Academic literature on the topic 'Cadbury schweppes'

IN the recent case of Cadbury Schweppes Inc. v. FBI Foods Inc. (1999) 167 D.L.R. (4th) 577, the Supreme Court of Canada considered the case of an action for breach of confidence involving “Clamato” juice (a mixture of clam broth and tomato juice). For the uninitiated, Clamato juice is mixed with vodka, oregano and Worcestershire sauce to become a “Bloody Caesar”, a drink popular with Canadians but apparently few others.

The objective of the study is to analyse the current and past case law of the European Court of Justice (ECJ) regarding tax disputes based on the modern legislation of the EU countries and applicable international law to determine the concept and criteria for legal tax planning. This article provides an in-depth study of the well-known Cadbury Schweppes case (2006), including the decision of the ECJ, which laid the foundation for a new concept of examination and interpretation of tax disputes on the merits in general. The introduction of the concept of “wholly artificial arrangements” and their characteristics stipulated and determined the development of the entire field of tax planning for years to come. Other rulings of the ECJ following the case of Cadbury Schweppes have described in greater detail and more specifically the concept of “wholly artificial arrangements” under the influence of the practice of tax planning itself, determining what tax planning is legitimate and how exactly it should be distinguished from tax evasion and tax avoidance. Several research methods have been used in this study: comparative method, historical method, analytic method, inductive method. Keywords: European Court of Justice, freedom of establishment, notion of economic substance, tax disputes, tax planning, wholly artificial arrangements, tax evasion

This article revisits the debate about the extent to which the controlled foreign company (CFC) rules in the Anti-Tax Avoidande Directive (ATAD) are compatible with the EU fundamental freedoms. It considers why the ATAD CFC rules may restrict those freedoms and whether that conflict may be resolved by recourse to the general principle of abuse of law, which may prevent a taxpayer from relying on a fundamental freedom and thus prevent the restriction from arising, or to the rule of reason, which may serve to justify the restriction. The paper considers whether these may be treated as separate doctrines and some implications of doing so. The paper reaffirms that the ATAD CFC rules may be considered to be incompatible with the fundamental freedoms as interpreted in Cadbury Schweppes. Then, by reference to recent CJEU decisions, the paper interprets new standards of artificiality and reassesses the aforementioned incompatibility. Firstly, the now expanded anti-abuse principle may, in many instances, prevent the restriction from arising. Secondly, the now more generous rule of reason holds the restriction largely justified in relation to third states, and this should be extended also to intra-EU situations. Ultimately, the ATAD CFC regime is likely to be considered mostly compatible with the fundamental freedoms. Direct tax, EU law, ATAD, CFC rules, Cadbury Schweppes, fundamental freedoms, rule of reason, abuse of law, overriding reason in the public interest, avoidance.

<p>When Schweppes entered the Ethiopian soft drink market viable competitors were Pepsi and Coca Cola. However, its entry into the soft drink market was largely meant to realize its potential to serve a large chunk of the Ethiopian soft drink flavor market which was under-served by the two giants. Whether this market niche provided sustained and superior returns was dependent on the business environment. It was in this environment that Schweppes had carried out a series of promotional campaigns to increase the sale of its wide range products in the market. The research on the effectiveness of the promotional campaign showed that quite significant number of potential consumers was exposed to the brand advertisement. The research result also indicated the awareness rate as measured by the frequency of exposure to the media within a short span of time. The analysis highlighted the rate of brand recall, brand trial and favorite brand usage. The method used in this sample testing survey sampling 2171 consumers made no pretense of being exhaustive. Commercial recall testing was carried out in different outlets by interviewing a random sample of consumers using a standard questionnaire. Consumers were sampled from groceries, hotels, restaurants, supermarkets, clubs, crowded streets and Mercato depot area. The survey was carried out in 2000. The author developed this research in his capacity as marketing development manager for Schweppes-Summit International.</p>

CFC lagstiftningen har i syfte att förhindra eller försvåra skatteplanering genom transaktioner med lågbeskattade utländska juridiska personer som leder till att skattebasen i Sverige minskar. Lagstiftningen innebär att en delägare i ett lågbe-skattat utländskt bolag kan beskattas löpande för sin andel av det överskott som uppkommer. Efter EU- domstolens dom i Cadbury Schweppes målet 2006 , införde regeringen en ny undantagsregel i 39a kap. 7a § IL för att harmonisera de svenska CFC reglerna med EU rätten. Undantagsregeln gav delägaren i CFC bolaget en möjlighet att undvika CFC beskattning om denne kunde bevisa att bolaget hade en ”verklig etablering från vilken en affärsmässigt motiverad verksamhet bedrivs.” Den ordalydelsen som införlivades i svensk rätt skiljde sig från den som angavs av EU domstolens i Cadbury Schweppes målet. Det har sedan dess diskuterats om den svenska formuleringen har samma betydelse som den som angavs av EU domsto-len.Uppsatsen utreder innebörden av verklig etablering och vad som krävs för att en sådan ska föreligga. Begreppet affärsmässigt motiverad har inte definierats i inkomstskattelagen. Därför görs en analogi med andra paragrafer i inkomstskattelagen för att utreda begreppet. Ledning tas även från Cadbury Schweppes-målet vid utredningen då paragrafen har sitt ursprung i målet och EU rätt är överordnad svensk rätt. I 39a kap 7a§ IL anges tre omständigheter som särskilt ska beaktas vid bedömning. Detta för att de ansetts indikera på när en verklig etablering föreligger. Dessa undersöks i avsikt att förstå vad som krävs för att en verklig etablering ska föreligga.Av utredningen framkom att ordet affärsmässigt motiverat enligt paragrafen, krävde att delägarens syfte med transaktionerna till CFC bolaget var huvudsakligen affärsmässiga, med vilket menas att huvudsyftet eller ett av huvudsyftena inte var att undvika skatt. Vidare innebar ordet ett krav på att det utländska juridiska bolaget bedrev någon form av reell ekonomisk verksamhet och inte endast etablerats i utlandet av skatteskäl. Det framkom att det var troligt att begreppet enligt den svenska formuleringen krävde att verksamheten som bedrevs i utlandet var vinstdrivande. Enligt min mening bör dock genom en EU konform tolkning, även verksamheter som är huvudsakligen affärmässig men innehåller inslag av ideell verksamhet kunna ses som verkligt etablerade.Omständigheterna som särskilt ska beaktas krävs endast i den mån de är nödvändiga för verksamheten. Detta innebar att om dessa inte var nödvändiga för verksamheten behövdes hänsyn inte tas till dem alls. Detta gjorde att de i slutändan blev lika viktiga som alla andra relevanta omständigheter i fallet. Då andra relevanta omständigheter inte definierats i paragrafen och hänsyn inte alltid behövdes tas till dem blev beviskravet oförutsägbart.
The purpose of the CFC legislation is to prevent transactions with low taxed foreign le-gal entities that lead to tax losses in Sweden. The legislation allows partners in a low taxed foreign corporation to be taxed for their share of the surplus arising. Following the European Courts judgment in the Cadbury Schweppes case in 2006, the Swedish government implemented a new exception rule in 39a cap. 7a § IL to harmonize the Swedish CFC rules with EU law. The exemption gave a partner of a CFC company an opportunity to avoid CFC taxation if he could prove that the company had an “actual establishment from which commercially motivated activities were carried out.” The wording that was incorporated into Swedish law differed from the one provided by the European Court in the Cadbury Schweppes case. It has since been discussed if the Swedish phrasing has the same meaning as that set by the European Court.The essay investigates the meaning of an actual establishment and what it takes to meet the requirements. The words commercially motivated have not been defined in the Swedish Income tax law. Therefore, an analogy will be made with other laws in the Income tax law to clarify the concept. Guidance is also taken from Cadbury Schweppes case, because the new exception rule has its origin in the case and because EU law is superior to Swedish law. 39a cap. 7 a § IL provides three circumstances that in particular should be consid-ered when judging if the low taxed foreign legal company has an actual establishment. These circumstances indicate when an actual establishment exists. The circumstances’ are examined in the essay in order to understand what it takes for a low taxed foreign legal company to have an actual establishment.The investigation revealed that the words commercially motivated in 39a cap. 7a § IL demanded that the shareholders purpose for the transactions related to CFC company was mainly commercial, which means that the main purpose or one of the main aims was not to avoid tax. Furthermore, the word meant a requirement for the low taxed foreign legal company to engage in real economic activity and not only to be established abroad for tax reasons. It also appeared that it was likely that the meaning of the Swedish wording demanded that the business conducted abroad had to be aiming to make a profit. In my opinion however, by an EU compatible interpretation even businesses’ that are primarily commercial but contain elements of nonprofit could be seen as an actual established.The circumstances that in particular were to be considered when judging if an actual estab-lishment exists are only necessary to the extent that they are needed for the business. This meant that if these were not necessary for the business, they should be disregarded. This ultimately made them became equally as important as any other relevant circum-stances of the case. Since other relevant factors were not defined in 39a cap. 7a§ IL and accounts should not always be taken to the circumstances’ that in particular were to be considered, the requirements for an actual establishment became unpredictable

This article compares and analyzes how member States of the European Union, the United States of America and the United Kingdom combat tax avoidance through its legal systems. The article addresses issues such as the influence of the Court of Justice of the European Union and the case Cadbury Schweppes in establishing anti-avoidance rules in member States of the European Union and the application of Business Purpose Doctrine in the United States of America and the United Kingdom.
El presente artículo compara y analiza la manera en que los Estados miembros de la Unión Europea, los Estados Unidos y el Reino Unido combaten la elusión tributaria a través de sus sistemas legales. El artículo aborda temas como la influencia del Tribunal de Justicia de la Unión Europea y el caso Cadbury Schweppes en el establecimiento de normas antielusivas en los Estados miembros de la Unión Europea, y la aplicación de la doctrina de la simulación en los Estados Unidos y en el Reino Unido.

I studien utreds EG-domstolens tolkning av missbruksdoktrinen och missbruksdoktrinens rättsliga ställning. Med missbruksdoktrinen menas all praxis från EG-domstolen som behandlar missbruk av EG-rätten. Syftet med studien är dels att klargöra konceptet missbruksdoktrinen och dels att utreda huruvida missbruksdoktrinen återspeglar en allmän princip som stadgar att EG-rätten inte får missbrukas. Studien fokuserar särskilt på skatterättsområdet.

För att utreda EG-domstolens tolkning av missbruksdoktrinen analyseras relevanta rättsfall i kronologisk ordning. Urvalet av rättsfall har gjorts genom en undersökning av vilka rättsfall som behandlas i doktrinen. Missbruk av EG-rätten har konstaterats föreligga i två olika situationer. Dels när nationell lagstiftning har undvikits genom åberopande av EG-rätten. Dels när villkor i EG-rättsbestämmelser har uppfyllts på ett konstruerat sätt med syfte att få en förmån.

Om en person åberopar EG-rätten för att undvika nationell lagstiftning kan nationella medel mot missbruk användas för att förhindra att EG-rätten missbrukas. Det krävs då att de nationella medlen har instiftats med hänsyn till allmänintresset och att de inte är diskriminerande. Dessutom krävs att medlen angriper endast missbrukliga förfaranden.

När villkor i EG-rättsbestämmelser har uppfyllts genom konstruerade förfaranden, ska nationella domstolar tillämpa missbrukstestet. Missbrukstestet formulerades för första gången i mål 110/99, Emsland-Stärke GmbH mot Hauptzollamt Hamburg-Jonas, REG 2000, s. I-11569. Enligt testet kan en person nekas en förmån om de formella villkoren för att få förmånen har uppfyllts, men det inte har varit i enlighet med syftet med den aktuella EG-rättsbestämmelsen att tillerkänna personen förmånen. Vidare krävs att förmånen har beviljats genom att förutsättningarna för att få den har konstruerats och att förfarandet har genomförts i syfte att erhålla den. Missbrukstestet modifierades för att kunna tillämpas på mervärdesskatteområdet i och med mål C-255/02, Halifax plc, Leeds Permanent Development Services Ltd och County Wide Property Investments Ltd mot Commissioners of Customs & Excise, REG 2006, s. I-01609.

Av praxis framgår att det finns en princip om att det är förbjudet att missbruka EG-rätten. Avsikten med att utreda huruvida den är en allmän princip är att principens rättsliga ställning därmed klargörs. Allmänna principer har samma rättskällevärde som fördragen och ska respekteras på alla områden inom EG-rätten. Av utredningen framgår att principen om förbud mot missbruk av EG-rätten har tolkats i anslutning till flera olika fördragsbestämmelser, förordningsbestämmelser och direktivsbestämmelser.

På mervärdesskatteområdet och området för direkta skatter utreds tolkningen av missbruksdoktrinen mer djupgående än i övriga rättsfallsanalyser i utredningen. Genom en analys av mål C-196/04, Cadbury Schweppes plc och Cadbury Schweppes Overseas Ltd mot Commissioners of Inland Revenue, REG 2006, s. I-07995, framgår att det rör sig om en allmän princip emedan principen tolkas innan tolkningen av två fördragsbestämmelser företas. EG-domstolen använder sig nämligen av de allmänna principerna när den tolkar fördragens bestämmelser. EG-domstolen erkänner senare, i mål 321/05, Hans Markus Kofoed mot Skatteministeriet, REG 2007, s. I-05795, principen om förbud mot missbruk av EG-rätten som en allmän princip.