Academic literature on the topic 'Centrala venkatetrar'

Introduktion: I sjuksköterskans dagliga arbete ingår omvårdnad av patienter med perifera och centrala venkatetrar. Majoriteten av alla patienter har någon form av venkateter under sin vårdtid. Det är upp till sjuksköterskan att ha kunskap om omvårdnaden och förebygga eventuella komplikationer. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans kompetens relaterat till omvårdnaden av perifera och centrala venkatetrar. Metod: Litteraturstudiens metod baserades på Polit och Beck (2016) nio-steg. Databaserna som användes var Cinahl och PubMed. Totalt kvalitetsgranskades 11 artiklar vilka presenterades i resultatet i kategorier utefter de sex kärnkompetenserna. Resultat: Resultatet presenterades i tre kategorier; Informatik, Evidensbaserad vård och Säker vård. Slutsats: Resultatet pekar på att följsamheten till nationella riktlinjer kring hantering av PVK och CVK är låg beroende på okunskap eller att sjuksköterskan aktivt väljer att avvika från dem. Detta i sin tur leder till onödiga komplikationer och lidande för patienten. För att upprätthålla en patientsäker vård behöver kunskapen öka kring omvårdnaden av patienter med PVK och CVK.

Koagulas-negativa stafylokocker (KNS) klassas som en viktig del av hudens normalflora. Vid skador på hudens barriär som en inläggning av centrala venkatetrar (CVK) innebär kan dock KNS få tillträde till normalt sterila lokaler där de kan orsaka infektion. Vid utodling av borttagna CVK från patienter resistensbestäms bara några enstaka kolonier vilket gör det lätt att missa förekomst av flera olika stafylokock-kloner. Syftet med studien var att undersöka hur ofta en eller flera olika KNS-kloner förekommer på CVK från patienter, samt om det förekommer gemensamma kloner av KNS på CVK från olika patienter. Kolonier från CVK prov analyserades med den biokemiska fingerprintingmetoden Phene Plate-system (PhP). Resultatet visade 37 stycken CVK prov innehållande en klon, 23 stycken prov där det fanns 2 separata kloner, samt 6 prov med 3 kloner. Jämförelsen av kolonier ur prov från olika patienter resulterade i kluster med många gemensamma PhP-typer. I de 3 största klustren fanns 31, 15, respektive 8 kolonier representerande olika patienter. Den betydande andelen polyklonala CVK prov leder till risken att missa en mer resistent klon vilket då kan få konsekvensen felaktig antibiotikabehandling av patient. Att många patientprov hade en gemensam KNS-klon tyder på spridning av speciellt virulenta stammar inom sjukhus.

Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner är ett stort problem inom dagens sjukvård och en av de vanligaste vårdrelaterade infektionerna inom intensivvården är kateterrelaterade. En central venkateter (CVK) är en kärlaccess som är vanligt förekommande inom intensivvården och handhavandet av dessa utförs till största del av sjuksköterskan. Sjuksköterskans förebyggande arbete är därför viktigt för att minska förekomsten av CVK-relaterade infektioner samt öka patientsäkerheten. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka CVK-relaterade åtgärder utförda av sjuksköterskor hos vuxna patienter inom intensivvård som minskar risken för vårdrelaterade infektioner. Metod: En strukturerad litteraturstudie som sammanställt kvantitativ forskning med en induktiv innehållsanalys. Antal studier som inkluderades i resultatet var 18 stycken. Huvudresultat: Litteraturstudiens huvudresultat baserades på fem teman, samtliga beskrev preventiva omvårdnadsåtgärder. Resultatet inom respektive tema var vikten av mekanisk rengöring med desinfektionsmedel av injektionsportar och trevägskranar, daglig utvärdering av patientens behov av en CVK, en klorhexidinkomponent i förbandet, daglig helkroppsavtvättning med tvättlappar innehållande klorhexidin samt utbildning av personalen kring evidensbaserade riktlinjer. Samtliga dessa områden sågs minska risken och förekomsten av CVK-relaterade infektioner. Slutsats: Det är angeläget att det finns sjukhusövergripande riktlinjer som baseras på den bästa tillgängliga evidensen i syfte att minska CVK-relaterade infektioner inom intensivvården. Dessa bör vara samstämmiga med de nationellt övergripande riktlinjerna. Detta för att skapa en så jämlik och patientsäker vård som möjligt.
Introduction: Healthcare-related infections are a major problem in today's healthcare and one of the most common care related infections in the intensive care unit is catheter related. A central venous catheter (CVC) is a vascular access commonly found in intensive care units, and the maintenance is commonly performed by the nurses. The preventive work is therefore important in reducing the incidence of CVC-related infections and by that increasing the patient safety.   Aim: The aim of the study was to describe what part of maintenance regarding the CVC performed by nurses in adult patients in the intensive care unit that reduces the risk of healthcare-related infections. Method: A structured literature study was conducted and studies with a quantitative design were compiled. The results were analyzed with an inductive content analysis. The number of articles included in the results were 18. Main results: The main results of the study were based on five themes which were preventive measures. The results were mechanical cleaning with disinfectants of needleless connectors and three-way stop cork, daily evaluation of the patients need for a CVC, chlorhexidine dressing, daily chlorhexidine baths and education of staff. These areas were seen to reduce the risk and incidence of CVC-related infections. Conclusion: It is important that there is a consensus of the guidelines regarding the preventions of CVC-related infections both locally and nationally. The guidelines should be based on the best available evidence to reduce CVC-related infections in the intensive care unit. The purpose is to perform equal care and to promote patient safety.

Centrala venkatetrar (CVK) används både inom slutenvården och öppenvården, dock är användandet ej riskfritt. År 2018 var 12,9 % av de vårdrelaterade infektionerna i Sverige relaterade till centrala venkatetrar. Genom att följa evidensbaserade riktlinjer gällande handhavandet av CVK, sänks incidensen av dessa infektioner. Syftet med litteraturöversikten var att kartlägga vilka faktorer som påverkar sjuksköterskans följsamhet till evidensbaserade riktlinjer gällande handhavandet av CVK. Studien genomfördes som en allmän litteraturöversikt med induktiv ansats. Resultatet baserades på 13 vetenskapliga artiklar som visade att sjuksköterskans följsamhet påverkades av såväl resurser som begränsningar. Återkommande utbildning, skriftlig och muntlig återkoppling samt lättillgängligt material kunde öka följsamheten, medan brist på kunskap samt akuta situationer kunde minska sjuksköterskans följsamhet till riktlinjer.
Central venous catheters (CVC) are used both in inpatient and outpatient care, however, the use is not risk-free. In 2018, 12, 9 % of the healthcare-related infections in Sweden were related to central venous catheters. When following evidence-based guidelines of CVC maintenance, the incidence of CVC-related infections are reduced. The aim of this study was to investigate which factors affect the nurse's adherence to evidence-based guidelines regarding CVC maintenance. The study was designed as a structured literature review with an inductive approach. The result was based on 13 scientific articles and showed that the nurses’ adherence was affected by both resources and limitations. Recurrent education, written and oral feedback and easily accessible material could increase the adherence while lack of knowledge and emergencies may provide a reduced nurses’ adherence to guidelines.

A peripherally inserted central catheter (PICC line) is a catheter that is inserted through a peripheral vein in the arm and then on to a central vein in the chest. It is used to give injections and infusions and to take blood samples of patients who need treatment for longer periods.The aim of this study was to investigate nurses' perceived knowledge of the care and use of PICC line in wards where PICC line does not occur daily. The aim was also to investigate if the nurses expressed a need and wished for more knowledge to be able to use PICC line, and if PICC line is not used investigate the cause of that.The study was of a descriptive design with quantitative approach. An online survey was answered by 40 nurses from five wards at a university hospital in central Sweden.A large number of the nurses who responded to the survey reported that they lacked knowledge of the care and use of PICC line. Despite this, three-quarters of the nurses usually use PICC line at the infusion / injection / blood tests on patients with PICC line, if they are cared for in their ward. Most of the nurses wanted more knowledge on PICC line and the majority of them wanted to get this knowledge through education in the ward. Nearly one-third of the nurses had not received any training on PICC line.The conclusion is that nurses who often care for patients with PICC line largely lack knowledge about the use and care of PICC line. Despite this, most nurses use PICC line if they are caring for a patient who has one. To avoid complications in patients with PICC line nurses need to get more training on the use and care of these. Most nurses want more training and knowledge of PICC line.
En perifert inlagd central venkateter (PICC-line) är en kateter som läggs in via en perifer ven i armen och sedan vidare till en central ven i bröstkorgen. Den används för att ge injektioner och infusioner och för att ta blodprover på patienter som behöver en längre tids behandling.Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskors uppfattade kunskap om skötsel och användning av PICC-line på vårdavdelningar där PICC-line inte förekommer dagligen. Syftet var också att undersöka om sjuksköterskorna tyckte sig behöva och önskade mer kunskap för att kunna använda PICC-line och i de fall den inte används undersöka orsaken till det.Studien var av deskriptiv design med kvantitativ ansats. En webbenkät besvarades av 40 sjuksköterskor från fem vårdavdelningar vid ett universitetssjukhus i Mellansverige.En stor del av de sjuksköterskor som besvarat enkäten uppgav att de saknade kunskap om skötsel och användning av PICC-line. Trots detta använder tre fjärdedelar av sjuksköterskorna oftast PICC-line vid infusion/injektion/blodprovstagning om patienter med PICC-line vårdas på deras avdelning. De flesta sjuksköterskorna ville ha mer kunskap om PICC-line och majoriteten av dem ville få den kunskapen genom utbildning på avdelningen. Nästan en tredjedel av sjuksköterskorna hade inte fått någon utbildning om PICC-line.Slutsatsen är att sjuksköterskor som sällan vårdar patienter med PICC-line i hög grad saknar kunskap om användning och skötsel av PICC-line. Trots detta använder de flesta PICC-line om de vårdar en patient som har en sådan. För att undvika komplikationer hos patienter med PICC-line behöver sjuksköterskorna få mer utbildning om användning och skötsel av dessa. De flesta sjuksköterskorna önskar få mer utbildning och kunskap om PICC-line.

Syftet med denna litteraturstudie är att sammanställa litteratur gällande olika typer av förband samt omläggningsfrekvens vid omvårdnad av central venkateter. Författarna har gjort en systematisk litteraturstudie och följt Goodmans sju steg i forskningsprocessen. Totalt inkluderades 15 vetenskapliga artiklar efter litteratursökning i databaserna PubMed, CINAHL, Cochrane Library samt via kompletteringar i ELIN. Artiklarna granskades av två oberoende bedömare utefter modifierade granskningsprotokoll och kvalitetsbedömdes därefter. Resultaten av denna sammanställning visar en tendens åt att sterila kompresser än så länge har ett litet försprång gentemot transparenta förband, i synnerhet när insticksstället inte läkt. En omläggningsfrekvens mellan fem och sju dagar verkar ge bäst resultat vid användning av transparenta förband, och varannan till var sjunde vid användning av kompressförband. Fler studier behövs som redovisar signifikanta resultat för att evidensgraden ska kunna höjas.
The aim of this study is to compile literature concerning which dressing type and redressing frequency is the most efficient handling for a central venous catheter (CVC). This study is a systematic literature review according to Goodman. Searches were made in the databases PubMed, CINAHL, Cochrane Library and complements through ELIN. A total of 15 scientific articles of quantitative design and literature reviews were included. The articles were then scrutinized by two independent readers and were then judged by quality. The result shows a tendency that sterile gauze has an advantage in comparison to transparent dressings so far, especially when the exit site has not fully healed. A redressing frequency between five to seven days seems to be the best alternative when using transparent dressings. When using sterile gauze the results have shown more variation; a redressing frequency every other day to every seventh day. More studies are necessary for reaching statisticly significant results.

Bakgrund: Många patienter väljer att vårdas i sitt hem den sista tiden i livet. Antalet patienter i palliativ vård i hemmiljö ökar och mer avancerad behandling erbjuds i hemmet. Patienter som erhåller palliativ vård i hemmet har ofta ett behov av en central infart för att kunna få läkemedel, infusion eller att ta blodprover i syfte att minska vårdlidande. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av inläggning av perifert inlagd central venkateter (PICC) på patienter i palliativ vård i hemmiljö. Metod: I studien användes en konventionell innehållsanalys med induktiv ansats för att analysera de sex genomförda semistrukturerade intervjuerna. Resultat: Resultatet presenteras i tre kategorier med tillhörande nio underkategorier. De tre kategorierna var: behov av formell och reell kompetens, förberedelser inför och under genomförande samt utvärdering av inläggning av PICC. De nio underkategorierna som framkom var: att ha erfarenhet av att lägga in PICC, att vara kreativ, att ha kännedom om patientens hälsotillstånd, att det finns materiella resurser, att samarbeta med andra vårdenheter, att arbeta i hemmet är en utmaning för arbetsmiljö, att kunna avsätta tid, att risk finns för komplikationer samt att registrera antalet inlagda PICC. Informanternas tidigare erfarenheter av att lägga in PICC på sjukhus var en förutsättning för att kunna lägga in PICC hemma hos en patient. Att vara förberedd genom att ha kunskap om patientens tillstånd var viktigt. Att arbeta i någons hem krävde kreativitet för att lösa situationer och problem som kunde uppstå. Utvärdering av komplikationer skedde fortlöpande.  Slutsats: Resultatet visade att informanternas förvärvade erfarenheter av inläggning av PICC i slutenvården under det tidigare yrkeslivet låg till grund för en lyckad inläggning av PICC på patienter i palliativ vård i deras hem, men att det krävdes noggranna förberedelser inför ingreppet. Komplikationer efter inläggning var få.
Background: Many patients choose to be in their home during the final time of their lives. The number of patients in palliative care in the home environment is increasing and more advanced treatment can be offered at home. Patients who receive palliative care at home often have a need for a central line to receive medication, infusion, or to take blood samples. Aim: The aim of the study was to shed light on nurses' experiences of inserting a peripherallyinserted central catheter (PICC) on patients in palliative care in a home environment.   Method: A conventional content analysis with an inductive approach to analyze the six semi-structured interviews was used.  Results: The results were presented in three categories with nine subcategories. The three categories are: need for formal and prior competence, preparations for and during implementation and evaluation of insertion of PICC. The nine sub-categories that emerged were: to have experience of inserting PICC, to be creative, to have knowledge of the patient's health condition, that there are material resources, to collaborate with other care units, to work at home is a challenge for the work environment, to be able to set aside time, that there is risk for complications and to register the number of PICCs inserted. Informants' previous experiences of inserting PICCs in hospitals were a prerequisite for being able to insert PICCs at patient's home. Being prepared by having knowledge of the patient's condition as well as the home environment was important. Working in someone´s home required creativity to handle situations and problems that may arise. Evaluation of complications took place continuously. Conclusion. The results showed that the informants' acquired experiences of inserting PICC in inpatient care during their previous professional life were the basis for successful insertions of PICC:s to patients in palliative are in their homes, but careful preparations were required before the procedure.

SAMMANFATTNING Bakgrund: PICC är en central infart som används inom vården för att kunna ge kärlretande läkemedel. Komplikationer vid användning av PICC kan vara infektion, trombos, tromboflebit eller stopp i katetern.  Syfte: Syftet med studien är att undersöka förekomsten av komplikationer av PICC hos onkologiska patienter samt för att se om det finns några skillnader mellan olika diagnosgrupper och behandlingar med avseende på förekomsten av djupa ventromboser (DVT) och infektioner. Syftet är också att ta reda på hur länge en PICC sitter och hur vanligt det är att en PICC felplaceras.  Metod: Metoden som används är en retrospektiv, deskriptiv, kvantitativ undersökning. I studien ingår alla onkologpatienter som fått en PICC år 2009-2011 (n=677). Data samlades in med hjälp av journalgranskning.  Resultat: Förekomsten av DVT var 5,6 %. Patienter som fick behandling med Capecitabin hade statistiskt signifikant mer DVT jämfört med andra behandlingar. Patienter som fick behandling med R-CHOP hade statistiskt signifikant mindre DVT jämfört med andra behandlingar. Antalet infektioner var 3 %. Stopp i katetern drabbade 1,8 % av patienterna, 17 % hade besvär med rodnad under förbandet, 12 % av alla katetrar åkte ut 4 cm eller mer och 2,5 % av katetrarna felplacerades vid inläggningen. En PICC var insatt i medelvärde 92 dagar, median 105 dagar.  Slutsats: Förekomsten av komplikationer av PICC var låg hos onkologiska patienter med undantag för hudbesvär som förekom hos var sjätte patient. Behandlingar innehållande Capecitabin förefaller öka risken för DVT men fler studier behövs för att öka kunskaperna om detta. PICC är en säker venös infart vid behandling med cytostatika.
ABSTRACT Background: PICC (peripherally inserted central catheter) is a central line used in healthcare to provide vascular irritant drugs. Complications with PICC can be infection, thrombosis, thrombophlebitis or occlusion of the catheter.  Aim: The aim of the study is to examine the incidence of complications of PICC in oncology patients and to see if there are any differences between diagnostic groups and treatments for the presence of deep venous thrombosis (DVT) and infection. The aim is also to find out for how long time a PICC is inserted and how common it is for a PICC misplaced.  Method: The method used is a retrospective, descriptive, quantitative survey. The study includes all oncology patients who received a PICC years 2009-2011 (n=677). Data were collected through medical record review.  Results: The incidence of DVT was 5,6 %. Patients treated with Capecitabin had statistically significantly more DVT compared with other treatments. Patients treated with R-CHOP had statistically significantly less DVT compared with other treatments. The incidence of infections was 3 %. Occlusion of the catheter affected 1,8 % of patients, 17 % had problems with redness under the dressing, 12 % of all catheters went out four cm or more and 2,5 % of the catheters were misplaced at insertion. A PICC was inserted in mean 92 days, median 105 days.  Conclusion: The complication rate of PICC was low in oncology patients with the exception of skin problems that occurred in every sixth patient. Treatments containing Capecitabin appears to increase the risk of DVT but more studies are needed to raise awareness of this. PICC is a safe venous access for chemotherapy.

Bakgrund: Centrala venkatetrar förekommer idag inte bara på intensivvårdsavdelningar utan har även blivit en vanlig företeelse på vårdavdelningar där allmänsjuksköterskan arbetar. Med CVK följer risker för infektioner, både lokala och systemiska. Vårdrelaterade infektioner, specifikt kateterrelaterade sådana, är ett stort problem inom sjukvården och medför såväl ökade vårdtider som ökade kostnader. Allmänsjuksköterskan ansvarar för handhavande och skötsel av CVK och har därmed en nyckelroll i att förebygga infektioner. Syfte: Att sammanställa vetenskaplig litteratur rörande hur allmänsjuksköterskan kan förebygga infektioner hos patienter med CVK inneliggande på vårdavdelning.Metod: Den valda undersökningsmetoden var en litteraturstudie. Databassökningar utfördes i Cinahl, PubMed och Cochrane Library. Efter kvalitetsgranskning inkluderades tio vetenskapliga artiklar med kvantitativ metod. Resultat: Åtgärder för förebyggande av infektion sorterades in under fyra rubriker: desinfektion, utbildning, omläggning och teknik vid byte av koppling. Åtgärderna inom dessa grupper visades minska förekomsten av kateterrelaterad infektion.Konklusion: Klorhexidinlösningar, desinfektionsproppar, utbildning samt semipermeabla förband kan leda till minskad förekomst av kateterrelaterade infektioner hos patienter med CVK. Eventuellt kan ”non-touch”-teknik vara ett alternativ vid byte av kopplingar. Mer forskning krävs gällande sjuksköterskans förebyggande åtgärder utanför IVA samt en mer enhetlig forskning för att skapa tydligare riktlinjer.
Background: Central venous catheters today are not only common in intensive care units but have become a regular phenomenon in wards where non-specialised nurses work. With CVCs comes a risk for infections, both local and systemic. Hospital acquired infections, in particular catheter-related infections, are a major problem in health care and cause prolonged length of hospital stay as well as increased costs. The general nurse is responsible for the handling and care of CVCs, and therefore has a key part in preventing infections. Aim: To compile scientific literature regarding how the general nurse can prevent infections in patients with CVCs on general wards. Method: The chosen method of investigation was a literature review. A literature search was undertaken using Cinahl, PubMed and Cochrane Library. Following a quality assessment, ten scientific papers with a quantitative method were included. Results: Measures to prevent infection were sorted under four headlines: disinfection, education, dressing care, and technique for line changes. The measures within these groups were shown to reduce prevalence of catheter-related infections.Conclusion: Chlorhexidine solutions, disinfection caps, education and semipermeable dressings can lead to reduced prevalence of catheter-related infections in patients with CVCs. A “non-touch” technique may be a possible alternative when changing lines. More research is needed regarding preventive nursing measures outside the intensive care units, as well as more unified research to create clear guidelines.