Academic literature on the topic 'Centrumhandel'

In the 90's the establishment of external trade centers had a strong growth in Sweden, primarily in large and medium cities. Gradually took smaller towns by this development. In larger cities with larger and growing customer base than in small towns were not affected by the trade centers heavily, but in the smaller towns where the customer base was smaller, there was a risk that it created a negative competitive relationship between external trade center and trade in the citycenter. In some cases, competition is a positive development for both the citycenter and external trade areas, but in some cases there was a risk that the center became impoverished. In such situation there are theories that the different variety of different types of goods should be at the center and in external trade center could lead to a balanced trade relationship. Otherwise, customers may come to replace their consumption in the citycenter with consumption of external trade center. The external trade center in Strängnäs called Solberga trade center. There are plans for Solberga trade center to grow their business. Solberga trade centre is located approximately 5 kilometers from the city center.  There are living many people in Strängnäs today, that need good accessibility to Solberga trade centre and the citycenter, for instance many elderly people with limited ability to move. Lower accessability in terms of distance could create social groups in the city. This can be countered by other attractive activaties in the city Centre. Many that require good accessibility to trade lives in Strängnäs. When supply and attractions in other areas than the trade in the citycenter, this may promote social inclusion in the center that can counteract social segregation. Strängnäs has an advantageous geographic location, with the strong labor market regions around Stockholm area allowing Strängnäs has a large proportion of people living in the city who commute to Stockholm and other larger towns for work. The city also has a unique history, an increase in population and a high proportion of elderly population, which means that the city has the potential for both positive trend with an external trade center and a vibrant city center. To help it should also seek to separate the sale of concealing goods and groceries at various locations. It should also increase the availability of special non-motorists to external trade Centre and bet on the "idyllic" pedestrian area in the center. The role of the municipality with their power to control the use of the ground is important and can be used to adjust the external trade development to Strängnäs development I other areas such as population growth and effects on the trade in the city centre.

Grunden till denna uppsats är fenomenet avtagande centrumhandel till fördel för köpcentrum. För att demonstrera fenomenet har Trollhättans stad valts ut som undersökningsobjekt. I Trollhättans stad syns fenomenet tydligt. Medan Överby köpcentrum ständigt expanderar och lockar nya detaljister1 så väl som konsumenter har Trollhättans stad tappad vad som tidigare var ett levande centrum. Uppsatsen syfte är att utifrån dimensioner som utvärderas av konsumenter i en shoppingdestination genomföra en jämförelse av Trollhättans centrum och Överby köpcentrum. Denna jämförelse ska sedan syfta till att fasställa vad som bidrar till att Överby köpcentrum är mer attraktivt än Trollhättans centrum för att på så vis fastställa vad som bör åtgärdas för att återigen skapa ett levande centrum i Trollhättans stad. En kvantitativ undersökning genomfördes för insamlandet av data. Undersökningen bestod av enkäter med förbestämda påståenden och svarsalternativ. Dess besvarades av 100 respondenter. Resultatet visade att de fördelar Trollhättans centrum har finns i dimensionerna detaljhandelsbutiker, icke detaljhandelsbutiker och atmosfär. Dock är Trollhättans centrum underlägset Överby köpcentrum som shoppingdestination på många sätt och bör därför vidta vissa åtgärder för att åter lyckas skapa en attraktiv stadshandel. Ytterligare ett resultat som framkom var att både kundtillfredsställelsen och kundlojaliteten var högre för Överby köpcentrum.1 Detaljist,

Syftet med denna studie är att undersöka vilka möjligheter Karlstad kommun har till utveckling av stadskärnan. Genom samhällsplanering och med besökarnas uppfattning av centrum bidra till ett centrum med stark attraktionskraft. För att nå ett invånarantal på 100 000 krävs ett noggrant utfört arbete av såväl samhällsplanerare, aktörer och verksamheter men även en ökning av bostäder.     Samhällsplaneraren behöver ha mycket i sin beaktning. Det är ur en bred synvinkel och mottagande en översiktsplan blir noggrann framförd och en chans till genomförandet av planen sätts i bruk. De olika hållbarhetsvärdena är en viktig punkt planeraren måste ha i sin planering från första början. Ur den ekologiska punkten krävs att man värnar om naturen generation framåt och att man inte riskerar sämre miljö för andra. I Karlstad kommun ser man ett tydligt arbete med att reducera påverkan i centrum genom minskad bilframkomligheten och mindre buller som några exempel. Även det ekonomiska och det sociala hållbarhetsvärdena väger tungt i Karlstads kommun vision om Tingvallastaden. Detta utspelar sig med att höja attraktionsvärdet i centrum men även öka konkurrenskraften för att bekämpa en nedåtgående trend mot externhandeln. Genom att skapa fler mötesplatser, trevligt centrum med aktiviteter och shoppingstråk med unikt utbud ökar Karlstad centrum förhoppningsvis besökare och invånare.    I studien visar det sig att studenternas användande och uppfattning av Karlstad centrum skiljer sig något gentemot vad WSP har för fakta kring den framtid Karlstad går till möte. Karlstad kommun har en tydlig vision kring hur Tingvallastaden i framtiden ska nå en förbättrad och utökad handel. De ser ljust på en framtid och menar att arbetet redan är igång.  Enkäten som utfördes på studenter visade sig vara ett tydligt argument och motstånd mot visionen Tingvallastaden. Det visar sig vara samma uppfattning studenter har för Karlstad centrum, dessutom ingen betydelse vart respondenterna är uppvuxna.  Nyckelord: Centrumutveckling, centrumhandel, hållbar utveckling, samhällsplanering.

Background: It has been a common perception in the media in recent years that external shopping malls extinguish the trade in Swedish downtown areas. Factors that promote external shopping malls are that customers become more and more indolent and more people buy cars. Despite this fact, downtown areas have a great deal to offer when it comes to creating a pleasant atmosphere. Furthermore, customers are becoming more demanding and want something extra while doing their shopping. More and more shopkeepers therefore realize the importance of events as an instrument to offer experiences to the customers.

Purpose: To investigate whether shopkeepers in downtown Linköping consider the external shopping mall in Tornby a competitor or not and, if so, in what ways the trade in the downtown area has been affected by Tornby. Furthermore we will outline and describewhat types of marketing shopkeepers in downtown Linköping use today, and in what ways these types are being utilized. Because this is investigated from the point of view of the shopkeepers in downtown Linköping, this study will also bring forward a few words of advice to them. These pieces of advice are focused on how they should compose their marketing efforts in order to handle the competition with the external shopping malls. Some of the recommendations are also meant to guide other participants in Linköping’s retail trade. In doing so, we will be investigating the aptness in using event marketing and, if we find it suitable, in what ways it should be used. The results from this investigation will be

Delimitations: This investigation has been empirically delimited to mainly encompass the situation in Linköping’s municipality. A practical delimitation that has been made is that we only have interviewed one representative from each mall in downtown Linköping. The individual shopkeepers have therefore not been discussed. As to the theoretical frame of reference, it consists in large parts of theories concerning event marketing. However, we will not be discussing companies’ internal events, with a view to motivating and creating a pleasant atmosphere among the staff. Nor will we be discussing sponsorship which is existing events sponsored by companies.

Realization: This study is a qualitative one. The empirical data originates from ten interviews with representatives of Linköping’s municipality, Svensk Handel, Cityföreningen of Linköping and the persons in charge of the shopping malls in downtown Linköping. One interview has directed us to the next, which has helped us to select appropriate persons to enquire about the situation in Linköping. Since we have interviewed all the people in charge of the malls in downtown Linköping, the entire population has been studied. Apart from the interviews, the empirical data also comes from research reports, investigations and literature on the subject.

Results: The shopkeepers in the downtown area of Linköping do not consider the external shopping malls in Tornby a competitor but more of a complement to the trade at large in the city. The downtown area has so much to offer which the external shopping malls cannot, such as culture, parks, churches, coffee shops and so forth. Our view is that without the competition from external shopping malls, the trade in the downtown areas would not have changed as much. How the trade is perceived depends on the perspective chosen. Therefore we believe that all the organisations involved in the trade must work together to promote the uniqueness of Linköping in order to convince people from other cities to make a visit here. The malls in Linköping’s downtown area differ to a great extent when it comes to marketing. They are using different types of marketing in different manners. We have found it important to make sure that all these types are coordinated to convey the

Denna uppsats har gjorts i samarbete med Alvesta kommun och behandlar frågan om hur handeln ska överleva i småorter, med fokus på Alvesta centrumhandel. Alvesta ligger endast 18 kilometer från residensstaden Växjö, vilket innebär att det försvårar för handlare att bevara sina kunder när allt fler väljer att åka till Växjö för att göra sina inköp. Det kan även på andra sätt sporra handeln i Alvesta att bli ännu bättre. Metoden som har använts under detta arbete är en så kallad fallstudie som innebär att man fokuserar på ett visst objekt, i detta fall på centrumhandeln i Alvesta. För att besvara frågeställningen om huruvida centrumhandeln ska kunna överleva i småorter så genomfördes en intervjuundersökning med handlare i Alvesta centrum samt en enkätundersökning med två bostadsområden i Alvesta tätort samt med människor som rörde sig inne i centrum.

Resultatet från dessa undersökningar visar att det framförallt är närheten till centrum samt den goda och personliga servicen som prioriteras och uppskattas av de flesta alvestabor när det gäller centrumhandeln. De flesta personer som deltog i enkätundersökningen angav att de gör sina dagligvaroinköp i Alvesta, framförallt i någon av de tre matbutikerna; ICA, Hemköp och Netto. Sällanvaror handlar en majoritet av de svarande i Växjö, eftersom det finns fler butiker att välja mellan där. Både handlarna och kunderna är överrens om att det behövs fler parkeringsplatser i centrum, tillgängligheten i små orter är A och O.

För att handeln ska kunna bevaras och utvecklas i Alvesta är det mycket viktigt med ett bra och fungerande samarbete mellan alla parter som har något intresse i centrum, så som handlare, fastighetsägare och kommunen. Ett framgångskoncept för butiker som ligger i mindre orter är att satsa på något speciellt och unikt, att ha en egen nisch. Några av de populäraste butikerna i Alvesta centrum är de som har en egen nisch, när det framförallt handlar om presentartiklar, blommor och kläder.

I takt med globaliseringens och digitaliseringens framfart har e-handel och dylikt konsumtionsmönster på senare blivit en trend, vilket utmynnar till en strukturomvandling beträffande konsumtion till en mer digital konsumtion. Strukturomvandlingen har haft en inverkan på den lokala handeln, mer specifikt centrumhandeln. Studiens syfte var att genom en kvalitativ studie skapa förståelse för hur lokala handlare i Motala kommun arbetar med affärsutveckling för att påverka centrumhandeln lokalt. För att uppfylla studiens syfte har en tolkningsinriktad kvalitativ forskningsstrategi tillämpats, där tyngden ligger på att skapa sig en förståelse av det studerade fenomenet via tolkningar, erfarenheter och upplevelser av handlare. Det empiriska materialet samlades in genom sex stycken semistrukturerade intervjuer med lokala handlare som bedriver butiksverksamheter. Det empiriska materialet bidrog med handlarnas perspektiv, erfarenheter och uppfattningarkring lokal handel och affärsutveckling. Slutsatsen visade att handlarna i Motala upplever att det är tufft och svårt att bedriva en butiksverksamhet i Motala centrum. Detta grundar sig i att handlarna upplever att strukturomvandlingen beträffande konsumtionsmönstret har genererat ett mindre kundunderlag, lönsamhetsproblem och att kundernas beteendemönster har förändrats. Handlarna står inför tuffa utmaningar för utvecklandet av centrumhandeln i Motala, men anser att det deras försök och vilja att utvecklas är en viktig faktor för främjandet av centrumhandeln. Undersökningen visade att det finns utrymme för förbättring av handlarnas tillvägagångssätt för främjandet av centrumhandeln i Motala.