, questions were asked about the content, methodology and expected outcome of the LCA-based tools In this study, we have examined: • environmental work in Sweden building (background, responsibilities, attitudes, motivations) • experience in environmental assessment tools (especially LCA-based) actors in Sweden, the construction sector has (current status, knowledge and understanding and thoughts about the future). For this purpose, we have established a dialogue with different actors in Sweden construction: • stakeholders who need change by example laws, regulations and guidelines (ie authorities, researchers and trade associations and industry organizations). • stakeholders whose job is to meet the requirements (ie clients / developers, managers / owners, consultants / architects and builders / contractors). Of the stakeholders who participated in this study are among the most developers. Most work as Environmental Manager / Environmental Coordinator or Project Manager and has held his post for over 10 years. Most people think that the Client / Clients have the greatest responsibility to pursue issues of environment and sustainable development forward in the construction sector (including Client / Clients themselves think so). But even managers / property owners and authorities’ piece you have a great responsibility. Minimum liability think that interest groups and researchers have. They also think that the media and politicians have very large immigrant to affect the environment and sustainability in the construction sector. The biggest drivers of environmental and sustainability initiatives for the organization think it is brand building, the company's environmental management and legislation. The greatest impact on how the company conducts its environmental efforts, customers who come two Employees / Employees. The stakeholders generally think that their knowledge of environmental issues and sustainable development in Sweden, the construction sector is high. Environmental issues are a big part of the daily work. The study participants believe that their company or organization is located high in environmental work in Sweden construction. A large proportion (77%) of the participants is using different tools in their environmental efforts. They find themselves the knowledge of LCA-based tools is high (81%). Despite this, it seems that they only use their knowledge of the tools to a limited extent. As only 42% of those who know about LCA-based tools use them. The entire 68% know the Environmental load profile, which is not surprising when the sample consists of users and potential users to MBP. It is considered to have a high knowledge of sustainable development and are aware of their environmental responsibilities within the Swedish construction sector. They think it is important that their organization is visible in the debate on sustainable development and that think that evolution is progressing, but slowly. It has a strong commitment to improving its environmental performance by one wishes to be placed higher in environmental than what they consider to be today. You think that is a great need for cooperation between the different actors. It also believes that the participation of environmental research is of great significance. The players believe LCA-based tools for the built environment, such as MBP has many uses (eg to compare energy solutions, selecting materials for use in environmental issues, annual reports, used in conjunction with the EU directive on the energy and environmental labeling). But the readiness to use LCA-based tools is relatively low. When is the view that these are time-consuming, leading to high costs of the projects. The fact that there is also a lack of input and standards. That one must have a high level of knowledge to use the tools and interpret their results. A large number of barriers to implementation of MBP and other types of LCA-based tools in the Swedish construction sector have also been identified. We have found barriers between: • the existing and the desired environmental sector, • knowledge and use of LCA-based tools • developers and users of the tools. Additional identified barriers are specifically linked to: • data (availability and reliability); • costs, • time • customer pressure; • knowledge • incentives. We have also identified a number of opportunities for increased use of this type of tool: • different design of the tools for actors and purposes, • Combining LCA with LCC • use environmental evaluation in combination with energy performance of buildings, • develop benchmarks • simplify the collection of input data for the models, • use as a basis for eco-labeling and • providers incentives. The study shows that there is some strong drive towards environmental sustainability in Sweden construction. However, one realizes that in order to achieve a better environmental performance in the construction sector, there is a need for a stronger pressure from the environment (eg laws and customer pressure. In this study, we have received many important opinions LCA-based tools to take into account the continued development of the MBP.

I den allmänna debatten har förtätning av städer och orter fått en ledande ställning som ett sätt att skapa resurseffektiva och hållbara samhällen. Urbaniseringen i svenska storstadsregioner har gjort att kranskommuner växer kraftigt. Som ett resultat av detta, sker stora satsningar på ny samhällsbebyggelse i flera kranskommuner runt om i landet. Trots detta tycks det saknas en djupare förståelse i hur förtätningsdiskursen gör sig förstådd och kommer till uttryck i kranskommunal planering. Syftet med denna studie är att synliggöra vilka uppfattningar som framträder i diskursen kring förtätning i kranskommunal planering idag samt studera relationen mellan diskurs och den bebyggelse som utvecklas. Studien bygger på en kritisk diskursanalys i tre steg som genomförts i Huddinge kommun, söder om Stockholm. Först har en textanalys av aktuella styrdokument och planhandlingar inom kommunen utförts. Vidare har en fokusgrupp med planarkitekter från Huddinge kommun fått diskutera ämnet närmare i en workshop. Slutligen har pågående planprojekt sammanställts för att studera kopplingen mellan diskurs och byggd form. Studiens resultat visar att förtätning, trots sin starka ställning som rådande planeringsideal, är vagt definierad och bygger på individuella förståelser. I sammanställningen av pågående planprojekt framgår det att förtätning artar sig på mycket olika sätt i dess fysiska dimension. Studien fastslår att den diskursiva framställningen av förtätning tenderar att frångå ett skalperspektiv, vilket innebär att förtätningens lokala, kommunala och regionala betydelse blir otydlig. Studiens slutsatser pekar på att förtätning tycks vara ett sätt att konstruera exploatering som resurseffektiv och hållbar, utan att egentligen skilja den från andra typer av nyexploatering, vilket kan ses som en reproduktion av en hållbarhetsdebatt i en tid och på en plats som präglas av tillväxt.
Densification has become a prominent strategy for resource efficient and sustainable development in Swedish planning debates. Increased urbanisation has led to rapid growth on the urban fringe in a number of municipalities. As a result, major investments have been made in urban developments. However, there seems to be a lack of understanding of how densification is framed and perceived in planning within the urban fringe. This study examines how densification is framed and understood within urban fringe planning and how the densification discourse is related to the actual development. The study is based on a triangulation of a critical discourse analysis carried out in the municipality of Huddinge, south of Stockholm. Firstly, policy and legally binding planning documents from Huddinge have been textually analysed. Secondly, a workshop was held with a focus group consisting of seven planners from the municipality. Finally, ongoing development plans were compiled in order to investigate the relation between discourse and actual development within the municipality. The results show that densification, despite its strong position as a popular planning strategy, is vaguely defined and based on individual perceptions in planning practice. The compilation of ongoing development plans shows that densification varies significantly in regard to physical form and location. The study suggests that densification appears to be a favorable way of promoting development as an efficient and sustainable form of urban growth, without distinguishing it from other types of spatial development. This could be seen as a reproduction of the ongoing sustainability debate in a time and place characterised by growth.

Människan har ett socialt behov som i dagens samhälle hotas. Det är till stor del vår sociala förmåga som har placerat oss högst upp i näringskedjan men idag när vi inte längre behöver använda vår sociala förmåga för överlevnad kanske vi glömmer bort hur viktig den faktiskt är.Dagens digitala samhälle erbjuder ett bekvämare liv där vi går miste om möjligheter för fysiska träffar. Vi isolerar oss från andra människor helt frivilligt då vi på ett bekvämt sätt har möjligheten att umgås över internet.I detta arbete förklarar vi vikten av människans sociala behov och vilken roll den bör ha inom byggd miljö och stadsplanering.
Humans have a social need that is threatened in today’s society. It is largely our social ability that has placed us at the top of the food chain, but today when we no longer need to use this ability for survival, we may forget how important it actually is.Today’s digital society offers a more comfortable lifestyle where we miss out on opportunities for physical encounters. We isolate ourselves from one another completely voluntarily as we have the opportunity to socialize over the internet.In this thesis we explain the importance of human social needs and what role it should have in the built environment and urban planning.

Syftet med detta arbete var att ta reda på vilka faktorer som påverkar möjligheterna för förskolan och förskoleklass att besöka naturen, samt hur dessa faktorer kan förbättras. Studien har besvarat frågeställningarna genom att observera en förskola och två förskoleklassers i Sandviken och intervjua barnens lärare om deras förutsättningar till att besöka naturen. Undersökningen redogjorde för syftet med naturvistelser samt granskade avståndet till grönområden, hinder på vägen till grönområden och grönområdenas karaktärer. Förutom de generella förtjänster vistelser i naturen har på barns hälsa som motorik, kunskap och socialt samspel, visade resultatet att naturvistelser har en stor inverkan på nyanlända barn och deras språkutveckling. Vidare visade studien att trafiken har störst betydelse gällande skolor och förskolors förutsättningar till att besöka grönområden på ett säkert och smidigt sätt. Specifika faktorer i trafiken redogjordes samt exempel på åtgärder som kan tas för att förbättra framkomligheten för respektive förskola och grundskola och öka vistelser i naturen.

The aim of this study is to act as a pre-study for AirSon Engineering AB regarding a small scale wind turbine they want to install. This by means of collecting data about the windspeeds present at said location, taking into consideration local regulations and doing calculations on the turbulence in the wind, which is affected by nearby obstacles and by the house which the wind turbine is planned to be installed next to. The study puts specific focus on three main questions, namely: What kind of production is to be expected? What is the economy like for the installation of the wind turbine? What are the possibilities/limitations from a construction perspective? An analysis of the location of the installation and a comparison of the selected wind turbines and their respective dimensions, potential for production and economics is presented in this study. The emphasis of the analysis is on examining the respective wind turbines and determining which of them that best fits AirSon with regard to all three aspects. Different graphs have been used to compile wind data and the program used for this study is Matlab. In addition to that the program Excel has been used to compile and present the results for the various wind turbines.  A total of nine small scale vertical axis wind turbines with rated output powers between 1 kW and 10 kW have been examined and are presented as potential suggestions for installation. The manufacturers whose wind turbines are presented are Aeolos, Toyoda and Ropatec. By the end of this study a recommendation from the authors, to AirSon is presented for which windturbine the authors think might fit best. The plan for this study is furthermore to act as a guidance so that AirSon can, following up on the study, directly work toward acquiring and installing said wind turbine.
Syftet med detta arbete är att genomföra en förstudie åt AirSon Engineering AB rörande ett småskaligt vindkraftverk som de vill installera. Arbetet innefattar insamling av data om vindhastigheter från den befintliga platsen samt hänsynstagande till de lokala omständigheterna, till exempel vad gäller turbulensen i vinden, som påverkas av närliggande hinder och av huset vilket vindkraftverket planeras att installeras intill. Examensarbetet har sitt fokus specifikt på tre huvudfrågor, nämligen: Vad för produktion förväntas från platsen? Hur ser ekonomin ut för installationen av vindkraftverket? Vad finns det för möjligheter/hinder ur ett kontruktionsperspektiv? I arbetet presenteras en analys av platsen som vindkraftverket ska installeras på samt en analys av utvalda vindkraftverk med hänsyn till storlek, produktion och ekonomi. Analysens tyngdpunkt ligger i att undersöka det vindkraftverk som passar in bäst för AirSon med hänsyn till alla tre aspekterna. Till analysen har olika grafer använts för att sammanställa vinddata och programmet som användes till detta är Matlab. För att sammanställa och presentera de olika vindkraftverken har Excel använts.  Totalt sett har nio småskaliga vertikalaxlade vindkraftverk med märkeffekter mellan 1 kW och 10 kW undersökts och tagits fram som potentiella förslag för installation. De tillverkare vars vindkraftverk presenteras är Aeolos, Toyoda och Ropatec. I slutet av detta arbete presenteras en rekommendation för vilket vindkraftverk som författarna anser vara lämpligast för AirSon. Avsikten med arbetet är att vägleda AirSon tillräckligt mycket för att de ska kunna använda analysen för att installera verket.

Studiens syfte är att få en förståelse för hur barn i åldern 9-12 år och föräldrar, bosatta i urbana miljöer, resonerar kring och organiserar sin vardag i fråga om barns rörelsefrihet och fysiska aktivitet i den byggda miljön, samt hur detta ger sig uttryck på barnets upplevda och faktiska rörelsefrihet och fysiska aktivitet. För att få en så nyanserad bild som möjligt har jag byggt studien kring ett flertal metoder; enkäter med både fasta och öppna svarsalternativ till föräldrar, aktivitetsdagböcker, intervjuer med fem barn och deras respektive föräldrar, deltagande miljöobservationer samt två tjänstemannaintervjuer. Resultaten indikerar att föräldrar som upplever den byggda miljön som otrygg och osäker skänker en liten tillåten rörelsefrihet till sina barn, vilket i sin tur gör barnet mindre fysiskt aktivt. Det är viktigt att göra åtskillnad mellan faktisk och tillåten rörelsefrihet då dessa två sällan överensstämmer. Det visade sig att föräldrar kan hantera konflikten mellan den byggda miljön och barns rörelsefrihet och fysiska aktivitet genom bl.a. mobiltelefonanvändande, trafikvett samt kamrat- och syskoneskort.

Sammanfattning

Den här studiens syfte var att studera lek och kommunikation hos en barngrupp i två olika typer av utomhusmiljöer. Platsens betydelse har lyfts fram genom att samma barngrupp studerats i två olika miljöer, parklek respektive skogsmiljö. Resultatet visade dessa platsers påverkan på just denna barngrupps lekar. Miljöerna var kända och trygga för barngruppen och gruppen var van att vistas utomhus cirka 4 – 5 timmar varje dag, alla veckans dagar.

Frågeställningarna behandlade frågor om hur barngruppen lekte och kommunicerade i byggd parkleks- respektive naturlig skogsmiljö. Undersökningen gjordes genom videoobservationer som analyserades med hjälp av ett protokoll med frågor om lek, kommunikation och plats samt kompletterande intervju och samtal med personalen.

Resultatet visade på en skillnad i barnens lekar och kommunikation i de olika miljöerna. I den byggda parkleksmiljön låg koncentrationen på de motoriska lekarna medan skogsmiljön visade att fantasileken dominerade och förekom i alla observerade situationer. Samlek och parallellek förekom i båda miljöerna, medan ensamlek förekom i parkleken men inte i skogsmiljön.

Kommunikationen skilde sig markant, på så sätt att barnen i skogsmiljön upprätthöll kommunikationen genom längre talspråksdialoger i fantasi- och rollekar, medan det i parkleken användes kommunikation genom talet endast i kortare ordväxlingar. Samspelet handlade i parkleken till största delen om att svara eller påbörja kommunikation, inte att upprätthålla längre dialoger. Lekredskapen var i parkleken viktiga och upptog barnens koncentration. Båda miljöerna visade på gott samspel och fysiskt aktiva barn.

Personalen upplevde att skogsmiljön sätter igång fantasin och den fria leken. Där finns många ”rum” som ger frihet och fler val där barnen utvecklar många sinnen och leker lugnare. I skogen får barnen möjlighet att springa långt och vara undanskymda och ostörda i lekarna, menade personalen. I parkleken blev det ofta fler konflikter kring cyklar och andra lekredskap, vilket ledde till fler förmaningar och mer vuxenstyrning. Vissa parklekar var spännande och roliga miljöer och barnen uppskattade att komma tillbaka till samma platser, såväl till skogen som till parklekar. Personalen upplevde att det var språkutvecklande att vara utomhus. Många språkliga begrepp kan barnen uppleva med hela kroppen, som till exempel begreppen uppför och nedför. De såg också barn som vågade prata mer utomhus än när de var inomhus på sin förskola. Personalen framhöll också den motoriska utvecklingen och träningen barnen får utomhus, de ansåg att bra motorik gav barnen större självkänsla och språkutveckling.

I ett specialpedagogiskt perspektiv kan man genom studiens resultat av en typisk barngrupps lek och kommunikation i uterummet, se vinster även för barn med olika funktionshinder och särskilda behov. Pedagoger och specialpedagoger behöver göras medvetna om den fysiska miljöns betydelse för lek och kommunikation, att olika platser ger olika stimulans. Studien ger förutsättningar för fortsatta studier i hur barn med särskilda behov använder olika miljöer.

Målet med denna studie har varit att visa utmaningarna som befinner sig i processer föreliggande trygghet, även om förutsättningar i den byggda miljön visar motsatsen. Därtill har målet varit att bidra med en kompletterande synvinkel på de utmaningar som finns med trygghet och otrygghet för kvinnor i den bebyggda miljön eftersom det oftast inte förmedlas hur kvinnor verkligen upplever obehag i det offentliga rummet. Genom att använda transect walking som huvudsaklig metod, och fotografering som kompletterande tillvägagångssätt, har det möjliggjorts en djupgående porträttering av de känslor Brunkebergstunneln och David Bagares gata kan förmedla. Metoderna har visat tydliga underliggande mönster i den bygga miljön och de återspeglar både sociala och fysiska möjliggörande och begränsningar. Resultatet har bekräftat många av de teoretiska utgångspunkterna, exempelvis att det tycks finnas ett samspel mellan det sociala och det fysiska som orsakar trygghet och otrygghet. Det har tillika visats att det finns en underordning hos många av kvinnorna som intervjuades. Däribland finns det några som avviker från detta och här går det att tyda hur de troligtvis grundar sina liv i andra sociala kontexter. Vad som befinner sig i överordningen är emellertid en del av framtida studier.

Skolgården är den plats som barn dagligen använder och upplever. Det är en rättighet att få leka under rasterna och därför bör en god utemiljö alltid säkerställas för elevernas bästa, men på grund av otydligheter har krav för utformande av skolgårdar tidigare kunnat förbigås. Följaktligen publicerade Boverket år 2015 ”Allmänna Råd” i Plan- och bygglagen i syfte att stödja utformandet av goda utemiljöer för elever runt om i Sverige. Problemet är att många riktlinjer inte finns inskrivna i lagen och är på så sätt inte tvingande, vilket gör att man fortfarande kan undgå dem. På så sätt måste betydelsen av skolgårdars utformning etableras genom kunskap, medvetenhet och förståelse, så att en god utemiljö kan säkerställas.Uppsatsens syfte var att undersöka vilka fysiska faktorer i skolgårdens utformning som påverkar elevers aktivitet och lek, samt hur dessa faktorer skulle kunna kvalitetsbedömas. För att besvara detta studerade vi elevers interaktion med skolgårdars fysiska miljö och hur utformningen påverkar möjligheterna till aktivitet under rasterna. Genom observationer och intervjuer med elever, en pedagog och en rastvakt utförde vi en fallstudie på två skolgårdar i Malmö. Resultaten visade att de faktorer i utformningen som stöttar lek och fysisk aktivitet är bland annat tillräckligt stor yta för varje elev på skolgården, grönska och varierad topografi, tydliga rumsliga indelningar och tillgång på löst naturmaterial. I studien fann vi dessutom att det inte enbart är den fysiska miljön som inverkar på elevernas utan även sociala begränsningar från pedagoger, rastvärdar och föräldrar.Begränsning av elevernas lek och aktivitet i deras viktigaste rum har en hämmande effekt på deras utveckling. Genom att koppla ihop empiri med teori mynnade studien ut i en matris för bedömning av lekvärde på skolgårdar. Den kan användas för att säkerställa en god utemiljö vid utformning, bygglovsgivning och vidareutveckling av befintliga skolgårdar.
The schoolyard is an area that children use and experience daily. It is a fundamental right to play during the breaks; therefore, it is very important to provide good outdoor environments. But, previously it has been easy to avoid requirements that regulate the design of schoolyards due to ambiguities. Consequently, in 2015 Boverket (The National Board of Housing, Building and Planning) published general guidelines in Sweden's Planning and Building Act, in order to support the design and process of good outdoor environments for pupils in Sweden. The problem is that many requirements are not listed in the law, in that way they are not compulsory, which means that they still can be avoided. Thus, the importance of schoolyard designs must be established through knowledge, awareness and understanding, in order to ensure a good outdoor environment.The purpose of the study was to investigate what physical elements of a schoolyard affect play and activity of the pupils, and also how these elements could be evaluated. To answer this, we studied pupils’ interaction with the physical environment and how it affected the opportunities during the breaks. We made a case study of two schools in Malmö, which included observations and interviews with pupils, a teacher and a school hostess. The outcome was that play and activity were supported by the physical design such as sufficient area of the schoolyard for each pupil, green structures and a varied topography, distinguishable spaces and access to natural materials. The study also revealed that not only the physical environment affected the pupils, but it addition there were social restrictions from educators, school hostesses and parents.Limitation of pupils’ play and activity in their most important space has an inhibitory effect on their development. By connecting our empirical work with theory, the study led us to a template of evaluation to assess physical qualities of schoolyards. To ensure the best outdoor environment the template can be used while designing, giving construction permit or further developing existing schoolyards.

Den här uppsatsen belyser allas rätt till staden. Genom att fokusera på de sociala värdena anammas begreppet gränssnitt för att beskriva länken mellan människan och den byggda miljön. I arbetet lyfts detta relativt outforskade begrepp fram och utvecklas så att det kan inkludera olika kvaliteter och värden. Gränssnittet avser här zonen där byggnad möter gaturummet och där det privata övergår till publikt. Syftet med arbetet är att ta reda på vilken betydelse gränssnittet har i den byggda miljön och om begreppet kan vara behjälpligt i stadsutvecklingsprocesser. Arbetet fördjupar sig i den nya stadsdelen Västra Hamnen i Malmö. Frågorna som ställs är; Hur kan vår användning av begreppet gränssnitt vara till hjälp för att beskriva kopplingen mellan människan och den byggda miljön? och Vad har gränssnittet för roll i utvecklingen av en ny stadsdel som Västra Hamnen i Malmö? Metoderna för studien innefattade intervjuer med bland annat arkitekter och byggherrar, observationer av tre specifika byggnader i Västra Hamnen samt enkäter som skickades till de boende och arbetande för respektive byggnad. Resultaten av studien visade på hur gränssnittet användes, fungerade och resonerades kring. Slutsatsen som dras är att gränssnittszonen besitter stor potential. Begreppet kan hjälpa diskussionen kring den sociala stadsutvecklingen framåt, dock är det ännu inte vidare etablerat i nuläget. Ytterligare forskning bör därför bedrivas för att vidare sprida begreppet och dess vikt.
This essay highlights everyone’s right to the city. By focusing on the social values, the concept of interface as a link between man and the built environment is adapted. Interface, as a relatively unexplored concept, is in this thesis established and explored with its values and qualities. Here it refers to the zone where a building meets the streetspace and where private seeps into public. The aim of the study is to find out the significance of the interface and whether the concept can be helpful in urban development processes. It also takes a stance in a newly developed district called Western Harbour in Malmo, Sweden. The questions asked are; How can our use of the concept interface be helpful in describing the link between man and the built environment? and What role does the interface play in the development of a new district as the Western Harbour in Malmo? The approach of the study was through interviews with, amongst others, architects and developers; observations of three specific buildings in Western Harbour and surveys sent to the residents and employees of each building. Results showed how the interface was used, operated and further reasoned about. The conclusion made is that the interface concept has great potential. It can help the discussion of social urban development evolve, however, it is not yet established. More extensive research should therefore be conducted to further disseminate the concept and its importance.

Trygghet är ett av de viktigaste och grundläggande kraven som finns på ett samhälle. Dess betydelse uppstår från folks rätt att känna sig trygga i sin omgivning. Denna studie ämnar att diskutera frågor som rör tryggheten i en stad, faktorer som kan påverka känslan av trygghet och hur man kan stärka trygghet med byggd miljö. Arbetet presenterar en fallstudie baserad på Annelund området. Annelund är ett litet bostadsområde som ligger i Malmö. Det är väl rapporterat att invånarna i Annelund känner sig mycket otrygga. Det huvudsakliga syftet med detta arbete är att fördjupa förståelsen av de faktorer som påverkar trygghetsnivån i Annelund. Vidare syftar studien också till att föreslå förbättringar som kan göras för att det ska kännas tryggare för de som bor och vistas i området. Aspekter som rör trygghetsnivån i trakten har analyseras med hjälp av litteraturstudier, plats observationer och intervjuer. Studien visar att den byggda miljön är en viktig faktor som påverkar tryggheten av en plats; dock visar studien också att bredare insatser behövs för att främja utvecklingen av en trygg stad. Detta eftersom Annelund faktiskt är ett lugnt område med ganska låg brottslighet där den byggda miljön är bra; men invånarna känner sig fortfarande mycket otrygga där på grund av sin omgivning d.v.s., på grund av de olagliga aktiviteter som sker på Norra Grängesbergsgatan. Under denna studie konstaterades det att gatan verkar vara ganska stökig kunde även observera att det fysiska rummet är dåligt planerat. Vilket gör att gatan blir lämplig för olagliga aktiviteter. Således rekommenderar denna studie att ändra de fysiska aspekterna av gatan för att minska de olagliga aktiviteterna som sker i Norra Grängesbergsgatan. Detta kan resultera i att invånarna i Annelund känner sig tryggare.
Safety is one of the main fundamental requirements of a society. It`s importance arises from peoples right to feel safe within their premises. This thesis attempts to address some questions about safety in a city, factors that can affect feeling of safety and how to endorse safety in built environment. This work presents a case study based on Annelund area. Annelund is located in Malmö, Sweden. The residents of Annelund are reported to feel unsafe in their neighbourhood. The main purpose of this work is to deepen understanding of the factors that affect the perceived safety level in Annelund. The work also aims to suggest improvements that can be made so that the residents in Annelund can feel safer. Aspects related to the safety level of the neighbourhood are analysed by means of literature studies, site observations and interviews. The study shows that the built in environment is an important factor that affects the safety of a place; however, the study also highlights that broader efforts are needed to promote the development of a safe city. This, because Annelund is actually a quiet area with low crime rate where the physical space is relatively good but, still the inhabitants feel very unsafe due to their surrounding neighbourhood that have its basis in the illegal activities that occurs in Norra Grängesbergsgatan. During this study, it was observed that this place seems to be a troubled street where physical space is poorly planned. Due to this the street is suited for some illegal activities. Thus, this study recommends changing the physical aspects of the street to reduce illegal activities in Norra Grängesbergsgatan. This could ultimately lead to higher and improved safety level in Annelund.

Den Blomstrande staden inleds med hypotesen att det finns många tomma butikslokaler i Malmö idag. Främsta anledningen är att allt färre personer köper saker i fysiska butiker då konsumtionen förflyttas online. Med flera tomma lokaler i staden blir den oattraktiv och riskerar att ödeläggas, vilket försämrar livskvaliteten för dess invånare. Syftet med detta arbete är att ta fram förslag på vad de tomma butikslokalerna i Malmös stadskärna och kringliggande köpcenter - kan få för nya användningsområden. Användningsområden som är hållbara socialt, ekologiskt och ekonomiskt. Vikten av närhet till växtlighet i byggd miljö är ett kunskapsläge som används genom hela arbetet då grönska är essentiellt för både människors och miljöns välmående. Arbetet utgår från frågeställningen: Hur kan tomma butikslokaler, tidigare avsedda för konsumtion som visat sig ohållbar - omvandlas till platser som främjar social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet? Den blomstrande staden tog form genom platsanalyser med tre olika syften: kartläggning av tomma butikslokaler, analys av inspirerande verksamheter och slutligen - analys av plats att omgestalta. I kartläggningen sammanställdes antalet tomma butikslokaler i Malmös stadskärna och kringliggande köpcenter, som ett underlag - för att få en uppfattning om hur många det faktiskt rör sig om.  I nästa fas utfördes platsanalys nummer två: Inspirerande verksamheter. Detta för att få inspiration av redan existerande verksamheter - där den sociala, ekologiska och ekonomiska hållbarheten tagits i beaktande. Här besöktes verksamheter för hållbar konsumtion, hemester & avkoppling, gynnsam arbetsmiljö & sociala interaktioner och slutligen växtlighet i samspel med byggd miljö.  Med hjälp av ramverken Mind the G.A.P.S. och N-O-S utfördes den tredje och sista platsanalysen inför omgestaltning i form av visualiseringar. Här selekterades ett område av Södra Förstadsgatan då flödet av människor var högt, men trots det - flera tomma butikslokaler. Alltså ett utmärkt exempel på en plats där det behöver tänkas om. Dessa visualiseringar presenterar två exempel på hållbara verksamheter som framtagits under arbetet. Samtliga förslag presenteras i resultatet i form av en färgtabell i kombination med översiktskartor. De är alla på ett eller flera sätt hållbara. I färgtabellen blir det överskådligt på vilket sätt varje verksamhet är hållbar - socialt, ekologiskt eller ekonomiskt. Flera verksamheter uppfyller en kombination av två eller alla tre dimensioner.  Förhoppningen med Den blomstrande staden är att inspirera till ett nytt hållbart tänkande gällande stadsplanering, så att lokaler som idag ekar tomma, kan fyllas med nya idéer och vakna till liv igen - socialt, samtidigt som de ekologiska och ekonomiska aspekter tas med i utformandet för att skapa en blomstrande stad.
The Blooming City begins with the hypothesis that there are many empty retail premises in Malmö today. The main reason is that fewer and fewer people buy things in physical stores since online shops are taking over. With several empty premises in the city, it becomes unattractive and risks desertion, which decreases the quality of life for its inhabitants. The purpose of this thesis is to produce proposals of new areas of use for the empty retail premises in Malmö’s city center and surrounding shopping centers. Uses that are sustainable socially, ecologically and economically. The importance of proximity to vegetation in the built environment is a state of knowledge used throughout the thesis, since greenery is essential for the well-being of both people and the environment. The thesis is based on the question: How can empty store premises, previously intended for consumption that has shown unsustainable - be transformed into places that promote social, ecological and economic sustainability? The Blooming City took shape through site analyses with three different purposes: mapping of empty retail premises, analysis of inspiring businesses and finally - analysis of place to redesign. The mapping compiled the number of empty retail premises in Malmö’s city center and surrounding shopping centers, as a basis - to get an idea of ​​how many there actually are. In the next phase, the second site analysis was performed: Inspiring businesses. This was to be inspired by already existing businesses - where social, ecological and economic sustainability have been taken into account. Businesses that were visited were for sustainable consumption, holidays & relaxation, thriving work environment & social interactions and finally vegetation in interaction with the built environment. By using the models Mind the G.A.P.S. and N-O-S, the third and final site analysis was performed prior to the redesign process and visualizations. Here, an area of ​​Södra Förstadsgatan was selected because despite a heavy flow of people, there are several empty shop premises. So it is an excellent example of a place in need of redesign. These visualizations present two examples of sustainable businesses that have been developed during the thesis. All proposals are presented in the results in the form of a color table in combination with overview maps. They are all sustainable in one way or another. In the color table, it becomes clear in which way each business is sustainable - socially, ecologically or economically. Several businesses attain a combination of two or all three dimensions. The ambition with The Blooming City is to inspire new sustainable thinking regarding urban planning, so that premises that today are empty, can be filled with new ideas and come to life again - socially, while the ecological and economic aspects are included in the design to create a blooming city.

En trend inom svensk stadsbyggnad idag är att försöka återskapa stadsdelar med innerstadens karaktär i nybyggnadsområden. Dessa gator konstrueras i många fall inte i närheten av städernas traditionella stadskärnor där de från början uppkom. Det finns en del röster inom ämnet som pratar om hur en stadsgata som gynnar folkliv ska se ut. Friisgatan i Malmö har vid en opinionsundersökning blivit utsedd till stadens hetaste gata. Detta gav oss en bra anledning att använda den som en fallstudie för denna uppsats då den identifierats besitta fysiska egenskaper som lockar människor. Syftet med uppsatsen är att förstå vilka fysiska egenskaper Friisgatan besitter. Vidare är syftet också att skapa kunskap kring hur Friisgatans fysiska egenskaper påverkar användningen av gatan.Metoder som används i fallstudien genomförd i denna uppsats innefattar kartstudier, inventering, passiv observation samt kortare samtalsintervjuer som komplement. Litteratur som behandlar gators fysiska egenskaper har studerats för att kunna förstå de resultat empirin har genererat.Arbetets slutsats är att kontinuerligt folkliv skapas genom ett samspel mellan flera olika fysiska egenskaper. Var gatan är placerad i förhållande till närliggande noder skapar flöden. Dessa flöden stannas upp genom att byggnader och gränssnitt skapar förutsättning för att verksamheter ska finnas. Dessa verksamheter gör anspråk i det offentliga rummet som lockar människor att stanna upp.
A current trend within the Swedish city planning is to try to recreate inner city-like areas on the outskirts of Swedish cities where new neighbourhoods are being built. There are different opinions regarding what a lively city street should look like. Friisgatan in Malmö in south of Sweden is an inner city street that has been previously chosen as the “coolest” street in the city. This provided us with an excellent reason to use this street as a case study for this thesis as the street seems to possess the characteristics of a “people magnet”. The aim of this thesis is to understand what physical features are prevalent on Friisgatan. Further, the aim is to create understanding for how these features affect street life.The methods used in the case study part of this thesis include: map studies, inventory, unstructured observation as well as informal interviews conducted on Friisgatan. We researched literature about physical street features to help us better understand the results the empirical study generated.The conclusion of this thesis is that the continuous street life is created through a range of interconnecting features. The ability of buildings and urban interfaces to house different kinds of businesses is essential, along with the location of the street in relation to nodes, for creating a stable flow of people. Street businesses are able to claim the public space outside of their shops which ultimately results in passers-by becoming part of the continuous street life.

Arbetet syftar till att lyfta fram den potential som flera urbana rumbesitter, de överblivna rum som saknar en tydlig användning ellerfunktion. Där de lokala intressena, dess brukare och rummets närmstaomgivning blir en utgångspunkt för att förstå vilken användningrummet bör verka mot. Med det vill vi vidga perspektiven inom hurman tänker kring överblivna rum idag, samt hur man bättre kan utnyttjarummens potentiella användningar för ett rikare urbant liv. Arbetetbaseras på en fallstudie av rummet under Mälarbron i Södertäljeoch dess närområde, där tre förslag till utveckling studeras ochanalyseras med hjälp av vår teoretiska verktygslåda. Vi stödjer ossframför allt på Quentin Stevens bok The Ludic City - Exploring thePotentials of Public Spaces (2007) där hans lekfulla syn på stadenblir en röd tråd att applicera på bl.a. Kim Doveys allmänna teorierkring urban design i hans bok Urban Design Thinking (2016). Arbetetresulterar i en gestaltning som blir en undersökande process om hurrummet under Mälarbron får en mer meningsfull och mångsidig rollsom stärker det urbana sammanhang som den utgör en del av. Genomdetta arbete vill vi bidra med nya kunskaper till de professionersom arbetar med dessa rum och framför allt lyfta fram den potentialsom flera urbana rum besitter, där vi anser att urban design utgör enviktig roll. Gestaltandet av överblivna rum är ytterst aktuell inom deprofessioner som arbetar med frågor kring byggd miljö idag, därförtror vi att detta arbete inte enbart belyser vårt eget intresse utan ärrelevant för alla som arbetar med den byggda miljön.
The purpose of the work is to highlight the potential of several urbanspaces, the leftover spaces that lacking a clear use or function.Where the local interests, its users and the context becomesthe starting point for understanding what needs the space shouldbe used for. With this we want to broaden the perspectives on howto think about these spaces today, and how to better utilize the potentialuses of these spaces for a richer urban life. The work is basedon a case study of the space under the bridge, Mälarbron in Södertäljeand its context, where three proposals for development arestudied and analyzed using a concept box. We especially supportQuentin Steven’s book The Ludic City - Exploring the Potentials ofPublic Spaces (2007), where his playful view of the city becomes ared thread to apply to, among other things, Kim Dovey’s generaltheories of urban design in his book Urban Design Thinking (2016).The work results in a process that becomes an exploratory processof how the space under the Mälarbron gets a more meaningful andversatile role that strengthens the urban context in the area. Throughthis work, we want to contribute new skills to the professions workingwith these spaces, and above all highlight the potential of severalurban spaces, where we consider urban design to play an importantrole. The transformation of these spaces is extremely relevant in theprofessions dealing with built environment issues today, where webelieve that this not only illustrates our own interest but is relevant toeveryone who works with the built environment.

På grund av ett ökat behov av bostäder samt en önskan att bespara värdefull natur- och jordbruksmark växer många städer inåt genom förtätning. Det har tidigare genomförts mycket forskning på potentialen att leverera samma bebyggelsetäthet på olika sätt. En högre densitet kan lika effektivt uppnås genom medelhöga byggnader som av hög bebyggelse och samma exploateringsgrad går att uppnå med hjälp av olika bebyggelsestrukturer. De byggda formernas sociala och kvalitativa påverkan mäts däremot desto mer sällan. Detta arbete utgår från frågeställningen om vilka värden som är eftersträvansvärda enligt invånare i stadens byggda miljö. För att bygga städer människor trivs i bör förtätning bedömas utefter kvalitativa kriterier vilket medför att uppskattade värden behöver identifieras. Därför ämnar detta arbete undersöka hur värden som uppskattas av invånare kan tillgodoses i den byggda miljön. En kunskapsöversikt över täthet, förtätning, livet mellan husen och vad invånare värderar ligger till grund för den vidare studien om de utvalda värdena; grönstruktur och en mänsklig skala. Därefter analyseras värden som kan påverkas av bebyggelsetyper med hjälp av schematiska skisser vars resultat sammanställs i en verktygslåda över de olika bebyggelsetypernas egenskaper. Arbetet mynnar sedan ut i två separata gestaltningsförslag vilka skildrar exempel på hur verktygslådan och platsgestaltning kan appliceras vid förtätning med fokus på att tillföra värden som invånare uppskattar.

Studiens syfte är att undersöka hur medborgarinitiativ för hållbar stadsutveckling kan tillvaratagas. Med litteratur- och fallstudie undersöks följande frågeställningar: Vilken roll kan medborgarnas initiativ ha för en hållbar stadsutveckling? Vilka problem möts dessa initiativ av? Hur kan förhållanden för medborgarinitiativen förbättras? Hur kan man med fackkompetens stödja medborgarinitiativen? Fallstudien utgörs av Möllevångsgruppen, ett boendeinitiativ i Malmö med målsättningen att bidra till ett ekologiskt och socialt hållbart samhälle. Intervjuer med nyckelpersoner inom föreningen och dess kommunala samarbetspartners utgör det empiriska materialet. För analysen används Collins Good to great-modell, Healeys teori Inclusionary argumentation, Landrys teori Creative city och teori kring samhällsentreprenörskap för bearbetning av interna respektive externa förhållanden och former för stödåtgärder. Studien visar på svårigheter att bedöma kompetens och vikten av att vidtaga kommunikativa åtgärder i form av attitydförändring, arenor för samverkan och återkoppling. Med studien vill vi bidra till att samla kunskap kring medborgares engagemang och deltagande samt hur dessa kan tillvaratagas. Detta kan vidare gynna en utveckling av en alternativ stadsutvecklingsstrategi med medborgaren i fokus.
The aim of this study is to inquire into how citizen contribution to sustainable urban development may be supported. The following questions are examined through literature and a case study: What role can citizen initiatives play for sustainable urban development? Which problems do such initiatives meet? How can the prerequisites of citizen initiatives be improved? How can specialist knowledge be applied to support the citizen initiatives? The case study is made out of Möllevångsgruppen, a grass root initiative in Malmö with objectives to contribute to an ecologically and socially sustainable society. Interviews with key actors within the organisation and the municipality in question constitute the empirical material. The material is analysed using Collins model Good to great, Healeys theory Inclusionary argumentation, Landrys toolkit Creative city and theory on social entrepreneurship to cover aspects of internal and external conditions as well as forms of supportive measures. The study shows the difficulty in assessing competence and the importance of communication measures such as attitude change, arenas for collaboration and feed-back. The study aims to contribute to the body of knowledge on citizen involvement and participation, and how these approaches may be put to use. This may further benefit the development of an alternative strategy for urban development, with a distinct citizen focus.

Inledning: Trots vetskapen om vikten av fysisk aktivitet rör männiksor på sig allt mindre, vilket kan bero på ändrade förutsättningar i samhället. En väletablerad faktor, som påverkar intresset för att vara fysisk aktiv, är den byggda miljön. Syftet med litteraturöversikten är därför att beskriva vilka faktorer i den byggda miljön som främjar fysisk aktiviet hos vuxna kvinnor och män. Metod: Uppsatsen utgår från metoden litteraturöersikt och är baserad på tio vetenskapliga originalartiklar. Resultat: Genom analyser av de tio vetenskapliga artiklarna kunde fyra teman urskiljas; tillgänglighet till cyckel- och gångvägar, avstånd till grönområden och parker, miljömässiga faktorer och faciliteter samt antal parker/grönområden och deras areal. Diskussion: Faktorer som lättillgänglighet till cykel- och gångvägar, litet avstånd till grönområden och parker samt faciliteter i den byggda miljön visade sig främja rörelse. Även antal parker/grönområden och deras areal gynnade fysisk aktivitet hos vuxna kvinnor och män. Några resultat visade dock andra utgångar där avståndet till gröna ytor samt att antalet parker inte var av signifikant betydelse för fysisk aktivitet.

Uppsatsen syftar till att studera hemlösas perspektiv på den byggda miljön i Stockholm stad. Detta utifrån två frågeställningar: Var bor/vistas hemlösa i Stockholm och varför? Vad finns det för möjligheter och begränsningar i stadens fysiska och strukturella utformning? Arbetet har färgats av teorier från bland annat Emma Jackson som studerat unga hemlösa i London. Det empiriska materialet har insamlats med hjälp av intervjuer och observation samt analyserats med narrativanalys. Uppsatsen undersöker användandet av rum genom exemplet hemlösa. Studiens resultat påvisar att hemlösa utsätts för krafter som drar och trycker dem i olika riktningar och påverkar deras rörelsemönster.

Barn spenderar mycket tid i skolan. Det finns gott om forskning om trygghet och otrygghet i skolan, men de flesta studier fokuserar på klassrumssituationen, relationer mellan barnen eller med lärarna. I den här studien flyttar jag ut fokuset till skolgården, genom att göra en studie om skolgårdens gömda platser på Höjaskolan i Malmö I min studie visar jag att dessa platser kan användas för att bryta mot skolans regler och att detta kan skapa otrygghet för barnen. Samtidigt fungerar platserna som barnens egna platser och kan också vara spännande. Här kan man testa gränser, bryta mot skolans regler, vara för sig själv eller umgås med sina vänner. För att undersöka platser där barn gömmer sig på för att bryta regler har jag gjort en workshop med mellanstadieelever om trygga och otrygga platser på skolgården. Jag har även gjort en deltagande observation genom att hänga med högstadieeleverna på rasten. Jag har även använt mig av mina egna erfarenheter av att ha jobbat i förskoleklassen på Höjaskolan. För att genomföra min studie, använder jag Jeremy Tills begrepp hard space och slack space. Med hjälp av dessa begrepp kan jag se vilka karaktäristiska drag dessa gömda platser har. Jag har kommit fram till tre olika typer av platser där barn bryter regler; stationära, rörliga och skiftande platser som är både stationära och rörliga. Jag beskriver också vilka elever som attraheras av dessa gömda platser och vilka aktiviteter platserna stöttar.
Children spend a lot of time in schools. There is plenty of research on safe and unsafe in the school, but most studies focus on the classroom situation, relationships between the children and the teachers. In this study, I move the focus to the schoolyard, by doing and that may create unsafety for the children. Meanwhile these sites works as children’s own sites and can also be exciting. Here can children test the limits, breaking the school rules, be alone or socialize with their friends. To study sites where children are hiding in order to break the rules, I have done a workshop with middle school students on safe and unsafe sites in the schoolyard. I have also done a participant observation by hanging with high school students at the brakes. I have also used some of my own experience of having worked in the preschool class on Höjaskolan. To carry out my study, I use Jeremy Till concepts hard space and slack space. Using these concepts, I can see the characteristic features of these hidden sites. I will present three different types of sites; stationary, mobile and shifting sites that are both stationary and mobile. I also write about which students are attracted to these sites and what activities they support.

More efficient energy consumption is essential to secure a sustainable future, not least within the building and real estate sector which answers for approximately 40 % of the EU countries total energy consumption. One part of EU: s work to reduce the energy consumption is the directive on energy performance of buildings which among other things have lead to stricter demands on energy performance in new and renovated buildings. One of the difficulties with making buildings more energy effective is that it often demands big investments and although it results in lower operating costs the extent of these savings and therefore also the repayment time can be difficult to decide beforehand. To make it interesting for property owners and also tenants to invest in energy efficient buildings powerful incentives are needed. Favorable loans to energy efficiency projects are one example of governmental instruments that have been tested in other European countries with good results. Reduced operating costs appear to be the main incentive for property owners to make their buildings more energy efficient. The best result of an energy efficiency project is usually achieved by cooperation between property owners and tenants but in order to make that interesting it is important that both parts can profit from the savings. This has led to the development of different kinds of leases with incentives, for example green leases. Furthermore long term cooperation between property owners and contractors is crucial to achieve a good result when technical measures are performed. In addition to the immediate economic gains that can be made by renting out or operating in properties with high energy – and environmental performance it can be used as a part of the company’s marketing strategy to send out an environmentally conscious image. The result from the questionnaire survey that has been performed in this report, with representatives from property owners and tenants, shows that the stakeholders that have tried green leases and other innovative concepts are content with the result. Although there are many good incentives and methods to perform energy efficiency measures the result from this study also shows that many stakeholders are hesitant to try new methods. More information from successful projects is probably a good way to reduce the doubts. Through more information the advantages with energy efficient properties, leases with incentives and cooperation between stakeholders can be highlighted which is an important part in order to achieve the energy goals.

During the period 1967-1995, Swedish mental healthcare underwent a complete re-organisation, starting with county councils taking over responsibility for mental healthcare from the state. Asylums were then phased out and mental health care moved closer to patients. The Mental Health Reform of 1995 completed this decentralisation and put the emphasis on an independent and integrated life as a citizen in society and the idea of a dwelling of one’s own. This thesis describes and analyses spatial aspects of decentralised mental healthcare in Sweden, focusing on the decentralisation discourse regarding organisation, localisation, patient care and working methods behind decentralisation and its spatial performance. A case study of decentralised mental healthcare in Nacka, a Stockholm suburb, between 1958-1999 examines in particular the emerging decentralisation discourse 1958-1973, The Nacka Project 1974-1980 (one of the first examples of community care in Sweden), psychiatry in Nacka 1980-1994 and the official report Welfare and Freedom of Choice from 1995. The methods used include studies of documents, interviews, visual and architectural drawing analysis. The theoretical point of departure for the analysis is a post-structural heterogeneous concept of space where spatial materiality and discursiveness are looked upon as intertwined.    The result shows that the re-organisation of mental healthcare brought about a substantial spatial transformation. Normalisation of patients’ lives involved integration into society and support for independent living. The local environment was the main trope for the early stage of decentralised mental healthcare, but the notion of a dwelling of one’s own became the important trajectory to an independent life after 1995. The idea of the patient is challenged by the independence discourse, which could be said to contain an idea of the ‘non-patient’. Overall, it can be concluded that spatial organisations of the built environment are never value-free or neutral. They reflect, enable and constrain power relations in a society and material space can contribute to the power of one group at the expense of another. Furthermore, the results of the spatialities, or the meanings, cannot be predicted. It is therefore crucial to distinguish power in all its configurations and scales and to keep negotiations alive, especially within the field of mental healthcare, but also in the care sector as a whole and in other societal institutions where policies buildings and built environment interact with user practices. This kaleidoscopic perspective can be used for examining complexities in the past and present and for encouraging future potentialities in the process of making/enacting spatial relations.
QC 20120306

That the construction and real estate sector is one of the energy culprits in modern society is nothing new; the industry needs to take its responsibility for sustainability and start building for future generations. This sparked an interest in us and therefore we chose to investigate whether there is an increased demand for sustainably built homes in today’s real estate market. To get an idea of the research situation, we chose to look at studies from around the world. These studies showed a relatively high willingness to pay for sustainably built housing. During our groundwork, we found a lack of research from the Nordic countries, and decided to begin this study with focus on the Swedish real estate market. In order to find out the study's question: Is there an increased demand for sustainably built homes in today's real estate market?, we chose to conduct semi-structured interviews. We interviewed five relevant actors from the swedish real estate industry who were able to share their experience and knowledge of sustainability, the industry and demand. Four of these were representatives of real estate developers and one works as a real estate agent. In the result part of the essay we come to the conclusion, with the help of the respondents, that there is anincreased demand for Green Buildings in comparison with non-sustainable built housing. During the interviews, it also emerged that there is higher demand in the commercial market than for those who buy a home for their own use. What this is due to is not entirely clear, but it is rooted in different types of financial incentives. Commercial players have a more long-term investment plan when buying properties than customers who buy for private use. This means that the lower monthly operating costs that an ecologically built home provides have a longer time to repay the initially higher investment cost. This in connection with ever higher conditions from BBR (Boverkets Building Law) places different demands on commercial buyers than private home buyers, which in turn affects demand. Further research with additional developers and real estate agents is needed to create an even clearer picture of exactly how high the demand is. Carrying out quantitative studies in the future with data on sales prices can provide a more accurate picture of the exact willingness to pay for sustainability in the real estate sector.

Syftet med undersökningen var att ta reda på om det på förskolan förekommer något matematiskt lärande i byggrummet och i så fall vilket matematiskt lärande som sker. Avsikten var också att undersöka vad miljön, materialet och pedagogen har för betydelse för barns matematiska lärande. Undersökning genomfördes på en förskola med hjälp av observationer. Det som observerades var de barn och pedagoger som befann sig i byggrummet och även miljön och vilket material som fanns tillgängligt. Resultatet visar att barnen använder många matematiska begrepp som t.ex. höjd, längd, vikt och antal. Undersökningen visade också att pedagogerna, miljön och materialet har betydelse för barns matematiska lärande. Pedagogerna har en stor betydelse då det är viktigt att de synliggör matematiken och stimulerar och utmanar barnens lärande. Miljön och materialet har stor betydelse för vilka matematiska begrepp barnen kommer i kontakt med. Det behövs t.ex. stor yta och material, som tågbanedelar, för att barnen ska kunna utforska begreppet längd.

Syftet med studien var att få kunskap om vilka verktyg och uttrycksformer barn använder när matematik synliggörs i den fria leken i förskolans olika inomhusmiljöer. Utgångspunkt har varit uttrycksformerna som finns beskrivna i förskolans läroplan (Lpfö 98, rev. 10) samt Bishops (1991) sex fundamentala matematiska aktiviteter. Följande frågeställningar användes:1.Genom vilka verktyg och uttrycksformer synliggörs olika matematikinnehåll? 2. Vilken matematik synliggörs i leken? 3. Vilka verktyg och uttrycksformer erbjuder miljön barnen? För att nå syftet och besvara frågeställningarna gjordes elva strukturerade observationer på barn 1 till 6 år med hjälp av observationsschema över barns fria lek. Fyra intervjuer med pedagoger genomfördes också. Tekniker som använts för observation och intervju är observationsschema, papper, penna, fotografering och ljudupptagning. Resultatet visar att uttrycksformen samtal, följd av rörelse samt bild och form, var vanligast förekommande när matematik synliggjordes i barns fria lek. Det verktyg som oftast förekom var att barnen använde kroppen som ett verktyg för samtal och rörelse. De konkreta material som främst användes som verktyg var spel och pussel, tätt följt av skapande- och konstruktions- material som t.ex. papper och pennor respektive klossar och duplo. Den matematik som synliggjordes var främst den matematiska aktiviteten konstruera då barnen sorterade, konstruerade och karakteriserade saker utifrån egenskaper. Konstruera följs av de matematiska aktiviteterna förklara och lokalisera där barnen har förklarat, argumenterat och dragit slutsatser respektive lokaliserat sig själva och olika figurer i olika rum. Det var oväntat att konstruera var den vanligaste aktiviteten då matematik ofta förknippas med att räkna. Detta resultat kan i detta fall kopplas till att miljön erbjuder mycket material som uppmuntrar denna matematiska aktivitet. En slutsats av undersökningen är att miljön har stor betydelse för vilka uttrycksformer barn får möjlighet att använda. De material barn väljer som verktyg, och som stimulerar till matematiska aktiviteter, är främst material som inte är matematiskt syftade.

Klimatet på jorden är i förändring. Detta är främst på grund av en förstärkt växthuseffekt, till följd av ökade mängder växthusgaser i atmosfären. Fortsätter denna klimatförändring kommer det resultera i förödande konsekvenser för både människa och natur. Det är därför viktigt att åtgärder sätts in för att minska utsläppet av växthusgaser. Klimatkalkyl underlättar arbetet med att sänka utsläppet av växthusgaser i byggprojekt. De ökar medvetenheten om var i projekten de största utsläppen av växthusgaser finns och kan användas som underlag för var åtgärder bör sättas in för att minska växthusgasutsläppen. Klimatkalkyler kan även användas till att jämföra olika lösningar för att se vilket alternativ som är miljömässigt bäst. En minskning i utsläpp av växthusgaser leder även ofta till en minskning av kostnader. Det finns i dagens läge dock brister i arbetet med klimatkalkyler. De anställdas kunskap om hur utförande bör ske är inte tillräcklig och det finns svårigheter i att tolka resultatet som fås ut. Brister upptäcktes även i de verktyg som klimatkalkylerna utförs i. Exempelvis fanns det inte resurser för alla material och det var fel i vissa maskiners utnyttjandegrader. Svårigheter uppstår även då ändringar och tillägg uppkommer på projekt. En klimatkalkyl bör utföras i anbudsskedet på alla större projekt. Uppföljning bör göras i slutet av projektet och i vissa fall även under projektets gång. I dagens läge finns det ingen tydlig mall för hur en klimatkalkyl ska följas upp, men målet är att ta fram en.

Bygg- och fastighetssektorn står för cirka en femtedel av Sveriges inhemska utsläpp av koldioxidekvivalenter. För att förändra detta har regeringen planerat en lagstiftning, som innebär att byggherrar skall klimatdeklarera. Lagen träder i kraft 2022. Wästbygg är ett bygg- och projektutvecklingsbolag som verkar i denna sektor. De har som målbild att till 2030 ha ett utsläpp av växthusgaser på netto-noll. Syftet med examensarbetet är att ge Wästbygg ett förslag på arbetssätt vid framtagande av gröna sidoanbud. Metoden som författarna använde sig av var en litteraturstudie, intervjuer med beställare, byggentreprenörer och underentreprenörer samt en fallstudie av ett pågående projekt. Intervjuerna utfördes enligt en kvalitativ semisturkurerad metod. I intervjuerna framkom en vilja från samtliga aktörer att driva arbetet med klimatdeklarationer framåt, samt en nyfikenhet i alternativa lösningar och anbud med miljöfokus för att nå såväl de olika företagens interna klimatmål som Sveriges övergripande klimatmål. För att nå dessa mål var respondenterna överens om att koldioxidberäkningar är ett nödvändigt steg. Fallstudien visar att olika betongsorter har olika klimatpåverkan men att dengeneriska data som återfinns i Bidcons klimatmodul är ett gott riktvärde för byggnadskomponenters koldioxidekvivalent påverkan. För att erbjuda alternativa lösningar till beställarna behöver företaget erbjuda något konkret som exempelvis en miljödeklaration vid färdigställt projekt. Upplevelsen hos såväl de intervjuade beställarna, underentreprenörerna samt författarna är att ett vidare intresse finns för arbete med gröna sidoanbud. Arbetet resulterade i att Wästbygg systematiskt bör lämna ett riktvärde till beställare, utifrån dengeneriska data som återfinns i Bidcons klimatmodul. Samt med denna information lämna ett löfte om klimatdeklaration när projektet är klart för att inte lägga för mycket tid på antaganden i anbudsfasen. På detta vis kan företaget under projektets gång komplettera upp med byggnadskomponenters faktiska påverkan och till andra projekt bygga en referensdatabas för mer träffsäkra anbud i framtiden.
The construction and real estate sector accounts for about one fifth of Sweden's domestice missions of carbon dioxide equivalents. In order to change this, the government has planned legislation, which means that builders must climate declare. The law comes into force in 2022. Wästbygg is a construction and project development company operating in this sector. They aim to have a net-zero of greenhouse gas emissions by 2030. The purpose of the thesis is to provide Wästbygg with a proposal for working methods when developing green side tenders. The method used by the authors was a literature study, interviews with clients, construction contractors and subcontractors as well as a case study of an ongoing project. The interviews were conducted according to a qualitative semi-curated method. In the interviews, a willingness was expressed by all interview participants to drive the work on climate declarations forward, and a curiosity in alternative solutions and tenders with environmental focus to achieve both the companies' internal climate goals and Sweden's overall climate goals. To achieve these goals, the respondents agreed that carbon dioxide calculations are a necessary step. The casestudy shows that different types of concrete have different climatic impacts, but that the generic data found in Bidcon's climate module is a good guideline for the carbon dioxide equivalent impact of building components. In order to offer alternative solutions to the customers, the company needs to offer something concrete like a climate declaration at the end of the production stage. The experiences of both the interviewed clients, subcontractors and the authors are that there is a further interest in working with green side tenders. The result of this thesis was that systematically, Wästbygg should provide a benchmark value to clients, based on the generic data found in Bidcon's climate module. As well as with this information, make a promise on climate declaration when the project is ready. This method eliminates unnecessary time spend on assumptions in the tender phase. In this way, you can supplement the actual impact of building components during the project and build a reference database for more accurate bids in the future for other projects.

In today’s society, there are very high expectations on urban planning and it´s possibilities to contribute to a good city and a good life for the citizens. A planner has to have both economical, ecological and social sustainability in mind while developing the city. An important part of the social sustainability is that all residents feel like a part of the society in the city they live in. Social integration between different social groups in the society is an important matter in today’s society. The question is if urban planning has the potential to contribute to the social integration. In this thesis, neighborhood boundaries are investigated in order to identify possibilities and barriers in the built environment for people´s movement in the city. Factors that could have an impact are identified through literature studies. The empirical investigation of the neighborhood boundaries is carried out through observations in field is supplemented by a description and discussion of three methods, multiple centrality assessment and observations, that can be used to estimate the possibilities for a good urban life. The result of the investigation is presented through a comparison of the neighborhood boundaries where factors like streets that connect the neighborhoods and the barrier impact from streets is assessed. According to the literature, streets and green areas can have barrier impact, while public space and bicycle- and footpath can have positive effects on urban life. Finally, the physical structure and the built environment is considered to have an impact on people´s movement´s in the city and urban life. In the discussion, advantages and disadvantages of the three methods and suggestions of how they can be developed are brought up. For example, it can be good to combine calculations of the connectedness of the network with observations of where and how urban life is taking place. Last but not least it´s important to point out that it seems to be agreed on in the literature that the built environment can have an impact on how people move in the city and social processes among citizens, but it is and will continue to be discussed how big the impact is.
Det finns idag höga förväntningar på att stadsplaneringen ska kunna förbättra staden och livet för stadens invånare. En planerare ska ta med både ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet när staden ska utvecklas. En viktig del av den sociala hållbarheten är att alla invånare ska känna sig som en del av det samhälle de lever i. Integration mellan olika grupper i samhället är därför ett viktigt och mycket aktuellt tema i dagens samhälle. Frågan är vilka förutsättningar stadsplaneringen har för att kunna bidra till denna integration. I denna uppsats undersöks stadsdelsgränsers karaktär för att identifiera möjligheter och hinder i den byggda miljön för människors rörelser i staden. Genom litteraturstudier identifieras ett antal faktorer som kan påverka detta. Denna empiriska studie av stadsdelsgränser som utförs genom iakttagelser i fält kompletteras med en beskrivning och diskussion om två befintliga metoder, multiple centrality assessment och observationer, för att bedöma en plats möjlighet till ett fungerande stadsliv. Resultatet av den empiriska undersökningen presenteras som en jämförelse av de olika stadsdelarna där faktorer som antal sammanlänkande gator och gator med barriärverkan bedöms. Resultatet av litteraturstudien visar att gator och grönområden anses kunna ha en barriäreffekt, medan offentliga rum och cykel- och gångstråk anses kunna bidra positivt till det sociala livet i staden. Slutligen anses stadens fysiska struktur och den byggda miljöns utformning kan påverka människors rörelser i staden och stadens sociala liv. I diskussionen diskuteras för och nackdelar med de tre metoderna och förslag på hur de kan utvecklas och kompletteras. Det kan exempelvis vara bra att kombinera beräkningar på det fysiska nätverkets sammanlänkning med observationer av hur stadslivet fungerar. Avslutningsvis finns det en samstämmighet i litteraturen om att den byggda miljön påverkar sociala processer i staden, men det diskuteras hur stor denna påverkan är och denna diskussion kommer troligen fortsätta.

Syftet med uppsatsen är att jämföra miljö- och utvecklingsmål i kommunala projekt. Samt hur dessa ställs mot varandra. Fokus ligger på att se hur hållbar utvecklings tre pelare; ekonomisk-, ekologisk- och social utveckling vägs mot varandra. För att besvara detta görs en fallstudie på Forshagakanalen. Det finns tre olika alternativ för vad som kan göras med kanalen; den kan restaureras för båttrafik vilket är kommunens förslag, Länsstyrelsen föreslår att den byggs om till en fisktrappa eller så kan den fyllas igen för att bygga en fiskodling på platsen, vilket är Fortums förslag. De tre alternativen analyseras med tematisk analys där möjligheter och begränsningar för hållbar utvecklings tre pelare presenteras. Empirin diskuteras sedan utifrån tre teorier; hållbar utveckling i kommunala projekt, miljörättvisa och de tre principerna polluter pays principle, the principle of public participation och the precautionary principle – försiktighetsprincipen, samt utvecklingsteori och Salafskys tre modeller för utvecklingsmål och bevarande. Hållbar utveckling återfinns i nästan alla svenska kommuners program. Kommuner värderar social- och ekologisk utveckling över ekonomisk utveckling. Utveckling har högre prioritering än miljöfrågor men kommunerna framhäver att miljön måste inkorporeras för att nå en hållbar framtid. För ekologisk utveckling är alternativet att bygga om till fisktrappa det bästa valet. För ekonomisk utveckling är det att fylla igen kanalen och för social utveckling är restaurering det bästa alternativet. Under arbetet framkom ett fjärde alternativ, en kombination mellan att restaurera slussen och skapa en faunapassage. Detta alternativ gynnar både social- och ekologisk utveckling. Det bidrar till landsbygdsutveckling på orten samtidigt som kraven för miljömålen och vattendirektivet uppfylls.

This final year project is made for Peab Jönköping and its target group is the construction industry. The main focus is the use of unutilized building material in the most economical and environmental-friendly way. Unutilized building material is here defined as material purchased for a construction project that for different reasons not has been used. The most important thing to find out was how much building material considered as being waste is actually useable material, and how much less it costs to use that building material instead of throwing it away.

When this information was gathered a proposal on how to efficiently use the unutilized building material instead of wasting it was designed. Costs and incomes were investigated and the proposal suggested a storage area where Peab can store their unused building material. The costs for the storage area was however relatively high, large savings are therefore needed. These savings are very difficult or actually almost impossible to calculate because it is very difficult to know how much material that really is usable of the total waste. The savings can be estimated, however with low reliability. Hence, the proposal seems very expensive since the savings are not being able to cover the costs. If the incomes were known from the beginning it would be easier to properly design a proposal. Another way is to test the proposal at a smaller range first to better be able to calculate the savings. The decrease of environmental influence and other impacts from the proposal are hard to show with figures and it is difficult to estimate how much the storage area will cost. Based on this, Peab are therefore presently recommended not to take this risk.

With this knowledge at hand an alternative proposal was designed. This proposal suggested a development of Peab’s already existing storage area utilizing the same resources as today. If this is properly realized, the environmental influence will be reduced and Peab Jönköping’s economy will be improved.

SummaryRock Bolts, improved design and possibilitiesMaster thesis NTNU 2012Student : Capucine Thomas-LepineSupervisor : Leif LiaKey words : rock foundation, small concrete dam, rock mass classification, rock joints, shear strength of rock discontinuities, fully grouted passive rock bolts designMasters Thesis : “Rock bolts, improved design and possibilities” is a continuation from the Masters Thesis NTNU 2011 “Rock bolts in dams, expected capacity” by Lars Kristian Neby. Internationally, dam engineering focuses mainly on pre-stressed anchors in rehabilitation and improvement of stability of large dams, which is undergoing constant research in North America. Passive rock bolts are used in small concrete dam foundations to ensure sufficient stability against overturning moment from ice loads. This concerns the majority of dams in Norway, over 98% of whose electricity comes from hydropower developed over the last 100 years and still developing. Design is ruled by regulation from NVE (Norwegian water resources and energy directorate) published first in the 1980s, and regularly revised until the retroactive “Retningslinjer for betongdammer” in 2005. This design method for passive rock bolts is conservative with regards to rock capacity, as it is worldwide. The model, developed in the early age of rock bolt development in 1977 by Littlejohn and Bruce, considers the rock resistance as equivalent to the weight of the cone of rock around the bolt. Rock engineering has improved since, often with regards to underground engineering, which is not necessarily transposable to dam engineering. The inherent uncertainty in rock mass characterization slowed development of new design method for passive rock bolts. This is however of great interest in the Norwegian hydropower industry, and for applications to other civil engineering structural foundations. This thesis is meant to develop knowledge of qualitative and quantitative rock mechanisms in passive rock bolts in order to improve their design.The work is composed of three parts, as follows :A study on rock mass capacity and mechanisms in dam foundations, comes first. An empirical and quantitative estimation of rock mass strength with regards to recognized classification Q, RMR or GSI is proposed, based on Wyllie (1992) and results from Lars K. Neby. Full scale tests are then performed to the assess validity of empirical relationships developed in the first part between rock mass quality and rock bolt capacity (maximal tension load in pull out tests). 50 steel bolts with diameter 25mm and mortar grouted length 0.4m were pulled out with logging of strength and deformation in a rock quarry presenting various degrees of rock quality (RMR 40 to 80), representative of expected conditions for dam foundations. Rock quality was assessed for each bolt by laboratory testing (intact material properties) and rock mass characterization on site supplemented by core drilling or video inside hammer drilled holes. This program of tests was an improvement on the protocol developed and performed by Lars K. Neby on 18 bolts, whose results give the first relevant clues on parameters such as limit range of quality of rock (RMR>40), length of bolt (0.4m), maximal capacity (more than 20 tons, when conservative calculations assessed 0.2 tons). The results of testing confirm the relationships developed in a more statistical approach.Conclusions from these two parts lead to a proposition for a new design model, with a higher resistance contribution from the rock. The three modes of failure (rock, steel, grouting) are considered for ensuring resistance of a maximal stress of 180MPa (to avoid important deformations in the structure). Factors of safety and the range of validity in the rock mass condition for the proposed design are also considered. The thesis concludes with propositions for further works in order to :- Further extend the domain of validity of the proposed design.- Review methods of control of installed passive rock bolts.- Document and improve knowledge of load transfer mechanisms in passive rock bolts in dams.

Bakgrunnen for oppgaven er et ønske om å redusere lekkasjetapet på vannledningsnettet i Narvik by. Reduksjon av lekkasjetapet kan gjøres ved utskiftning/rehabilitering av ledninger, lokalisering og reparasjon av lekkasjer og trykkreduksjon.Målet med prosjektet er å gi et grunnlag for videre arbeid med reduksjon av lekkasjer, ved hjelp av fin-lokalisering, trykkreduksjon og generell planlegging av hvilke ledningsstrekk som skal saneres i de kommende år.I rapporten gjennomgås vannbalanse for lekkasjesonene på ledningsnettet i Narvik, lekkasjetap med ulike indikatorer presenteres og lekkasjesonene rangeres. Det utredes muligheter for reduksjon av lekkasjetapet ved å redusere trykket der det er praktisk gjennomførbart. Videre sammenlignes lekkasjetapet i Narvik med andre kommuner og forslag til organisering av lekkasjesøk fremstilles.Utarbeidelsen av vannbalansen er gjort på grunnlag av foreliggende data om målt forbruk på kommunalt ledningsnett, innrapporterte målerverdier fra større abonnenter og folkeregisterdata. Det er i enkelte tilfeller manglende data fra målere på ledningsnettet som har måttet blitt erstattet av erfaringsdata som gir visse muligheter for feil. Resultatene viser et totalt vanntap på ca. 55 % for Narvik. Etter sonebalanse er satt opp og lekkasjesonene rangert er sone 7, 12, 10 og 4 rangert som verst. Disse tre sonene står for ca. halvparten av det totale lekkasjetapet. Resultatene fra simuleringene ved en trykkreduksjon i sone 12 gir en lekkasjereduksjon på ca. 13 % i denne sonen. Ut fra erfaringer fra andre kommuner og størrelsen på forsyningsområdet i Narvik anbefales det å benytte ca. et halvt årsverk til lekkasjelytting.

EU har planer for en storstilt utbygging av uregulerbar kraft, og etterspør regulerbar kraft som kan balansere forskjellen mellom kraftforbruk og kraftproduksjon. Norge har et fleksibelt vannkraftsystem, og kan bli en leverandør av balansekraft ved å bygge ut store pumpekraftverk. Urevatn og Vatndalsvatn i Setesdalen i Sør- Norge har potensiale for utbygging av pumpekraftverk. Det er særlig vannmagasinenes store vannvolum, korte innbyrdes avstand og høydeforskjellen mellom dem som gjør de interessante for en pumpekraftutbygging. Formålet med denne oppgaven er å skissere en mulig utforming av et pumpekraftverk mellom Urevatn og Vatndalsvatn. Hovedfokuset i oppgaven er tunnelsystemet og at pumpekraftverket som helhet skal representere kombinasjonen av optimal økonomi og gode tekniske løsninger. Det er gjort en rekke tekniske og markedsmessige vurderinger for å kunne optimalisere de nødvendige elementene av pumpekraftverket. Den installerte effekten er dimensjonert ved å analysere variasjonen i dansk vindkraftproduksjon over en 10- års periode. Den optimale installerte effekten er beregnet til å være 1600 MW slik at kraftverket får en pumpeevne på 549 m3/s. Ved design av vannveien er det i hovedsak benyttet beregningsmetoder av overslagsmessig karakter. Vannveien er 2630 meter lang og er designet med skrå tilløpstunnel og horisontal avløpstunnel. Det optimale tunneltverrsnittet er funnet til å være 360 m2. Aggregatet må dykkes 44 meter i forhold til undervannet for å unngå kavitasjon. De totale kostnadene for bygging av det designede pumpekraftverket er beregnet til å være 3762 MNOK. På bakgrunn av enkle kriterier for stabilitet av det dynamiske systemet, er det funnet av det er behov for et svingesystem. Et luftputekammer er derfor valgt for å bedre stabiliteten. Likevel er det konkludert med at det må gjøres frekvensanalyser av det dynamiske systemet for å kunne avgjøre behovet for et svingesystem. Det er konkludert med at et pumpekraftverk mellom Urevatn og Vatndalsvatn er meget godt egnet for å kunne levere balansekraft til Europa, der store mengder effekt kan bygges ut til en relativt lav kostnad.

Barn ska enligt FN:s barnkonvention ha rätt att bilda egna åsikter och fritt uttrycka dem i alla frågor som rör barnet, och dessa åsikter ska tas på allvar. Förståelsen av vad det innebär att ha ett barnperspektiv har ändrats på senare år och differentierats i två betydelser. Barnperspektiv syftar till att ta hänsyn till barns villkor och verka för barnens bästa och barns perspektiv innebär att barns åsikter och synsätt tas på allvar i planeringen. Flera studier har tidigare undersökt barns deltagande i olika planeringsprojekt och visat att barnen ofta endast är med på bild i projekt utan att ha något egentligt inflytande. I min uppsats undersöker jag ett dagsfärskt projekt för att se vilket sorts barnperspektiv som är mest framträdande. Då barnperspektivet går hand i hand med deltagande har jag arbetat fram ett mätverktyg utifrån tre olika delaktighetsstegar. Mätverktyget som jag döpt till Lunnergard’s Ladder of Participation har applicerats på min empiri för att kunna undersöka vilken nivå som projektet når upp till. Då barnperspektivet dels handlar om att få med barn, dels om att ta tillvara barns idéer så diskuteras svårigheten att åstadkomma detta. Här används egna intervjuer med barn som varit delaktiga i projektet. Resultatet av min fallstudie visar att projektet har en genuin touch men att det inte når upp till delaktighetsnivån där barnen lämnar egna åsikter. Studien visar således att den första betydelsen av barnperspektivet varit det mest framträdande.

BARA BOSTÄDER Placerat mellan Bollmora flerbostadshus och den gamla landsvägen breder Tyresö gymnasium ut sig. Vår ingång blir att riva skolan, materialet ’kremeras’ till tegelkross och sprids i en röd löparbana längs den befintliga landsvägen, att tillåtas glömma för att senare minnas. Gymnasiet förstås som en del av det befintliga landskapet, det ändrar bara form och byter plats. Vad händer när man släcker ett lager i AutoCad? Det närvarar i sin frånvaro. Djup genom lager. Gestaltat i platsmodell- höjdkurvor, vägar och fält, blir det tydligt att de separerade lagrerna inte går att särskilja. Konstruktionen är närvarande i såväl landskap som byggd miljö. Error- går det att separera det byggda från det byggda? Samspel och motsättning- relation och konflikt eller inget av dera alt båda samtidigt. Projektet berör teman som samarbete, representation och (klurar på saken…) Vad blir det tredje? Teman ---> Det platsspecifika, idéen om det konstruerade. Berättelse och historia.
HOUSING TYRESÖ   Between Bollmora social housing complex and the old highroad one find Tyresö gymnasium. Our starting point is to demolish the school, “cremate” its material in to brick-ash and spread it as a red running track along the existing highroad, permission to forget in order to remember. The gymnasium is understood as part of the existing landscape, it only changes form and place.   What happens if you turn off a layer in AutoCad? Presence through absence. Depth through layers. Represented in site model- terrain, roads and fields, it becomes clear that the separated layers cannot be distinguished from one another.  The constructed nature is present, in the landscape as well as the built environment.   Default- is it possible to separate the built from the built?   Interplay and opposition, relation and conflict or neither one, alternative both at once. The project touches upon themes such as collaboration, representation and (thinking about it…) what will the third become?   Themes –> The site-specific, the idea of the natural and the idea of the constructed. History and fiction.

Between 1965 and 1975 a major housing project was carried out in Sweden to resolve a major housing crisis, the so-called one million housing program (Swedish: miljonprogrammet). To raise the standards and create a more attractive housing in these areas is currently a very relevant topic in Sweden.Evidence-based design is the process of basing decisions of the built environment on credible research and studies to achieve the best possible outcome. This method is primarily used in the healthcare sector to improve quality of care and reduce costs by creating healthy environments.The possibility of refurbish apartment buildings from miljonprogrammet using evidence-based design has been studied by means of an extensive literature review and a closer examination of the residential area, Husby in Stockholm, which has been chosen to represent the miljonprogrammet in its entirety. Furthermore, the evidence-based research has been limited to seven fields; nature, noise, color, wayfinding, safe environment, daylight and thermal comfort which has been assessed to be applicable on housing. In order to obtain a comprehensive overview of the different fields, four different subjects were chosen to investigate further within each field; research and studies, laws and regulations, constructional aspect and Husby. The analysis has shown that the seven fields to varying degrees can be applicable to miljonprogrammet. The thesis concludes that an evidence-based method can be used for refurbishment of miljonprogrammet. Some of the fields investigated in the thesis may need further development, in particular; nature, color and wayfinding. Some of the benefits of the evidence-based design process may be to give architects an instrument to justify their design decisions which were earlier based on experience and intuition rather than credible research.

Denna rapport är resultatet av ett examensarbete som utförts isamarbete med byggföretaget K360 i Uppsala. De arbetar medkakling av badrum i renovering och nybyggnation. En fallstudiehar besvarat forskningsfrågan “Hur kan byggföretag i Sverigegenom materialval och arbetssätt i samband med kakling avbadrum, minska sina koldioxidutsläpp och sin användning avfarliga ämnen?”. Materialen avser avjämningsmassa, fästmassa ochkakel. Litteraturstudierna bygger på rapporter och skrifter frånstatliga institutioner, kommuner, företag och tidningsartiklar. Dettycks saknas forskning om avjämning och fästmassa. Litteraturenberör klimatneutral betong, farliga ämnen, avfallshantering ochföretagskultur och visar följande. Cementen i betong ger högakoldioxidutsläpp. I klimatneutral betong har delar av cementenbytts ut mot bl.a. flygaska. Den gör att betongen eller avjämningentorkar långsamt. Cementindustrin forskar på metoder för attminska sina koldioxidutsläpp. En annan studie bygger på en teoriatt normaltorkande avjämning möjliggör klimatneutraltbetongbjälklag då den fungerar som fukt- och alkalispärr. Denempiriska studien beräknas färdig 2021. Farliga ämnen skaminskas och mycket farliga ämnen ska fasas ut. Dessa ärcancerframkallande, hormonstörande, svårnedbrytbara, kraftigtallergiframkallande och förändrande av arvsmassa ellerfortplantning. Försiktighetsprincipen bör tillämpas då det saknasforskning om många ämnens miljöpåverkan i kombination medandra. I cementbaserade fästmassor och avjämningsmassor kan detfinnas plasttillsatser som medför giftiga biocider. Det finnsnaturliga alternativ. Avfall bör i första hand minimeras, sedanåteranvändas, materialåtervinnas, energiutvinnas och sistdeponeras. I K360s miljöpolicy står att de värnar ommedarbetarnas delaktighet. Litteraturen stödjer delaktighet ochyrkesstolthet som drivkraft till ett företags kvalitetsutveckling därmiljö är en del. Beslut ska baseras på fakta som kräverkommunikation men K360 saknar idag forum för miljö- ochklimatfrågor. Sju kvalitativa intervjuer har genomförts medplattsättare och projektledare. Alla intervjuade anser att miljö- ochklimatfrågor är viktigt. Samtliga plattsättare strävar efter attminska spillet genom planering och beräkning av materialåtgång.Detta blir lättare med mer erfarenhet. För att effektivt kunnaanvända kakelplattorna krävs tid för planering och logiskttänkande. Tidsbrist, standarden för att kapa kakelplattor, mått ochutformning av badrummen utgör hinder för att förebygga spill.Möjligheterna för detsamma är att i projekteringsstadiet anpassatidsplan, badrummets mått och kakel. Allt material återvinns närmöjlighet ges. Beställarens krav och pris styr materialvalet. Andrafaktorer är låg vikt och att det fungerar med befintliga material.Plattsättare och projektledare uttrycker tilltro till att materialet ärkontrollerat för farliga ämnen. Överlag saknar de kunskap ommaterialens innehåll och möjligheten att påverka materialvaletupplevs vara litet. En produktjämförelse jämför fästmassornaCentro FK# 1000 som K360 använder mycket och Haga 325 Bio-Platten- und Fliesenkleber. Produkterna är likvärdiga ochcementbaserade. Centros innehåller plasttillsatser medan Hagasbara naturliga tillsatser. Diskussionen tar upp om ett riktatlitteratursökande kan ha lett till att källor missats och att källorfrån företag kan vara vinklat. Hänvisningar från kommunen ochoberoende källor stärker informationen. Vidare diskuteras omtilliten hos informanterna till materialkontrollerna är frånsägandeav ansvar men flera uttalanden pekar på starkt ansvarskännande.Slutsatsen från produktjämförelsen är att ett byte från Centro tillHaga skulle minska potentiellt farliga ämnen. Andra slutsatsersom dras är att det saknas klimatneutral avjämningsmassa påmarknaden men det kan komma att visa sig att normaltorkandeavjämning är att föredra. Företaget saknar idag forum för internkommunikation om miljöfrågor vilket gör att information fastnarhos enskilda individer. Rapporten rekommenderar K360 att avsättaresurser för att uppdatera sig om materialinnehåll ochmiljöutveckling, skapa forum och vägar för intern kunskaps- ocherfarenhetsöverföring, sprida information om material ocharbetssätt till beställare och producenter av material, fortsätta medcementbaserad avjämning och byta mot klimatneutral cement iframtiden.

Införandet av byggnadsstadgan 1874 medförde ett förbud mot byggande av flerbostadshus i trä om högre än två våningar på grund av omfattande bränder. Detta hämmande utvecklingen av trä då de större företagen byggde flervåningshus högre än två våningar vilket ledde till byggande av annat material än trä. I dagsläget är byggnadsmaterialet betong det dominerande materialet inom byggbranschen, speciellt inom byggandet av flerbostadshus. De senaste 15 åren har andelen byggda flerbostadshus med en stomme av betong varierat mellan 80 och 91 procent. Byggnad- och fastighetsbranschen står idag för cirka 21 % av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser, en totalsiffra på cirka 21 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Under de senaste åren har både företag och privatpersoner i både Sverige och länder runt om i världen fått upp ögonen för de miljöproblem som världen står inför och har blivit mer miljömedvetna och letar oavbrutet efter lösningar på hur samhället kan minska koldioxidutsläppen. Resultaten i detta examensarbete för de tillhandahållna projekten som detta arbete utgått från är att byggnaden konstruerad i korslimmat trä är det material som är att föredra ur ett miljö- och kostnadsperspektiv. Dock har detta arbete enbart avhandlat bärande inner- och ytterväggar samt bjälklag.
With the introduction of the 1874 building code, a prohibation against multi-storey apartment buildings built in wood was implemented, mainly because of the widespread fires throughout the years. Since most of the bigger companies built their apartment complexes in levels higher than two, it meant they had to build in construction material other than wood - thus hampering woods’ development in the field of construction. As of today, concrete is still the dominating material within construction industry, especielly when it comes to building apartment complexes. Theamount of partment buildings built with its framework consisting mostly of concrete has varied between 80 to 91 percent the past 15 years. The building industry and real estate industry represent approximately 21 % of Swedens greenhouse gas emissions, a total figure of about 21-million-ton carbon dioxide equivalents. In recent years, people and companies in Sweden and countries around the globe have become more aware of the environmental issues and its consequences that we’ll soon face and are therefore working on finding solutions on how society can reduce carbon dioxide emissions. The results presented in this thesis, which represents the projects that were provided, shows that the building built with its framing in CLT is the more sustainable material from an environmental perspective and more profitable economically. It should however be mentioned that calculations were only done for the load-bearing inner and outer walls and the floor joist.

Rosengård was built in the 1960s and 1970s as part of the million program, in which one million new homes were built in ten years. But since then there have been no major changes besides minor cosmetic changes. These efforts have not been sufficient enough and have not given any significant improvement of the area and the problems remain until today. Malmö is today very a divided city, a segregated city, and integrating the eastern and western parts of the city is an important issue for the municipality government in Malmö. Today's urban form of Rosengård has major shortcomings and makes it more difficult for the inhabitants of the area to integrate into the city of Malmö. In the land use plan for Malmö city, Rosengård is pointed out as a prioritized area with a strong focus on urban development. The focus is on turning Amiralsgatan into an urban high street with a rich range of shops and life and movement on the sidewalks. An analysis of Rosengård is made from a perspective of density and mixed-use development. Based on the compact urban model, a development proposal has been constructed in which will be a vision for the future development of the area. The theoretical starting point "The Compact City" is a planning strategy that emphasizes the dense city, which guarantees good accessibility with integrated public transport. The compact city allows for a more pedestrian and bicycle friendly city and less car use. The mixed-use development is also a central pillar in the compact city and leads to better access to commercial and service. The goal is to achieve a denser urban form by applying the driving factors that characterize the compact urban model. The new Rosengård will be a continuation of Malmö's inner city and Amiralsgatan is the main central axis, which will undergo a major overhaul. The street's width is reduced from 120 meters to 40 meters and a new tram line goes in the center of the street. The shopping mall of today’s Rosengård center is being demolished in favor of a dense grid plan that is more walking and cycling oriented. Emilstorp industrial area is transformed into a new neighborhood with a new central park, housing and commercial areas.

Temporary building permits for housing purposes has recently received attention thanks to an addition to the Planning and Building Act (9 chap. 33a§). This addition should make it easier to receive temporary building permits for housing, even if the need is not deemed to be temporary. This is done with the hope that temporary housing can help reducing the housing shortage in Sweden. However, there are a number of challenges to be aware of when developing temporary housing, as housing should be adequate, affordable, and socially sustainable.  This study explores the usage of temporary building permits for housing in Stockholm. The situation was explored through archive search that resulted in descriptive statistics, and an exploration of five cases. These cases were evaluated based on social sustainability factors that could be related to the built environment and the development process. The time frames of the cases were put in relation to how the notion of temporary is used within the post-disaster context and in temporary urbanism. That resulted in a framework for categorizing interventions in the built environment based on their time frames, which can be useful for exploring the temporal aspects of the built environment and how the notion of temporary can be understood.  This study shows that temporary housing in Stockholm is mostly targeted at specific groups in society, and that it is developed with an adequate standard, but the possible effect that the temporary aspect could have on the residents is not problematized and the small number of projects means that it will not contribute to reducing the housing shortage in Stockholm. The conclusion of this study is that temporary housing can be socially sustainable (when only considering physical factors), but it does not contribute to an increase in social sustainability on a larger societal scale.
Tidsbegränsade bygglov för bostäder har fått uppmärksamhet de senaste åren på grund av ett tillägg till Plan- och bygglagen (9 kap. 33a§). Målet med detta tillägg är att det ska bli enklare att få tidsbegränsat bygglov för bostäder, även om behovet av bostäderna bedöms vara längre än tiden för bygglovet. Förhoppningen är att dessa temporära bostäder ska bidra till att minska bostadsbristen i Sverige. Det är dock viktigt att vara uppmärksam på att det finns utmaningar som behöver beaktas i projekt för temporära bostäder, då de bör vara lämpliga bostäder, tillgängliga till ett överkomligt pris, och socialt hållbara. I denna studie utforskas användningen av tidsbegränsade bygglov för bostäder i Stockholm. Situationen undersöktes med hjälp av arkivsökningar som resulterade i beskrivande statistik, samt en studie av fem fall där tidsbegränsade bygglov använts för bostäder. Dessa utvärderades utifrån ett antal faktorer för social hållbarhet som kan relateras till den byggda miljön och processer som rör denna. Tidsramarna för fallen sattes i relation till hur begreppet temporärt används inom postdisaster forskning och temporär urbanism för att undersöka temporala aspekter av den byggda miljön, samt hur begreppet temporär kan förstås och definieras. Detta resulterade i ett ramverk för att kategorisera händelser i den byggda miljön baserat på dess tidsramar.  Resultatet av studien visar att temporära bostäder i Stockholm utvecklas med en adekvat standard, men de effekter som den temporära aspekten skulle kunna ha på de boende problematiseras inte i debatten.  Temporära bostäder riktas oftast till specifika grupper i samhället och det utvecklas såpass få temporära bostäder att de inte kan sägas bidra till att minska bostadsbristen i Stockholm. Sammanfattningsvis så kan temporära bostäder vara socialt hållbara (om hänsyn bara tas till fysiska faktorer), men det bidrar inte till en socialt hållbar utveckling.

Mitt mål är att göra stadsrummet inbjudande för fler än bara människor och stärka ekosystemet där fjärilar är en viktig del, både som pollinerare och föda för andra arter. Jag har valt att hjälpa just fjärilar då deras antal under de senaste åren har halverats och är i starkt behov av stöttning.  Med design som verktyg kommer jag att introducera de värdväxter som fjärilen är beroende av för att överleva. För att skapa en så stor förändring som möjligt använder jag mig av ett objekt som redan har en stark närvaro i stadslandskapet nämligen lyktstolpen.   Jag har designat en växtbädd som är anpassad efter lyktstolpen och i den finns det möjlighet att plantera upp till 24 st växter. Tack vare lyktstolparnas strategisk placering kan man med hjälp av min design koppla ihop stadens grönområden och introducera växtlighet där det i dagsläget inte finns någon. Hade inte du velat bo i en stad med massa växter och vackra fjärilar?