Academic literature on the topic 'Centerpartiet'

Sammanfattning Under de senaste decennierna har de politiska kampanjerna blivit alltmer professionella och de politiska partierna bör därför likt företagen förlita sig på etablerade marknadsföringsteorier. När politiska partier ska påverka sina väljare är sambandet mellan organisationsidentitet och image viktigt då identiteten ska återspeglas i den image som väljarna har av partiet. Centerpartiet tappade i väljarstöd i det senaste riksdagsvalet 2010 och är ett parti som haft anledning att analysera och reflektera över sin identitet och image. Tidigare var Centerpartiet ett utpräglat landsbygdsparti medan de numera, i en högre utsträckning än förut, vill identifiera sig med städerna och de väljare som finns där. Centerpartiet har även under den senaste mandatperioden kompromissat i politiska frågor som var och är viktiga för partiet, partiets medlemmar och väljarna. Mot bakgrund av detta var syftet med uppsatsen var att undersöka hur väl Centerpartiets identitet stämmer överens med deras image. Uppsatsförfattarna genomförde en kvalitativ och en kvantitativ undersökning för att få kunskap om Centerpartiets identitet och image. Uppsatsförfattarna fann att det genom-snittliga sambandet mellan partiets identitet och image överlag var något svagt och att det var få i undersökningen som hade starka associationer med Centerpartiet och centrala begrepp i partiets identitet. Det begrepp som överensstämde mest väl mellan Centerpartiets identitet och image var Företagande och entreprenörskap och Miljö och hållbarhet medan begreppet Värnandet av personlig integritet visade på svagast samband mellan identitet och image. Landsbygd var det begrepp som väljarna starkast associerade Centerpartiet med vilket dock inte är ett begrepp som Centerpartiet, i en sådan hög utsträckning, vill associeras med. Uppsatsförfattarna menar att för Centerpartiets identitet ska stämma överens med partiets image behöver Centerpartiet bli tydligare med vad de står för och bli skickligare och effektivare på att förmedla sin identitet.   Nyckelord: politiska organisationer, Centerpartiet, identitet, organisationsidentitet, image, organisationsimage, samband identitet – image, associationer, marknadsundersökning

ABSTRACT

D Level Essay in Political Science, Autumn Semester 2008 by Mattias Andersson. Tutor: Alf Sundin. “The Swedish Centre Party and Nuclear Power. A Study of Change in a Political Party”

The aim of this essay is to examine the policy of the Swedish Centre Party on nuclear power. More exactly the aim is to study if the Centre Party has been going through a change of policy on nuclear power and, if so, how the policy has changed. The essay is about the Centre Party, the Centre Party’s Youth League and the Centre Party’s Women’s Association. The Student Association as well as different special interests in trade and industry with a connection to the Centre Movement have been delimited. The time periods studied are 1979-1988 and 2001-2008. The analysis of the ideology is based on Herbert Tingsten. The various arguments are presented in tables. A couple of concepts from Gunnar Sjöblom have also been used. These are the research questions:

- Has the Centre Party changed its ideology on nuclear power?

- Has the Centre Party changed its arguments on nuclear power?

- Has the Centre Party’s Youth League changed its policy and its arguments on nuclear power?

- Has the Centre Party’s Women’s Association changed its policy and its arguments on nuclear power?

- Have the prospects of success for the Centre Party’s policy on nuclear power changed:a, in the electoral arena?b, in the parliamentary arena?c, in the internal arena?

The research has been made from political and environmental programs as well as some newspaper articles and interviews. Motions on nuclear power to the Centre Party’s assembly have also been studied. The essay makes it plain that the Centre Party has changed its ideology on nuclear power. The fundamental values have changed as well as the recommended action. The main arguments are still the same and have not changed, however a few of the arguments from the earlier time period are no longer used. The Centre Party’s Youth League has been going through the biggest change and is today even in favour of uranium mining in Sweden whereas the Centre Party’s Women’s Association has changed from a strong commitment into a lack of a policy on their own. Earlier there was a strong sense of consensus in the Centre Movement. Today there are all kinds of views on nuclear power within the movement. The policy of today has good prospects of success in the parliament and among voters but is problematic within the party.

Remaining research fields are to further examine the internal opinions on nuclear power, especially within the Youth League and the Women’s Association. Another field is to study whether the change has been influenced by special interests in trade and industry. A further examination of the concept of change would also be clarifying. 

SAMMANDRAG

D-uppsats av Mattias Andersson, Statsvetenskap IV, ht 2008. Handledare: Alf Sundin ”Centerpartiet och kärnkraften. En studie av förändring i ett parti”

Syftet är att undersöka om Centerpartiet har förändrat sin politik i kärnkraftsfrågan samt hur politiken i kärnkraftsfrågan i så fall har förändrats. I uppsatsen studeras Centerpartiet, Centerpartiets ungdomsförbund och Centerkvinnorna, medan Centerstudenter eller särintressen med speciell anknytning till Centerrörelsen avgränsats. Två tidsperioder studeras, perioden 1979-1988 samt 2001-2008. I ideologianalysen har Herbert Tingstens syn på ideologibegreppet tillämpats. Argumentationsanalysen redovisas i form av tabeller där de förekommande argumenten för och mot kärnkraft vid de undersökta tidpunkterna redovisas. En analys-modell av Gunnar Sjöblom har också använts. Syftet preciseras till följande forskningsfrågor:

- Har Centerpartiet förändrat sin ideologi i kärnkraftsfrågan?

- Har Centerpartiet förändrat sina argument i kärnkraftsfrågan?

- Har Centerpartiets ungdomsförbund förändrat sin politik respektive sina argument i kärnkraftsfrågan?

- Har Centerkvinnorna förändrat sin politik respektive sina argument i kärnkraftsfrågan?

- Har utsikterna till framgång för Centerpartiets politik i kärnkraftsfrågan förändrats:a, på väljararenan?b, på den parlamentariska arenan?c, på den interna arenan?

I huvudsak har parti- och miljöprogram och motioner till riksstämman studerats, men även några tidningsartiklar och intervjuer har använts. Studien visar att Centerpartiet har förändrat sin ideologi i kärnkraftsfrågan på flera olika sätt. Grundvärderingarna har förändrats, liksom handlingsrekommendationerna. Centerpartiet fortsätter däremot att argumentera mot kärnkraften såsom tidigare; dock har några argument som tidigare användes försvunnit. Centerpartiets ungdomsförbund har gjort den radikalaste omsvängningen i kärnkraftsfrågan och är numera även för uranbrytning i Sverige, medan Centerkvinnorna gått från att vara starkt engagerade till att inte längre föra en egen politik i kärnkraftsfrågan. Tidigare rådde en tydlig konsensus inom centerrörelsen; idag finns olika åsikter om kärnkraft företrädda. Den politik som förts under senare år har goda utsikter till parlamentarisk och väljarmässig framgång men är internt problematisk.

Kvarvarande frågor är att närmare undersöka den interna situationen i Centerpartiet, inte minst i ungdomsförbundet och kvinnoförbundet. Man skulle också kunna undersöka LRF eller andra näringslivsintressen och studera i vilken mån de har utövat inflytande över den här förändringen. Det kvarstår också att fördjupa litteraturanknytningen kring begreppet förändring.

This study aims to explore how the gendered allocation of tasks within political parties influences the career path for male and female politicians through a case study of the Swedish Center party. A gendered allocation of tasks has earlier been observed in the context of academia and business, where women tend to perform more tasks with low promotability and men more tasks with high promotability. According to the existing research, this contributes to the enduring work place inequality. A survey was conducted among leading politicians in the Center party to determine which tasks have high and low promotability. A parallel survey was then administered among members of the party’s youth organization to determine which tasks male and female members perform. The results show that men are significantly more interested than women in pursuing a political career and perform a significantly larger amount of tasks. The study provides no evidence that female members of the Center party youth organization in general perform more tasks with low promotability than their male colleagues, and more research is required to determine if and why that is so.

Med utgångspunkt i teoribildningen kring ett partis agerande på olika arenor och den förändring som har kunnat noteras kring centerpartiets agerande på väljararenan under senare år, är syftet med denna studie att se ifall vi idag kan förstå centerpartiets kommunikation på den interna arenan utifrån deras idéprogram från 2001 och med detta uttala oss kring en eventuell

förnyelse av partiet på denna arena. Utifrån ett idéanalytiskt angreppssätt baserat på idealtyper, skapade för ny- respektive socialliberalism samt konservatism, studeras material från partiets riksstämmor i relation till idéprogrammet från 2001. Detta genomförs för de fyra funktionerna; syn på människans natur, syn på frihet, viktigaste enhet i samhället samt syn på människors välfärd. Resultatet visar att vi idag kan förstå centerpartiets interna kommunikation relativt väl utifrån idéprogrammet från 2001 men att det samtidigt kan noteras en förändring kring synen på samhällets viktigaste enhet i riktning mot en ökad fokusering på individen.

The main purpose of this study is to examine two political parties, the Social Democrats and the Center Party, to see if an ideological convergence have occurred between them during the time period 1990 through 2013. Furthermore, given that ideological convergence has occurred, this study intends to investigate the possible democratic problems that convergence between traditional opposition parties tends to bring about. The main research questions are: - To what extent has ideological convergence occurred between the parliamentary parties the Social Democrats and the Center Party during the period of 1990-2013? - Given that party convergence has occurred, what possible problems can this entail from a democratic perspective? The methodological approach of this study is based on a qualitative comparative text analysis of ideological character. The material that has been studied is the party´s respective idea programs from 1990, 2001 and 2013. This is done in order to investigate whether an ideological convergence has occurred between the parties. The main ideologies that have been analyzed are liberalism, neoliberalism, socialism and democratic socialism. Together with convergence, these constitute the theoretical framework. The study concludes that ideological convergence seems to have occurred between the parties. The study also argues that party convergence between traditional competing parties can lead to a democratic problem, especially in representative democracies such as Sweden. If parties that, from a historical perspective, are seen as opponents to each other converge, this can lead to confusion for the voters and the trust in the political parties risks being damaged.

Denna studie undersöker valaffischer från Centerpartiet och Liberalerna 2018. Utgångspunkt i studien är den politiska kommunikationen som visar att politiska samarbeten mellan partier kan försvåra möjligheterna för partierna att profilera sig som enskilda partier. Således är syftet med undersökningen att undersöka hur Centerpartiet och Liberalerna profilerar sig genom kommunikationen i valaffischer, detta med hänsyn till det borgerliga samarbetet "Alliansen” som pågick fram till år 2018. Ytterligare ett syfte är att ta reda på hur partierna kommunicerar ideologi i valaffischerna, detta med hänsyn till att båda partier är liberala. Detta har undersökts med utgångspunkt i sociosemiotiken och hur semiotiska resurser kan skapa betydelsepotentialer. Konkret har de semiotiska resurserna undersökts utifrån vilken design som dokumenten har, vilka färger som använts och hur affischerna kommunicerat miljö genom verbalspråk och fotografi. Resultatet visar att partiernas affischer liknar varandra i vissa val av semiotiska resurser. Partierna använder en liknande uppställning av olika textelement, framhäver partiledaren i vissa affischer medan i andra affischer framhävs verbalspråk som centrala. Ytterligare en likhet är användning av en slogan kopplad till partiernas respektive logotyp. Genom att på andra plan variera valet av semiotiska resurser skapar partierna dock skiljande betydelsepotentialer, vilket påverkar profileringen. Centerpartiet profilerar sig som ett optimistiskt parti med framtiden i sikte, medan Liberalerna profilerar sig som ett motståndskraftigt parti med ett tydligt fokus på liberalism. Båda partier kommunicerar ideologisk ståndpunkt genom slogans. Liberalerna kommunicerar ett fokus på liberalismen, detta medan Centerpartiet kommunicerar fokus på bakgrunden som agrart parti.

The four largest newspapers in Sweden, Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet, all have different political stands, but does it affect their reporting on different parties and their leaders? In 2013 and 2014 two of the nine party leaders in the Swedish parliament, Riksdag, were female, Annie Lööf (Centre Party) and Åsa Romson (the Green Party). This study examines the differences between the reporting on these two politicians in four newspapers and how they are portrayed using quantitative content analysis and framing analysis. Earlier studies by Kent Asp have shown that the Green Party (Miljöpartiet) is the most popular party among Swedish journalists, which could mean that the party is overrepresented and gets a special treatment in the media. In contrast, the Centre Party (Centerpartiet) is among the least popular among Swedish journalists and could therefore risk to be underrepresented. This study also researches if the portrayal of these two party leaders is in any way connected to their gender, as previous research shows that women politicians are treated differently to their male colleagues. Topics like family, private life and their appearance are often discussed instead of their work. Lastly this study investigates if there are differences in reporting between an election year, 2014, and a regular year, 2013. Our study shows that the political stands of the newspapers have an effect, even if only slight, on the reporting. Furthermore, Miljöpartiet does not get a special treatment as one might think, it’s rather the other way round. We found that the reporting on Annie Lööf and Centerpartiet was far more positive than the reporting on Åsa Romson and Miljöpartiet. We could not see that the reporters treated these politicians specially based on their gender, contrary to earlier studies. Finally, we found out that the newspapers focus on the party leaders rather than the parties themselves, which corresponds to the tendency of personification discussed in previous research.
De fyra största nyhetstidningarna i Sverige, Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, har olika politiska ståndpunkter, men påverkar det deras rapportering av olika partier och deras partiledare? 2013 och 2014 var två av de nio partiledarna i Sveriges riksdag kvinnor, Annie Lööf (Centerpartiet) och Åsa Romson (Miljöpartiet). Den här uppsatsen undersöker skillnaderna mellan rapporteringen av dessa två politiker i fyra nyhetstidningar och hur de porträtteras, genom kvantitativ innehållsanalys och framing analysis. Tidigare studier av Kent Asp har visat att Miljöpartiet är det mest populära partiet bland svenska journalister, vilket kan betyda att partiet är överrepresenterat och får specialbehandling av medier. Tvärtemot är Centerpartiet bland de minst populära partierna bland svenska journalister och har därför en risk att bli underrepresenterade. Den här studien undersöker också om porträtteringen av dessa två partiledare på något sätt är kopplad till deras kön, då tidigare forskning visat att kvinnliga politiker behandlas annorlunda än deras manliga kollegor. Ämnen som familj, privatliv och deras utseende diskuteras ofta istället för deras jobb. Slutligen så undersöker denna studie om det finns några skillnader i rapporteringen mellan ett valår, 2014, och ett vanligt år, 2013. Vår studie visar att den politiska ståndpunkten hos tidningarna har en effekt, om än bara liten, på rapporteringen. Dessutom får Miljöpartiet ingen specialbehandling som man kunnat förvänta sig, utan det är snarare tvärt om. Vi såg att rapporteringen om Annie Lööf och Centerpartiet var långt mer positiv än rapporteringen om Åsa Romson och Miljöpartiet. Vi kunde inte se att reportrarna behandlade dessa politiker annorlunda baserat på deras kön, till skillnad mot tidigare studier. Slutligen såg vi att nyhetstidningarna fokuserar på partiledarna istället för själva partierna, vilken stämmer överens med tendenserna för personifiering som diskuterats i tidigare forskning.

The purpose of the thesis is to analyze the arguments presented by the Center party (Centerpartiet) and the Moderate party (Moderaterna) in two motions regarding a ban on male circumcision. The public discussion about non-medical male circumcision surfaced in the autumn of 2019, when the Center party decided to strive a ban on male circumcision during their congress meeting.   The study's questions were: What arguments are used to legislate a ban on male circumcision? How can the motions be understood as a form of politicization of religion? Is religion portrayed as an object or subject? Is religion presented as a resource or a problem? Using qualitative argumentation analysis, the content of two motions, one from the Center Party and one from the Moderates, as well as opinions on these motions from district boards, federal boards and party leaders, were examined and analyzed based on the theory politicization of religion. The results showed that religion was mainly presented as an object, meaning religion was referred to but there was no dialogue with religious leaders, figures or communities. Based on the analysis, religion was presented both as a resource and a problem, however it was more frequently presented as a problem than as a resource.