Dissertations / Theses: 'Cirkelmodell'

1

Åberg, Jessica. "Ett sätt att arbeta språkutvecklande : En studie av genrepedagogikens cirkelmodell." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för humaniora, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-13727.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Lemberger, Rebecca. "Universellt nödvändig? : En undersökning av högpresterande gymnasisters upplevelse av genrepedagogiken samt deras bild av ett litterärt metaspråk." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-215741.

Full text

Abstract:

I det här arbetet undersöks högpresterande gymnasisters upplevelse av genrepedagogik och cirkelmodellen. I samband med detta studeras även elevernas litterära metaspråk, med fokus på vilken typ av begrepp de själva anser sig behärska och inte. Det ena syftet är att se huruvida genrepedagogiken, som ursprungligen utvecklades som ett stöd i andraspråksinlärningen för barn i grundskoleåldern, även stöttar högpresterande gymnasister och om den i sådant fall behöver anpassas till dem. Det andra syftet är att kartlägga vilken typ av litterära begrepp eleverna anser sig förstå och använda, för att få insikt i vad undervisningen ska rikta in sig på. För att genomföra undersökningen har cirkelmodellen implementerats i en elevgrupp, vilket resulterade i en litterär analys. Eleverna har fått besvara två enkäter, den ena undersöker elevernas upplevelse av cirkelmodellens olika delar, den andra undersöker de begrepp eleverna anser sig förstå och använda. Tre elever valdes sedan ut för enskilda samtal där de fick resonera kring den första enkäten. Resultaten visar att högpresterande gymnasister generellt har en positiv upplevelse av genrepedagogik och cirkelmodellen. Steg 2 – studerandet av modelltexter, är det steg som uppskattas bäst. Steg 3 – skrivandet av en gemensam text, är det steg som uppskattas minst. Studien visar att det inte krävs direkta anpassningar av cirkelmodellen för att den ska stimulera eleverna. Det essentiella är istället att hitta en balans så att processen får utvecklingsutrymme utan att den upplevs som en tidstjuv som stjäl utrymme från det som eleverna fokuserar på – framställandet av en slutprodukt. Undersökningen visar också att den typ av begrepp som elever anser sig behärska bäst är de som används vid analyserande, vilka också används i flera ämnen och situationer. De begrepp de anser att de behärskar minst är de som används för att beskriva en analytisk text, vilka är de begrepp som genrepedagogiken har infört i undervisningen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Persson, Malin. "Språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen? : En analys av två läromedel i kemi och historia ur ett andraspråksperspektiv för både lärare och elever." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för svenska språket (SV), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-54090.

Full text

Abstract:

Språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen betonas i läroplanen, Lgr 11. Eleverna ska inhämta nya kunskaper samtidigt som de utvecklar sitt språk. Detta är särskilt viktigt för andraspråkselever som ska lära sig ämnen på ett för dem nytt språk. Syftet med uppsatsen är att se vilka krav läroboken ställer på elevernas språk- och kommunikationsförmåga och hur läroboken tillsammans med lärarhandledningen inbjuder läraren till att arbeta språkutvecklande i klassrummet med eleverna. I studien ingår två olika läromedel för årskurs 7-9 i två skilda ämnen, kemi och historia. Läroböckerna analyseras utifrån en läsbarhetsanalys och tar framförallt upp språk, multimodalitet, författarröst och uppgifter och krav. Analysen på lärarhandledningarna avser hur dessa kan stötta läraren i att undervisa språkutvecklande. Resultatet tyder på att läroböckerna ställer flera krav på elevernas språk- och kommunikationsförmågor, vilket eleverna behöver stöttning av läraren för att utveckla. Det framkom skillnader mellan de två läromedlen. Även om läraren får viss hjälp av läromedlen att arbeta språkutvecklande lämnas mycket upp till varje lärare.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Dahlberg, Tove, and Eva Larsson. "Genrepedagogikens användbarhet i klassrummet." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29026.

Full text

Abstract:

Syftet med denna kunskapsöversikt är i första hand att besvara frågeställningen ” Vad säger forskning om genrepedagogikens användbarhet i klassrummet?”. Dessutom vill vi bidra till en ökad kunskap om genrepedagogiken och dess strukturerande arbetsmodell i de lägre årskurserna. Som metod för att kunna besvara frågeställning genomfördes inledningsvis sökningar av akademiska artiklar i olika databaser med relevanta nyckelord gällande genrepedagogiken. Därefter gjordes ett urval som redovisas i en metoddel. I resultaten framkommer positiva och negativa aspekter som riktar sig mot pedagogiken, men också hur genrepedagogiken påverkar elevernas språkutveckling samt hur läromedlen instruerar genrepedagogikens struktur, värderande beskrivningar och logiska samband. Slutsatsen av kunskapsöversiktens resultat visar att genrepedagogiken är en krävande och strukturerad undervisningsmetod med fokus på måluppfyllelse samt kan ha goda effekter för språk- och kunskapsutveckling. Avslutningsvis följer en diskussion där tankar och ställningstagande avseende genrepedagogiken synliggörs samt tänkbar framtida forskning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Arabaci, Bahar. "En undersökning av lärares språkutvecklande arbetssätt med nyanlända elever." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-34659.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Dahlberg, Tove, and Eva Larsson. "Genrepedagogikens tillämpning : - är det en undervisningsmetod i de tidiga skolåren som kan gynna elever i läs- och skrivsvårigheter?" Thesis, Malmö universitet, Malmö högskola, Institutionen för kultur, språk och medier (KSM), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-42233.

Full text

Abstract:

Ett av grundskolans främsta mål är att samtliga elever oavsett behov och förutsättningar ska utveckla lärande och kunskaper i sin läs- och skrivförmåga. Examensarbetet syftar till att undersöka lärares uppfattningar om hur en genrepedagogisk undervisning fungerar för elever i de tidigare skolåren som befinner sig i läs- och skrivsvårigheter. Genrepedagogiken tar stöd från Vygotskijs lärandeteori och Hallidays språkteori. Således är studiens teoretiska ramverk förankrat till den sociokulturella teorin och systematisk-funktionella lingvistiken. En kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med fem lärare (åk 1-3) ligger till grund för vår studie. Respondenterna arbetar i tre olika kommuner i sydöstra Sverige. Utifrån intervjuerna har vi sammanställt tre teman; genrepedagogiken i klassrummet, scaffoldning/stöttning i lärandet och genrepedagogiken och läs-och skrivsvårigheter. Resultaten visar att lärares förkunskaper om genrepedagogiken påverkar tillämpningen i undervisningen, att samtliga lärare är överens om att all stöttning är en förutsättning för elevers lärande, men också att de använder liknande stöttning för alla elever. Även det gemensamma textskapandet betonas som en central och viktig process. Slutsatserna vi drar är att lärare som brinner för genrepedagogiken är de som ger uttryck för att elever i läs- och skrivsvårigheter gynnas mest av genrepedagogiken och att cirkelmodellen framställs som fördelaktig för elever i svårigheter.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Lücke, Pia, and Emma Wennberg. "Cirkelmodellen i praktiken." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-17128.

Full text

Abstract:

BakgrundBakgrunden för arbetet är hämtat från den genrepedagogiska forskningen. Genrepedagogiken handlar om att stötta eleverna i deras lärande genom det sociokulturella perspektivet på lärande. Genrepedagogiken handlar också om att lära språk och grammatik i ett meningsfullt sammanhang genom en arbetsmodell som kallas cirkelmodellen. Det är cirkelmodellen som det här arbetet kommer att handla om. Vi har också valt att belysa cirkelmodellens arbetssätt utifrån Lgr11 och utveckling av elevers förmågor.SyfteSyftet med arbetet är att ta reda på hur ett antal lärare som undervisar i årskurs 2-6 resonerar kring att använda cirkelmodellen i sin undervisning.MetodMetoden för arbetet är kvalitativ intervju. Urvalet är strategiskt och undersökningen har genomförts med hjälp av inspelning och transkribering av lärarnas svar. Vid analysarbetet delades lärarnas svar upp i cirkelmodellens fyra faser. Kategoriseringen gjordes utifrån våra frågeställningar. De fyra kategorierna i analysen är: lärarens syn på lärande, Lgr11, elevers förmågor samt didaktiska konsekvenser av att använda cirkelmodellen i undervisningen.ResultatResultatet av undersökningen visar att lärarna anser att eleverna med hjälp av cirkelmodellen kan öka sin kvalité i sina texter. De vinner en säkerhet i att formulera sig muntligt och skriftligt och känner en tillit till sin förmåga. Lärarna påtalar att arbetet med cirkelmodellen tar tid, men att eleverna utvecklar den analytiska, kommunikativa och metakognitiva förmågan samt den begreppsliga förmågan och förmågan att hantera information. Lärarna är eniga om att genom cirkelmodellens arbetssätt har fler elever en chans att lyckas.
Program: Lärarutbildningen

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Yousef, Nouha. "Cirkelmodellen i praktiken : En studie av hur SFI-elever upplever cirkelmodellen." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för humaniora, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-9418.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Alfajad, Asmaa. "Modersmålsundervisning och utmaningar med genrepedagogik och cirkelmodellen." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31499.

Full text

Abstract:

I klassrummet möter modersmålslärarna olika elever med olika nivåer och det kan var en utmaning för modersmålslärare. Studiens syfte är att undersöka vilka strategier modersmålsläraren använder i undervisningen för att lära eleverna att skriva olika typer av texter och vilka utmaningar modersmålsläraren upplever i sitt arbete med genrepedagogik.Resultatet visar att modersmålslärarna som deltog i studien upplever olika problem som kan påverka sina undervisningar. De flesta anser att det är svårt att hitta rena läromedel som anpassar sina elever, vilket gör att modersmålslärarna arbetar extra för att översätta svenska texter till sina modersmål. Ont om undervisningstider kan hindra modersmålslärarna att jobba på ett effektivt sätts med cirkelmodellen så det finns en av de deltagarna hoppar över en fas av cirkelmodellen.Deltagarna anser att mer tid för planeringen samt mer tid för modersmålsundervisningen kan hjälpa dem att jobba med genrepedagogiken och cirkelmodellen på tydligt och effektivt sätt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Liw, Per, and Anette Rundgren. "Forskare och lärare ser på genrepedagogik." Thesis, Stockholm University, The Stockholm Institute of Education, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-7638.

Full text

Abstract:

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur språkforskningen ser på andraspråkselevers möjligheter att lära ett nytt språk. Vi har sökt svar på hur lärare som arbetar med andraspråkselever ser på elevernas språkutveckling och om de är medvetna om de språkliga krav

som ställs på eleverna i ämnesundervisningen. Genom litteraturstudier har vi sökt kunskap om genrepedagogiken och fördjupat oss i den sociokulturella skolan. Vi har använt oss av en

deduktiv metod och kvalitativa intervjuer.

Resultatet av intervjuerna med personer inom andraspråksforskningen visar följande: En socialt stödjande miljö är viktigt och elevernas kulturella bakgrund och tidigare kunskaper bör ses

som resurser i andraspråksundervisningen. Forskningen ser ett behov hos lärarna av ökade kunskaper om språkets betydelse i ämnesundervisningen. Ämnesövergripande och tematiska

arbetssätt ökar elevernas möjligheter att utveckla ett andraspråket. En förutsättning för språkutveckling är elevgruppens sammansättning och ”Envägsprogram – två språk” framhålls

som en lämplig modell. Modersmålets användning i undervisningen är viktigt för andraspråkselevernas förförståelse i ämnesundervisningen Genrepedagogiken skapar nya

möjligheter inom språkundervisningen och cirkelmodellen framhålls som en metod att påskynda andraspråksutvecklingen.

Resultatet av intervjuerna med andraspråkslärarna visar att de är medvetna om de krav som ställs på eleven och läraren i ämnesundervisningen och de framhåller: Studiehandledning är

viktigt och undervisning på modersmålet ger likvärdiga förutsättningar i ämnesundervisningen som även påverkas av lärarens kunskap om språkets betydelse. Det finns ett stort behov hos

lärarna att samarbeta över ämnesgränserna för att skapa sammanhang i undervisningen för andraspråkseleverna. Studien visar på varierande kunskap hos lärarna om genrepedagogiska

metoder och det finns ett behov av vidareutbildning inom språkområdet och ökade kunskaper om elevernas kulturella bakgrund för att kunna anpassa undervisningen till elevernas olika behov.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Lager, Siw. "Genrepedagogiskt arbete i en C/D-grupp i SFI : Arbete med personliga brev i jobbansökningar enligt cirkelmodellen." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för humaniora, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-9515.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Karlsson, Sara, and Elin Hägglund. "Genrepedagogik : En undersökning av lärares erfarenheter av att arbeta genrepedagogiskt." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-217139.

Full text

Abstract:

Sammanfattning Med vår uppsats ville vi undersöka genrepedagogiken som fått spridning i skolor över hela landet och som har uppmärksammats mycket i media. Genrepedagogiken är en metod som bland annat syftar till att utveckla elevers läs- och skrivförmåga och är därför intressant när nya undersökningar visar att läsförmågan hos svenska mellanstadieelever sjunker. I denna uppsats undersöker vi den genrepedagogiska modellen, vad den går ut på och lärares erfarenheter av och uppfattningar om att arbeta genrepedagogiskt. Metoden som ligger till grund för vår studie är kvalitativa intervjuer. Vi har intervjuat fem lärare från tre större städer i olika delar av landet. I analys och resultatdelen presenterar vi vår empiri utefter fyra teman som svarar mot våra frågeställningar om lärares uppfattningar och erfarenheter. I våra resultat har vi fått fram att lärarna genom ett genrepedagogiskt arbetssätt sett en positiv utveckling av elevernas skrivförmåga och en ökad språklig medvetenhet. Vissa lärare har dock genom arbetet med denna modell upplevt att lektionerna kunde bli för lärarstyrda och att de pågrund på grund av tidsbrist inte hade tid att planera ämnesövergripande. Lärarnas syn på teori och praktik i relation till cirkelmodellen, som består av fyra faser, visade att de flesta lärarna såg alla faser som lika viktiga. I deras tankar om hur tillämpningen gick till visade det sig dock att vissa faser utelämnades oftare än andra. Genom det genrepedagogiska arbetssättet kunde alla lärare visa på sätt för hur man stöttar eleverna i deras läs- och skrivutveckling. Det framkom även en medvetenhet om att den genrepedagogiska modellen är en stöttning i sig.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Flemming, Eva. "Genre ♥ Matris : sant eller falskt?" Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för humaniora, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-9291.

Full text

Abstract:

Syftet med den här studien är att undersöka om det går att kombinera genrepedagogik och bedömningsmatriser och vilka för- och nackdelar det kan innebära för dels pedagogen, dels eleverna. Uppsatsen innehåller en sammanfattning av aktuell forskning på området. I studien presenteras en beskrivning av arbetet med cirkelmodellen kring den argumenterande genren parallellt med införandet av en bedömningsmatris i en grupp vuxenstuderande. Dessutom genomfördes en enkät med elevgruppen för att ta reda på deras åsikter om arbetet. Resultatet av den presenteras i studien. Undersökningens resultat visar att bedömningsmatriser och genrepedagogik är en gynnsam kombination, framförallt för pedagogen. Det är en bra grund för en systematisk och likvärdig bedömning av en grupps egenproducerade texter men även ett bra underlag för ett lärande samtal mellan pedagog och inlärare. Elevernas nytta av kombinationen blir större om matrisens innehåll är formulerat på en lämplig språklig nivå.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Holmberg, Maria. "Att implementera genrepedagogik i undervisningen av andraspråkselever." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-115278.

Full text

Abstract:

Språket har en stor mental betydelse för den enskilde individens sociala, känslomässiga och intellektuella tillväxt. Ett rikt och varierat språk är centralt för att kunna tillgodogöra sig kunskap inom skolans alla ämnen. Trots att det ligger i skolans värdegrund att ge alla elever en likvärdig utbildning visar statistik att utrikesfödda elever inte har samma förutsättningar som inrikes födda. Utifrån en liknande problematik i Australien framarbetade forskare genrepedagogiken, en undervisningsmodell som stöttar alla elevers språkutveckling genom att synliggöra olika textmönster, med utgångspunkt från ambitionen att inkludera alla elever i undervisningen. Genrepedagogiken har visat på gynnsamma elevresultat. Dagens situation där skolan på kort tid förväntas bereda ett stort antal nyanlända plats inom sin verksamhet gör studien aktuellt då syftet är att bidra med kunskap om hur lärare implementerar genrepedagogik i undervisningen av andraspråkselever. Speciellt fokus ligger på hur genrepedagogik kan gynna andraspråkselevers språk- och kunskapsutveckling så att de lättare når skolans kunskapsmål. Studien bygger på klassrumsobservationer och semistrukturerade kvalitativa intervjuer som spelats in och transkriberats före analysering. Resultaten från studien visar att framgången med genrepedagogik handlar om en stöttande elevsyn där läraren följer eleverna genom hela lärprocessen, att den är interaktiv, funktionell och har en tydlig struktur samt att den ger eleverna möjlighet att få kunskap om texters mönster så att de kan utveckla ett ämnesspecifikt språk. Resultaten visar även att genrepedagogiken får störst genomslagskraft om den implementeras som stomme i hela skolans undervisning och om skolledningen satsar på att ge all personal utbildning och kompetensutveckling inom området samt tid till kollegialt lärande.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Kasapovic, Adelisa, and Frida Alexandersson. "Genrepedagogik i läromedel för svenska : En läromedelsanalys av fyra läromedel för årskurs fem." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-54782.

Full text

Abstract:

Elever behöver lära sig skriva texter inom olika genrer för att kommunicera i samhället och yrkeslivet. En metod för skrivundervisning är den så kallade genrepedagogiken, som efter dess uppkomst i Australien på 80-talet har fått fäste i svenska klassrum. I denna studie analyserar vi, utifrån cirkelmodellen, hur fyra läromedel i svenska för årskurs fem stöttar elevernas skrivutveckling inom olika genrer utifrån cirkelmodellen. Genom en innehållsanalys med kategoriseringar utifrån tre genrefamiljer och cirkelmodellens fyra faser analyserades läromedlen. Analysen visade att läromedlen behandlade berättande, analyserande och faktabaserade genrer. Vidare antydde analysen att skrivuppgifter i läromedlen ger ett varierat stöd i skrivutvecklingen i förhållande till cirkelmodellens fyra faser, med fas två och fyra som vanligast förekommande. Slutsatsen som kan dras av analysen är att valet av läromedel i undervisningen kan påverka vilken typ av stöttning eleverna får i skrivandet av texter inom olika genrer.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Acar, Nathalie. "Men eleverna har redan kunskaper om det här! : En interventionsstudie om att stötta elever inför skrivandet av en instruerande text med hjälp av cirkelmodellens första och andra fas." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-41257.

Full text

Abstract:

The purpose of this study is to examine the effect of teaching, through an intervention, in writing of instructive texts. That has been done by using the first and second phases of the cycle of teaching and learning in 6th grade. The study would also like to examine how teachers use of scaffolding effects the student’s language and subject knowledge in writing instructive texts. To examine this, two research questions were formulated: - How do teachers use the first two phases of the curriculum cycle with scaffolding in their own, and in the interventions teaching to guide the students in teaching writing instructive texts in 6th grade? - How does the student’s knowledge about instructive texts differ, before and after teaching through the first two phases of the curriculum cycle and intervention? To collect the data for the study a knowledge test has been carried out, together with qualitative observations and one qualitative interview. The data have then been analyzed by using an analytic tool inspired by the theories of the cycle of teaching and learning and scaffolding. The results of the study indicate that teachers should find out what previous knowledge the students have to use this as a base when teaching writing instructive texts trough, the first two phases of the cycle of teaching and learning. Teachers should also vary their scaffolding methods to guide and include all the students in teaching writing of instructive texts. Finally, the results of the intervention show that students improved their knowledge in both language and in the subject as a whole, while receiving teaching with scaffolding and the curriculum cycle that is based on their previous knowledge.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Stenlund, Anna. "Forskning och nya läromedel : en analys av SFI-boken LÄS! Kurs B och C." Thesis, Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-9378.

Full text

Abstract:

Den senaste forskningen inom svenska som andraspråk förespråkar genrepedagogik, för att eleverna bättre ska förstå vad språket gör för arbete åt oss, beroende på val av genre. Detta skapar en större språklig medvetenhet hos eleverna. Som metod för att nå genre- kompetens används cirkelmodellen, vilket gynnar ett sociokonstruktivistiskt lärande i klassrummet. För att som lärare lättare kunna anamma de senaste rönen inom forsk- ningen skulle det vara önskvärt om läromedelsförfattare också tog ett mer tydligt avstamp i både forskning och kursplanernas krav på språkkompetens. Den här under- sökningen är en analys av ett läromedel för sfi kurs B och C ur ett genrepedagogiskt perspektiv och en analys av kursplanen för läs och skriv inom C-kursen. Resultatet visar på hur läromedlet inte fungerar fullt ut.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Nitsler, Carolina. "Klassrumsinteraktion inom genren insändare : En fallstudie." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-27919.

Full text

Abstract:

Syftet med denna fallstudie är att skildra hur interaktionen mellan elever respektive mellan lärare och elever ser ut när elever arbetar med genren insändare i svenska som andraspråk. Studien baseras på tre genomförda klassrumsobservationer, två inspelningar av gruppsamtal där elever medverkar samt en intervju med läraren i svenska som andraspråk, grundläggande kurs. Det är 16 informanter som deltar i studien. Informanterna går på Språkintroduktion. Resultatet visar att undervisningen är utformad enligt cirkelmodellen, vilket är en modell för hur man stegvis bygger upp kunskap kring hur man skriver inom olika genrer. Resultatet visar vidare hur interaktionen ser ut mellan elever respektive mellan lärare och elever. Det är läraren som till stor del dominerar interaktionen förutom vid de tillfällen då eleverna arbetar i smågrupper. Interaktionen mellan eleverna karaktäriseras av tvekpauser, omtagningar och överlappande tal, s.k sonderande tal.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Améztegui, Lindberg Sandra. "Genrepedagogik inom SVA-undervisningen : En fenomenografisk undersökning om hur fyra svenska som andraspråkslärare upplever genrepedagogiken." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-254832.

Full text

Abstract:

I den här uppsatsen undersöks fyra svenska som andraspråkslärares upplevelser av den australiska genrepedagogiken, vilken har nått stor framgång och spridits på skolor runt om i världen. Pedagogiken baseras på förvissningen att alla elever, i synnerhet andraspråkselever, behöver explicit undervisning för att utveckla sina läs- och skrivförmågor samt för att kunna tillägna sig kunskaperna inom de olika skolämnena. Mot bakgrund av genrepedagogikens spridning i Sverige, är mitt syfte att få kunskap om hur fyra verksamma svenska som andraspråkslärare upplever den australiska genrepedagogiken. Metoden som ligger till grund för min undersökning är fenomenografin och materialet utgörs av fyra ljudinspelade intervjuer, som sedan transkriberats. Resultaten visar att samtliga informanter är nöjda med metoden. Fördelarna är att genrepedagogiken lett till snabba resultat, tydliga måluppfyllelser såsom förbättrade grammatik- och skrivkunskaper, minskat klyftan mellan elever med olika bakgrund och bidragit till ett kollaborativt lärande. Det visade sig också att informanterna inte upplever några nackdelar med metoden, men däremot stött på några svårigheter. Samtliga upplevde att den stora skillnaden mellan deras tidigare arbetssätt och genrepedagogiken är att det tidigare arbetssättet var implicit till skillnad från genrepedagogiken som är explicit, vilket bidragit till att syftet med undervisningen blivit tydligare för både eleverna och lärarna. Tre informanter upplevde att en av skillnaderna är att genrepedagogiken innebär mer förarbete men de beskrev detta som något positivt då de slipper ”lappa och laga efter”. Slutsatsen är att informanterna upplever den australiska genrepedagogiken som positiv och vill fortsätta arbeta efter den. Nyckelord: svenska som andraspråkslärare, genrepedagogik, fenomenografi, cirkelmodellen, Reading to Learn.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Bergström, Bastian, and Fredrik Olsson. "En undersökning hur digitala verktyg påverkar elevers narrativa textproduktion." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-45045.

Full text

Abstract:

Resultatet från nationella proven i ämnet svenska och svenska som andra språk har under senare år visat bristande resultat i narrativ text. Under läsåret 2018/2019 visar resultatet att 8,5% av eleverna ej når lägst kravnivå för godtagbara kunskaper. I studien fick eleverna ingå i språkrika miljöer i en social kontext. Syftet med studien var att jämföra narrativa texter producerade av elever i årskurs 3 och identifiera kvalitativa skillnader mellan den digitalt och analogt producerade texten. Utifrån frågeställningen: hur påverkar digitalt kontra analogt skrivande elevers narrativa textproduktion, genomfördes en deduktiv analys. Eleverna producerade två texter, en digitalt och en analogt. Texterna producerades i samband med cirkelmodellen som arbetsmetod. Texterna analyserades med utgångspunkt i tre förutbestämda kategorier, i vilken utsträckning texten följer en dramaturgisk struktur, antal ord och antal adjektiv. Studiens teoretiska ramverk utgick från den sociokulturella teorin. Empirin består av elevtexter samt besvarade enkäter från eleverna. Resultatet möjliggjorde en jämförelse mellan de digitalt och analogt producerade texterna. Resultatet visar att eleverna producerade i genomsnitt fler ord och adjektiv samt följde i högre utsträckning en narrativ dramaturgi när de skrev digitalt. Enkäterna visar även att elevernas egna uppfattningar inte alltid stämmer överens med deras textproduktion. Studiens resultat bör bara ses som en indikation på hur en skillnad mellan elevers digitala och analoga textproduktion kan se ut. Tidigare skrivmetoder som klasslärare använt bör tas i beaktning. Fortsättningsvis är det väsentligt att forska vidare om digitala verktyg och dess roll i skrivundervisningen i ämnet svenska, fler studier bör genomföras. Vår studie bidrar med lite kunskap som kan användas vidare forskning inom området.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Mariem, Suleiman. "Pedagogens arbetssätt med nyanlända elevers språkutveckling. : En kvalitativ studie om hur nyanlända elever utvecklas inom det svenska språket." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-43766.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att undersöka pedagogernas arbetssätt för att utveckla språket hos nyanlända elever i grundskolans tidiga år. Studien undersöker dessutom hur de nyanlända eleverna inkluderas i olika skolpraktiker. Undersökningen har en kvalitativ ansats och är baserad på intervjuer med sex olika pedagoger. För att de nyanlända eleverna ska känna sig inkluderade och utvecklas språk- och kunskapsmässigt måste undervisningen anpassas. Eleverna tillgodogör sig kunskaperna genom att få stöd av studiehandledare.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Mossberg, Isabelle, and Amanda Strömqvist. ""FRÅGETECKEN VAR DET INTE, FÖR DET VAR INGEN FRÅGA” : En observationsstudie om gestaltande undervisning enligt fyra faser för elevers lärande om interpunktion." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-40165.

Full text

Abstract:

Resultaten från nationella proven i ämnet svenska under läsåret 2017/2018 visar att 10,1% av eleverna i årskurs 3 som deltagit inte har uppnått kravnivån i delprovet som prövar stavning och interpunktion. I denna studie får eleverna ingå i språkrika miljöer i en social kontext med gestaltande och dramatiserande undervisning om interpunktion. Interpunktion avser användningen av skiljetecken som punkt, frågetecken och utropstecken. Syftet med studien är således att undersöka gestaltande undervisning om interpunktion i ämnet svenska. Utifrån frågeställningen; på vilka sätt påverkar gestaltande undervisning elevernas förståelse för interpunktion, har en deduktiv analys genomförts. Studiens teoretiska ramverk är den sociokulturella teorin, vilket ligger till grund för analysverktyget som används vid analysen av det empiriska materialet. Empirin består av videoobservationer, enkäter och elevtexter som transkriberats, sammanställts och analyserats. Resultatet visar att gestaltande övningar enligt fyra faser utvecklar elevernas kunskaper om interpunktion genom att använda olika skiljetecken, men resultaten visar även att eleverna behöver fortsätta utveckla sin förmåga att bruka interpunktion. Fas 1 identifierar elevernas förkunskaper och bygger upp kunskap om interpunktion. Fas 2 vidareutvecklar elevernas förståelse för skiljetecken i olika meningar genom modellering. Fas 3 visar en utveckling i elevernas förståelse för interpunktion och fas 4 visar elevernas självständiga kunskap om interpunktion. Vidare är det betydelsefullt att forska vidare om gestaltandets roll i skrivundervisningen i ämnet svenska, fler studier behöver genomföras och i synnerhet med det rådande svårigheterna för grundskoleeleverna att använda interpunktion i sina skrivna texter.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Lazic, Dragana. "Cirkelmodellen som metod för SFI-undervisning på en C-kurs : En kvalitativ studie om en lärares uppfattningar om och arbete med genrepedagogikens tredje ben, som undervisningsmetod på SFI C-kurs, studieväg 2." Thesis, Högskolan Dalarna, Svenska som andraspråk, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-36816.

Full text

Abstract:

Att undersöka en SFI-lärares uppfattningar om och arbete med genrepedagogikens tredje ben, cirkelmodellen som undervisningsmetod på SFI C-kurs, för elever som studerar på studieväg 2 är denna uppsatssyfte. Frågeställningar som studien söker svar på är lärarens arbete med fas 1 och 2 på studieväg 2, hur läraren upplever cirkelmodellen som metod för individanpassad undervisning och vad anser läraren vara utmaningarna vid användning av cirkelmodellen på denna studieväg. För att uppnå syftet med undersökningen har kvalitativ intervju med komplettering av en strukturerad observation valts som forskningsmetod.Resultaten har visat på vilket sätt läraren jobbar med fas 1 och 2 i cirkelmodellen. Det som har framkommit är att eleverna engageras i undervisningen och lärandeprocessen genom användning av samarbete, kommunikation och tal för att lära in de skriftiga färdigheterna med hjälp av cirkelmodellen. Möjlighet till att få en stimulerad undervisning skapas genom att läraren fångar upp elevernas intresse och involverar eleverna i att hitta passande tema som undervisningen bygger på. Samarbetet är det som genomsyrar arbetet i denna grupp och som genom samarbete med både lärare och elever emellan leder till att observerade fasdelarna uppnår slutmålet. Resultaten visar även att användning av fas1 och 2 i cirkelmodellen gynnar eleverna på denna studieväg, trots utmaningarna. Målgruppen på denna studieväg, lågutbildade behöver ha en struktur och tydlighet i undervisningen för att kunna koppla det till vardagen och förstå att användning av skriftspråket i olika sammanhang är också ett sätt att kommunicera. Även om det är tids- och energikrävande att använda cirkelmodellen som metod, ger det resultat i inte bara skrivna färdigheter, utan även andra områden och ger möjlighet till en flexibilitet i inlärningen.
This essay aims to investigate an SFI-teacher's perceptions and work with the curriculum cycle; a part of genre pedagogy, as a teaching method in SFI C-course, for students studying in study tier 2. Questions that the study seeks answers to, are how the teacher works with phases 1 and 2 on study tier 2, how the teacher experiences the curriculum cycle as a method for individualized teaching, and what the teacher considers to be the challenges in using curriculum cycle in this study tier mentioned.To achieve the purpose of the investigation, a qualitative interview as well as a structured observation have been chosen as the research methods.The results have shown above all, how the teacher works with phases 1 and 2 of curriculum cycle. What has emerged is that students are involved in the teaching and learning process through the use of collaboration, communication and speech to learn the written skills using the curriculum cycle. Possibility to receive a stimulated teaching is created by the teacher capturing the students' interest and involving them in finding suitable themes on which the teaching is based. The collaboration with both teachers and students is what permeates the work in this group and leads to the observed phase parts achieving the final objective. The results also show that the use of phases 1 and 2 of the curriculum cycle benefits students in this study tier, despite the challenges. The target group in this study tier (low-educated), need to have structure and clarity in the teaching in order to be able to connect it to everyday life and understand that the use of written language in different contexts is also a way of communication. Although, it is time and energy consuming to use the curriculum cycle as a method, it gives results in not only written skills, but also other areas and provides the opportunity for flexibility in learning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Wigren, Pernilla, and Åsa Pettersen. "Språkutvecklande arbetssätt i grundskolans tidigare år med fokus på elever i språklig sårbarhet." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-54543.

Full text

Abstract:

Syftet med studien var att studera och analysera några lärares syn på ett språkutvecklande arbetssätt, hur arbetssättet i klassrummet kan påverka elevernas språkutveckling och hur ett framgångsrikt språkutvecklande arbetssätt kan se ut. Den teoretiska utgångspunkten i vår studie utgjordes av en sociokulturell teori samt två specialpedagogiska perspektiv – det relationella och det kategoriska perspektivet. Vi valde en kvalitativ forskningsansats med data från ett mindre antal källor genom semistrukturerade intervjuer. Det var framför allt tre olika arbetssätt och modeller som lyftes fram av lärarna i vår studie; kooperativt lärande och genrepedagogiken med cirkelmodellen. Lärarna menade att det är viktigt att anpassa sin undervisning med visuellt stöd och stötta eleverna i deras arbete. Det framkom också att den största svårigheten i den språkutvecklande undervisningen är att elevgrupperna är stora och att lärarna känner en frustration över att inte hinna med att hjälpa alla elever. Lärarnas brist på kunskap om elevernas språkliga svårigheter sågs också som ett hinder i deras arbete. Våra intervjuer och vår studie visade att språkutvecklande arbete i klassrummet ansågs viktigt och muntlig kommunikation sågs som grundläggande för att utveckla en god läsförmåga. Lärarna beskrev också att de såg goda resultat när eleverna fick möjlighet att arbeta gemensamt efter strukturerade modeller. Vår studie visade även att det fanns ett behov av att tydliggöra vad ett språkutvecklande arbetssätt var.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Ban, Holm Annelie, and Emelie Carlson. "Främjande språkutveckling i flerspråkiga klassrum." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29513.

Full text

Abstract:

Syftet med vår studie är att undersöka hur lärares undervisning med hjälp av stödstrukturer skapar främjande läs- och skrivmiljöer för största möjliga språkutveckling hos andraspråkselever. Undersökningen har genomförts genom intervjuer och observationer på sex olika skolor i flerspråkiga klassrum. Tidigare forskning kring stödstrukturer, språkaktiviteter och andraspråksutveckling i klassrummet presenteras och kopplas till det som framkom vid de olika observationerna och intervjuerna. Resultatet visar att lärarna bygger upp sin undervisning genom att använda sig av olika former av stödstrukturer för att utveckla andraspråkselevernas språk. Dessutom såg vi att det som verkade främjande för språkutvecklingen var: språkutveckling genom samtal, situerat lärande i språkutvecklande arbete, att eleverna vidgade sitt språk genom skönlitteratur, cirkelmodellen som stöd för språkutvecklingen, att ställa krav i arbetet med språket, hjälpmedel som en väg in i språket och modersmål som stöd. Lärarna arbetar på ett medvetet sätt för att stödja språkutveckling hos andraspråkseleverna. De främsta slutsatser vi drar är att lärarna arbetar på varierande vis med olika stödstrukturer vid undervisningen av elever med andraspråk. Samtliga ovan nämnda arbetssätt är språkutvecklande då de kan knytas till tidigare forskning även om vi inte anser att alla lärare är medvetna om denna koppling.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Karlström, Linnea. "Genrepedagogikens effekter på gymnasieelevers språkutveckling i ämnet svenska : En systematisk litteraturstudie och en intervjustudie." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för humaniora, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-29933.

Full text

Abstract:

Syftet med denna uppsats är att göra en undersökning om genrepedagogik som ett språkutvecklande arbetssätt i ämnet svenska på gymnasiet samt som ett arbetssätt för en likvärdig undervisning. Genrepedagogiken utgår från det sociokulturella perspektivet som för genrepedagogiken innebär att alla elever har olika förutsättningar och att undervisningen därför ska utformas på ett sådant sätt att alla elever har chans att nå de uppsatta målen. En undervisningsmetod som har utformats utifrån detta är cykel för undervisning och lärande (cirkelmodellen) som utgår från att språket är grunden till förståelse, reflektioner och kunskaper. Två metoder ligger till grund för denna uppsats, en systematisk litteraturstudie och en intervjustudie. Den systematiska litteraturstudien ger en fördjupad beskrivning av genrepedagogiken utifrån forskning och litteratur. Intervjustudien utgör intervjuer med fem svensklärare på gymnasiet som arbetar med genrepedagogik i undervisningen. Intervjuerna i denna uppsats ger kunskap om hur genrepedagogiken fungerar i praktiken. Dessa studier redovisas i separata resultatdelar för att sedan i diskussionen analyseras tillsammans utifrån det resultat som studierna har givit. Resultaten visar att genrepedagogiken som arbetssätt inverkar positivt på elevers språkutveckling. Den systematiska litteraturstudiens resultat visade genrepedagogikens effekter på elevers språkutveckling utifrån olika forskningsprojekt, bland annat att eleverna förbättrade sitt skrivande och ökade sina kunskaper om hur olika texter ska skrivas. Studien redogör också för vikten av skrivundervisning i ämnet svenska på gymnasiet och vilka konsekvenser bristen av det kan få på elevers språkutveckling. Intervjustudiens resultat redogör för lärares reflektioner kring elevers språkutveckling utifrån ett genrepedagogiskt arbetssätt. Båda studierna visar att ett genrepedagogiskt arbetssätt hjälper elever att utveckla sitt språk.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Ibrocevic, Henisa. "”Elevernas förkunskaper är i fokus” : En studie om läraresuppfattningar kring cirkelmodellens utjämnande funktion i svenska som andraspråksundervisningen." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-21444.

Full text

Abstract:

Det är idag ett faktum att vi lever i ett mångkulturellt samhälle där olika kulturer och språk möts varje dag, inte minst i skolan. Den mångfald som råder ställer i sin tur krav på skolan. Tidigare forskning visar att flerspråkiga elever tenderar att inte vara lika framgångsrika i skolan som sinainfödda klasskamrater. Elevernas olika förutsättningar att nå skolframgång har bland annat lett till genrepedagogikens uppkomst. Cirkelmodellen kan beskrivas som en undervisningsmetod som växt fram genom genrepedagogiken och som syftar till att ge alla elever, oberoende av social bakgrund, samma möjligheter att nå skolframgång. Det är denna modell som är i fokus i föreliggande studie. Syftet med studien var att belysa svenska som andraspråkslärares upplevelser av cirkelmodellen, av dess påverkan i undervisningen och på elever samt dess eventuelltutjämnande funktion i skrivundervisningen för årskurs 7-9. Studien utgick från Bernsteins(2000) begreppspar klassifikation och inramning som gjorde det möjligt att utröna den utjämnande funktionen cirkelmodellen enligt lärarna bidrar med. Som metod användes Semistrukturerade intervjuer där sex respondenter deltog. Studiens resultat visar att lärare är positiva till cirkelmodellen, även om uppfattningarna skiljer sig åt något. Förutom lärarnas optimism visar också resultatet att cirkelmodellens utjämnandefunktion främst ligger i att eleverna får dela med sig av sina kunskaper, att den bidrar till att lärarna kan ta deras kunskaper i beaktande, att modellen inte utgår från ett homogent perspektiv och att de olika modelltexterna ger eleverna olika textförebilder.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Hesslow, Eva. "Recensionskompetens med hjälp av läroböcker? En jämförande studie av tre läroboksavsnitt i svenska." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-16568.

Full text

Abstract:

Att recensionsskrivande är ett vanligt förekommande inslag i svenskundervisning på alla stadier i svensk skola konstateras i flera studier om barns och ungdomars skrivande samt i en rapport från Skolinspektionen (2010:5). I tidigare forskning antyds ett antal problem i samband med recensionsskrivande, bland annat att begränsade handlingsreferat ofta dominerar i elevers recensioner. Sedan hösten 2011 gäller en ny läroplan för grundskolan och i kursplanerna för svenskämnet betonas undervisning om olika texttyper, något som även tidigare forskning lyft fram som väsentligt och som ligger i linje med den så kallade genrepedagogiken.Ytterligare en aspekt av betydelse för föreliggande studie, är den avgörande roll som läroböcker kan ha för hur undervisning gestaltas. Denna roll lyfts på olika sätt fram i tidigare forskning.Syftet med föreliggande studie är att jämföra tre läroböcker i svenska med avseende på vilka möjligheter dessa erbjuder elever i årskurs sex till nio att utveckla recensionskompetens.I studien jämförs läroböckerna i en komparativ analys med hjälp av Ivaničs (2004) diskursanalytiska ramverk. Även genrepedagogikens cirkelmodell fungerar i studien som ett analysinstrument.Studien visar att läroböcker ingår i olika diskursiva praktiker, vilka tycks relatera till olika faser i cirkelmodellen. Detta tycks spela en avgörande roll för vilka möjligheter till genrekompetens inom recensionsskrivande, i studien benämnt recensionskompetens, som erbjuds i respektive lärobok. I studien beskrivs även hur läroböckerna har en tydlig implicit lärarröst, som kan tänkas påverka hur undervisningen gestaltas och vilka möjligheter till recensionskompetens som erbjuds.I studien framkommer även att nuvarande och tidigare kursplaner för svenskämnet tycks ingå i olika diskursiva praktiker och att läroböckerna tycks vara relaterade till styrdokument. Även detta ses i studien som en faktor som kan påverka de möjligheter till recensionskompetens som elever erbjuds.
Program: Masterprogram i pedagogiskt arbete

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Adelqvist, Liselott. "Språkutvecklande arbetssätt på introduktionsprogrammet : Ämneslärarnas arbete för språkutvecklande arbetssätt i undervisningen." Thesis, Högskolan Dalarna, Institutionen för språk, litteratur och lärande, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-37803.

Full text

Abstract:

På introduktionsprogrammet går elever som är mellan 16-19 år gamla och som inte har bott i Sverige i mer än fyra år. Eleverna strävar efter att få betyg för åk. 9 i svenska som andraspråk, matematik och i engelska och i minst fem ämnen till. För att eleverna ska ha en möjlighet att klara av de stora utmaningar som de ställs inför måste ämneslärarna arbeta på med ett språkutvecklande arbetssätt i NO, SO och matematik och stödja eleverna i ämnesspecifika läs-och skrivaktiviteter. Lärarna behöver erbjuda adekvat stöttning för att elevernas kunskapsutveckling ska ske som leder till måluppfyllelse.Undersökningens syfte är att undersöka hur fem ämneslärare arbetar språkutvecklande på språkintroduktionen för att eleverna ska nå goda studieresultat. Studien utgörs av intervjuer och observationer, men även av enkäter som har delats ut till lärarna. Analysen är kvalitativ eftersom frågorna i enkäterna var öppna. Resultatet visar att lärarna mestadels har en medvetenhet kring språkets betydelse i sina ämnen. Eftersom de arbetar på språkintroduktionen har de en förståelse för att de måste lägga fokus på språket även om de arbetar som ämneslärare. Det finns dock stora variationer i hur lärarna arbetar med stöttning och att de har olika uppfattning i hur man stöttar eleverna bäst för att de ska nå goda studieresultat.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Scheilen, Kågström Chantal. "Implicit eller explicit skrivundervisning - det är frågan : En uppsats om arbetssätt angående skrivinlärning på högstadiet." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för språk, litteratur och interkultur, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-35312.

Full text

Abstract:

I denna uppsats presenteras en studie med syftet att undersöka hur ett fåtal lärare som undervisar i svenska jobbar med texttyper i skrivundervisning samt hur dessa lärare skapar en språklig miljö som främjar alla elevers lärande. Uppsatsen vill dessutom utreda hur de medverkande svensklärarna stöttar andraspråkselevers språk- och kunskapsutveckling och om lärarna använder sig av en explicit undervisning när de undervisar i texttyper. Slutsatsen visar att undersökningens lärare använder sig av en ”traditionell” undervisning som verkar fokusera på erfarenheter som elever med majoritetsbakgrund har. De begrepp och termer som läraren antar är nya eller okända för eleverna förklaras i klass, dock är lärarna medvetna om att somliga andraspråkselever inte har förstått dessa. Undersökningen visar att de medverkande lärarna inte använder sig av något explicit arbetssätt i sin skrivundervisning. Dessa lärare anser att grammatik är för svårt för eleverna att ta till sig och skulle bara försvåra elevernas skrivutveckling. I klasserna verkar det inte finnas ett samtalsklimat som är så viktigt i språkinlärning enligt det sociokulturella perspektivet och genrepedagogiken.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Bäcklund, Anna-Karin. "Möjliga framgångsfaktorer för elever i språklig sårbarhet : En intervjustudie med lärare som fått fortbildning och handledning." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för språkstudier, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-144798.

Full text

Abstract:

The present study focuses on students with linguistic vulnerability. It may be students who have diagnosed language impairment, but also students with similar expressions/needs. It is an interview study of teachers who have received further education and tutorials on the subject. The study focuses on the preventive work, how teachers can make the language available in teaching conditions for their communication, verbally, but also in writing, as language is a channel for acquiring knowledge in all subjects. The study also focuses on the impact of the course and the tutorial on teachers' ways of thinking and teaching. The study has also investigated the continuing need for support teachers find that they have. The course that the teachers have participated in is built on the circle model. Based on that model, scaffolding is provided to make these students educatively involved. It was found in the study that the circle model is a good working model to start out from in the language supportive work. Scaffolding such as picture support, writing templates, communication-, structural- and strategic support provide opportunities for the student to understand and develop, which is incorporated into the circle models working process. The study emphasizes that teaching should be done explicitly, in interaction in a community with others. All teachers had changed their education towards greater accessibility after participation in further education and tutorial. One of the teachers showed that she worked more consciously and to a greater extent based on the content of the course than the others did. She had received tutorials for a longer time than the others, which had a positive impact. The study found that further education is important, but more steps are needed to successfully complete language-including education. Time, supervision, collegial cooperation, reflection together, consensus and collaboration with several professions are crucial.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Halonen, Monica, and Helena Sigblad. "Genrepedagogik : - en studie om lärares uppfattningar av genrepedagogik, men särskilt för elever i läs- och skrivsvårigheter." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik (PED), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-38808.

Full text

Abstract:

Vår intention var att undersöka lärares uppfattningar av genrepedagogik. Denna pedagogik vilade på tre ben, en teori om lärande, en teori om språk samt cykeln för undervisning och lärande. Genrepedagogiken utvecklades i Australien för cirka 30 år sedan. Idag används den över hela världen. Pedagogiken hade som mål att utveckla elevers läs- och skrivförmåga oavsett socioekonomisk bakgrund. Metoden som låg till grund för vår studie var kvalitativa intervjuer. Vi intervjuade sex respondenter från olika delar i södra och mellersta delarna av Sverige. I analys- och resultatdelen presenterade vi våra resultat utifrån sex teman som svarade mot våra frågeställningar om lärares uppfattningar av genrepedagogik. Vårt resultat visade att våra respondenter genom genrepedagogiskt arbetssätt såg en positiv utveckling av elevernas skrivförmåga och en ökad språklig medvetenhet. De flesta respondenter såg alla faser i cirkelmodellen som lika betydelsefulla och eleverna kunde få den individuella stöttning som var relevant för var och en. Samtliga respondenter såg att texterna för elever i läs- och skrivsvårigheter förbättrades. Ur ett specialpedagogiskt perspektiv var det intressant att se att respondenterna uppfattade pedagogiken som positiv för elever i läs- och skrivsvårigheter. Vår studie visade att den systemisk-funktionella grammatiken var betydelsefull för att genrepedagogiken skulle vila på alla sina tre ben. Det var inte alla respondenter medvetna om. Vissa respondenter ansåg att arbetssättet kunde bli för tidskrävande, men framgångsfaktorerna övervägde.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Svalby, Linda. "BILDUNDERVISNING : MED SPRÅKUTVECKLING I FOKUS." Thesis, Konstfack, IBIS - Institutionen för bild- och slöjdpedagogik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:konstfack:diva-6481.

Full text

Abstract:

Vi befinner oss i en föränderlig värld med stor rörlighet, där vi förflyttar oss, möter nya språkoch kulturer och andra former av texter än tidigare. Såväl nyanlända som kommer till Sverige,som svenskfödda på resande fot i olika delar av världen, möts av nya blandade uttrycksformeroch förmågan att hantera dessa utmanas. Som flerspråkig elev, och som lärare i grupper medflerspråkiga elever, ökar behovet av att hantera multimodala texter och att se multilitteracitetsom resurs och möjlighet i en undervisning på hög kognitiv nivå.Med inspiration av aktionsforskning har denna undersökning sin grund i bildundervisning,med metodutveckling, språkutveckling och språkutvecklande arbetssätt i fokus. Studiengenomfördes på en gymnasieskola med elever på språkintroduktionsprogrammet.Kunskapsområdet som studeras inom ramen för undervisningen är bildanalys ochrelationsskapandet mellan text och bild. Utifrån ett designteoretiskt perspektiv och utprövningav didaktiska metoder, såsom cirkelmodellen och genrepedagogik, undersöks hurundervisningen kan organiseras och med vilka hjälpmedel kunskapen ges form. Syftet är attutveckla metoder inom bildundervisning som språkutvecklande arbetssätt. Dokumentation avplanering och genomförande av undervisningen redovisas. Som tolkningsram bearbetasmaterialet utifrån socialsemiotiskt perspektiv och multimodala aspekter, med syfte att titta påtecken för lärande, vilken form av kunskap som kan ses, i en specifik social inramning. Medelever som möjliga medforskare, med ett rikt material avseende deras egenproducerade texteroch bilder, visas kvaliteter och multimodala tecken på lärande inom bildundervisning ochspråkutveckling. Med bilden som utgångspunkt och som semiotisk resurs, visar studien påbildämnets specifika utmaningar och möjligheter, då bildundervisning och språkutvecklandearbetssätt integreras.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Söderqvist, Simone. "Genrepedagogik som språkutvecklande arbetssätt : En intervjustudie om gymnasielärares arbete med genrepedagogik." Thesis, Högskolan Dalarna, Svenska språket, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-30968.

Full text

Abstract:

Syftet med denna uppsats är att undersöka genrepedagogikens påverkan på elevers språkutveckling i svenskämnet på gymnasiet. Genrepedagogiken vilar på tre ben: det sociokulturella perspektivet på lärande, den systemisk funktionella grammatiken samt cykeln för undervisning och lärande. Det dessa har gemensamt är att de utgår ifrån att alla elever har olika förutsättningar och att undervisningen på grund av detta måste utformas på olika sätt för olika individer. Språk- och kunskapsutveckling anses också gå hand i hand. Metoden som används är av kvalitativ karaktär och innefattar semistrukturerade intervjuer med fem gymnasielärare om hur de arbetar med genrepedagogik i undervisningen. Studien ger en bild av hur de intervjuade lärarna arbetar med genrepedagogik i praktiken och resultatet jämförs sedan i diskussionen med tidigare forskning inom ämnet. Resultatet visar att genrepedagogik har en positiv inverkan på elevers språkutveckling då både de intervjuade lärarnas utsagor samt den tidigare forskningen går hand i hand. Slutsatsen kan dras att genrepedagogik är en undervisningsmetod som verkar språkutvecklande för alla elever oavsett nivå och bakgrund.

Svenska

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Stanisavljevic, Ljubica. "Språk- och kunskapsutveckling med genrepedagogik." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34474.

Full text

Abstract:

Många lärare i Sverige har behov av att planera undervisning som möter elever med olika språkliga och sociokulturella bakgrunder. I planering av sådan undervisning har lärare haft utgångspunkt i genrepedagogiken.Huvudsyftet med undersökningen är att ta reda på hur lärare utifrån genrepedagogiken planerar för en undervisning som gynnar alla elevers språk- och kunskapsutveckling, men med ett särskilt fokus på flerspråkiga elever. Studien besvarar också frågan om vad lärare har med i sin undervisning med intentionen att skapa språklig miljö som gynnar flerspråkiga elever.Material för studien utgörs av lärares områdesplaneringar för mellan- och högstadiet och metoden för analysen har varit kvalitativ dokumentanalys. Studiens resultat visar att lärares planeringar till viss del ger förutsättningar till språk- och kunskapsutveckling av flerspråkiga elever men att det även kan göras större.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Bjällö, Elin, and Cassandra Jönsson. "Genrepedagogik för andraspråkselever i svenskämnet : Vilka fördelar oh nackdelar finns det med att använda genrepedagogik i svenskämnet för andraspråkselever?" Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-43857.

Full text

Abstract:

Genrepedagogik är en modell som används inom undervisning i svenskämnet. På senare tid har den kommit att tillämpas i högre utsträckning bland andraspråkselever och i flerspråkiga klassrum. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilka fördelar och nackdelar det finns med att använda genrepedagogik som en undervisningsmetod inom svenskämnet. Sju artiklar har analyserats för att kunna besvara vår frågeställning. Artiklarna är hämtade ur tre olika databaser och några av dem är internationella. Alla artiklar har ett fokus på genrepedagogik och andraspråkselever. Artiklarnas resultat visade att forskningen i högre grad lyfter fram fördelar med genrepedagogiken än nackdelar. Några fördelar som framkommer i artiklarna är att genrepedagogiken fyller en central funktion för andraspråkselevers språkutveckling och ämnesinlärning. Nackdelarna var att genrepedagogiken tar mycket tid till skillnad från annan undervisning och att det är en undervisningsmetod som lätt kan bli för strukturerad för eleverna. Slutsatsen är att fördelarna med att använda genrepedagogiken på andraspråkselever inom svenskämnet är många och att nackdelarna inte handlar om den genrepedagogiska metoden som helhet utan snarare om hur man använder sig av den. Därför behöver lärare en bredare kunskap kring genrepedagogiken för att det ska vara en effektiv metod i undervisningen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

37

Brandshage, Stefan. "Genrepedagogik i läromedel : En studie kring arbetsformer och cirkelmodellens faser i läroböcker i svenska och svenska som andraspråk åk. 7-9." Thesis, Högskolan Dalarna, Svenska språket, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-27509.

Full text

Abstract:

Det genrepedagogiska arbetssättet är idag väletablerat i den svenska grundskolan och cirkelmodellen är den mest utbredda pedagogiska modellen. Genrepedagogiken har stöd i såväl läroplan som pedagogiska modeller och läromedel. Syftet med föreliggande studie är att identifiera faser och arbetsformer i ett antal läromedel i svenska och svenska som andraspråk för årskurs 7-9, vilka är inspirerade av genrepedagogiken och cirkelmodellen samt att jämföra dessa läromedel med varandra. I resultatdelen presenteras först de faser som har kunnat identifieras i avsnitten om argumenterande text i utvalda läromedel utifrån en systematisk begreppsanalys av verb i imperativ. I resultatet presenteras också de arbetsformer i utvalda läromedel som har kunnat identifierats, vilka sedan relateras till aspekter såsom socialkonstruktivistisk kunskapssyn, kooperativt lärande, individualisering i skolan samt inkluderande lärmiljöer. I resultatdelen jämförs också de utvalda läromedlen med varandra. Resultatet visar att Läromedlen Fixa texten 1 och Jalla – raka vägen! A följer cirkelmodellens fyra faser medan Spegla Språket 7 och Start – svenska som andraspråk helt utelämnar den tredje fasen (Att skriva en gemensam text). Resultatet visar också att utvalda läromedel innehåller en bredd av arbetsformer med såväl individorienterade som grupporienterade lärprocesser. Fixa texten 1 och Jalla – raka vägen! A visar här en större tydlighet och variation än Spegla Språket 7 och Start – svenska som andraspråk. Enbart de förstnämnda innehåller en arbetsform där läraren stöttar eleverna i författandet av en gemensam text. En arbetsform som är tydligt grupporienterad och befinner sig i det som Vygotsky kallar den proximala utvecklingszonen. Studiens slutsats är att läromedlen Fixa texten 1 och Jalla – raka vägen! A utgör ett gott stöd för den lärare som vill arbeta språkutvecklande med mycket stöttning under såväl individorienterade som grupporienterade arbetsformer utifrån cirkelmodellens fyra faser.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

38

Bernström, Josefin, and Jessica Stigsson. "Att utveckla självständiga skribenter : En kritisk innehållsanalys av läromedel för årskurs 6 i svenskämnet." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-67419.

Full text

Abstract:

Den här studien är en kritisk innehållsanalys gjord på tre läromedel för årskurs 6 i svenskämnet där genrepedagogik är en utgångspunkt. Syftet med studien är att analysera aktiviteter i varje läromedel. Det här för att synliggöra vilka möjligheter de erbjuder elever till att bli självständiga skribenter och därmed utveckla deras skrivförmåga. Studien utgår ifrån det sociokulturella perspektivet samt teorier om explicit skrivundervisning. Två texttyper i läromedlen, narrativ och argumenterande, har analyserats utifrån cirkelmodellen samt ytterligare bidragande aspekter som kan öka elevers skrivförmåga. Resultatet av analysen visar att samtliga läromedel erbjuder vissa möjligheter vid utvecklandet av elevers skrivförmåga. Samtliga läromedel kan kompletteras med ytterligare aktiviteter och material för att de ska bidra med goda förutsättningar för att utveckla elever till självständiga skribenter. Studiens slutsatser visar att lärarens kompetens om genrepedagogik och cirkelmodellen är en viktig aspekt. Det är därmed läraren som har den viktigaste rollen vid skapandet av meningsfulla undervisningstillfällen där innehållet i läromedlet kan vara en komponent att utgå ifrån.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

39

Löfvenmark, Charlotte, and Kanazawa Fröjdis Lövlie. "En analys av läromedlet ZickZack utifrån Cirkelmodellens genrebaserade arbetsmetod i svenska för årskurs 3." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för humaniora, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-27305.

Full text

Abstract:

I examensarbetet analyseras ett läromedel i svenska för årskurs 3. Ett gemensamt intresse för språkutvecklande arbetsmetoder styrde intresset till ZickZack, vilket är en relativt ny läromedelsserie i svenska. Med utgångspunkt i ett hur-perspektiv beskrivs och diskuteras undervisningen i ZickZack i relation till cirkelmodellens genrebaserade arbetsmetod och kursplanen. Syftet är att bidra till en ökad förståelse i hur undervisningen kan planeras och utföras utifrån cirkelmodellens olika faser i ett läs- och skrivutvecklande syfte. I analysen undersöks även hur ZickZack möter kunskapskraven för årskurs 3 utifrån läroplanen. För att söka svar på analysens frågeställningar valdes en kvalitativ metod med hermeneutiskt perspektiv. I analysen visas en sammanställning av den pedagogiska planeringen utifrån cirkelmodellens genrebaserade undervisning där det tydligt synliggörs hur arbetet i elevböckerna och lärarhandledningen genomförs. Utifrån analysens hur-perspektiv framkommer att viktiga verktyg i cirkelmodellens arbetsmetod är den sociala interaktionen och det gemensamma metaspråket. Tydligt är även att arbetet utifrån olika texttyper fungerar som ett stöd i elevernas språkutveckling. Analysens resultat visar slutligen att läs- och skrivundervisningen i läromedlet ZickZack möter kunskapskraven för årskurs 3 i läroplanen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

40

Andic, Berna. "Lärares arbetssätt med olika texttyper i svenskämnet, med inriktning mot årskurs 4-6." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-39844.

Full text

Abstract:

The purpose of this study is to investigate how four teachers in grades 4-6 work with genre pedagogy in the Swedish subject. In this study the focus will be on these two issues: How do the teachers work with text types in the Swedish subject? How do the teachers describe genre pedagogy? I have used the two different methods which are interviews and observations in order to conduct the survey. I have also used two different theories that are related to the genre pedagogy in this study, these theories are the socio-cultural perspective and the circle model. These theories have been used to analyze the empirical material in this study. The result of this study shows that all four teachers work with the four different types of texts which are fact text, story, fabel and instruction in teaching in the Swedish subject. Furthermore all the teachers work in the same way with these different text types in the teaching, this by working with the text types based on the four different phases that are in the circle model in the teaching. These different steps consist of knowledge acquisition of a subject, the study of the text type with focus on the purpose, structure and linguistic features of the text type, the class writing its own text within the chosen text type, which is followed by the students being allowed to write their own text within the chosen text type. This was reflected in the interviews and two of the observations. All teachers shared the same view that genre pedagogy is about a number of different genres. The texts that are written within a genre should consist of a specific structure, and language, depending on the purpose, situation and recipients of the texts, according to the teachers. This was evident in the interviews in this study.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

41

Kristensson, Jennie, Elin Larsson, and Louise Andersson. "Multimodala metoders betydelse för begreppsanvändningen. : En studie som undersöker hur multimodala metoder kan användas vid skapandet av faktatexter inom naturvetenskap." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-43046.

Full text

Abstract:

I dagens samhälle förenklas ofta begrepp i de naturorienterande ämnena för eleverna, vilket kan vara en orsak till svårigheten med att förstå begreppen, dess betydelse och hur de kan användas i en kontext. Denna studies problemområde har som utgångspunkt att naturvetenskapliga begrepp inte används av eleverna när de skriver faktatexter. Arbetets forskningsfrågor har skapats för att undersöka “hur kan multimodala metoder öka begreppsanvändningen i elevers faktatexter inom naturvetenskapen?” samt “Vilka multimodala metoder föredrar eleverna i sitt skapande av faktatexter?”. De naturvetenskapliga begrepp som behandlas i forskningen är boende, föda, lever, ungar samt utseende. Bakgrunden till denna forskning kommer att delges kring varför den gjorts och vad forskningsresultat visat kring användandet av multimodala metoder i undervisningen. Studien inriktar sig till att implementera cirkelmodellen tillsammans med multimodala metoder i undervisningen ur ett sociokulturellt perspektiv med hjälp av begreppen artefakt, mediering och stöttning, för att ett lärande ska kunna ske. Det kommer även att delges vilka delar som undervisningen kan behöva kompletteras med för att öka begreppsanvändningen i faktatexter, såsom stöttning och modellering. Tillvägagångssättet som använts i forskningen med elever i en årskurs två kommer att presenteras. Vid det första tillfället fick eleverna skriva en faktatext om igelkotten utan multimodala metoder. Vid andra tillfället skrev eleverna en faktatext om brunbjörnen med multimodala metoder. De multimodala metoderna eleverna fick använda sig av var tankekarta och modellering, digitala verktyg som skrivverktyg och filmvisning. En intervju gjordes med eleverna för att undersöka deras tankar, om tankekartan och iPaden hjälpt dem vid skrivandet av faktatexten. Utifrån vårt forskningsresultat tillsammans med andra forskningsresultat har en diskussion skett för att kunna besvara denna studies frågeställning. Resultatet visar att begreppsanvändningen ökade i faktatexterna när eleverna fick arbeta multimodalt, vilket även eleverna föredrog som metod.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

42

Fröberg, Carolina. "LTG-metod och genrepedagogik för andraspråksinlärning." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-21055.

Full text

Abstract:

I denna litteraturstudie ville jag fördjupa mig i metoden Läsning på talets grund (LTG) och genrepedagogik. Fanns det något inom forskningsområdet som gav stöd åt min hypotes att dessa båda metoder var lämpliga vid andraspråksinlärning. Syftet med denna litteraturstudie var att, genom granskning av tidigare forskning, få kunskap om hur LTG-metoden och genrepedagogik har använts vid språkinlärning. Syftet preciseras därför i följande frågeställningar: Hur har LTG-metoden använts vid inlärning av svenska som andraspråk? och Hur kan genrepedagogik användas i andraspråksinlärning? Litteraturstudien visar på LTG-metodens samt genrepedagogikens lämplighet vid andraspråksinlärning. Jag anser att både LTG-metoden och genrepedagogiken, genom cirkelmodellen och modellen ett språkutvecklande arbetssätt, är bra metoder att använda vid andraspråksinlärning då de bygger på samma grundtanke: "Läsning på talets grund" och "tal är en bro till skrift" (Leimar 1974, s. 64, Gibbons 2010, s. 69). Metoderna går ut på att läraren planerar sin undervisning utifrån denna ståndpunkt samt fångar upp var eleverna befinner sig i sin språkliga utveckling och genom detta arbetssätt utvecklas både språket och ämneskunskaperna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

43

Kindenberg, Björn. "Mellan fält och genre : En textanalys av hur ämneskunskaper beskrivs inom genrepedagogisk litteratur." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för språkdidaktik, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-158989.

Full text

Abstract:

Cirkelmodellen, en del av genrepedagogiken, är en fasindelad undervisningsmodell där systemiskfunktionell lingvistik och ett sociokulturellt perspektiv på lärande tillämpas i ämnesundervisning för att göra elever uppmärksamma på hur språkliga resurser uttrycker mening i olika typer av texter i skolans olika ämnen. Cirkelmodellens inledande fas behandlar ämneskunskapen och de följande uppmärksammar genrens syfte och språkliga resurser. I litteratur om genrepedagogik uttrycks ofta att denna undervisningsmodell utvecklar både språk- och ämneskunskaper hos flerspråkiga elever. Samtidigt skiljer sig litteraturen åt beträffande principer för urval av ämnesinnehåll. Då innehållsurvalsprinciper är en bärande del av ämnesdidaktiken, vars syfte är att undersöka förutsättningar för att utveckla ämneskunnande, vill denna studie undersöka hur litteraturen framställer samhällsämnesdidaktiska principer i förhållande till genrepedagogisk undervisning. Studien har avgränsats till nio metodinriktade handböcker i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt och genrepedagogik, avsedda för lärare. En kvalitativ jämförande textanalys har gjorts med hjälp av en för undersökningen konstruerad analysmodell som kombinerar ämnesdidaktiskt inriktade teorier med genrepedagogikens teoretiska underbyggnad och visar på skillnader mellan olika undersökta framställningar. I undersökningens avslutande del diskuteras vilka pedagogiska konsekvenser dessa skillnader kan tänkas få för språk- och kunskapsutvecklande undervisning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

44

Borglin, Kruuse Rebecka, and Linnéa Mårtensson. "Sex lärares perspektiv på skrivutveckling i ämnet svenska i åk F-3." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-41392.

Full text

Abstract:

We have, based on recent studies, observed that pupil’s writing has deteriorated and their texts are often very similar to each other due to similar instructions. The purpose of this study is to understand how teachers in Swedish schools work with pupil’s writing development and if they use any kind of formative forms of expression in the process of becoming a successful writer. The study is based on three theories: a sociocultural perspective, literacy and multimodal teaching. This study is based on interviews with six teachers and focuses on their perspective on how they work with pupil’s writing development. The results of the study shows that teachers use variable ways of teaching, including formative forms and expressions, in order to reach out to the individual pupil and enhance their writing skills. Teachers point out that the use of different tactics, to be able to give the pupils an all-around preceptive, is still needed. Formative forms of expression motivate and extend pupil’s writing skills. When pupil’s individually write stories after dramatizing them together, their stories get a more detailed and expressive description than before because they have experienced the story with their bodies and minds in a different way than they normally do.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

45

Knutsson, Jennie, and Hilma Sjöstam. "När granskade du ditt läromedel? : En analys av läromedel i svenskundervisningen för årskurs 4–6 – Hur läromedel framställer muntlig kommunikation." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för humaniora, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-30188.

Full text

Abstract:

Att kunna kommunicera är makt. Kommunikation och varje enskild individs röst är en del av det demokratiska samhället. Kommunikation mellan människor leder till kunskapsutbyte och anpassas efter samhällets förändringar. Studien kartlägger utifrån en analys av två stycken vanligt förekommande tryckta läromedel hur mycket utrymme av läromedlens aktiviteter som ägnas åt aktiviteterna tala, lyssna och samtala. Att tala och lyssna är två grundpelare som samspelar för att den muntliga kommunikationen ska kunna uppstå. Studien bygger på en kvalitativ metod med kvantitativa inslag där analys av läromedlen ska synliggöra deras samband med den aktuella kursplanen i svenska för årskurserna 4–6 och dess centrala innehåll. Forskning idag påvisar att läromedelsgranskningar utförda av lärare är nödvändiga för att en högpresterande skola ska uppnås. I studien framgår det att några förekommande tryckta läromedlen inte ger den muntliga kommunikationen samma utrymme som att läsa och skriva. Det framkommer även att de tryckta läromedlen inte kan ses som kompletta utan sin tillhörande lärarhandledning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

46

Edström, Anna. "Genrepedagogik - mer än bara skrivande : En intervju- och litteraturstudie om hur lärare och facklitteratur framställer tillämpar och värderar det genrepedagogiska arbetssättet." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för språk, litteratur och interkultur (from 2013), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-67529.

Full text

Abstract:

The aim of the study is to investigate how genre pedagogy is construed, evaluated and translated into practice according to handbooks for teachers, as well as according to professional teachers and whether there is a coherence between the application and evaluation of both parties. Genre pedagogy is a method that aims at developing students’ reading and writing skills and is therefore interesting when fresh surveys from e.g. PIRLS and PISA show that the reading ability of Swedish middle school students is dropping. I have chosen to use two qualitative methods: interview and a literature study. I have interviewed three teachers from schools in central Sweden. In the results section, I present my empirical study into two main themes and associated thematic subheadings. The results suggest that what the literature presents is well in line with how the teachers apply genre pedagogy in practice. All teachers considered that it’s very important to support their students in the language and knowledge-based teaching. A negative aspect of the circle model is that the teaching can get tedious, especially for those students who find it easy to write. In sum, the results suggest that genre pedagogy is a flexible set of methods for meeting some of the challenges facing language teaching today, and one that teachers find easy to translate from theory to practice.
Syftet med studien är att undersöka hur genrepedagogiken presenteras, värderas och omsätts i praktik enligt genrepedagogisk facklitteratur samt enligt yrkesaktiva lärare samt om det finns en samstämmighet mellan de båda parternas tillämpning och värdering. Genrepedagogiken är en metod som bland annat syftar till att utveckla elevers läs- och skrivförmåga och är därför intressant när färska undersökningar från till exempel PIRLS och PISA visar att läsförmågan hos svenska mellanstadieelever sjunker. Metoden som ligger till grund för min studie är kvalitativa intervjuer och en litteraturstudie. Jag har intervjuat tre lärare från skolor i Mellansverige. I resultat- och analysdelen presenterar jag min empiri i två huvudteman med tillhörande tematiska underrubriker. I mitt resultat har jag fått fram att det facklitteraturen presenterar stämmer bra överens med hur lärarna tillämpar genrepedagogiken i praktiken. Något lärarna ansåg som extra viktigt var att undervisa explicit samt att stötta sina elever, göra dem trygga och motiverade i den språk- och kunskapsbaserade undervisningen. En negativ aspekt med cirkelmodellen är att undervisningen kan bli tjatig och inrutad, speciellt för de elever som har lätt för att skriva. Lärarna ansåg dock att de kunde göra modellen till sin egen och vara flexibla i sin undervisning. Sammanfattningsvis visar resultaten att lärarna tycker det är lätt att göra om teori till praktik och att genrepedagogiken är ett bra arbetssätt för att möta de utmaningar som finns inom dagens språkundervisning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

47

Hultenius, Frida, and Hanna Karlsson. "Struktur, stöttning och utmaning i skrivundervisning : En studie av genrepedagogiska arbetssätt i årskurs 2." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för svenska språket (SV), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-65670.

Full text

Abstract:

Enligt läroplanen ska undervisningen leda till att eleverna kan uttrycka sig i olika former av texter. De texttyper som förespråkas i årskurs 1–3 är faktatext och berättande text. Syftet med studien är att undersöka hur lärare arbetar med skrivundervisning genom genrepedagogiska arbetssätt i årskurs två. Föreliggande studie utgår från ett sociokulturellt perspektiv. I studien har en metodkombination av observationer och intervjuer använts för att samla in empiri om detta undersökningsområde. Den insamlade empirin har sedan analyserats utifrån cirkelmodellen och en modell för stöttning och utmaning. Studiens resultat har visat att genrepedagogisk undervisning om olika texttyper med fördel bör påbörjas redan under skolans tidigare år. Vidare har studien visat att en framgångsrik undervisning kräver en väl övervägd balans mellan kognitiv utmaning och stöttning från omgivningen. Slutligen konstateras att skrivundervisning genom genrepedagogiska arbetssätt bidrar till att eleverna skriver mer strukturerade och genomtänkta texter. Det genrepedagogiska arbetsättet är utvecklande för alla elever, oavsett kunskapsnivå.
According to the curriculum, teaching is supposed to have the result that pupils can express themselves in different forms of texts. The types of texts recommended for grades 1–3 are factual and narrative texts. The aim of the study is to investigate how teachers work with the teaching of writing through genre-pedagogical methods in grade two. The present study proceeds from a sociocultural perspective. It combines the methods of observations and interviews to collect empirical data in this field of study. The data was then analysed using the circle model and a model for support and challenge. The results of the study show that genre-pedagogical teaching about different types of texts benefit from starting in the earlier years of school. The study further showed that successful teaching requires a well-considered balance between cognitive challenge and support from surrounding people. Finally, it is observed that the teaching of writing through genre-pedagogical methods helps pupils to write more structured and well thought-out texts. The genre-pedagogical method helps all pupils in their development, regardless of the level of their knowledge.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

48

Bjällö, Elin, and Cassandra Jönsson. "Lärares uppfattningar om genrepedagogik för andraspråkselever i svenskämnet : En kvalitativ intervjustudie." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-44920.

Full text

Abstract:

Flertalet av Sveriges skolor är idag mångkulturella, därför ligger det en stor vikt i att eleverna får en undervisning som fokuserar på språk- och kunskapsinlärningen. Studiens undersökningsområde innefattar därmed dels hur lärare arbetar med genrepedagogik som en undervisningsmetod i svenskämnet för andraspråkselever i årskurs 4 - 6, samt vilka för-och nackdelar lärare uppfattar att det finns med användandet av genrepedagogiken i svenskämnet för andraspråkselever i årskurs 4 - 6. För att genomföra denna studie har åtta mellanstadielärare intervjuats där syftet var att få fram deras åsikter kring denna specifika metod. Svaren indikerar att lärarna anser att det finns betydligt fler fördelar än nackdelar. Lärarna anser att genrepedagogiken bidrar till en ökad tydlighet, samt en ökad språk- och kunskapsinlärning för elever, i synnerhet andraspråkselever i undervisningen. Eftersom genrepedagogikens syfte är att eleverna genom en explicit undervisning ska förmedlas kunskaper om en viss genrers specifika språk och uppbyggnad, bidrar detta till att eleverna får en djupare ämnesinlärning. Endast ett fåtal nackdelar genomsyrade de intervjuade lärarnas svar. De menar att genrepedagogiken lätt kan bli för strukturerad för eleverna, vilket bidrar till att deras kreativitet och intresse hämmas. En annan central del som togs upp av lärarna var att metoden kräver mycket tid, eftersom det behövs läggas ner mycket förarbete och planering, detta leder i sin tur till att annat skolarbete kommer i skymundan. Sammanfattningsvis visar resultaten att fördelarna med att använda genrepedagogiken som en undervisningsmetod för andraspråkselever är betydligt fler än nackdelarna. Därmed vill vi med denna studie förmedla kunskaper och ge en inblick i vikten av att andraspråkselever såväl som elever med svenska som modersmål tillägnas den mest givande undervisning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

49

Möller, Kozlovski Maj-Britt. "Språk- och kunskapsutveckling för nyanlända elever i ordinarie klass i årskurs F-3." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29499.

Full text

Abstract:

Syftet med examensarbetet är att undersöka hur klasslärare i grundskolans tidiga årundervisar nyanlända elever i ordinarie klass för att främja deras språk- ochkunskapsutveckling, hur de ser till att nyanlända elever får en likvärdig utbildning i enskola för alla samt hur de ser på sin undervisningspraktik. Därtill att ta reda på hurstudiehandledare undervisar nyanlända elever på deras modersmål i grundskolans tidiga årför att främja deras språk-och kunskapsutveckling, hur de samarbetar med klassläraren ochhur de ser på sin yrkesroll.Bakgrundsteorin baseras främst på framträdande forskare inom området och derasteorier samt svenska skolmyndigheters granskningar och stödmaterial. Resultaten grundarsig på empiriskt material som har insamlats genom observationer av svenskundervisningoch studiehandledning på modersmålet samt intervjuer med klasslärare ochstudiehandledare i grundskolans tidigare år.Resultaten utifrån forskningen visar att explicit undervisning, interaktion, specifikstöttning, höga förväntningar, framåtsyftande respons och kognitivt utmanande uppgifter ärfrämjande för nyanlända elevers språk- och kunskapsutveckling. Vidare är trygghet och tidsamt ett tillåtande klimat avgörande för att nyanlända elever ska våga använda det nyamajoritetsspråket. Resultaten belyser även att tillgången till modersmålet ochstudiehandledning är avgörande för att nyanlända elever kan erövra skolspråket ochtillgodogöra sig den ordinarie undervisningen.Examensarbetet avslutas med en diskussion av de övergripande slutsatserna medkoppling till vilka konsekvenser det kan ha på läraryrket. En viktig slutsats är att trotsklasslärarnas språkinriktade undervisning vilar på vetenskaplig grund och beprövaderfarenhet efterfrågar de mer studiehandledning på modersmålet till de nyanlända eleverna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

50

Klintborg, Carl. "Samma mål men olika vägar - tradition och förnyelse i andraspråksundervisning." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29974.

Full text

Abstract:

I föreliggagande uppsats undersöks hur språksyn lyser igenom undervisningen i svenska som andraspråk i två nya upplägg i den kommunala skolan. Båda skolformerna är startgrupper för nyanlända invandrare och kallas vanligtvis för Sfi (svenska för invandrare) och IMSPR (Individuella programmet, språkintroduktion). Den förstnämnda är för vuxna och den sistnämnda för ungdomar. Utifrån en diskussion i teoriavsnittet om skillnader mellan grammatikbaserad undervisning och sociolingvistisk undervisning är uppsatsens teoretiska utgångspunkt att studera hur lärarna uppfattar sin egen undervisning. Båda inriktningarna har en sociolingvistisk prägel med funktionell språkundervisning men grammatiska och över huvud taget språksystematiska moment förekommer. I litteraturgenomgången redogörs för de uppsatser och rapporter som anses relevanta. Föregående skribenter har ett annat fokus men deras resultat är intressanta också för denna uppsats.Slutsaten i uppsatsen är att lärarna och övriga informanter på ett nytt och innovativt sätt ökar motivationen hos eleverna genom att varva praktiska och teoretiska lektioner. De exempel som undersökts visar att det går att förändra en utbildning som också den statliga utredningen om Sfi föreslog 2003 (SOU 2003:77). Ökar motivationen så ökar också studieviljan hos eleverna och om de grammatiska och språksystematiska undervisningsmomenten inte är alltför svåra kan de uppfattas både välvilligt och som viktiga av eleverna och mer hanterbara för lärarna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Cirkelmodell'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles