Dissertations / Theses on the topic 'Bygglovsprocess och Gävle kommun'

Nybyggnadskartan är en del i bygglovsansökan och visar hur en fastighet är bebyggd, får bebyggas och visar detaljplanens bestämmelser för den berörda fastigheten. I Gävle kommun har nybyggnadskartans process varit en "het potatis" under en tid då många har varit missnöjda med processen. Cheferna på lantmäteri- och bygglovsavdelningarna ville då förnya processen kring nybyggnadskartan. Syftet med examensarbetet var att hos Gävle kommun belysa problem med nybyggnadskartan och processen kring den. Medarbetare på berörda avdelningar intervjuades och Uppsala och Västerås kommuner besöktes för att få se hur de arbetade med nybyggnadskartan. Från en lokal arkitektfirma inhämtades idéer och förslag till en bättre process för nybyggnadskartan. Under examensarbetet upptäcktes bland annat att felaktig information till byggherren på Gävle kommuns hemsida och nybyggnadskartan bidrar till att nybyggnadskartan framställs senare i processen än vad den ursprungliga betydelsen/idén är. Undersökningen visar även att Gävle kommun inte höjdmäter fastigheten inför en nybyggnadskarta som enligt berörda är viktigt. Efter intervjuer i Uppsala och Västerås kommuner sammanställdes informationen och den visar bl.a. att de båda kommunerna inventerar och höjdmäter fastigheten inför framställningen av nybyggnadskartan. Höjdinformationen för en fastighet är viktig vid projektering. I Uppsala kommun ansöks det alltid om en nybyggnadskarta innan bygglov söks, vilket inte sker i Gävle kommun då bygglov och nybyggnadskarta söks samtidigt. Slutsatsen blir att Gävle kommun måste ändra sin process till att nybyggnadskartan beställs före bygglovsansökan och att situationsplanen som skickas in av byggherren grundas på nybyggnadskarta. Fastigheterna måste även inventeras och höjdmätas inför varje nybyggnadskarta.

Bygglovsprocessen kan vara omfattande och ses som en jobbig process för privatpersoner som inte är insatta inom ämnet. Bygglovsprocessen regleras av plan- och bygglagen [PBL]. En fallstudie har utförts inom Gävle kommun för att ta reda på om bygglovsprocessen kan förenklas för privatpersoner. För att få en överblick över vad som krävs för att ansöka om bygglov har Gävles bygglovsprocess samt lagar och förordningar granskats. Studien grundar sig delvis på en intervju med Gävle kommun som utfördes muntligt, och delvis på en enkätundersökning som skickades till privatpersoner för att ta reda på vilka steg i bygglovsprocessen som de fann svåra att utföra. Enkäten skickades ut via webben till 341 privatpersoner som ansökte om bygglov år 2013. 125 personer deltog, vilket gav en svarsfrekvens på 36,7 %. Resultaten från studien har fram lett till förslag på förbättringsåtgärder. Det finns bland annat ett intresse från de som har ansökt om bygglov att kommunen ska utveckla tydligare broschyrer. Broschyrerna ska beskriva vilka handlingar som krävs för att ansöka om bygglov samt hur dessa ska utformas. De sökande önskar även se en förändring på hur en bygglovsansökan lämnas in. Idag lämnas ansökan in skriftligen men intresset för att lämna in den via en E-tjänst eller E-post finns. Resultatet från enkäten visade också att Gävle kommuns hemsida bör uppdateras så att den blir mer beskrivande och lättillgänglig när det gäller vad som krävs för att ansöka om bygglov. Utöver detta finns det två större propositioner från regeringen som vill ändra i plan- och bygglagen så att bygglovsprocessen blir enklare och effektivare samt utöka möjligheten att kunna göra mindre byggåtgärder utan att behöva ansöka om bygglov.
The building permit process can be extensive and seen as a difficult process for private individuals who are not familiar with the subject. The building permit process is regulated by the Swedish planning and building act. A case study has been carried out in Gävle municipality to find out if the building permit process can be simplified for individuals. To get an overview of what is required to apply for building permits has Gävle's building permit process, laws and regulations been reviewed. The study is partially based on interviews with Gävle Municipality which was done orally and partially on a survey which was sent to individuals in order to find out which steps they found difficult.The survey were sent online to 341 private individuals who applied for building permits in 2013. 125 people participated, which gave a response rate of 36.7%. The result of the study has led to suggestions for improvement. These include interest from those who applied for building permits that the municipality develops brochures. The brochures should describe which documents are needed to apply for building permits as well as how it should be designed. The applicants would also like to see a change in how a building permit is submitted. Today it is submitted by hand but there is an interest to submitting it via an E-service or by E-mail. Results from the survey also showed that Gävle website should be updated so that it becomes more easily descriptive and available regarding what is needed to apply for a building permit. In addition to this, there are two larger propositions from the Swedish government that would change the Swedish planning and building act so that the building permits process becomes easier and more efficient and to increase the possibility to make smaller building operations without having to apply for building permits.

I denna C-uppsats studeras samverkan mellan biståndshandläggare i Gävle kommun och vårdplanerare i Landstinget Gävleborg. Studien belyser framförallt samverkan vid det möte som hålls på sjukhuset kring de patienter som är utskrivningsklara från slutenvården och som är i behov av fortsatt hjälp och stöd från kommunen och/eller primärvården. Mötesformen benämns Samordnad vårdplanering (SVP) och även om det ibland är fler aktörer involverade vid detta möte, till exempel arbetsterapeuter och primärvårdskoordinatorer, så har vi avgränsat studien till att gälla just dessa två professioner. Fokus ligger således på samverkan och studiens syfte är: att studera samverkan mellan biståndshandläggare och vårdplanerare i det gemensamma arbetet kring kunden/patienten.

Studien är kvalitativ till sin karaktär och kan ses som både deskriptiv och komparativ. Tre fokusgruppintervjuer har utförts för att få kunskap om de båda professionernas uppfattningar och åsikter. Studien har sedan sammanställts med arbetsförfarande i enlighet med en hermeneutisk tolkningsansats.

I studien framkommer det att båda professionerna är positiva till den samverkan som skall ske och de anser att den samverkan man har idag fungerar tillfredsställande. I sammanställningen av respektive professions uppfattningar och åsikter framkommer dock flera aspekter som påvisar att det finns oklarheter och olika åsikter om hur samverkan skall fungera vilka också påvisar utvecklingsmöjligheter för den samverkan som skall ske professionerna emellan.

Det råder bostadsbrist i de flesta kommuner och Borås kommun är inget undantag. För att kunna bygga eller riva en byggnad krävs bygglov från kommunen. Handläggningstiden för bygglov varierar från kommun till kommun, det kan också bero på hur de olika delar eller dokument som efterfrågas i ansökan fylls i och skickas in till byggenheten. I dagens Sverige råder det en trend att inom kommunala verksamheter arbeta med rationaliseringsarbete i form av olika förbättringskoncept. Studien syftar till att beskriva hur bygglovsenheten i Borås kommun arbetar med att effektivisera bygglovsprocessen genom att använda Lean och dess verktyg samt Agile och six sigma förbättrings konceptet. En kvalitativ metod genomfördes på studien, fem intervjuer gjordes på personalen från Borås stad som jobbar med bygglovshandläggning. Studien visar att den interna hanteringen av bygglovsansökan sker digitalt. Arbete med Lean har tidigare skett men då pappershanteringen var tidskrävanden eliminerades den när digitaliseringen infördes. Med digitaliseringen besparas inte bara tid, utan det blev mer effektivt att följa processens flöde. Medarbetarna kunde se vart i processen varje ärende är, avlasta av varandra vid behov eller ta enkelt över vid sjukdom. Detta var inte lika lätt då som nu. Högtryck sker vanligtvis två gånger per år men störst under våren. Då digitaliseringen kräver ett viss sätt för medarbetarna att jobba på innebär det att Borås Stad jobbar med omedvetet standardiserat arbetssätt. Det som skulle kunna förbättras är hindret vid väntan på bygglovsnämnden som sker en gång per månad. Utöver detta har en digitaliseringen en positiv effekt således att medarbetarna har tid att hjälpa kunderna med förstudie innan ansökan om bygglov samt med frågor via mail och telefon som i slutänden gynnar flödet. Det finns flera åtgärder som skulle kunna tas för att effektivisera bygglovsprocessen i Borås kommun. Dock är dessa ej absoluta som enskild utan oftast bör kombineras. För att få ett bättre helhetsbild i hur Borås kommuns E-tjänst för hantering av bygglovsprocessen fungerar eller uppfattas av de kunder som använde tjänsten, hade en sådan undersökning varit bra att genomföra.
Currently there is a housing shortage in most Swedish municipalities, this includes the municipality of Borås. To build or demolish a building, building permits must be issued by the municipality. The processing time for building permits varies from one municipality to another. This in essence depends on how the various documents requested in the application are completed and submitted to the building permit management at the municipality. Today in Sweden, there is a trend to operate within the framework of rationalization in order to generate more efficiency and productivity. The study aims to describe how the building permit unit in Borås municipality works to streamline the building permit process by using Lean, Agile and the six sigma improvement concept. This study is based on qualitative methodology, in which five interviews were conducted with the municipal staff from Borås City who process and issue building permits. This study shows that the internal management of the building permit application was being processed digitally. The framework that was previously based on Lean was replaced by digitalization in order to speed up the process in a timely manner. Digitalization not only save time, it also resulted in greater efficiency and productivity. The municipality employees were also able to track the cases much easily, and even manage each others cases if a colleague was absent from work due to an emergency or illness. The implementation of digitalization has definitely improved the quality of work and shortened the time needed to complete the applications, as opposed to the delays in the past. The load of work tends to increase significantly twice a year, but more specifically during spring, as people tend to capitalize on the weather to carry out constructions. Due to digitalization Borås City works on the bases of standardized working methods. The main obstacle that could be improved is the waiting period required to receive a building permit by the city's building permit committee, which usually occurs once a month. Additionally, digitalization provides employees with more time to deal with other residents concerns or requests via mail and telephone.

I dagsläget råder det en stor bostadsbrist i Sverige eftersom bostadsbeståndet inte räcker för att tillfredsställa efterfrågan. För att lösa problemet måste det byggas fler bostäder. Bara under första halvåret 2016 byggdes ca 21 000 nya bostäder och ytterligare ca 28 000 bostäder har påbörjats. Innan byggherrarna kan starta konstruktionen av nya bostäder måste det finnas lämplig mark att bygga på. Stor del av den mark som är lämplig för bostadsändamål ägs av kommunerna, vilket gör att byggherrarna ofta är beroende av kommunal mark. Samtliga 289 kommuner som svarat på frågan i 2016 års bostadsmarknadsenkät, om de äger lämplig mark för bostadsbyggande svarade ”Ja”. Frågeställningarna som behandlas i detta arbete är: A. Hur prissätter kommunerna mark för byggande av flerbostadshus? B. Hur påverkar kvalitetskrav (t.ex. miljö- gestaltnings- och hållbarhetskrav) markpriset och hur kontrolleras dessa krav av kommunen? C. Hur skiljer sig markpriset mellan anbud- och fastprisanvisning? För att få svar på dessa frågeställningar har tre olika metoder använts.Den första metoden var att granska kommunernas markanvisningspolicy som de ska ha enligt Lag om riktlinjer för kommunala markanvisningar. Det utfördes också en granskning av markanvisningar där några skett via anbud på pris och några som skett via fastpris för att avgöra om det finns en skillnad i markpriserna. Till sist utfördes också en intervju med tjänstemän från kommunerna med frågor utifrån de tidigare genomförda granskningarna. Genom de utförda metoderna framkom det svar på frågeställningarna. Båda kommunerna ger mark för byggande av flerbostadshus ett värde i kr/kvm BTA där källare och kalla ytor exkluderas. En skillnad där var att Gävle kommun använder externa värderingsföretag och Stockholm kommun har två interna värderingsenheter.   Detta arbete visade att kommunerna inte har några tydliga metoder för kvalitetsuppföljning. Det framkom under intervjuerna att de flesta krav som ställs vid markanvisningarna är kopplade till bygglovens giltighet.  Granskningen av markanvisningarna visar att 4 av 5 markanvisningar som skett via anbud på pris markanvisats till ett dyrare pris än de andra. Det kan därför vara av intresse att vidare undersöka frågan för att kontrollera om det stämmer överlag.
Sweden is currently suffering from a major shortage of housing because the number of houses can’t satisfy the demand. To solve the problem more houses needs to be built. In the first half of 2016 approximately 21 000 new houses were built and another 28 000 got started. Before the builders can start the construction of the new houses, there need to be suitable land to build on. The municipalities own a large part of the land that is suitable for residential purposes, which means that the builder often are dependant on municipal land. All municipalities who answered the question, in the 2016 housing market survey, if they own suitable land for housing replied “Yes”. There are three main questions that will be answered in this paper: A. How do the municipalities price land for the construciton of apartmentbuildnings? B. How does quality requirements affect the land price and how are theserequirements checked by the municipality? C. How does the land price differ between bid and fixed priced landallocations? To answer these questions a few different methods have been used. The first method was to review the municipal policy for land allocation which they are requeired by law to have. There were also a review done of land allocation agreements, some that were sold by bid and some that were sold with a fixed price. Finally interviews were performed with questions based on the previously done reviews. Through the methods performed, the questions were answered. Both municipalities gives the land a value of SEK/sqm gross area where basements and cold areas are excluded. One difference is that Gävle uses external valuators while Stockholm has two internal units that performs the valuations of the land. This work showed that neither of the municipalies have a clear method of following up on the quality requirements. During the interviews it was explained that most of the requirements were tied to the building permits validity. The review of the land allocation agreements showed that 4 out of 5 land allocations that were made by bid were priced higher then thoose with a fixed price. It may therefore be of interest to further investigate the question.

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är en lag med en rad olika bestämmelser som ger personer med vissa funktionsnedsättningar en lagstadgad rätt att få hjälp i vardagen. En av de viktigaste bestämmelserna i denna lag säger att dessa personer har rätt till en bostad med service i den kommun de bor i. Det är kommunens skyldighet att förse dessa personer med ett LSS-boende och även att betala för det. Många av Sveriges kommuner har dock brist på dessa boenden, vilket betyder att människor som har en lagstadgad rätt att få ett boende tilldelat av kommunen inte får det. Bristen på LSS-boenden visar att byggandet inte har varit tillräckligt, vilket kan tyckas märkligt eftersom kommunerna har stora möjligheter att påverka byggandet både genom sitt planmonopol och ägande av mark. I studien genomförs en undersökning om kommuner med hjälp av exploaterings- och markanvisningsavtal kan öka byggandet av dessa boenden. Avtalen är ett avtal mellan kommunen och en privat aktör som reglerar bebyggelsen på ett bestämt markområde. Genom dessa avtal skulle kommunerna potentiellt kunna stimulera byggande av LSS-boenden och de skulle därmed kunna vara till stor hjälp för kommunerna för att få bukt med bristen. I detta arbete har en undersökning skett av hur kommunerna använder exploaterings- och markanvisningsavtal för att hantera bristen på LSS-boenden och vilka komplikationer som finns för kommunerna när de reglerar in LSS-bostäder dessa avtal. Studien visar att markanvisningsavtal används aktivt för att hantera problemet, men att det finns svårigheter med det. En faktor som försvårar är LOU som kräver att en offentlig upphandling behöver ske om kommunen ska ingå ett avtal med en entreprenör om att hyra eller köpa ett LSS-boende som entreprenören bygger. Kommunen kan därför inte binda sig att hyra eller köpa när ett markanvisningsavtal ingås. För byggarna innebär detta en ökad osäkerhet som kan påverka byggandet. En annan risk som byggarna tar är om det är oklart vilka krav och önskemål kommunerna har på LSS-boenden. Den här osäkerheten kan dock hanteras genom att kommunerna tydliggör sina intentioner, krav och önskemål i program eller riktlinjer. Kraven på avstånd mellan olika LSS-boenden är också något som begränsar möjligheterna att tillgodose behovet av LSS-boenden.

Förtätning är en stadsplanestrategi som fått stort genomslag i Sverige, men som enligt Bunce (2018), Rådberg (2014) och Boverket (2016a, 2016b) kan medföra gentrifiering. Boverket (2016a, 2016b) har uppmanat till hantering av gentrifiering vid förtätning av centrala områden. Hur förhåller sig kommunal planering till gentrifiering som en av förtätningens konsekvenser? Den här kandidatuppsatsen i samhällsplanering vill påbörja ett svar på den frågan. Studien angriper frågan genom en diskursanalytisk fallstudie av plandokument och mötesprotokoll från Gävle kommun. Kommunen studeras därför att förtätning är en huvudstrategi för kommunens bostadsförsörjning i dess översiktsplan från 2017 (Gävle kommun, 2017). Materialet består av utdrag ur planbeskrivningar (Gävle kommun, 2014-2018), översiktsplan för 2030 (Gävle kommun, 2017), riktlinjer för bostadsförsörjning (Gävle kommun, 2013) och mötesprotokoll från kommunala beslutsorgan som hanterat dessa frågor (Gävle kommun 2014-2018). Med en kombination av olika diskursanalytiska verktyg och teorier samt ett kodschema plockas centrala teman och värdeladdningar ut ur textmassan, och gentrifiering (i tre betydelser) och dess synonymer eftersöks. Resultatet visar att ämnet gentrifiering förekommer mycket sparsamt i diskursen, och påvisar dessutom att beskrivningar av sociala konsekvenser domineras av positiva ordalag. Resultatet jämförs med Kurzons (2007) och Huckins (2002) kriterier för tystnad och manipulativ tystnad. Därefter dras slutsatsen att diskursen präglas av tystnad i ämnet gentrifiering, och att denna tystnad kan kvalificera sig som manipulativ. Studien föreslår en kombination av rådande stadsbyggnadsideal, kvantitativ målsättning för bostadsbyggande, och lagställda krav som möjlig förklaring, men påtalar behovet av vidare forskning kring den bredare diskursens innehåll och dess orsaker.
Urban densification has become a prevalent strategy of city planning in Sweden. Urban intensification is also a strategy which, according to Bunce (2018), Rådberg (2014) and the Swedish National Board of Housing, Building and Planning (2016a, 2016b) runs the risk of resulting in gentrification. The Swedish National Board advices that gentrification should be considered when urban densification is implemented in central areas (Boverket, 2016a, 2016b). In what way do Swedish municipalities address the issue in their city planning? This Bachelors Degree essay is an attempt at beginning to answer that question. The study applies discourse analysis and takes the form of a case study of the municipality of Gävle. It focuses on central urban densification for housing purposes, and studies excerpts from planning documents on different geographical scales, combined with protocol from municipal policy meetings. All materials used are within the public domain. The study uses three different definitions of gentrification (Hamnett, 2003; Marcuse, 2015; Boverket 2016a, 2016b). Combining different methods of discourse analysis, the study pinpoints any discussion regarding gentrification or its synonyms, as well as the overall themes and values present within the text. The study finds that gentrification is sparingly mentioned within the material, and in addition notes that social consequences are predominantly described as being positive. The findings are compared to definitions of silence (Huckin, 2002; Kurzon, 2007), and to Huckin’s (2002) criteria for manipulative silence. The study concludes that the absence of gentrification and of negative social impact within the discourse qualifies as silence, and that this silence fits the criteria for manipulative silence. It is speculated that the silence may be caused by a combination of urban planning ideals, pressure to prepare for a large number of dwellings, and demands made by the laws that regulate urban planning. Further study is recommended to broaden the studied discourse and to examine the cause of the silence found in this study.

Efter andra världskriget ställdes Sverige inför en ekonomisk tillväxt och urbanisering vilket startade den tidsperiod som kallas rekordåren. En miljon bostäder byggdes på tio år och kritiserades tidigt för brister i miljön. Miljonprogrammet förde med sig en högre bostandard men kunde inte garantera en stimulerande utemiljö. Centrumanläggningen skulle istället förse invånarna med förnödenheter. Andersberg i Gävle är ett typiskt miljonprogramsområde som är under förnyelse. Syftet med studien är att undersöka om den pågående förnyelsen som bostadsbolaget Gavlegårdarna genomför är ett steg i rätt riktning mot en trivsam miljö eller om utemiljön är i behov av komplettering. Med hjälp av observationer och en inventering av miljön samt en enkätundersökning har det framkommit att grönytor, fler mötesplatser, upprustning och komfortabla detaljer som bänkar och grönska är vad som kan förbättras. Trots att miljonprogrammen förknippas med negativt rykte framkom det i studien att tryggheten är god i området samt att befolkningen generellt trivs. Studien visar även att de negativa egenskaper som miljonprogrammens miljö för med sig även är tillgångar. Det fortsatta arbetet i Andersberg bör succesivt förnyas med mindre komplement i utomhusmiljön, t.ex. med fler bänkar och en inbjudande gestaltning. Miljonprogrammen var en stor satsning, men det framtida arbetet måste ske succesivt med en involvering av invånarna. Inför framtida studier är ett arbete om hur invånare bättre kan involveras i planeringsprocessen ett viktigt komplement.
After the Second World War, Sweden was facing a strong economic growth and urbanization, which led to the time period of time called the record years. One million housing units were built in ten years. Shortcomings in the environments created were strongly criticized. The center facility was instead a facility that would provide residents with necessities. Today, central squares and common areas are in need of renovation to guarantee a stimulating environment. The Andersberg neighborhood in Sweden is typical for the so called Million homes programme and is currently undergoing renovation. The purpose of the study is to investigate whether the ongoing renewal created by the housing company Gavlegårdarna is a step in the right direction and if the outdoor environment in this community needs further development. An observation study of common space, environment, and a survey of residents was performed to investigate the area. The results revealed that common meeting places, such as green space, playground and the local square needs supervision and improved design. Although many of the Million homes programme have bad reputations, the results of this study indicated that perceived safety of residents is good, and overall satisfaction with the environment. Also the study indicates that the negative qualities of these areas can be assets. The Million programs was a big investment, however future environment improvements in Andersberg should take small steps such as adding more benches and improved site design. A study of citizen participation in the planning process in Andersberg would be an important follow-up to this study.

Syftet med denna studie är att skapa kunskap om somatiskt växelboende i Gävle kommun, ur äldre omsorgstagare och anhörigas perspektiv. Undersökningen utgjordes av en kvalitativ studie i form av intervjuer. Sex intervjuer utfördes med tre omsorgstagare och deras maka/make, som använder somatiskt växelboende. Ett hermeneutiskt angreppssätt användes för bearbetningen av vårt empiriska material, vidare kategoriserade vi data genom kodning utifrån analysmetoden grounded theory. De fyra analysteman som kategoriserades fram, Emotioner, Relationer, Bemötande och Livs- och omsorgskvalité, presenteras i resultatdelen med kopplingar till empirin och de teorier som vi ansåg relevanta för studien: SOS- syndromet, Individualiseringsprincipen samt Aktivitets-, Sociala identitets-, Vänskaps-, Roll- och Utbytesteorin, vilka ger en ökad förståelse för äldre omsorgstagare och deras anhöriga som använder somatiskt växelboende. Resultatet visade att alla omsorgstagare upplevde, att orsaken till att de använder sig av växelboende, var att deras partner behövde avlastning och vila. De kände sig trygga och trivdes på växelboendet, samtidigt som de upplevde en nedstämdhet av att vara tvungna att lämna sina hem. De anhöriga upplevde att det var emotionellt påfrestande att ta emot hjälp i form av växelboende, men gav uttryck för en uppnådd livskvalité, genom att ha tillgång till växelboende. Alla informanter delgav att de var mycket nöjda med personalen. Fem av sex deltagare i studien, upplevde att uppföljning från Gävle kommun och omvårdnadsförvaltningen, gällande deras situation som omsorgstagare, kändes obefintlig. Slutsatsen av vår studie är, att växelboende i Gävle kommun, som det bedrivs i dag, upplevs tillfredställande och bra, av både omsorgstagare och deras anhöriga. Tillgången till denna form av avlastning är viktig, för att på detta sätt kunna efterleva den kvarboendeprincip som är vägledande inom svensk äldreomsorg.

Nyckelord: Emotioner, Relationer, Bemötande och Livs- och omsorgskvalité

Trafikmiljön är ett problem vid många skolor i landet. Det beror i många fall på att skolorna inte är planerade och byggda för att så många föräldrar lämnar sina barn vid skolan med bil som idag. Anledningen till att många föräldrar skjutsar sina barn till skolan kan vara flera: att skolvägen upplevs som osäker, att det är för långt till skolan, att föräldrarna lämnar barnen på väg till arbetet eller helt enkelt bekvämlighet.   Syftet med denna studie är att bidra med förståelse till att öka trafiksäkerheten för barn, och att utifrån barnens perspektiv få fram underlag till förbättringar av trafiksäkerheten i en skolas närområde. Målet med studien var att ta fram en checklista som kommuner kan använda i detta arbete. Baserat på en litteraturstudie har ett antal metoder valts med syfte att ge underlag till en checklista. För att verifiera dessa metoder och det underlag de ger till en checklista har en studie utförts på två skolor i Gävle kommun, Brynässkolan och Hagaströms skola.   Resultatet av studien har sammanfattats i en checklista där delar av de använda metoderna som visade sig lämpliga för att arbeta med att förbättra trafiksäkerhet kring skolor ur ett barnperspektiv har listats:   Inventering av fysisk miljö och observationer – inventering av fysisk miljö med en modifierad klassificeringsmodell utformad av SWECO, mätning av trafikflöde och observationer vid barns ankomst till skolan. Barns färd till skolan – enkät till barn om deras färd till skolan. Trafikarbetet vid skolan – fysiska förändringar i samråd, beteendepåverkande åtgärder för såväl vuxna som barn.   Denna studie har påvisat att det finns flera aspekter att ta hänsyn till vid skapandet av en säker trafikmiljö vid ankomst till skolan. Det behövs både beteendepåverkande och fysiska åtgärder för att uppnå bästa resultat. Det arbetet görs bäst när alla (skola, barn, föräldrar och kommun) tillsammans är delaktiga och jobbar mot samma mål; att barnen ska ha en bra och trygg trafikmiljö vid skolan. I arbetet med trafiksäkerhet vid skolor är den framtagna checklistan ett bra stöd för att ta fram rätt underlag och för att säkerställa att barnens perspektiv tas med i analysen.
The traffic environment is a problem at many schools in Sweden. The reason can in many cases be that the schools are not planned and built for the amount of traffic caused by parents who take their children to school by car today. There can be several reasons for parents to bring their children to school by car, such as: the road to the school is considered unsafe; the way to the school is too long for walking; the parents leave their children at the school on their way to work; or simply because it is practical.   The purpose of this study is to contribute to the understanding of increased traffic safety for children, and from a child’s perspective, collect basic data of the traffic environment to be used when working with improvements of the traffic safety around schools. The aim of the study is to produce a checklist which can be used by municipalities in their work. A number of methods have been chosen based on literature studies. These methods were applied to two schools in the municipality of Gävle, Brynässkolan and Hagaströms skola, in order to verify the methods and the basic data that they produce to a check list.   The methods used are:   Stocktaking of physical environment and observations - stocktaking of physical environment with SWECO’S classification model, measuring the flow of traffic and observations at children’s arrival at school. Children’s journey to school - questionnaire to children about their travelling to the school. Traffic work at the school - physical changes in consultation, behavior affecting measures for both adults and children. This study has shown that there were several aspects to take into consideration when creating a safe traffic environment for children arriving to school. To achieve the best result both actions to improve behavior and physical measures are needed. This work is best carried out when all involved (school, children, parents and municipality) cooperate and work towards same objective, the objective that the children shall have a good and safe traffic environment at school. In the work with traffic safety at schools the produced check list is a good tool to get the correct basic data and to make sure that the children’s perspective are included in the analysis.

Sammanfattning

Med det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet som infördes i grundskolan 1995 decentraliserades styrningen av skolan ytterligare ett steg vilket ställde krav på att varje skola lokalt skulle forma betygskriterier för varje ämne. Lokala betygskriterier skall finnas på varje enskild skola för hela skolår 8 samt för höstterminen i skolår 9 eftersom det saknas centrala betygskriterier vid dessa betygstillfällen. Således skall bedömningen av elever utgå från skolans lokala kriterier.

Undersökningens syfte var att studera innehållet i samtliga skolors lokala betygskriterier i Gävle kommun för höstterminen i skolår 9 i ämnet idrott och hälsa. Efter ett bortfall på tre skolor återstod det tretton skolor som utgjorde undersökningens grund. Som metod har främst en kvalitativ innehållsanalys med inslag av en kvantitativ analys använts. Med hjälp av dessa båda innehållsanalyser sökte vi svar på fyra frågor som utkristalliserades från syftet.

Vi fann måttligt med tidigare genomförd forskning som precist tangerade undersökningens fokus (lokala betygskriterier för ämnet idrott och hälsa) men däremot fanns det flera exempel på forskning kring betyg och bedömning i allmänhet. Den tidigare forskningen visar på brister med lokala betygskriterier och dess innehåll. Exempelvis förekommer uppförande- och ordningskriterier samt att vissa grundskolor inte formar lokala betygskriterier. Sådana brister fann vi också frekvent i vår studie. Flertalet grundskolor inom Gävle verkar ha misstolkat uppdraget med de lokala betygskriterierna då delar av kriterierna innehåller detta.

En övergripande slutsats man kan dra av denna studie är att lokala betygskriterier i ämnet idrott och hälsa undergräver en likvärdig och rättvis bedömning vid betygsättning för höstterminen i skolår 9 inom Gävle kommuns grundskolor.

Att minska energianvändningen är intressant för alla företag, främst med syfte att mins-ka kostnaderna, men även för att arbeta aktivt för en bättre miljö. Syftetmed denna stu-die är att bidra till en minskad miljöpåverkan och minskade energikostnader genom att analysera vilka åtgärder som kan minska ångförbrukningen på Berendsen Textilservice AB i Ockelbo. Berendsen tvättar åtvård-, hotell-och restaurangkunder. Varje dag tvät-tas 17 ton och i tvättprocessen användsstora mängder energii form av ånga, totalt för-brukades 4860 MWh under 2014till en kostnad av 2,5 miljoner kronor.Tvättgodsetbestår av sängkläder, handdukar och personalkläder och tvätteriet är i drift 12 timmar om dygnet under 250 dagar om året. I rapporten analyseras olika åtgärdsförslag för att minska energianvändningen i tvätt-processen. Åtgärderna som analyserasär 1.Byte till effektivare tvättrör och torktumlare2.Bättre utnyttjandeav befintlig spillvattenvärmeväxlare3.Kemisk hygienisering4.Effektivare produktionSvanencertifiering,somär ett marknadsföringsverktyg och ett bevis att anläggningen uppfyller kunders miljökrav, används i studien för att analysera företagetsmiljöpåver-kan utifrån energianvändningen. Att byta ut torktumlarna skulle leda till en minskning på 0,6Mkr/år, med en pay-off-tidpå ungefär 4 år, vilket betraktas som en lönsam investering. Denna åtgärd skulle kunna leda till en bättre torkning av tvättgodset, som i sin tur skulle leda till en effektivare produktion.Ett utbyte av tvättrör har en lång pay-off-tid på 15 år, men skulle även kun-na ge en bättre produktivitet.Spillvattenvärmeväxlarensom finns i dagsläget har en kapacitetatt ta emot ytterligare ett flöde på 1,5 l/s, vilket kan spara företaget värme motsvarande en kostnad på 96000 kr per år. Att minska ångförbrukningen genom att byta kemikalier och sänka tvätt-temperaturen till 40°Cskulle bespara företaget 520000 kr om året, men denna åtgärd behöver utredas mer för att kunna implementeras.En ef-fektivare produktion är möjlig för Berendsen i Ockelbo. Om Berendsen fördubblar sin produktion skulle ånga till ett värde av 1,5miljoner kronor kunna utnyttjas . Denna ökning avproduktionen skulle inte minska ånganvändningen i sig,utan denna åtgärd utnyttjar ångan mer effektivtgenom att minska antal kWh/kg tvätt. Den totala besparingspotentialenutifrån åtgärdsförslagen är 1,3 miljoner kronor (exklu-sive produktionseffektivisering). För att uppnå Berendsenslokala mål krävs en minsk-ning avenergianvändningen med 0,06kWh/kg tvätt.Om alla åtgärdsförslag genomförs(exklusive effektivare produktion)resulterar det i en minskning med 0,63kWh/kg tvätt. För att erhållafler poäng i Svanen skulle en kombinationav effektivare produktion och minskad ånganvändningövervägas.Enligt Svanens kriterier och åtgärdsförslagen ger ett utbyte av torktumlarna 2 poäng och en effektivare produktion 2 poäng, vilket bidrar med totalt 4 poäng.Sammanfattningsvis är ett utbyte av torktumlare den mest hållbara åtgärden ur ett ekonomiskt-och miljömässigt perspektiv
The study deals with the disposal of snow inGavle, and with systems for handling the masses of snow. The disposal of snow may fall within the classification of environmentally hazardous activities. One reason for this classification is the snow's ability to accumulate contaminants. The purpose of the study is that based on the high-profileproblem areas at the facilityfor snowprovide a basis for possible areas of improvement for the existing framework for the management of the facility.Since the facilityin this study has been deemed environmentally hazardous activities are a number of requirements that the facility should not constitute a nuisance to humans and the environment. Requirements include procedures for a structured approach to self-regulation. In this case there is an established inspection program to perform thecontrols. The monitoring program has contributed to insecurity in the municipality, when it has not been considered include facilityfor snowsactivity. With the examination of the existing control program has been considered in this study to be the most compatible with facilityfor snow. However, there are procedures in the control program should be reviewed and adjusted or even removed from the program.Therefore, a further investigation on what points in the program can be eliminated.Based on previously conducted water sampling, carried out by authorized consultants, and hasanalyzed the results compiled. There, among other things, revealed shortcomings with sampling designs. They have not been conducted according to the established inspection program and at times has been sampling absent entirely. Despite this, no higher concentrations of pollutants found for the melt water in comparison with the general guidelines. Therefore, routine surface water sampling questioned, it generally needs to be performed according to the prescribed in the control program.New indicators for the analysis of surface water havebeen produced as suggestions for future sampling. They have been implemented by investigating which substances have been found in highest concentration in the compilation of the sampling results, in which the metals copper, zinc and lead are the most abundant. Since these substances, together with suspended substances were found to be most detectable, these substances can be important indicators continue to evaluate. Survey has also been carried out on the basis of guidelines and standard levels for surface water, and it resulted in indicators chromium, nickel, phosphorus, nitrogen and PAHs were added.These substances not examined in the current situation, therefore, there may be a need to perform a comprehensive sampling. It can be implemented to determine which substances may be present in addition to what is already checked during sampling.

Kunskap saknas om sammanboendes separationer och flyttningar och effekterna på efterfrågan på bostäder. I uppsatsen undersöks betydelsen av faktorer som kön, socioekonomisk ställning, vårdnad av barn samt sammanboendets längd haft på flyttningarna. Dessutom undersöks hur separationen har påverkat boendekarriären. Möjligheter att få fram uppgifter om sammanboende och separationer från folkbokföringen är begränsade. Genom tillgång till data för Gävle kommun från registerdatabasen Geosweden har sammanboendes separationer i kommunen ändå kunnat studeras. Totalt har 1 055 personer som separerat efter att ha varit sammanboende som gifta eller sambor analyserats. Genom bland annat logistisk regression har konstaterats att kön och vård av barn påverkar flyttning och bostadsefterfrågan. Däremot är det inte lika tydligt med påverkan från socioekonomisk ställning och längden på sammanboendet. Separationerna har inneburit steg nedåt i boendekarriären speciellt för yngre kvinnor som före separationen bott i ägda bostäder. Många flyttar till hyresrätter i samband med separationen. Det är av stor betydelsen av att det finns tillgång till hyresrätter till överkomliga priser och i varierande storlekar i kommunens olika områden som snabbt kan förmedlas till de som separerar. Att inte kunna genomföra en önskad separation kan innebära stora psykiska påfrestningar för de inblandade inte minst om det finns barn i familjen. Enligt överslagsbedömningar krävs 300 till 400 bostäder för att möta separerandes behov varje år.

Enligt läroplanen för förskolan Lpf 98 ska förskolorna planera naturverksamheter och miljöaktiviteter för barn. Man vill med detta uppnå att barn ska få en positiv syn på naturvårdsfrågor och lära sig naturens kretslopp. Barn ska lära sig aktsamhet och att ha ett bra förhållningssätt till naturen och miljön.

I början av min rapport finns det citat och sammanfattningar från undersökningar, kurslitteratur och artiklar. Jag tar upp naturens betydelse för barnen och vikten av att planera naturverksamhet. Därefter beskriver jag tillvägagångssättet genom observationer av såväl barn som personal. Jag intervjuade också en förskollärare på varje förskola. Avslutningsvis följer resultaten av frågeställningar, observationer, intervjuer och diskussioner.

Denna slutrapport är tillkommen eftersom jag vill undersöka följande:

1. Är det skillnad på arbetssättet hos barnpedagogerna på fyra olika förskolor (två närbelägna till naturen och två centralt i staden)?
2. Har det betydelse för naturverksamheten om förskolan ligger nära naturen eller centralt?
3. Påverkar barnpedagogernas naturintresse verksamheten?
4. Vilka svårigheter föreligger för barnpedagogerna när de ska ut med barnen i naturen?

Mina observationer påvisade/påvisar att barnpedagogernas arbetssätt med naturverksamheter inte bedrivs likartat på dessa fyra förskolor. Barnen är ute mer i naturen på de förskolor som är närbelägna naturen än på de förskolor som är förlagda i centralområdena. Barnpedagogernas naturintresse är en bidragande orsak till att dessa förskollärare väljer att arbeta inom naturområdet med barnen. De svårigheter som uppstår under vintertid är då förskollärarna skall ut i kylan med barnen. Brist på pengar är ett problem för de förskolor som ligger i centrala områden. Det är kostsamt att åka buss med en stor grupp barn till naturliga skogsområden.

Examensarbete på Barn- och ungdomspedagogiska programmet ht 1998.

Under första halvan av 1990-talet pågick den dödligaste konflikten i Europa sedan Andra världskriget. Som en direkt följd av Jugoslaviens upplösning tog Sverige under kort tid emot över 70000 flyktingar från konfliktområdet. I skenet av dagens flyktingströmmar från konfliktdrabbade områden i Mellanöstern rapporterade Arbetsmarknadsdepartementet 2013 om ett lyckat inträde på arbetsmarknaden för denna grupp jugoslaver. I bakgrund till detta är syftet med denna uppsats att genom statistisk analys undersöka sambanden mellan ett högt deltagande på arbetsmarknaden och en minskad grad boendesegregation. Området för studien är begränsat till Gävle kommun. Genom att studera segregationsnivåer i en mellanstor svensk stad ämnas studien samtidigt att bidra till ett fält som saknar bredd inom forskningen. Resultatet analyseras med hjälp av två teorier med bred förankring inom segregationsforskningen – spatial assimilation och place stratification. Teorierna betonar humanekologiska respektive strukturella faktorer bakom bildandet och upprätthållandet av boendesegregation. Spatial assimilationär främst applicerbar på den studerade gruppen jugoslaver genom att de uppvisar en relativt konsekvent trend mot både ökat deltagande på arbetsmarknaden och sjunkande segregationsnivåer på bostadsmarknaden. När resultatet kompletteras med jämförelser med andra befolkningsgrupper framstår istället place stratification som en högst relevant förklaringsmodell till de strukturella mönster som föregående teori misslyckas att förklara.

Purpose: The purpose of this study was to identify perceived shortcomings in the process of building permits in municipality of Enköping from former customers’ perspective. The study also looked at if the content of the legislation made it difficult for the municipality to improve the process. Based on the identified shortcomings of the process a number of concrete improvement suggestions are presented that the municipality can use in future work to reach more satisfied customers and a more efficient process. Methods: To identify the perceived shortcomings a digital survey was sent to former customers in which they were asked about their experience and what could have made it better. Furthermore, an interview was made with the head of the building permits department to get an additional perspective on how the process works and what shortcomings are already known. The interview also helped to get the opinion of the municipality about the content of the legislation and if it makes their work easier or harder. Results: The results of the survey showed that five main areas were experienced as negative or difficult; the time-limit, the application documentation, the interpretation of the legislation, the fees and the ways to contact the department. The suggested improvements regarded an update of the information on the website, an increased efficiency in the channels of communication and a larger accessibility, structured work on consensus in interpretations of legislation and an increase of the digital services. Conclusions: The way to a more effective building permit process is not simple and many different factors can affect a costumer’s experience. By providing easy accessible and easy understandable information as well as digital services for the customers the time-limit of the process decreases. By creating a common interpretation of legislation between co-workers within the department and good ways for the costumer to communicate with the municipality many misunderstandings and a lot of frustration and potential delays can be avoided.

Syftet med studien var att undersöka hur invånare i Gävle kommun ser på kommunen som arbetsgivare med bakgrund till hur kommunen valt att arbeta med employer branding. Syftet var även att se om det fanns några skillnader i uppfattningen beroende på om respondenten har kommunen som arbetsgivare eller inte. Den kvantitativa studien genomfördes med hjälp av enkäter innehållande frågor om arbetsgivarattraktionen där samtliga påståenden är hämtade från mätinstrumentet Employer Attractiveness Scale. Resultatet visade på en signifikant skillnad i uppfattningen av organisationen som attraktiv arbetsgivare, där de respondenter som har kommunen som arbetsgivare generellt har en mer positiv syn än de invånare som inte har kommunen som arbetsgivare.
The purpose of this study was to examine how the citizens of Gävle municipality views the organisation as an employer based on how the municipality has chosen to work with employer branding. The purpose was also to examine whether there was any differences in the experience of employer attractiveness depending on the fact that the participant works for the municipality or not. The study was conducted through a questionnaire survey which contained questions about employer attractiveness and was measured using the Employer Attractiveness scale. The study showed a statistically significant difference in perception of the organisation as an employer, where the participants who works for the municipality had a more positive view compared to the participants who does not work for the municipality.

Historiskt sett har bostadsfastigheter begränsats till den areal som krävs för att fastigheten väsentligen ska få karaktär av en bostadstomt. En ökad efterfrågan på ett attraktivt landsbygdsboende resulterade i ändringar av fastighetsbildningslagen, vilket gjorde det möjligt att bilda stora bostadsfastigheter med kombinerat ändamål, helt i linje med den gällande glesbygdspolitiken. Fortfarande fanns det dock restriktioner mot att tillföra skogsmark till bostadsfastigheter för att skydda det produktiva skogsbruket. Lantmäteriet tog därför fram arbetsrekommendationer för att underlätta möjligheten att tillföra skogsskiften, bland annat för uttag av husbehovsved. Denna studie hade syftet att undersöka hur lagändringen med efterföljande arbetsrekommendationer påverkat bildandet av stora bostadsfastigheter på landsbygden. Varför människor flyttar är en viktig fråga för både forskare inom området och politiker, eftersom regionalpolitik bör anpassas till var människor vill bo och varför de väljer att flytta dit. Tidigare studier har framförallt fokuserat på ekonomiska flyttmotiv, men boendemiljöns och naturens inverkan har belysts alltmer under de senare åren. Den betydelse fastighetens fysiska utformning har för flyttbeslutet är dock mindre utrett. Vi har därför undersökt om och hur dessa fastigheter påverkat bosättningen på landsbygden inom de utvalda kommunerna. Studien bestod dels av en postenkät till de fastighetsägare som innehar dessa stora bostadsfastigheter med ingående skogsskiften, dels semistrukturerade intervjuer med lantmätare som genomfört dessa förrättningar. Sammantaget såg vi att stora bostadsfastigheter med skog och mark var en anledning till den kontraurbanisering som skett eftersom flera av de flyttskäl som angetts varit svåra att uppnå med en annan typ av fastighet. Även om lantmätarnas bedömning skiljde sig när det gällde detaljer så uppfylldes det huvudsakliga syftet att bilda lämpliga och attraktiva bostadsfastigheter utan att det produktiva skogsbruket skadats. Slutsatsen att de fastigheter som bildats upplevs som attraktiva drog vi genom att de som flyttat till dessa fastigheter utnyttjade de möjligheter som fanns med detta boende.
Historically, residential property is limited to the area needed for the property to substantially have the character of a residential plot. An increased demand for an attractive rural housing resulted in changes to property law, which made it possible to form large residential properties with combined purposes, all in line with the existing rural policy. Still, however, there were restrictions to bring forest land to residential plots for the protection of the productive forestry. The Swedish mapping, cadastral and land registration authority (Lantmäteriet) have therefore created working recommendations to facilitate the opportunity to incorporate forest plots, including the collection of firewood for household use. This study had the aim to investigate how the amended legislation, with subsequent work recommendations influenced the formation of large residential properties in rural areas. Why people move is an important issue for both researchers in the field and politicians, as the regional policy should be adapted to where people want to live and why they choose to move there. Previous studies have mainly focused on economic motives, but the living environment and nature’s impact has been increasingly highlighted in recent years. The importance of the property’s physical design for the decision to move, however, is less investigated. We have therefore examined whether and how those properties affected settlement in rural areas within the selected municipalities. The study consisted partly of a postal questionnaire to the property owners who hold these large residential properties with forest parcels included and semi-structured interviews with surveyors who carried out these missions. Overall, we saw that large residential properties with forest and land was a reason for the counter-urbanization that has taken place because many of the migratory reasons given have been difficult to achieve with a different type of property. Although surveyors’ assessment differed in terms of details the main purpose to create appropriate and attractive residential properties without the productive forest damaged was fulfilled. We made the conclusion that the property formed, perceived as attractive by those who moved to these properties because they took advantage of the opportunities available with this accommodation.

I dagens samhälle lider många äldre av ofrivillig ensamhet. Effekterna av den ofrivilliga ensamheten leder till sämre välmående och utveckling av sjukdomar, både psykiskt och fysiskt. Livslängden på människan ökar tillsammans med belastningen på samhället och vården. Trots detta minskas omkostnaderna på äldrevården.  Det ökade geografiska avståndet mellan familjemedlemmarna har gjort att barnens mor- och farföräldrar utesluts mycket mer från barnens liv än för 100 år sedan. Ändå finns det studier på att barn som har den äldre generationen i sin samvaro utvecklar färre sociala problem. Gävle kommun har ett pågående projekt där de ska kombinera skolverksamhet med äldrevård i samma byggnad. I inspiration från detta har examensarbetet utforskat hur en produkt kan öka och förenkla interaktionen mellan förskolebarn och boende på vård- och omsorgsboende. Den utforskande delen med intervjuer har ökat förståelsen för användarna och deras behov. Konceptet är byggt på att skapa ett naturligt möte hos äldre på vård och omsorgsboende och förskolebarn som har olika förutsättningar. Resultatet av arbetet blev Sällskapsspelet Kiderly som är anpassat efter målgruppernas olika behov och förutsättningar. Spelets fokus ligger på att hjälpa förskolebarn och boenden på vård och omsorgsboende till ett naturligt möte som uppmuntrar till konversation.
In today's society, many older people suffer from involuntary loneliness. The effects of involuntary loneliness lead to poorer well-being and the development of diseases, both mental and physical. The lifespan of people increases together with the burden on society and healthcare. Despite this, the costs of care for the elderly are reduced. The increased geographical distance between the family members has meant that the children's grandparents are much more excluded from the children's lives than 100 years ago. Nevertheless, there are studies that children who have the older generation in their company develop fewer social problems. Gävle Kommun has an ongoing project where they will combine school activities with elderly care in the same building. Inspired by this, the degree project has explored how a product can increase and simplify the interaction between preschool children and residents in care and nursing homes. The exploratory part with interviews has increased the understanding of the users and their needs. The concept is based on creating a natural meeting of elderly people in care and nursing homes and preschool children who have different conditions. The result of the work was the board game Kiderly, which is adapted to the target groups' different needs and conditions. The game's focus is on helping preschoolers and residents in care and nursing homes to a natural meeting that encourages conversation.