To see the other types of publications on this topic, follow the link: Chefers roll.
Dissertations / Theses on the topic 'Chefers roll'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 38 dissertations / theses for your research on the topic 'Chefers roll.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Salmgren, Stiina, and Miriam Johansson. "PERSONALANSVARIGA CHEFERS UPPFATTNING OM SIN ROLL I KONFLIKTHANTERING : Intervjustudie med nio chefer inom offentlig verksamhet." Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-20183.
Full textAbstract:
Konflikter är en oundviklig del i sammanhang där människor möts och arbetar. Studien utgick från forskningsfrågan: Hur uppfattar personalansvariga chefer sin roll och sitt agerande i mellanmänskliga konflikter på arbetsplatsen? En blandning av kvalitativ och kvantitativ ansats valdes. Ett bekvämlighetsurval gjordes och nio chefer intervjuades genom semistrukturerade intervjuer med inslag av en enkät. I analysarbetet gjordes en tematisk analys, där det letades efter likheter, skillnader, både i intervjudelen och enkätundersökningen samt mellan dessa och dokument. Spearmans rangkorrelationsanalys gjordes på enkätundersökningen. Resultatet visade att cheferna har en samstämmig uppfattning om vad konflikter är. De anser att de har en viktig roll när det gäller att hantera konflikter. Den vanligaste åtgärden cheferna vidtar är samtal och ofta räcker det för att lösa konflikten.
2
Hedberg, Sandra. "Chefers syn på ledarskapets roll vid större förändringsarbeten : En studie inom två organisationer." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik och lärande (PEL), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-77586.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att kartlägga viktiga faktorer för ett pedagogiskt ledarskap vid större förändringsarbeten. 14 personer i ledande ställning inom två olika organisationer har intervjuats för att besvara studiens frågeställning: Hur beskriver chefer faktorer av betydelse för ledarskapet vid större förändringsarbeten? Syfte och frågeställning har valts utifrån tesen att större förändringsarbeten är en komplicerad pedagogisk praktik vid vilken ledarskapet är ett av de viktigare verktygen för genomförande och framgång. Studien grundas på en kvalitativ ansats och vid intervjuerna har använts ett semistrukturerat intervjuunderlag. Studien visar att intervjuade chefer anser att kommunikation är den viktigaste faktorn för ett ledarskap vid tider av större förändringsarbeten. Kommunikation rankades högst med betyget 4,3 av 5 möjliga, tätt följt av delaktighet som gavs betyget 3,9. På tredje plats rangordnas transparens/öppenhet (betyg 2,7) och på fjärde plats rangordnas tydlighet (betyg 1,9). Övriga framröstade faktorer, vilka rankades lägre, var coachning/handledning, chefs tilltro till de anställda, chefs egen tro på förändringen m.m. Samtliga intervjuade personer med ett undantag gav uttryck för samstämmiga ledarskapsfilosofier som grundar sig i det transformativa ledarskapet. Detta faktum skulle kunna förklara det samstämmiga resultatet. Samstämmighet framkom trots att personerna arbetar inom två skilda organisationer, en politisk och en industriorganisation. Endast en person, som arbetar inom industriorganisationen, bedömdes vara en transaktionell ledare. Samtliga chefer hade någon form av ledarskapsutbildning.
3
Eriksson, Louise, and Sofia Rosby. "’’…jaha, är det så jag uppfattas’’ : - En kvalitativ studie om en grupp chefers självinsikt efter ledarskapsutbildningen UGL." Thesis, Karlstads universitet, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-67461.
Full textAbstract:
Föreliggande studie har till syfte att undersöka effekterna av ledarskapsutbildningen ’’Utveckling av grupp och ledare” förkortad UGL, som från början är framtagen av Försvarsmakten. Det har genomförts nio stycken kvalitativa intervjuer via telefon eller Skype. Samtliga respondenter har gått utbildningen och är chefer på olika nivåer, inom både privat och offentlig sektor. Vår studie har fokuserat på huruvida cheferna upplever att deras självinsikt har förändrats efter UGL, samt vad det var i kursen som bidrog till förändringen. Vi har även valt att fokusera på om cheferna upplever att de har förändrat sitt beteende efter kursen och på vilket sätt det har yttrat sig. I det teoretiska kapitlet beskriver vi ledarskap utifrån ett synsätt som påverkas av både person, omgivning och situation. Vår teoretiska utgångspunkt har varit socialpsykologiska teorier som behandlar identitet och roller. Vi har också använt oss av teorier och tidigare forskning inom ett flertal för ämnet relevanta områden, därav behandlas begrepp som självkännedom, rolltagande, reflektion, feedback och grupputveckling. Det insamlade intervjumaterialet har förenats med den teoretiska referensramen och ligger till grund för de slutsatser vi har kommit fram till. Av resultatet kan vi konstatera att nästan alla respondenter upplever att deras självkännedom har förändrats efter kursen. Det har visat sig på flera olika sätt, vissa beskriver att de blivit mer medvetna om sina styrkor och svagheter, andra fick en ökad medvetenhet om hur de uppfattas av andra. Feedback och reflektion visade sig vara de viktigaste momenten i kursen som bidragit till att respondenterna ökat sin självkännedom. Resultatet har också visat att nästan alla respondenter upplever att de på något sätt har förändrat sitt beteende efter UGL. Den mest framträdande beteendeförändringen har varit att implementera mer feedback i sin verksamhet. Andra tydliga beteendeförändringar har varit att flera respondenter har börjat använda sig av aktivt lyssnande. Vissa har på olika sätt gett uttryck för att de har blivit mer transparenta, aktiva och autentiska i sitt ledarskap.
4
Frithiofsen, Daphne, Caro Alexandra Ortiz, and Julia Fokina. "Kvinnliga chefers röster i energibranschen : - En studie av kvinnors upplevelser av barriärer i sin roll som chef." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-48555.
Full textAbstract:
SAMMANFATTNING Datum: 20/06/09 Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens högskola Författare: Daphne Frithiofsen, Julia Fokina, Alexandra Ortiz Caro Titel: Kvinnliga chefers röster i energibranschen - En studie av kvinnors upplevelser av barriärer i sin roll som chef Handledare: Marie Mörndal Nyckelord: Ledarskap, kvinnligt ledarskap, manligt dominerade arbetsplatser, könsroller, ledarskapskompetenser. Frågeställning: Vilka kompetenskrav är centrala för chefer i energibranschen, enligt kvinnliga chefer? Syfte: Syftet med studien är att undersöka kvinnliga chefers upplevelser av barriärer i sin roll i en mansdominerad bransch, utifrån kompetenser Metod: En kvalitativ studie med tio semistrukturerade intervjuer av kvinnliga chefer från två olika företag i energibranschen. Slutsats: Barriärer kan förklaras av strukturer som bygger på förväntningen av hur kvinnan ska eller bör vara vilket gör att hon begränsas och inte tar den plats eller känner sig lika självklara i sammanhanget. De kompetenser som respondenterna premierar är kompetenser de finner knutna till maskulina drag eller till manligt kön. Det kan även beskriva de kvinnliga chefernas upplevelse att de inte har samma givna plats inom organisationen eller har ett lika högt självförtroende som män. Det kan vara ett förhållningssätt som spelar på en osäkerhet i att vilja vara en del av sammanhanget eller att spegla ett ledarskap som varit eller ses som framgångsrikt.
5
Gunnarsson, Irma Lina, and Maria Mencevski. ""Vi kan göra underverk tillsammans!" : En intervjustudie om HR-chefers upplevelse av sin roll och sitt arbete." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-12346.
Full textAbstract:
Att människan är företagets viktigaste resurs vidhåller många organisationer i det moderna arbetslivet. Ett företags HR-avdelning ansvarar för att hantera alla frågor som rör de anställda i en organisation, såsom kompetensförsörjning, ledarskapsutveckling, arbetsmiljö- och lönefrågor. HR-arbetet har under de senaste decennierna genomgått en transformation från administrativ stödfunktion till strategisk affärspartner, och ska existensberättigas genom ett ständigt värdeskapande mot företagets affärsmål. I Sverige ansvarar HR-funktionen också för att säkerställa en strategi för de organisatoriska och sociala arbetsmiljöproblem som under 2010- talet legat till grund för landets kraftigt ökade sjukskrivningar orsakade av detta. Forskning visar att ledarskapet är en faktor som har stor betydelse för medarbetarnas hälsa. I vår studie har vi undersökt HR-chefers upplevelser av sin roll, och analyserat vilka resurser HR-cheferna är beroende av för att skapa inflytande i sitt arbete. Studiens analytiska verktyg har utgjorts av teorier om styrningsfilosofi, Bourdieus kapitalteori, Ostroms teori om kollektivt handlande samt Dave Ulrichs transformationskoncept Värdeskapande HR. Vi har utfört åtta tematiska intervjuer med kvinnor verksamma som HR-chefer. Resultatet visar att samtliga HR-chefer i vår studie har inslag av både mjuk och hård HRM i sitt arbete, men att tyngdpunkten mellan perspektiven varierar mellan cheferna. Samspelet mellan HR-chefens och organisationfältets aktörer påverkar möjligheterna för HR-cheferna att skapa inflytande och att nå ett värdeskapande HR-arbetssätt där kollektivt handlande och organisationens affärsmål står i fokus. Detta står i direkt beroende av HR-chefens sociala och kulturella kapital, samt hur det används och efterfrågas av organisationsfältets aktörer.Many organizations in modern working life holds their employees as their most important resource. The human resources (HR) department is responsible for managing all questions relating to the employees in an organization, such as talent management, supply of competence, leadership development, work environment and payroll issues. Over the past decades, the HR work organization has undergone a transformation; from being an administrative support function, to the present and modern role as a strategic business partner, where the existence of the HR function must be legitimized through constant value creation by working strategically towards the company's business goals. In Sweden, the HR department is also responsible for ensuring a strategy to manage the organizational and social workplace health problems. Since 2010, sickness absence due to these problems has increased dramatically in the country. Extensive research and science studies from the past decade, shows that the leadership has considerable impact on the state of health of the employees. We have studied HR managers’ experiences of their role, and analyzed which varieties of resources that they depend on to create influence in their work. The fundament in our analyze, is a set of scientific theories, which consists of contrasting organization theories, Bourdieu's capital theory, Ostrom's theory of collective action and Dave Ulrich's transformation concept; The HR Value Proposition. We have carried out eight thematic interviews with women in the position of HR manager. The result shows that all HR managers in our study practices elements of both soft and hard HRM in their work, but that the main emphasis between perspectives varies amongst the managers. The interaction between HR managers and organizational stakeholders effects the HR manager’s prospects to generate influence and to achieve a value-creating HR approach that focuses on collective action and the business goals of the organization. This circumstance also stands in direct reliance to the HR manager's amount of social and cultural capital, as well as how they are used and demanded by the organizational stakeholders.
6
Keskin, Elin, Alexandra Lampropoulou, and Zainab Mohamud. "Hur säkra är våra personliga uppgifter hos e-tjänster? : En studie om Försäkringskassans implementering av informationssäkerhetspolicyn." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-15972.
Full textAbstract:
Digitalisering av information inom offentlig förvaltning har väckt diskussionen kring informationssäkerhet, vilket har blivit mycket viktigt och nödvändigt för verksamheter under senaste tiden. På grund av digitaliseringen har organisationer infört ett utbyte av pappersrelaterat arbete till information och dokument via e-tjänster. För att kunna säkerställa att känsliga uppgifter skyddas implementerar offentliga organisationer policyn kring informationssäkerhet. Chefens roll och medvetenhet hos anställda kring informationssäkerhetspolicyns riktlinjer anses vara betydande för en lyckad implementering av förändringar. Syftet med studien är att analysera på vilket sätt Försäkringskassan i Göteborg har genomfört implementeringen av informationssäkerhetspolicyn hos sina e-tjänster, samt att upplysa om chefernas roll vid implementering av informationssäkerhetspolicyn och personalens medvetenhet kring policyns riktlinjer. Studier om informationssäkerhet har visat att det största hotet kommer inifrån, med andra ord kan en organisations anställda medvetet eller omedvetet utsätta en organisations informationssystem för risk genom att sprida eller dela känslig information med obehöriga. I denna studie har vi genomfört semistrukturerade intervjuer med både chefer och anställda inom Försäkringskassan i Göteborg för att kunna betrakta på vilket sätt implementeringen av informationssäkerhetspolicyn har påverkat verksamheten. Enligt resultatet har Försäkringskassan i Göteborg implementerat informationssäkerhetspolicyn under olika faser, men det som anses avgörande för att uppnå målet med policyn har varit att ha en tydlig plan, en förstudie och tydlig kommunikation om vad policyn innebär till alla inblandade vid implementeringen i ett tidigt stadie. Vidare har verksamheten använt olika strategier för att öka anställdas säkerhetsmedvetenhet genom broschyrer, skriftligt avtal och dokument, utbildningar samt workshops. Förutom detta har chefer följt en ledarstil som liknar transformellt ledarskap och på detta sätt ökat de anställdas motivation och prestation, samtidigt som det utförts kontroller och övervakning under hela implementeringsprocessen i syfte om att säkerställa att riktlinjer följs och att policyn efterlevs.
7
Harlin, ChrisTina, and Carolina Sjödin. "Chefers upplevda stress och kontroll och medarbetarnas tillfredsställelse med chefen." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för socialt arbete och psykologi, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-14641.
Full textAbstract:
Syftet med studien var att undersöka (1) relationen mellan chefers upplevda stress och kontroll och medarbetares arbetstillfredsställelse med chefen, (2) relationen mellan chefers upplevda stress och kontroll samt, (3) medarbetares arbetstillfredsställelse med chefen relaterat till angivna demografiska parametrar. 25 chefer besvarade en webbenkät om arbetsrelaterad stress och kontroll och 206 av deras medarbetare besvarade en webbenkät om arbetstillfredsställelse med sin chef. Resultaten visade ett samband mellan medarbetarnas arbetstillfredsställelse med chefen och chefens yrkesroll (delmått i stressinstrumentet) samt att medarbetarnas arbetstillfredsställelse påverkades av deras anställningstid och utbildningsnivå. Vidare visade resultaten att cheferna upplevde en högre grad av arbetsrelaterad stress än kontroll. Dessa resultat indikerar att chefer med en tydligt definierad yrkesroll har mer arbetstillfredställda medarbetare samt, och i linje med tidigare forskning, att medarbetarnas anställningstid och utbildningsnivå har betydelse för arbetstillfredsställelsen med chefen.
8
Andersson, Ellen. "Är chefen en kvinna? : Högskolestudenters attityder till kvinnor som chefer." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-35974.
Full textAbstract:
Forskning har länge bedrivits inom området gällande kvinnors hinder att nå högre chefspositioner. Könsroller, stereotypiska egenskaper, kategoriseringar och negativa attityder tycktes vara centrala i problematiken. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur högskolestudenter skattade sina attityder till kvinnor som chefer (n = 193, varav 124 kvinnor). En vinjettstudie med experimentell mellangruppsdesign genomfördes där materialet analyserades med tvåvägs ANOVOR för oberoende mätningar. Resultatet visade att kvinnliga högskolestudenter hade en signifikant mer positiv attityd till kvinnor som chefer jämfört med manliga högskolestudenter. Det påvisades även en signifikant skillnad i skattad attityd till kvinnor som chefer beroende på läst vinjett där kvinnliga högskolestudenter skattade kvinnor som chefer mer positivt efter att ha läst en vinjett om en kvinna som chef. Dock hade utbildning inom beteendevetenskapliga ämnen ingen signifikant inverkan på skattad attityd. Slutsatsen blev att kvinnor som chefer skattades mer positivt än förväntat, och att det tycks ha skett en attitydförändring.
9
Brandt, Ellinor, and Linn Eriksson. "Chefens roll i medarbetarsamtal : En kvalitativ studie om hur medarbetarsamtal som fenomen upplevs av chefer." Thesis, Södertörns högskola, Företagsekonomi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-46125.
Full textAbstract:
The manager is a leading figure in the success of the private sector, an individual who has many tasks and areas of responsibility, one of which is performance appraisals (PA). This study uses the following definition of PAs coined by Fletcher (2001, p. 473) "a variety of activities through which organizations try to assess employees and develop their skills, improve performance and distribute rewards." Performance appraisal is one of the most used recipes in the Human Relations sector. The recipe that is used within organizations has a historically long connection back to the 1970s when the recipe first began to be implemented. Despite the fact that it is a well-known and well-used recipe, there are divided opinions about whether PAs are effective and legitimate. Studies have shown that there are three variables that can affect the effectiveness of PAs, in those variables we find the most significant for this study as the appraisers role in the PAs. The problem formulated was; How do managers perceive performance appraisal? With this study we aim to understand first line managers' perceived reality of performance appraisal. Previous studies show that the inefficiency of employee interviews can depend on three different variables. The main factor in the variables lies with the appraiser, such as, managers. This study provides a deeper insight into the role of first-line managers at Scania and their experience of PAs, the purpose is to gain an understanding of their perceived reality of the phenomenon as an effective instrument. When conducting this study, we have used an abductive approach, where we used a qualitative method. Ten semi-structured interviews have formed the basis for the collection of empirical data. Each of the respondents who participated in the study was selected through subjective selection. The interviews were conducted through video link, recorded and transcribed. Prior to the analysis, a coding was performed that resulted in three themes; process, experience and relationship. The empirical material together with the theories formed the basis for the analysis, which then led to the final analysis that revolves around employee conversation venn diagram that visualize the purpose of the study. A common perception among all participants was that they had a positive mindset towards the instrument and the guidelines provided by the organization, Scania. The study concluded that first line managers perceive PAs as a good instrument that is being used in their daily process. Furthermore, they perceived the reality of the phenomenon were based on the following key variables; Balance, Communication and Responsibility. Additionally, the study confirmed that the managers perceive PAs as an effective tool for their own daily use. Finally, we found that the human factor in PA is perceived to be of great importance for managers in their managers culture.Chefen är en ledande figur för den privata sektorns framgång, en individ som har många uppgifter och ansvarsområden, varav ett av dem är medarbetarsamtal. Denna studie använder sig av följande definition av medarbetarsamtal som är myntad av Fletcher (2001, s. 473) “a variety of activities through which organizations seek to assess employees and develop their competence, enhance performance and distribute rewards.”. Medarbetarsamtal erkänns som ett viktigt och användbart HR-recept som används inom organisationer och har historiskt sett en lång koppling ända till1970-talet där receptet först började implementeras. Trots att det är ett så pass känt och välanvänt recept så finns det delade meningar kring om medarbetarsamtal är effektivt och legitimt. Tidigare studier visar på att ineffektiviteten av medarbetarsamtal kan vara beroende av tre olika variabler. Den tyngsta faktorn i variablerna ligger på bedömaren, såsom chefen. Detta ledde tillstudiens frågeställning; Hur upplevs medarbetarsamtal av chefer? I denna studie ges en djupare inblick i första linjens chefsroll på Scania och deras upplevelse av medarbetarsamtal, syftet är attfå en förståelse för deras upplevda verklighet av fenomenet medarbetarsamtal. I genomförandet av denna studie har en abduktiv ansats använts, där vi använt oss av en kvalitativmetod. Tio semistrukturerade intervjuer har legat till grund för empiriinsamlingen, där respondenterna som deltog i studien valdes ut genom ett subjektivt urval. Intervjuerna genomfördes via videolänk, spelades in och transkriberades. Inför analysen genomfördes en kodning som mynnade ut i tre teman; process, upplevelse och relation. Materialet tillsammansmed teorierna utgjorde grunden för analysen, vilket sedan ledde till slutanalysen som kretsar runt medarbetarsamtals-venndiagram som visualiserar studiens syfte. I studien kom vi fram till följande slutsatser. Den första slutsatsen är att balans, kommunikation och ansvar är tre nyckelbegrepp som beskriver chefernas upplevda verklighet av medarbetarsamtal. Den andra är att medarbetarsamtal som fenomen upplevs som ett effektivt verktyg för den enskilda chefen. Den tredje och sista slutsatsen visar att den mänskliga faktorns roll i medarbetarsamtal upplevs vara av stor vikt för chefer i deras chefskultur.
10
Thorén, Stina, and Hanna Westerberg. "Chefen - generalist, administratör och ledare? : En kvalitativ studie rörande chefers upplevelse av arbetssituationen relaterat till stödet från HR-funktionen på Trafikverket." Thesis, Uppsala universitet, Sociologiska institutionen, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-193318.
Full textAbstract:
Arbetslivet förändras och detta leder till förändringar av organisering och struktur inom organisationer. För att möta behov av flexibilitet, effektivitet och konkurrenskraft har nya sätt att organisera resulterat i nya ramar och strukturer för arbete med personalfrågor. Dessa nya sätt att organisera har lett fram till nya roller och ansvarsfördelningar. I denna studie var syftet att skapa förståelse för hur HR- funktionens utformning påverkar chefers arbetssituation. Studien undersökte chefers upplevelser av HR-stödet i relation till arbetssituationen inom en organisation där HR-stödet bygger på ett service center, en expertenhet och HR business partners ute i verksamheten. Uppsatsen bygger på tio kvalitativa intervjuer med HR-medarbetare och chefer på Trafikverket. Studien visar att cheferna upplever ett tillfredställande HR-stöd från expertenheten och HR business partners. Samordningsproblem inom HR-funktionen ger dock effekter för både chefer och HR-medarbetare inom organisationen. En varierande chefsroll som innefattar både generella kunskaper om verksamheten, personalfrågor, administration i kombination med att vara ledare åskådliggörs i uppsatsen.Work and employment often change, and this leads to transformations in the structure of organizations. To meet the demand for flexibility, efficiency, and competitiveness, new ways of organizing have resulted in new frameworks and structures for jobs in the field of human resources. These newly presented ways of organizing have led to shifting roles and distribution of responsibility. The purpose of this study is to create a wide understanding of how the organization of HR affects the work of managers. The study examines the experiences of managers with HR-support in relation to the current work situation within an organization where HR-support is based on a service center, a center of expertise, and HR business partners. Ten qualitative interviews with HR employees and managers at the governmental organization Trafikverket form the base of this study. The results show that HR-support, given by the center of expertise and business partners, is satisfying for managers. However, issues of coordination within HR affect both managers as well as HR employees within the organization. A shifting role of the manager, which includes general knowledge of operations, questions of personnel, and administration in combination with being a leader, are illustrated in the study.
11
Mårtensson, Fredrik, and Jesper Nygren. "Chefer och personalansvarigas upplevelser av svåra samtal." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-21745.
Full textAbstract:
Syftet med studien är att belysa hur chefer och personalansvariga inom olika organisationer upplever svåra samtal i arbetsrelaterade situationer. Vi önskar komplettera tidigare forskning inom området svåra samtal med en mer socialpsykologisk inriktning som analysverktyg. Med hjälp av kvalitativ metod i form av sju semistrukturerade intervjuer når vi förståelse för hur chefer och personalansvariga upplever svåra samtal i arbetsrelaterade situationer. Vi besvarar följande frågor i studien: Hur upplever chefer och personalansvariga inom olika organisationer svåra samtal? Vilka faktorer kan bidra till att chefer och personalansvariga anser att samtal är svåra eller inte? De slutsatser som kan dras utifrån denna studie är att de intervjuade cheferna och personalansvariga anser att det finns svåra samtal på arbetsplatsen. Sammanfattningsvis uppleverintervjupersonerna att samtal som inkräktar på den personliga sfären är svårast. Exempelvis missbruksproblematik, dålig hygien och sjukdom är svåra samtalsämnen. Samtliga chefer och personalansvariga betonar vikten av förberedelser innan de påbörjar samtalen. Sammanfattningsvis ser intervjupersonerna arbetet mer som en yrkesroll och med hjälp av fakta känner de sig säkrare i delgivningen av svåra besked. Empati anses betydande för samtalets utgång. Vardagliga samtalsämnen som upplevs lätta kan visa sig svåra, eftersom de blir oförberedda inför situationen, vilket kan skapa svårigheter.The study aims to shed light on how managers and human resources managers in different organizations experiencing difficult conversations in work-related situations. We wish to complement previous research in the area difficult conversation with a wider social psychological approach as analysis tools. Using qualitative methods in form of seven semi-structured interviews, we reach an understanding of how managers and human resource managers are experiencing difficult conversations in work-related situations. The questions we answer in this study are: How do managers and human resources managers in different organizations experience difficult conversations? Which aspects of the conversation contribute the experience of a conversation as difficult or not? The conclusions to be drawn from this study are that the interviewed managers and human resource managers believe that difficult conversations exist at work. In conclusion, the respondents perceive the conversations as intrusive of the personal sphere are the most difficult. For example, substance abuse problems, poor hygiene and diseases are difficult topics. All managers and human resource managers stress the importance of preparation before conversations. In summary, the respondents work more as a professional role and using the facts, then they feel safer in the service of non positive news. Empathy is considered important for the conversations. Everyday topics that are perceived ease, may prove difficult because they are unprepared for the situation, which can create difficulties.
12
Rydberg, Emilia, and Karin Paulsson. "Olika trots identiska? : Stereotypa könsrollers påverkan på attityder till chefers agerande." Thesis, Mälardalens högskola, Hälsa och välfärd, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-44192.
Full textAbstract:
Ledarrollen definieras ofta stereotypiskt manligt vilket kan vara en möjlig förklaring till det låga antal kvinnor i höga ledarpositioner. Kvinnor anses vara mindre lämpade på grund av den stereotypa kvinnliga könsrollen. Studien undersökte om manliga och kvinnliga mellanchefer skulle bedömas olika beroende på om de visade stereotypiskt manligt (agentic) eller kvinnligt (communal) beteende. De 176 högskolestudenter, varav 80 kvinnor, som deltog läste en vinjett där chefsagerande utifrån könsstereotypa egenskaper samt chefernas kön varierades. Därefter skattade de chefernas grad av communal och agentic egenskaper, samt hur positivt de uppfattade cheferna. Trevägs-ANOVOR visade att kvinnor, till skillnad från män, skattade manliga chefer mer positivt än kvinnliga chefer. Communal chefer bedömdes generellt vara bättre chefer och mer lämpade för rollen än agentic chefer. Resultaten gick emot tidigare studier samt studiens hypoteser, vilket tyder på att en eventuell förändring av den traditionella synen på ledarskap kan vara på gång.
13
Daniels, Eric, and Mikael Persson. "Personalomsättning i säljande organisationer : En kvalitativ studie om chefens roll utifrån dimensioner av person-environment fit och role stress." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för ekonomi, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-16758.
Full textAbstract:
Syfte: Syftet med denna studie är att belysa chefens roll i förhållande till personalomsättning inom en säljande organisation, utifrån dimensioner av person-environment fit och role stress. Metod: Utifrån studiens syfte har en kvalitativ metod använts. Data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Materialet har analyserats och redovisats med hjälp av well-grounded theory. Resultat & slutsats: Denna studie visar på chefers förståelse för vikten av att personer de anställer ska passa in i yrket och organisationen. De rekryterar främst efter personlighet och möjlighet att passa in i gruppen. Chefernas synsätt skiljer sig gällande överbelastning och stress. Det är svårt med gränsdragningen mellan privatliv och yrkesroll. Förslag till fortsatt forskning: En intressant utgångspunkt för framtida forskning kan vara att jämföra om chefers uppfattning av de dimensioner vi undersökt överensstämmer med hur de anställda upplever dem. Uppsatsens bidrag: Studien belyser dimensioner som påvisats ha samband med personalomsättning. Vi bidrar med chefens roll utifrån dessa, till skillnad från tidigare forskning som utgått från anställdas perspektiv. Nyckelord: Personalomsättning, person-job fit, person-organization fit, role overload.Aim: The aim of this study is to highlight the manager’s role related to turnover within a selling organization, by dimensions of person-environment fit and role stress. Method: A qualitative method has been used, based on the aim of this study. Data has been collected through semi structured interviews. The empirical data has been analyzed and presented using the well-grounded theory. Result & Conclusions: This study shows the managers understanding of the importance to hire people which fit both the job and the organization. They mainly hire people based on their personality and how they fit within the group. However, their vision is different regarding the role overload and stress. Managers have a hard time to draw a line between the private life and work. Suggestions for future research: An interesting starting-point for future research could be to compare if the managers perception of our dimensions is consistent with the perceptions of the employees. Contribution of the thesis: This study highlights dimensions, which have a significant relation to employee turnover. Our contribution is the manager’s perspective of these dimensions, compared to prior research, which has the employee’s perspective. Key words: Employee turnover, person-job fit, person-organization fit, role overload.
14
Zezovska, Viktoria, and Mirsada Rizvanovic. "Reaktioner på en organisationsförändring : En kvalitativ studie om chefernas upplevelse av förändring." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för samhällsvetenskaper, SV, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-18078.
Full textAbstract:
Vi har kommit fram till att chefernas reaktioner inte beror på omorganisationen i sig utan hur förändringsprocessen har gått till. Deras reaktioner speglar ett motstånd mot sättet som förändringsprocessen har genomförts på. Det är personerna i organisationen och inte organisationsformen som är det viktiga för cheferna. Vi tycker att de faktorer som påverkar en lyckad förändringsprocess är medarbetarnas delaktighet, möjlighet till en bra dialog innan beslutet är taget, kommunikation samt känsla av sammanhang.In our thesis, we concluded that the managers' reactions are not due to reorganization in itself but how the change has happened. Their responses reflect a resistance to the manner in which the change has been implemented. There are people in the organization and not organizational form that is important for managers. We think that the factors that influence a successful change is employee involvement, the opportunity for a good dialogue before the decision is taken, communication and sense of coherence.
15
Säther, Christine. "Ett annat ledarskap : En kvalitativ studie av HR-chefens roll och ledarskap." Thesis, Stockholm University, Department of Psychology, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-6874.
Full text
16
Tjernberg, Emma, and Samuel Wincent-Dodd. "SPELAR CHEFENS ANSTÄLLNINGSFORM NÅGON ROLL? : En kvalitativ studie om anställningsformers betydelse på chefsuppdraget." Thesis, Umeå universitet, Sociologiska institutionen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-188377.
Full textAbstract:
Does the managers’ form of employment matter? A qualitative study of the form of employment’s significance to a managerial appointment The aim of this study is to examine the experiences and attitudes of managers with regards to the significance of the specific terms of their employment. To achieve this, a qualitative approach was deemed to be suitable and a thematic analysis was conducted. Ten middle managers at a Swedish County Council with contrasting terms of employment (permanent positions and short-term managerial appointments) were interviewed over a two week period. To complement the thematic analysis, a theoretic framework and previous research were considered and used. The study found that there is a strong preference among the managers towards a permanent form of employment rather than short-term managerial appointments. The analysis, on the other hand, found that the terms of employment had a negligible impact on the managers’ actual work, whereas it impacted the managers’ perception of their own ‘managerial value’ and their perceived importance to the organisation. On the other hand, our study has shown that the form of employment can also affect the work and organisation. Finally, the study found that this particular field of research is yet to be fully explored and thus further research is needed to reach a greater understanding of the effects of the form of employment to the individual manager, the organisation and its workers.
17
Byléhn, Elsie-Marie. "Medarbetarundersökningens roll i chefernas arbetsmiljöarbete : En kvalitativ studie hos Trafikverket." Thesis, Högskolan Dalarna, Arbetsvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-12732.
Full textAbstract:
En god arbetsmiljö är en lagstadgad rättighet för arbetstagaren enligt Arbetsmiljölagen. Arbetet med att säkerställa en god arbetsmiljö kallas arbetsmiljöarbete och är en nyckelfaktor för att skapa hälsosamma och attraktiva arbetsplatser. Medarbetarundersökningar är en undersökningsmetod i det systematiska arbetsmiljöarbetet men kan också användas i syfte att ta reda på medarbetarnas uppfattningar om sin arbetssituation med målet att skapa verksamhetsförbättringar. I denna studie har syftet varit att undersöka vilken roll som medarbetarundersökningen spelar i chefernas arbetsmiljöarbete. Studien undersökte hur cheferna arbetar med arbetsmiljöarbete och hur arbetet med resultatet från en medarbetarundersökning genomförts. Studien genomfördes på en funktion med tre organisationsnivåer och bygger på 12 kvalitativa intervjuer med funktions-, avdelnings- och enhetschefer. Studien visar att medarbetarundersökningen spelar en viktig roll i chefernas arbetsmiljöarbete på alla organisationsnivåer både som diskussionsunderlag i ledningsgrupper och i dialogen med medarbetarna samt som bevis på att genomförda arbetsmiljöinsatser fungerar. Enhetscheferna använder både medarbetarundersökningen och andra undersökningsmetoder i sitt arbetsmiljöarbete.The employee is entitled to a safe work environment according to Swedish legislation. Good working conditions are a key factor to create healthy and attractive work places. Employee survey is a method used to investigate the work environment in the process “Systematiskt arbetsmiljöarbete”. The employee survey can also be used to measure employees’ views on a wide range of work-related topics in order to achieve organizational success. The purpose of this study was to investigate the importance of the employee survey for the continuous work environment process done by managers. The study also investigated how the managers’ worked with the result of the employee survey and how they worked with the continuous work environment process. The study was carried out on a function with three organizational levels and contains 12 interviews with managers on all three levels. The findings of the study show that the result of the employee survey is used as a basis for discussion both in the management teams and in dialogue with employees in the work environment process. The result of the employee survey is also used to ensure that measures taken within the work environment process are well accepted. The result also shows that managers on the lowest organizational level use other tools when investigating the work environment.
18
Engström, Matilda, and Emma Ahl. "Vilken roll spelar chefer på mellannivå i en omorganisation : En fallstudie av Teliasonera." Thesis, Södertörn University College, School of Business Studies, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-1314.
Full text
19
Ljutic, Nermina, and Jeanette Lundell. "Samspel och utvecklingsmöjligheter på jobbet : En kvalitativ studie om HR-medarbetares och chefers upplevelse av att arbeta tillsammans." Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-26755.
Full text
20
Dysart, Charlotte, and Kirsten Grön. "Chefens roll och påverkan på personalomsättning i hemvården : - en kvalitativ studie ur ett chefsperspektiv." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-42476.
Full textAbstract:
Sammanfattning Med utgångspunkt i de ökande demografiska utmaningarna, i kombination med att allt färre väljer att utbilda sig till undersköterskor, har vi valt att undersöka enhetschefer upplevda möjligheter att leda i hemvården utifrån syfte att minska personalomsättning. Vi valde att i en kvalitativ studie intervjua 8 enhetschefer i kommunal hemvård. Studien har utförts i 4 olika skånska kommuner. Empirin har analyserats med hjälp av tidigare forskning, en organisationsteori och tre ledarskapsteorier. Vårt resultat visar på att vår empiri stämmer överens med tidigare forskning och bekräftar att en ledare i hemvården har en väldigt komplex uppgift, som försvåras av krav, riktlinjer och förväntningar från flera olika håll. Enhetscheferna måste förfoga över en rad olika egenskaper för att påverka medarbetarna genom beteende och processer som inspirerar till autonomi samt ökar medarbetarnas tro på sin egen förmåga. Enhetscheferna måste även se till medarbetarnas intresse, genom att ta tillvara på deras kompetens och fortsätta kompetensutveckla medarbetarna samtidigt som de organisatoriska förutsättningarna är begränsande på en rad olika sätt. Begränsningarna till trots, är enhetscheferna optimistiska till sina möjligheter att leda i hemvården och upplevs inte modfällda över de framtida utmaningar de står inför.Abstract On the basis of the increasing demographic challenges, combined with the fact that fewer and fewer people choose to study to become assistant nurses, we have chosen to investigate managers' perceived opportunities to lead in home care on the basis of reducing staff turnover. In a qualitative study, we chose to interview 8 managers in municipal home care. The study has been conducted in 4 different municipalities in Skåne. The empirical work has been analyzed using previous research, one organizational theory and three leadership theories. Our results show that our empirical data are consistent with previous research and confirm that a leader in home care has a very complex task, which is made more difficult by demands, guidelines and expectations from several different directions. Managers must command a variety of characteristics to influence employees through behaviors and processes that inspire autonomy and increase employees' belief in their own ability. The managers must also look after the employees' interest, by taking advantage of their competence and continuing to develop the skills of the employees, while at the same time limiting the organizational conditions in a variety of ways. Despite the limitations, the managers are optimistic about their ability to lead home care and are not discouraged by the future challenges they face.
21
Gustafsson, Emil. "Everybody’s talkin’. Lönens roll i relationen mellan medarbetare och första linjens chefer i socialtjänsten." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-24368.
Full textAbstract:
Syftet med studien var att undersöka lönens roll i förhållandet mellan medarbetare och första linjens chefer i socialtjänsten, samt hur första linjens chefer upplever sitt handlingsutrymme i lönerevisionsprocessen. Studien bygger på intervjuer med fem chefer vid kommuner i Skåne. Intervjuerna analyserades utifrån Goffmans teorier om dramaturgi samt Hochschild teorier om emotionellt arbete. Resultatet visar att det lönesättande samtalet i sig oftast är odramatiskt. Det är istället när medarbetarna börjar jämföra sina nya löner med varandra som det kan bli problem, då många upplever att de har blivit orättvist behandlade. Lönesättningen påverkar inte bara relationen till den enskilde medarbetaren utan den skickar signaler till hela gruppen. Första linjens chefer upplever ofta ett stort handlingsutrymme, men också att det finns en undervärdering av socionomyrket från politiskt håll, vilket gör att medarbetarna alltid kommer att vara underbetalda. Studiens resultat pekar på att det är svårt för cheferna att få medarbetarna att fokusera på sina egna löner istället för att jämföra sig med sina kollegor, samt att förklara lönerevisionsprocessen för medarbetarna på ett tydligt sätt.The aim of this study was to examine the role of salary in the relationship between coworkers and first-line managers within the social services, and how first-line managers look upon their scope of action during the pay review process. The study was based on five interviews with managers in municipalities in Scania. The analysis was based on Goffman’s theories of dramaturgy and Hochschild’s theories of emotion work. The result shows that the salary-setting meeting itself is usually undramatic. It’s instead when the coworkers start comparing their new salarys with each other that it can become problematic, as many people find that they have been treated unfairly. The salary-setting not only affects the relationship with the individual coworker, but it sends signals to the entire group. The first-line managers often experience a great scope of action, but also that there is an undervaluation of the social work from a political perspective, which means that coworkers will always be underpaid. The results of the study indicate that it is difficult for the managers to get the coworkers to focus on their own salary instead of comparing themselves with their colleagues, and to explain the pay review process to the coworkers in a clear way.
22
Österlind, Marie-Louise. "Att gestalta och omgestalta sitt ledarskap : verksamhetsnära chefer inom kommunal omsorgsverksamhet reflekterar över chefsroll och arbetets innehåll." Doctoral thesis, Högskolan Kristianstad, Avdelningen för Pedagogik, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-10384.
Full textAbstract:
The present doctoral thesis aimed to explore what it means to be a first-level manages in a Swedish municipal social care administration, seen from the managers’ perspective. The empirical data derives from a participative, constructivist project which intended to contribute to new practice-based knowledge and to the learning and development of the participating managers. The participating managers reflected over their work and their managerial role by the use of a combination of repertory grid interviews, personal diaries and group discussions. Qualitative descriptive phenomenological analyses of the extensive material painted a vivid and nuanced picture of their work situation and professional role. In Paper I the project and the used methods were described in detail. Short extracts of data illustrated the potential of the general approach of combining constructivist techniques in participative and action oriented projects. The first brief results illustrated by “A day in a team manager’s working life” and by three “leadership dilemmas”: The spider in the web; The border patrol; and The open door, presented a picture of the managers’ complex work situation and how they were stimulated to address the problems arising. Paper II showed the many facets of social care management, where six “faces” portrayed the complex managerial role. The results indicated that managers in this and other welfare organizations need to construe and re-construe their managerial role in order to balance the contrasting demands on their role, thereby ac-complishing a personal equilibrium. Paper III further explored the managers' leadership role ideal, grounded in the concept of care. Several aspects of the managers' work situation resulted, on their own or in conjunction, in difficul-ties fulfilling their caring leadership ideal. These difficulties of which the managers spoke were arranged into three distinct patterns: problems, dilemmas and paradoxes. The results gave insight of the nature of these difficulties, the implications which these might have on the managers, their staff and the delivery of service, and the discussed remedies. Taken together the results raises new questions about municipal managers’ abilities and possibilities to handle ideals and requirements which are difficult to consoli-date particularly in times or resource scarcity. Is it possible to be an at the same time caring and efficient manager? How can mangers’ options to handle the complexity of modern welfare organisations be strengthened?
23
Ingefjord, Emma, and Hanna Letterblad. "Chefens roll i ett innovativt klimat : En studie om enhetschefens hantering av innovativt klimat i äldreomsorgen." Thesis, Department of Management and Engineering, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-19767.
Full textAbstract:
Äldreomsorgen står inför ständiga förändringar och i dagsläget neddragningar. I Norrköpings kommun har ett projekt startats för att kunna ta tillvara på personalens innovativa förmåga. Personalen verkar tillsammans med chefen i ett arbetsklimat som kan vara både bra och dåligt. Klimatet kan även präglas av om idéer kan genomföras mer eller mindre enkelt. Den här studien har gjorts för att bidra till att utöka kunskapen om enhetschefens roll i innovativa klimat i äldreomsorgen.
Syftet med uppsatsen är att ta fram och sprida kunskap om enhetschefers roll i hanteringen av innovativt klimat. Med hjälp av intervjuer med enhetschefer och idébärare från äldreomsorgen och personal på Pimm har vi gjort en fallstudie med fokus på enhetschefens hantering av innovativt klimat. Pimm är ett projekt som tillvaratar idéer från personal, brukare och anhöriga inom vård och omsorg. Via idéer som har blivit innovationer med hjälp av Pimm valdes de enheter som vi har studerat. Vi antog att de enheter, där innovationer framkommit, hade ett innovativt klimat.
Resultat: Enhetschefen har en roll i det innovativa klimatet, genom att kunna främja eller förhindra det. Klimatet i sin helhet skapar enhetschefen tillsammans med övriga anställda. Vi har kommit fram till att innovationer kan komma fram utan ett innovativt klimat samt att ett innovativt klimat inte alltid resulterar i innovationer.
24
Danielsson, Hannes, and Erik Novo. "Chefsrollen i omställningen till distansarbete -En kvalitativ studie om distansarbetets påverkan på relationen mellan chefer och anställda." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-89971.
Full textAbstract:
During the Covid-19-pandemic, many organizations have reorganized into teleworking to reduce the spread of the virus. The work is moved to the home, which requires the individual to carry out the same work remotely. The purpose of this qualitative study is to investigate whether, and if so how, a transition to full-time teleworking can affect the traditional managerial role based on managers and employees’ experiences. Central questions that are asked are whether the managers control and support of employees change during telework. This study is based on responses from six interviewees in white-collar work in the technology, banking, finance and insurance industries. The study's theoretical framework consists of Allvin's concept of flexibility through empowerment and Snell's theory of control systems. The results of the study indicate that teleworking does not have to lead to major changes in the managerial role. On the other hand, relationship-oriented leadership becomes of great importance in teleworking, as employees become isolated and experience feelings of not belonging to the workgroup. The flexibility that can arise in teleworking means that employees have increased control and independence over the work which means that they make their own decisions to a greater extent. Finally, it emerges that the managers play a more supportive role in teleworking and that communication between managers and employees becomes more open.Under Covid-19-pandemin har många organisationer varit tvungna att göra en omorganisering till distansarbete för att minska smittspridningen. Arbetet har förflyttats till hemmet vilket ställt krav på individen att fortfarande genomföra samma arbete, men nu på distans. Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka om, och i så fall hur, en övergång till distansarbete på heltid har påverkat den traditionella chefsrollen utifrån chefers och anställdas upplevelser. Centrala frågor som ställts är om chefers kontroll och stöttning av anställda förändras vid distansarbete. Studien baseras på svar från sex intervjupersoner inom tjänstemannayrken i teknik-, bank-, finans- och försäkringsbranschen. Studiens teoretiska ramverk består av Allvins begrepp flexibilitet genom förtroende samt Snells teori om kontrollsystem. Studiens resultat har visat att distansarbete inte behöver leda till större förändringar av chefsrollen. Däremot har det visat sig att relationsorienterat ledarskap är av stor betydelse vid distansarbete, när de anställda blir isolerade och upplever känslor av bristande samhörighet till arbetsgruppen. Det har också framkommit att flexibiliteten som kommer av distansarbetet gör att anställda får en större kontroll över arbetsuppgifterna och upplever en högre grad av eget beslutsfattande än tidigare. Slutligen visar studien att cheferna intar en mer stöttande roll vid distansarbete och att kommunikationen mellan chefer och anställda därmed blir öppnare.
25
Ronthy, Marika. "Ledarintelligens utifrån chefs och ledarrollen." Thesis, Högskolan Väst, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-11632.
Full textAbstract:
Syftet med föreliggande studie var att validera ett instrument (LQ-test) som avser att mäta ledarintelligens baserat på teorin om ledarintelligens utifrån chefs- och ledarrollen. Ledarintelligens, skapat av Ronthy (Ronthy 2006; 2013) är ett holistiskt perspektiv på ledarskap och omfattar färdigheter från tre intelligenser; rationell, emotionell och själslig intelligens med större betoning på ledarrollen med färdigheter tillhörande emotionell och själslig intelligens även kallat medmänskligt ledarskap (ML). LQ-testet bestod av 71 item och konstruerades av Ronthy. Majoriteten av dessa item är inhämtade från Larsson et al. (2003). Den rationella skalan tillskrivs chefsrollen och de övriga två skalorna tillskrivs ledarrollen. Ytterligare ett syfte var att utifrån instrumentet undersöka ledarskapets fördelning mellan kvinnor och män. Studiens deltagare var 307 chefer (68% kvinnor). Utöver LQ-testet fick även deltagarna besvara hur mycket arbetstid per månad som de använde för olika uppgifter utifrån ledarintelligensbegreppet. Enligt teorin om ledarintelligens ska tiden användas mer till att leda sig själv och andra vilket ingår i ledarrollen till skillnad från chefsrollen som ska tillgodose uppgifter som omfattar verksamhetens administration och styrning. Resultatet visade att 20% uppfattade sig som chefer med betoning på administrativa uppgifter och 80% uppfattade sig som ledare med betoning på ett medmänskligt ledarskap. Vid en genomgång av chefernas tidsåtgång för de olika arbetsuppgifterna som indelats utifrån de tre skalorna, framkom att 72% av arbetstiden användes till chefsuppgifter och 28% av arbetstiden ägnades åt ledaruppgifter såsom coachning, personlig utveckling och reflektion. Studien visade inga signifikanta skillnader mellan kvinnor och män avseende uppdelningen chef och ledare. Den relationella aspekten av ledarskapet betonas alltmer i dagens organisationer och dess innebörd har förtydligats i denna studie.The aim of the present study was to validate an instrument called Leader Intelligence Questionnaire (LQ-test) based on the theory of leader intelligence out of being a manager and a leader. Leader intelligence is a concept created by Ronthy observing skills within the rational, emotional and spiritual intelligence with the main focus on skills within the latter two which also is a human leadership. The questionnaire of leader intelligence is created by Ronthy and has 71 item, and the majority are from Larsson et al. (2003). The instrument has three scales to study all three intelligences. The scale for the rational intelligence studies the role as a manager and the emotional and spiritual intelligence studies the role as a leader. A second aim was to examine the gender distribution among managers and leaders. The participants in the study were 307 leaders (68% women). Furthermore, the participants also responded how much time they spent per month on tasks related to the management role as well as the leadership role. According to the leader intelligence theory the manager should spend more of his/her time in the leader role leading him / herself as well as others and less time in the managerial role managing administrative tasks. The result shows that 20% perceive themselves as managers with the emphasis on administrative tasks and 80% perceive themselves as leaders with the emphasis on a human leadership. When analysing the time spent on various tasks divided within the three different scales the study showed that 72% of the time was spent on managerial tasks and 28% on leader tasks as coaching, personal development and reflection. The study showed no significant differences between men and women. The relational aspect of leadership is being empathized more and more in today´s organizations which will be clarified in this study.
26
Mårdsäter, Annie, and Christopher Olsson. "Chefsrollen mitt i organisationen : En kvalitativ studie av mellanchefens roll och hur relationer till andra chefer i organisationen påverkar upplevelsen av mellanchefsrollen." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-25729.
Full textAbstract:
I den här studien undersöks mellanchefsrollen i mitten av organisationen och hur mellanchefer själva upplever chefsrollen. Dessutom studeras mellanchefens relationer till andra chefer inom samma organisation. Syftet med den här studien är att undersöka hur mellanchefens relationer till andra chefer påverkar upplevelsen av mellanchefsrollen i svenska medelstora organisationer. Vidare ska det här bidra med en förståelse för om relationen chef-till-chef är väsentlig för hur problematisk chefsrollen upplevs vara i mitten av organisationen. I inledningen ges en bakgrund för ämnet och vad som tidigare har studerats av andra forskare inom ramarna för mellanchefens roll och relationer inom organisationer. Den teoretiska referensramen är sedan uppbyggd av teori som har ställts i förhållande till det empiriska resultatet. Referensramen består av forskning som behandlar rollteori, mellanchefens roll, relationer inom organisationer och teori om ledares relationer till medarbetare. Utifrån den teoretiska referensramen har ämnen och begrepp identifierats, vilka utgör en central del och en röd tråd genom studien. Det här på grund av att bidra med en empiri som noggrant har granskats, jämförts och analyserats. Studiens metod för att skapa en tydlig och transparent empiri var genom att använda 11 semistrukturerade intervjuer tillsammans med mellanchefer inom olika organisationer och branscher i Sverige. Valet av en kvalitativ studie innebär att det närmare gör det möjligt att studera upplevelser, förståelser och erfarenheter från mellanchefer, vilket kan bidra till att besvara vårt syfte och frågeställning. Dessutom utgår studien från en abduktiv ansats Utifrån studiens resultat kan vi observera att mellanchefer upplever sin chefsroll som en frihet inom organisationens ramar. Det upplevs inte oförenliga krav på så vis att de påverkar mellanchefen så negativt att de inte förmå arbeta i chefsrollen. Dessutom finner vi i resultatet att det uppstår jobbiga perioder, men inget som mellancheferna inte klarar av. Den klassiska konflikten mellan operativ och strategisk nivå kan ge mellanchefen en känsla av att vara klämd beroende på situation, men inte alltid. Däremot finner vi att goda relationer till andra chefer runt omkring underlättar mellanchefens arbete, enligt dem själva och därmed upplevelsen av rollen i mitten. Dessutom är stöd, kommunikation samt tillit viktigt att främja gentemot andra chefer inom organisationen för att mellanchefen ska trivas i sin chefsroll. Relationerna till andra chefer är för majoriteten av mellancheferna i studien avgörande för att trivas i rollen. Således identifierar vi dessa relationer som väsentliga för mellanchefens upplevelse av chefsrollen. Uppsatsens är skriven på svenska.This study examines the middle manager role in the middle of the organization and how middle managers themselves experience the manager role. In addition, the middle manager's relationships with other managers within the same organization are studied. The purpose of this study is to investigate how middle managers relationships with other managers can affect how the role is experienced in Swedish medium-sized organizations. Furthermore, this should contribute with an understanding of whether the manager-to-manager relationship is essential for how problematic the managerial role is perceived to be in the middle of the organization. The introduction provides a background for the subject and what has previously been studied by other researchers within the framework of the middle manager's role and relationships within organizations. The theoretical frame of reference is then built up by theory that has been set in relation to the empirical result. It consists of research that deals with role theory, the role of the middle manager, relationships within organizations and theory of leaders' relationships with employees. Based on the theory,, topics and concepts have been identified, which form a central part and a common thread throughout the study. This is done to contribute to the empirical report which is carefully reviewed, compared and analyzed. The study's method, which aims to create clear and transparent empirical data, was done by using 11 semi-structured interviews held with middle managers in various organizations and industries in Sweden. The choice of a qualitative study means that it makes it possible to study experiences, understandings and experiences from middle managers in more detail, which can help to answer the study's purpose. In addition, the study is based on an abductive approach. Based on the results of the study, we can observe that middle managers experience their managerial role as a freedom within the organization's framework. There are no experiences of incompatible requirements that affect the middle manager so negatively that they do not have the strength to work in the managerial role. In addition, we find that there are difficult periods, but nothing that the middle managers can not handle. The classic conflict between operational and strategic level can give the middle manager a sense of being pinched depending on the situation, but not always. On the other hand, we find that good relations with other managers facilitate the middle manager's work according to themselves and thus the experience of the role. In addition, support, communication and trust are important to show towards other managers within the organization for the middle manager to thrive in their managerial role. The relationships with other managers are crucial for the majority of the middle managers in the study in order to thrive in the role of middle manager. Thus, we identify these relationships as essential to the middle manager's experience of the managerial role. The study is written in swedish.
27
Asplund, Victoria, and Lind Fredriksson. ""Vi kvinnor får vara med, under förutsättningen att vi beter oss som männen" : En kvalitativ studie om kvinnliga chefers upplevelser av könsskapande inom den mansdominerade IT-branschen." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-56002.
Full textAbstract:
The aim of this study was to examine how our way of doing gender affect female managers in the male-dominated IT organizations and how the female managers handle the consequences they entail. The study is based on a qualitative research approach where we gathered empirical data through semi-structured interviews. In this study, six respondents with varying experiences of management role within the IT organizations participated. The results are analyzed with the help of previous research and the theoretical framework which included Pierre Bourdieu's theory masculine domination and the West and Zimmerman's theory doing gender. In our study, we concluded that female managers in the male-dominated IT organizations feel the need to adapt to a greater degree than their male counterparts. As a result of the contradictions that exist in the female gender norms versus the role expectations placed on managers, who have a male character, women need to downplay their femininity, including by adjusting their language.
28
Karlsson, Evelina, and Livia Hazer. "Kvinnor - Lika självklara chefer som män? : En kvalitativ studie om förutsättningar och normer om ledarskap ur kvinnliga ledaresperspektiv." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för psykologi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-434489.
Full textAbstract:
Kvinnligt ledarskap har studerats under årtionden och en av de mest inflytelserika teoriernaom synen på kvinnliga ledare är “Role Congruity Theory”. Enligt detta ramverköverensstämmer inte kvinnliga könsnormer med normen om ledarskap, vilket påverkarkvinnors möjligheter att bli chefer. Eftersom dessa normer verkar ha förändrats över tid, finnsdock möjligheten att de olika normerna har blivit mer överensstämmande på senare tid. Dennastudie undersöker därför kvalitativt förutsättningar och normer om ledarskap som påverkarkvinnors möjligheter att bli chefer i Sverige idag. Studien baseras på kvinnornas personligaerfarenheter och data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer som har analyseratsgenom induktiv tematisk analys. Denna metod hittar konkreta exempel på hur sådanaförutsättningar och normer kan se ut i praktiken och abstraherar dem till kategorier. Studiensresultat indikerar både för- och nackdelar för kvinnors förutsättningar på arbetsmarknaden,där upplevelsen om stöd från omgivningen och av att ha samma förutsättningar som sinamanliga kollegor identifierats som fördelar. Vissa gamla strukturer som begränsat kvinnorsmöjligheter att bli chefer lever emellertid kvar. Resultatet belyser också att ett skifte verkar haskett i synen på ledarskap där ett mer demokratiskt och mellanmänskligt ledarskap bliviteftertraktat, vilket utifrån tidigare forskning är egenskaper som är förenliga med kvinnligakönsnormer. Eftersom den nya synen på ledarskap är mer förenlig med kvinnliga egenskaper,indikerar resultaten att kvinnliga könsnormer och normer om ledarskap är mer kongruentaidag. Fortsatta studier behövs dock för att uppskatta i vilken grad detta generaliserar till enbredare samhällsnivå. Studien diskuterar både teoretiska och praktiska implikationer.
29
Karlsson, John, and Stefan Holmlund. "Ledarskapets roll i chefskapet : En fallstudie där uppfattningen av ledarskapet mellan chefer och medarbetare studeras i ett svenskt företag." Thesis, Umeå universitet, Handelshögskolan vid Umeå universitet, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-37850.
Full textAbstract:
Ledarskapsrollen utvecklas och effektiviseras ständigt, vilket ofta leder till störreansvarsområden för ledaren. När en chef eller ledare får fler uppgifter som ska lösas och bearbetas finns det en risk att vissa grundläggande uppgifter inte får samma fokus, till exempel ledarskapet och relationen mellan chef och dennes medarbetare. Denna studie har som fokus att studera ett företag i Sverige som inte använder sig av ett rent ledarskapsprogram utan ett chefsprogram där en del av programmet berör ledarskapsutveckling. Syftet med studien är att studera ledarskapet i företaget, både utifrån vad företagsledningenförespråkar och hur anställda uppfattar det. Det ger oss ett underlag som kan besvara vår frågeställning kring om det finns skillnader i det faktiska ledarskapet och det som ledningen vill bedriva. För att kunna uppnå vårt syfte har vi studerat material som vi fått genom företaget samt kompletterat det med en intervju med en person som varit med och utformat programmet. För att få en uppfattning om hur det faktiska ledarskapet fungerar har en enkät lämnats ut till chefer och deras medarbetare. Den teoretiska referensramen är anpassad för en studie på ett svenskt företag och den ligger till grund för utformandet av enkäten, men också som ett verktyg för att kunna tolka och knyta företagets syn på ledarskap till en teoretisk kontext.Teorier som används är bland annat Relations- och ledarskapsteorier. Vi har utfört en kvantitativ analys av materialet vi fått via enkäten och kvalitativ analysgällande intervjun och materialet vi studerat från organisationen. I vår diskussion diskuterar vi kopplingar mellan resultat och teori, och avslutas med våraslutsatser. Vi identifierade att skillnader existerade mellan vad företagsledningen förespråkar och det faktiska ledarskapet. Största skillnaderna var främst att medarbetare inte har full insikt kring uppsatta mål samt hur visioner ska nås. I ett avslutande kapitel för vi en diskussion om studiens generaliserbarhet och studiens nytta för andra företag.
30
Berglund, Tina. "Krav-, kontroll- och stöd i arbetslivet : En intervjustudie om chefsstödets roll för mellan- och första linjens chefer inom kommunal verksamhet." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-19754.
Full textAbstract:
Syftet med studien var att undersöka hur chefsstödets roll påverkar upplevda krav och kontroll i arbetet, samt om chefsstöd har en stressreducerande effekt hos mellan- och första linjens chefer inom kommunal verksamhet. Metoden som användes var en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer där fem stycken mellan- och första linjens chefer valdes ut för studien. Resultatet visade på att chefsstödet roll gällande krav och kontroll inte har så stor inverkan på de intervjuade mellan- och första linjens chefer men att chefstödet roll gällande stressreduktion var väldigt viktig. I resultatet framkom dock en uppfattning om att ifall chefsstödet inte funnits så hade kraven ökat och kontrollen minskat som ett resultat. Slutsatserna som dragits är att såväl mellan- som första linjens chefer anser att chefsstödet har en betydande roll för dem i den valda kommunen.
31
Hallgren, Sofia, and Carola Andrén. "Roller och samverkan i en hälsofrämjande förändringsprocess : fem hälsoinspiratörers upplevelser av sin och chefens roll samt deras samarbete i hälsoarbetet på arbetsplatsen." Thesis, University West, Department of Nursing, Health and Culture, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-971.
Full textAbstract:
Syftet med uppsatsen är att se om och hur hälsoinspiratörer och chefer samspelar med varandra i en hälsofrämjande förändringsprocess samt vad det får för konsekvenser för hälsoarbete på arbetsplatsen. Vi har använt oss av en kvalitativ metod där vi har intervjuat fem hälsoinspiratörer inom den offentliga sektorn som arbetar inom verksamhetsområdena vård och omsorg samt barn och skola, I intervjuerna rick fi ta del av hur hälsoinispiratörerna själva upplever sin egen och chefens roll samt chefens påverkan i de hälsofrämjande insatserna på arbetsplatsen. Studiens teoretiska utgångspunkter påvisar att en lyckad hälsofrämjande förändringsprocess kräver samarbete på alla plan, där chef och medarbetare samverkar för ökad hälsa på arbetsplatsen. Teorierna visar också att chefens roll i hälsofrämjande insatser på arbetsplatsen är central. Resultatet visade att samarbetet mellan chef och hälsoinspiratör är n god förutsättning gör att kunna bedriva en hälsofrämjande förändringsprocess,. Vi har sett att ett gott samarbete motiverar samtliga parter och ger ökande lust, kraft och energi att arbeta med hälsa på arbetsplatsen. Vidare visade resultatet att resurser som tid, ekonomiska medel, verksamhetens utformning, chefens geografiska placering, viljan och drivkraften hos olika typer av chefer och hälsoinspiratörer påverkar hälsoarbetet på arbetsplatsen.
32
Wyatt-Hughes, Brandi. "The Heat Is On: Variations among Male and Female Chefs." TopSCHOLAR®, 2009. http://digitalcommons.wku.edu/theses/67.
Full text
33
Tibblin, Annika. "Den administrativa chefens roll som förmedlare och medlare vid ett svenskt universitet : En kvalitativ studie om faktorer och aktörer som påverkar styrningen av organisationen." Thesis, Uppsala universitet, Sociologiska institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-347170.
Full textAbstract:
Administration är något alla ägnar tid åt både till vardags och i arbetet. Denna studie behandlar administrationen inom arbetslivet vid ett svenskt universitet. Debattartiklar och forskning visar på en spricka mellan kärnverksamheten och administrationen i diskussionen om universitetens uppdrag, roll och styrning. Administrationen ses som antitesen till akademin, men vad är administration och vad är dess funktion i styrningen? Syftet med studien är att undersöka hur administrativa chefer ser på sin roll i verksamheten och om administrationen fått en mer framträdande roll i styrningen. Studien tillämpar både det teoretiska och metodologiska förhållningssättet i Bruno Latours aktör-nätverksansats. Studien baseras på fem semistrukturerade intervjuer med administrativa chefer situerade på institutioner vid ett svenskt universitet. Resultatet visar hur institutionerna drivs som företag, de är producerande verksamheter som i hög grad finansieras av externa bidrag. Dessa finansiella aktörer ställer krav varpå styrningen inte bara återfinns inom universitetet utan också utanför. De administrativa cheferna rör sig i gränslandet mellan institutionen och det omgivande samhället men också mellan akademin och den centralt styrande förvaltningen och det är här deras roll som ”förmedlare” och ”medlare” blir tydlig. Genom att de översätter och anpassar handlingar och processer till mottagaren knyts aktörerna samman. Funktionen och rollen som ”support staff” gentemot kärnverksamheten är klart uttalad, däremot är de ytterst beslutsfattande i sin roll. Studien visar på fyra faktorer som inneburit att administrationen fått en mer framträdande roll och därmed en större påverkan på styrningen. Dessa faktorer är decentralisering, samhällsutveckling, teknisk utveckling och specialisering. Reformerna som legat till grund för organisationsförändringarna har medfört ett större ansvarsområde och utvecklingen mot ett granskning- och administrationssamhälle där regelverk, reviderbarhet och kontroll fått en allt större betydelse har inneburit ett ökat inflytande över verksamheten. Den tekniska utvecklingen skapar nya möjligheter och en ökad kapacitet. All denna utveckling har inneburit att nya administrativa specialistroller har skapats.
34
Hansford, Emily. "The Role of Social Support Systems in the Advancement of Professional Chefs." Digital Archive @ GSU, 2011. http://digitalarchive.gsu.edu/anthro_theses/50.
Full textAbstract:
The professional fine dining kitchen has predominately been the domain of male chefs. The purpose of this study was to look at what factors affect chefs, especially female chefs, in the development of their professional careers. I interviewed 12 professional female chefs and five male chefs in New York City and Atlanta, in various stages of their careers, in order to gain a better understanding of the difficulties faced by chefs. Through my research I learned that although women face devaluation from their male coworkers, they also face stigmatization from their female coworkers. This research provides insight into changes that need to be made in order for women to more successfully navigate the culinary industry as well as women in other male-dominated professions.
35
Garå, Malin, and Kerstin Hallén. "Jag är normen här, men män har det lättare : Om kvinnligt chefskap, sociala roller och rollmotsättning." Thesis, Högskolan Väst, Avd för socialpedagogik och sociologi, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-6436.
Full textAbstract:
Bakgrund: Män har genom historien dominerat på arbetsmarknadens chefspositioner och därmed utformat chefskapets innehåll. Chefskapet är sammankopplat med agentic attribut som anses "manliga". Hur kvinnor hanterar sitt chefskap har mest studerats vid mansdominerade arbetsplatser där kvinnan är avvikare. Det finns en kunskapslucka i forskningen när det gäller kvinnors sätt att hantera chefskapet vid en kvinnodominerad arbetsplats där kvinnan är normen. Syfte: Syftet var att studera hur kvinnliga chefer vid kvinnodominerade arbetsplatser uttalar sig om manliga och kvinnliga egenskaper i sitt chefskap. Metod: Studien har en kvalitativ ansats där sex semistrukturerade intervjuer gjorts med kvinnliga chefer inom den offentliga sektorn. Intervjuerna har spelats in och transkriberats och analyserats med tematisk analysmetod som tolkats med social role theoy, role congruity theory . De två teorierna används för att belysa skillnader som vi menar beror på sociala konstruktioner av kön och könsordning som också används i analysen. Resultat: Intervjupersonerna upplevde att de blev respekterade som chefer och uttryckte ingen konflikt i rollen, att vara kvinna och samtidigt chef. De utgjorde normen inom offentlig sektor där de flesta omkring dem var kvinnor. Flertalet av cheferna ansåg inte att de behövde använda några särskilda strategier för att bli tagna på allvar eller få sin röst hörd. Kvinnorna ansåg inte att de hade specifika förväntningar att uppfylla för att de var kvinnor. Samtliga chefer beskrev sitt chefskap utifrån både communal och agentic egenskaper. De beskrev fler communal egenskaper som viktiga i sitt chefskap, vilket är långt ifrån det stereotypa agentic dominerade chefskapet. Det framkom att de ser chefskapet som en balansgång mellan communal och agentic egenskaper men communal egenskaper betonades mest. Resultatet visade även på en del upplevda skillnader mellan manliga och kvinnliga chefers förutsättningar. Kvinnorna har ibland ansetts som sämre chefer vid tillsättning av tjänster och en av de chefer som har fler män kring sig har vid några tillfällen upplevt att männen vill ta steget framför och överta ledarskapet. Flera kvinnor beskrev att de upplevde att män hade det lättare när det gällde att bli accepterade i chefsrollen och lättare blev accepterade i sin auktoritetMen has dominated the labour markets management positions through the history and formed the qualities of leadership. The leadership is linked to agentic attributes that are considered "male". How women deal with a manager role has mostly been studied in male- dominated environments where women are deviants. There is a knowledge gap in the research regarding women’s ways of handling managerial positions in a female- dominated environment where the women is the norm. The aim of this study was to see how women managers in female- dominated places of work comment on male and female qualities in the manager role. The study has a qualitative approach where six semi- structured interviews with female managers in the public sector. The interviews were recorded and transcribed. The material is processed and analyzed by thematic analysis method which has been interpreted by social role theory and role congruity theory. The two theories are used to illuminate the differences that we believe is due to the social constructions of gender and the gender order witch also is used in the analysis. The respondents felt that they were respected as managers and expressed no conflict in the role, to be a woman and at the same time manager. They constituted the norm in social services where most around them were women. The majority of the managers did not feel that they needed to use some specific strategies to be taken seriously or get their voice heard. The women felt that they did not have specific expectations because they were women; they felt that their own expectations influenced them the most. All managers describe their leadership from both communal and agentic characteristics. They describe more communal characteristics as important in the manager role, which is far from the stereotypical agentic dominated manager role. It appears that they see management to be a balance between communal and agentic qualities but that communal characteristics emphasized most. The results reveal, however, some perceived differences between male and female managers conditions. The women have sometimes been regarded as inferior managers in recruitment and one of the managers who have more men around here, sometimes felt that men wanted to step in front and take over the leadership. One manager mentions strategies to get men to handle her straight communication. Several women described that they felt that men have it easier when it comes to being accepted into the managerial role and easier accepted in its authority. It also appears that some women find that they were expected to solve more problematic situations just because they were women
36
Hanna, Andy, and Ninos Bethzazi. "The Role of the Manager in an Agile Organization : A Case Study at Scania AB." Thesis, KTH, Industriell ekonomi och organisation (Inst.), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-235400.
Full textAbstract:
As the world of business changes at a pace higher than ever before, there is an increased need for organizations to rapidly adapt and respond to these internal and external changes, whether they are technological, political, social or environmental. In management, agility is a term frequently used today in response to this new business environment, which often includes the use of agile methodologies for product development. As organizations adopt agile methodologies, old traditional management and leadership models fade. This void is being filled by new and emerging agile leadership models. Additionally, self-organizing and cross-functional teams become key concepts. All these transformations are bound to culminate in a considerable alteration in the role of the manager. This study examines the new role of the manager in an organization transitioning to agile. To answer the research questions, changes in the key work activities of the manager were evaluated, as well as how changes in interplay and interaction between the manager and the group could affect the role. Furthermore, the aim was also to identify some of the main challenges and barriers that arise. This was studied qualitatively through a literature review. Also, a case study was conducted at the software development department at Scania AB, where ten managers and one employee was interviewed. A survey was also sent out to the group members at this department, with 150 respondents. Findings indicated that most work activities did not change. Some of them changed in character due to introducing an agile method and due to internal, structural changes. In one case, the work focus shifted from one activity to another. In the interplay with the group, the manager now has new roles to consider, while his role becomes more of an empowerer and meets new leadership models. With this organizational change, there are also new opportunities of delegating work activities to a higher extent. The main challenges that were identified regarded communication and coordination, control, and mastering agile methods.Affärsvärlden möter förändringar i en allt snabbare takt än tidigare, varför organisationer måste bemöta och förhålla sig till både de interna och externa förändringar som sker, vare sig dessa är teknologiska, politiska, sociala eller miljömässiga. Inom ledarskap används idag termen agilt allt mer, som svar på detta nya affärsklimat, vilket ofta inkluderar användandet av agila metoder inom produktutveckling. Då allt fler organisationer inför användandet av agila metoder, tappar också de traditionella ledarskapsmodellerna sin roll. Detta gap som uppstår har kommit att fyllas av nya agila ledarskapsmodeller. Vidare blir också självstyrande och tvärfunktionella grupper viktiga koncept. Dessa förändringar medför en avsevärd förändring av chefsrollen. Denna studie undersöker hur chefsrollen förändras i en organisationen som blir allt mer agil. För att svara på forskningsfrågorna undersöktes hur huvudarbetsuppgifterna förändrats, men också hur förändringar i samspelet och interaktionen mellan chefen och gruppen kan komma att påverka chefsrollen. Vidare undersöktes också vilka huvudsakliga utmaningar och hinder som uppstod. En kvalitativ litteraturstudie utfördes i studien. Också en fallstudie på avdelningen för mjukvaruutveckling på Scania AB utfördes, där tio gruppchefer och en annan anställd intervjuades. En undersöknings skickades också ut till gruppmedlemmar på denna avdelningar, med totalt 150 svar.Resultatet påvisade att de flesta arbetsuppgifter inte förändrades. Vissa av dessa förändrades i karaktär och i utförandet, till följd av införandet av en agil metod och strukturella förändringar i företaget. I ett fall skiftade arbetsfokus från en arbetsuppgift till en annan. I samspelet mellan chef och grupp har nu chefen nya roller att ta hänsyn till. Chefens roll blir mer av en facilitator, där nya ledarskapsmodeller också står till mötes. Chefen har också större möjligheter till delegering av arbetsuppgifter än tidigare. De utmaningar som identifierades rörde kommunikation och koordination, kontroll, och hanteringen av agila metoder.
37
Casenave, Eric. "L'accountability ou l'obligation de rendre des comptes ressenties par le praticien du marketing : variable médiatrice entre antécédents personnels et réponses comportementales." Thesis, Paris 9, 2014. http://www.theses.fr/2014PA090048.
Full textAbstract:
Le manque d’accountability qui est reproché au marketing est un alignement insuffisant sur les objectifs stratégiques. La plupart des recherches préconisent généralement de renforcer l’accountability du marketing en développant des instruments de mesure de performance. Se différenciant de ces approches, cette recherche choisit de traiter le praticien du marketing comme unité d’analyse. Nous mettons en évidence une identité professionnelle propre aux praticiens et distinguons deux formes d’accountability ressentie : l’accountability ressentie lors d’une prise de décision (ASR) et l’accountability ressentie dans l’organisation (AOR). L’autodétermination, composante de l’identité professionnelle des praticiens du marketing, influence positivement l’ASR mais limite la conformité. En rendant accountable des praticiens du marketing sur une décision, nous observons qu’ils cherchent à prendre la meilleure décision possible du point de vue des objectifs marketing même si ceux-Ci s’opposent aux objectifs stratégiques. En étudiant les comportements de managers, nous montrons que l’ambiguïté de rôle, caractéristique de la pratique marketing, diminue l’AOR. Les cultures organisationnelles qui favorisent l’accountability augmentent alors la probabilité de conflits de rôle préjudiciables à la performance. La probabilité de conflits de rôle est néanmoins modérée sous réserve que la culture soit perçue comme encourageant la collaboration et la prise d’initiative. Ce type de culture correspond à l’identité professionnelle des praticiens du marketing contribuant à leur performance. En conclusion, nous proposons un modèle d’accountability adapté à la pratique du marketing dans l’organisationMarketing has been criticized for its lack of accountability, which is qualified by a misalignment with strategic objectives. Most of the researches propose that marketing accountability must be reinforced with more performance measures. In this doctoral thesis, we employ a different approach in treating the marketer as unit of analysis. We identify a marketers’ professional identity and make a distinction between two types of felt accountability: an accountability felt in a decision-Making situation (ASR) and an accountability felt within an organization (AOR). ASR is positively influenced by self-Determination that is a component of marketers’ professional identity, where self-Determination reduces conformity. In making marketers accountable, we show that that they seek to make the best decision according to marketing objectives even if they are conflicting with strategic objectives. In studying managers’ behavior, we show that role ambiguity, which is consistent with marketing practice, reduces AOR. Organizational cultures that promote accountability increase the likelihood of role conflicts detrimental to performance. However, the likelihood of role conflict is moderated by organizational cultures provided they encourage collaboration and initiatives. This type of culture is consistent with marketers’ professional identity therefore contributing to performance. Finally, we propose an accountability model tailored to marketing practice within the organization
38
Barros, Marie-Jeanne de. "Représentations de la notion de performance par les entrepreneurs : une approche par le sexe et par le genre." Thesis, Paris Sciences et Lettres (ComUE), 2016. http://www.theses.fr/2016PSLED007.
Full textAbstract:
La littérature suppose implicitement l'existence d'un déterminisme biologique pour expliquer les différences entre les hommes et les femmes entrepreneurs. Par l'analyse des représentations de la performance, nous questionnons les stéréotypes sexués en mobilisant les notions de sexe (homme/femme) et de genre (féminité/masculinité) : le sexe est-il une variable pertinente pour expliquer les différences hommes/femmes en matière de représentation de la performance d'entreprise ?Trois études quantitatives utilisant une ANOVA et des t-Test ont analysé les données issues de 244 entrepreneurs. Une étude qualitative auprès de 6 entrepreneurs a permis de modéliser les représentations de la performance. Nous montrons que les différences de représentations de la performance d'entreprise ne sont expliquées ni par les catégories de sexe (Homme et Femme), ni par celles du genre (Masculin, Féminin, Androgyne, Indifférencié) définies par le Bem Sex Role Inventory. Nous confirmons également que les représentations collectives de la performance ont évolué et vont bien au-delà de la simple quête de profit, et sont plus rattachées à des valeurs sociales actuellesLiterature tends to assume implicitly the existence of a biological determinism to explain the differences between men and women entrepreneurs. Our aim was to study the representations of business performance based on the notion of sex (biological sex: female & male), and gender (the social sex: feminity & masculinity). Could masculinity and/or femininity reveal differences in representing business performance between men and women entrepreneurs? Three quantitative studies, based on ANOVA and t-Test, were used to analyze data collected by questionnaire from 244 entrepreneurs. A qualitative study was used to model data collected during individual interview of six entrepreneurs.We found that differences in representing business performance cannot be revealed neither by the distinction of category of sex (male / female), nor by gender categories (Male, Female, Androgynous, Undifferentiated) as defined by the Bem Sex Role Inventory. Also, we confirm that collective representations of the performance by the entrepreneurs have evolved and go well beyond the simple pursuit of economic profit, and can be more closely related to current social values