Contents
Academic literature on the topic 'Cellulosafiber'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Cellulosafiber.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Dissertations / Theses on the topic "Cellulosafiber"
Pettersson, Frida. "En jämförelse mellan mineralull och cellulosafiber : Hur valet påverkar energianvändning, miljö, arbetsmiljö, kostnad och tidsanvändning." Thesis, Karlstad University, Faculty of Technology and Science, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-6125.
Full textBäckström, Daniel. "Katjoniserade tanniner som retentionsmedel för cellulosafibrer." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-139119.
Full textNorberg, Blixt Olivia, and Maya Lindgren. "En studie om regenererade cellulosafibrer som ett alternativ till bomull i trikåmaterial." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-22026.
Full textThe cotton fiber has many advantageous properties which make it widely popular among both consumers and producers. The most common production of the fiber is conventionally grown cotton. This type of manufacturing process has unfortunately a negative impact on the environment because of its high chemical consumption and high water use. Since the negative environmental impact regarding cotton has got more attention, it has contributed to an increased demand for more environmentally friendly fibers with more eco-friendly processes. From this perspective, this study has examined, compared and tested the conditions for completely or partially replacing cotton in knitted materials. The fibers that have been examined are the regenerated cellulose fibers Tencel, lyocell and modal. Tencel A100 and lyocell have been tested independently and two fiber blends consisting of cotton/modal and GOTS-certified cotton/Tencel LF have been knitted and tested in this study. All materials have consisted of raw yarn with yarn thickness of Ne 30/1 and has been knitted in a circular knitting machine. The tests that have been carried out is dimensional stability, twisting, pilling resistance, abrasion resistance and finally tensile strength. To ensure reliable results, the tests have been done repeatedly and then an average value for each material has been calculated. The materials that showed the best results in terms of properties and environmental impact were Tencel A100, lyocell and the fiber mixture GOTS-certified cotton/Tencel LF.
Johansson, Malin, and Erik Karlsson. "Det energisnåla isoleringsmaterialet." Thesis, KTH, Byggvetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-102401.
Full textHallkvist, Isabelle, and Elin Nilsson. "The Impact of Insulation Materials on a Climate Declaration : A Study of a Swedish Preschool." Thesis, Linköpings universitet, Industriell miljöteknik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-178196.
Full textFör att nå klimatneutralitetsmålet 2045 vill den svenska regeringen driva bygg- och fastighetssektorn till att sänka sina växthusgasutsläpp. Denna insats utförs genom att införa en lag som kräver att byggherrar utför en klimatdeklaration över växthusgasutsläpp för att få ett slutbesked för byggnaden. Klimatdeklarationen är begränsad till att endast omfatta utsläpp från materialutvinning fram till färdig byggnad. Det finns dock en varierande kunskapsnivå i branschen om hur en klimatdeklaration utförs samt hur olika material påverkar resultatet. Därför syftar denna studie till att ge klarhet angående ämnet genom att undersöka var de större och mindre inflytandena på klimatpåverkan förekommer i en byggprocess. Dessutom studeras effekterna av olika isoleringsmaterial och hur de påverkar resultatet av en klimatdeklaration. För att besvara frågeställningarna utförs en klimatdeklaration på en svensk förskola. Isoleringsmaterialet i byggnaden ändras mellan glasull, stenull, cellulosafiber, skumglas och cellplast i olika scenarier för att se hur det påverkar resultatet. I stenullscenarierna används både koldioxidneutral och icke-koldioxidneutral isolering. Cellulosafibrer använder både lösull med data från en EPD och skivisolering med data från Boverkets klimatdatabas i scenarierna. Den största klimatpåverkan kommer från produktstadiet (A1–A3), vilket innebär att materialvalet har en betydande inverkan på klimatdeklarationsresultatet. Byggnadselementet med störst klimatpåverkan är innerväggarna följt av grunden, medan bjälklaget, taket och ytterväggarna har lägst klimatpåverkan. På materialnivå har gipsskivor, plywood och betong den högsta klimatpåverkan i referensbyggnaden. Cederpanelen har lägst klimatpåverkan och är det enda koldioxidnegativa materialet i referensbyggnaden. Detta beror dock på olika antaganden i klimatpåverkan angående bindningen av kol i organiska material. Resultaten visade att isoleringsmaterialet med den högsta klimatpåverkan är icke-koldioxidneutral stenull, som är 16 % högre än originalkonstruktionen med glasull, medan lös cellulosaull har lägst klimatpåverkan. Klimatpåverkan från scenariot med icke koldioxidneutral stenull i vägg- och takkonstruktion är 33 % högre jämfört med motsvarande scenario med lös cellulosaull. Scenariot med lägst klimatpåverkan, med lös cellulosaull, är cirka 13 % lägre än motsvarande glasullscenario. Det koldioxidneutrala stenullscenariot har ett liknande resultat som glasull. Skumglas har 9,5 % högre klimatpåverkan jämfört med cellplasten i grunden. När det gäller valet av isoleringsmaterial påverkar det klimatdeklarationen genom att förändra klimatpåverkan. Påverkan härstammar från en kombination av klimatpåverkan per enhet och mängden material som används i byggnaden. Mängden material beror delvis på isoleringsmaterialets värmekonduktivitet (λ-värde). Klimatdeklarationen visar en begränsad bild av en byggnads miljöpåverkan under en begränsad del av dess livscykel. Därför rekommenderar vi att ytterligare livscykelstadier och miljöindikatorer ingår i klimatdeklarationen i framtiden, för att undvika suboptimeringar och oavsiktliga problembyten.
Nilsson, Jonas, and Peter Sargenius. "Effect of microfibrillar cellulose on concrete equivalent mortar fresh and hardened properties." Thesis, KTH, Byggvetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-60485.
Full textEtt tidigare pilotprojekt har under 2010 utförts på CBI, och där undersöktes möjligheten för cellulosafibrer från skogsindustrin att fungera som Viscosity Modifying Agent (VMA) i betong. Utrymmet i detta projekt var dock för begränsat för att finna svar för optimal användning av denna typ av material. Nu vill skogsindustriföretaget Stora Enso ta reda på om massa från deras träprodukter kan användas i betong, för att på något sätt förbättra dess egenskaper. Vi har därför provat suspensioner innehållande två olika fraktioner av cellulosafibriller. De testade fibrerna finns i två storlekar, det finare materialet heter MFC1 och har genomgått med homogenisering än det grövre materialer som heter MFC2. Dessa två typer har tillsats i bruk och utvärderats i hur de reagerar i både brukets färska och dess hårdnade tillstånd. Testerna har genomförts på bruk med en maximal ballaststorlek på 4 mm. Två vct-nivåer har använts i försöken, 0,45 och 0,60. Tre olika fibrilldoser har prövats, nämligen 1, 2 och 3 kg/m³ fibriller. Resultaten från dessa försök av cellulosafibriller har utvärderats med avseende på reologi, tryckhållfasthet, böjhållfasthet, sprickbildning, kapillaritet, krympning, anti-urvaskning och som möjlig ytbetäckning. De tester som har genomförts visar att med ökad dos fibriller ökar den plastiska viskositeten. Fibrillerna visade sig inte ha någon effekt på böj- eller tryckhållfasheten, samt ingen effekt på krympning av provkropparna. Testerna visar att fibrillerna inte heller agerar med någon possitiv effekt som anti-urvaskningsmedel, eller som ett täckande ytskikt. Försöken har genomförts vid CBI Betonginstitutet i Stockholm mellan 21 mars och 8 juli år 2011.CBI är en institution vars uppdrag är att skapa, tillämpa och sprida kunskap inom betong och bergområdet.
Chroona, Gustaf. "Fractionation of textile fibres from denim jeans." Thesis, KTH, Skolan för kemivetenskap (CHE), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-209012.
Full textStrukturen och sammansättningen i denimjeans är komplex. Utöver bomull, vilken är den dominerande typen av textilfiber, kan de innehålla upp till 20 % syntetiska fibrer i tyget. De syntetiska fibrerna finns i sytråden och i elastiska garner som används för att tillverka stretchdenimjeans. Den här studien visade att upp till sex olika typer av textilfibrer kan förekomma i materialet. För att kunna återvinna bomull i denimjeans genom att producera regenererade cellulosafibrer krävs en mycket hög renhet med avseende på bomull. Syftet med projektet var att undersöka möjligheten att fraktionera textilmaterialet i denimjeans för att erhålla en ren bomullsfraktion som kan användas i viskosprocessen för att tillverka regenererade textilfibrer, vilka sedan kan användas för att tillverka nya kläder. I projektet användes, inom massa och pappersindustrin traditionell våtmekanisk separationsutrustning i form av en laboratoriesil (här använd som en modell av en trycksil) och en hydrocyklon, för att fraktionera textilmaterialet från klippta och sönderslitna denimjeans. Separationsgraden av syntetiska fibrer från bomullsfibrer bestämdes kvantitativt genom att mäta glukoshalten efter sur hydrolys. Resultatet från det experimentella arbetet visade att det finns körbarhetsproblem både gällande uppslagning och fraktionering. För fraktioneringen visade sig pluggning vara ett problem och ingen signifikant separation av syntetiska fibrer från bomullsfibrer erhölls med förhållandena i experimentet.
Forsberg, Tomas. "Fuktomlagringar i välisolerade ytterväggar : En undersökning för att fastställa en rimlig inbyggnadsfuktkvoti träreglar med fuktsimuleringsprogrammet Wufi 2D." Thesis, KTH, Byggteknik och design, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-36592.
Full textHarzin, Latif Aref, and Ehsani Sourosh. "Analys av fuktomlagring i välisolerad parallelltak : Analys med simuleringsprogrammet Wufi 2D." Thesis, KTH, Byggteknik och design, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-127027.
Full textToday there's an increase in the use of insulation in roof constructions in order to save energy. Increased amount of insulation allows temperature drops in the outer layers of the roof resulting in higher relative humidity in the surrounding construction. There is also a risk that moist materials are built-in between tight layers which contributes to longer drying processes in order for the moisture to successfully dry out. This also contributes to an unfavorable divide in moisture with high relative humidity settling on top of the construction where risk of microbial growth is the greatest. The aim of this study is to investigate how moisture behaves based on the mounting quota of moist in well insulated parallel roof constructions. To make a risk assessment of different roof constructions, different simulations have been created in Wufi 2D where results are further analyzed in Wufi Bio for final assessment on whether there is an apparent microbial advantage. The result help shimmer light on the differences between ventilated and unventilated roof constructions. There is also an evident importance in choice of insulation materials, the finish-date for the roof, exposure vulnerability and the outer coating of the roof. The conclusion is that there is a greater risk of microbial damages in unventilated roof constructions when comparing the roof construction that is finished first of October in comparison to first of April, the roof construction that is exposed to north rather than south and to the roof construction with outer surface layer of tin rather than sedum.