Academic literature on the topic 'Cochleaimplantat'

ZusammenfassungWenn mit herkömmlichen Hörgeräten kein ausreichendes Sprachverstehen mehr erzielt werden kann, ist sehr oft ein Cochleaimplantat indiziert. Präoperativ spielt dabei die bildgebende Diagnostik eine wesentliche Rolle, weil nur so entschieden werden kann, ob ein Cochleaimplantat möglich ist oder nicht.

Idag är en ny minoritetsgrupp, döva med cochleaimplantat (CI), en växande grupp. CI innebär att en elektrod, som stimuleras av en yttre hörapparatsliknande processor, opereras in i hörselsnäckan. Detta ger bäraren en god ljuduppfattning och relativt goda möjligheter att utveckla talad svenska. Tidigare har teckenspråk varit ett mer eller mindre självklart språk för döva barn, men nu ifrågasätts allt oftare om CI-opererade barn behöver teckenspråk bredvid talad svenska. I den här studien undersöker jag om det finns skillnader i konnektivtäthet hos tre grupper: en- respektive tvåspråkiga med cochleaimplantat och en normalhörande, enspråkig kontrollgrupp. Tidigare forskning visar att ju äldre man blir desto mindre konnektorer markerar man i sina texter. Skillnader mellan de undersökta grupperna skulle därför kunna indikera skillnader i språkutvecklingen. I undersökningen har jag studerat hur grupperna binder sina huvud- och bisatser samt om det finns några kvalitativa likheter/skillnader hos grupperna med olika antal modersmål. Resultatet jämförs med tidigare forskning och olika teorier. Sex informanter, två från varje grupp, i åldrarna 11 och 12 år är med i studien. Informanterna fick titta på en tecknad serie och återberätta den i skriven form. Jag analyserade materialet och vad gäller alla konnektorer och inledda bisatser enligt en bestämd analysmodell. Temporala konnektorer dominerade hos de en- och tvåspråkiga grupperna med CI medan additiva konnektorer dominerade i större utsträckning hos den normalhörande enspråkiga gruppen. Studien visade också att tvåspråkiga barn med CI hade lägre konnektivtäthet än enspråkiga barn med CI. Den tvåspråkiga gruppen med CI låg också väldigt nära kontrollgruppens resultat med endast 0,4 procentenheters skillnad i konnektivtäthet. Slutsatsen av den här studien är att tvåspråkighet tycks vara positivt och att teckenspråk i kombination med talad svenska inte förhindrar eller försenar utvecklingen av skriven svenska.

Databases are an easy way of storing information kept together and accessible and can save time by finding the information easier. Cochleaimplant could be seen as a form of advanced hearing aid, this product consists of two parts, an external part that recieves sound and sends signals to the internal part through electromagnetism. The internal part is the implant itself and is surgically placed in to the cochlea. Örebro University hospital has just started working within the field of Cochleaimplants and are therefore in need of a database to store patient related information. The database problem was solved using Microsoft Access 2003 combined with the built-in support for Visual Basic, which is a sort of programming language. The result of the thesis work was a fully functioning database according to the given specification and is now being used at Örebro University hospital.
Databaser är ett smidigt sätt att lagra information samlat och lättåtkomligt och kan spara tid genom att informationen smidigare kan hittas. Cochleaimplantat kan ses som en slags avancerad hörapparat, denna hörapparat består av två delar, en extern del som tar emot ljud och skickar signaler vidare till den interna delen via elektromagnetism. Den interna delen är själva implantatet och sitter inopererat i hörselsnäckan(Cochlea). Universitetssjukhuset i Örebro har precis börjat arbeta inom området Cochleaimplantat och var därför i behov av en databas över patientinformation. Databasproblemet löstes med Microsoft Access 2003 kombinerat med det inbyggda stödet för programmeringsspråket Visual Basic. Resultatet av Examensarbetet blev en fungerande databas enligt uppdragsspecifikationen som just nu används på USÖ.

Fredrik Reinholdsson: högskoleingenjörsexamen, Kaj Mählqvist: kandidatexamen

A cochlear implant (CI) is a hearing device that makes it possible for individuals who are deaf or has a severe hearing impairment to receive auditory information and develop spoken language. The pragmatic ability may be affected. In short, pragmatics may be described as the study of language use in social contexts. Pragmatic ability can be seen as the result of the individual‟s behavior as well as the underlying causes.

The aim of the present study was to describe the pragmatic ability in children with CI. An approach inspired by Conversation Analysis (CA) was used in order to highlight the various phenomena that occurred in the interaction.

Seven children with CI participated in the study, five girls and two boys. Each conversation consisted of either a child with CI interacting with a peer, or a child with CI interacting with a parent or a teacher. A total of 14 conversations were analyzed and phenomena relevant to the study were examined. To gather further information regarding the children‟s communicative behavior, Children’s Communication Checklist was filled in by parents and teachers.

The children who participated in the study constitute a heterogeneous group and there was no clear pattern when it comes to hearing-impairment and pragmatic ability. The result showed that children with CI used both specific and non-specific requests for clarification. It seems as if intelligibility on the sentence level may reflect how efficient the interaction turns out, as the children with high intelligibility were the ones who managed to solve misunderstandings the best in the conversations. Furthermore, the result demonstrated that the adult participants used a higher rate of specific requests for clarification in contrast to children with CI.

Ett cochleaimplantat (CI) är ett hjälpmedel som gör att personer med grav hörselnedsättning eller personer som är döva får möjlighet att höra och utveckla talat språk. Den pragmatiska förmågan kan vara påverkad. Pragmatik kan i stort betecknas som studiet av språkanvändning i interaktion och pragmatisk förmåga kan beskrivas som ett resultat av individens beteende samt bakomliggande orsaker.

Syftet med föreliggande studie var att beskriva pragmatisk förmåga hos barn med CI. Ett arbetssätt inspirerat av Conversation Analysis (CA) har använts för att belysa fenomen som förekom i interaktionen.

I studien deltog sju barn med CI, varav fem flickor och två pojkar. Deltagarna videofilmades när de interagerade med en jämnårig kamrat, respektive en person ur förskolepersonalen eller en förälder. Totalt 14 samtal analyserades och för studien relevanta fenomen belystes. För att inhämta kompletterande information kring barnens samspelsförmåga fylldes Children’s Communication Checklist i av föräldrar och personal.

Barnen som deltog i studien är en heterogen grupp. Vidare ses inga entydiga mönster vad gäller hörselnedsättning och pragmatiska förmågor. I studien visades att barn med CI använder sig av både generella och specifika begäran om förtydligande. Förståelighet på meningsnivå tycks avspegla hur effektivt samspelet fortskrider då de barn som har hög förståelighet är de som har färre begäranden om förtydligande i samtal. Vidare visar resultaten att de vuxna samtalsdeltagarna använder fler andel specifika begäran om förtydligande i jämförelse med barn med CI.

Prosody can be characterized as the rhythm and the melody of speech. Prosodic features convey emotions, thoughts and geographic origins of each individual. Spoken language without prosody would be monotonous, without variations in loudness and rate. Children with cochlear implants perceive speech in a different way than children with normal hearing. Consequently the speech produced by a child with cochlear implants may sound different.

The purpose of this study was to examine prosodic skills in Swedish children with cochlear implants and to compare them with the prosodic skills in Swedish children with normal hearing. The purpose of the study was also to examine differences between these two groups and to characterize those differences.

Eight children with cochlear implants and eight controls matched to age, sex and regional accent were included in the study. The children’s production and perception of prosody was tested.

The results show that there are differences in prosodic skills between the children with cochlear implants and their matched controls at word, phrase and discourse levels. The differences were significant in production but not in perception. Observed differences in the speech of the children with cochlear implants included omission of unstressed syllables and function words, difficulties producing contrast of tonal word accents and pro-longed maintenance of phonological processes.

The study contributes to the knowledge about prosodic and linguistic skills in Swedish children with cochlear implants.

Denna studies syfte är att finna sätt att producera musikinspelningar som passar lyssnare med cochleaimplantat. Frågeställningen är: Vilka perceptuella egenskaper hos cochleaimplantat bör man som musikproducent tänka på för att kunna anpassa musikinspelningar för människor med CI?För att finna de perceptuella egenskaper som cochleaimplantat, CI, har vid musiklyssning gjordes en litteraturstudie av det som skrivits kopplat till musiklyssning med CI.Resultaten visar att inspelningarna bör mixas i mono och att melodierna i musiken bör innehålla toner med stora intervall. Grundtonen i komplexa toner bör höras, och övertonerna bör kontrolleras, så att övertonsserierna inte blir alltför långa och går för högt i frekvensspektrumet. Det dynamiska omfånget i inspelningen bör inte vara alltför stort, och frekvensomfånget bör hålla sig runt 200-5000 Hz. Syntetisk rumssimulering, som t.ex. reverb, bör inte heller användas. Vidare presenteras en idé till hur man skulle kunna styra implantaten direkt elektroniskt, för att skapa musik.

De dövas kamp för en egen kultur har formats till att de har teckenspråket som sitt första språk och svenska skriftspråket som sitt andra språk. Idag har många döva och hörselskadade Cochleaimplantat (CI) i tidig ålder. Det har varit hårt debatterat under en period. Syftet i föreliggande studie var att undersöka attityden hos döva/gravt hörselskadade ungdomars inställning till Cochleaimplantat. 21 ungdomar mellan 14-18 år har besvarat en enkät och fem intervjuer har genomförts, tre med döva ungdomar utan CI (varav en hade haft CI tidigare) och två intervjuer med ungdomar med CI.

 

Följande frågor har studerats i föreliggande studie:

• Vilka för- respektive nackdelar finns med Cochleaimplantat enligt ungdomarna?
• Hur upplever döva/gravt hörselskadade ungdomarna det är att vara döv/gravt hörselskadad idag med eller utan Cochleaimplantat?
• Hur tänker döva/gravt hörselskadade ungdomar om dövkulturens framtid?

 

Ungdomarna med CI ser inga större nackdelar med CI. Samtliga av deras familjer är hörande. De anser att det är bra att höra ljud och att de får mer tillgång till de hörandes värld genom CI. Några nackdelar är när implantatet går sönder då kan det förekomma en lång reparationstid. Andra ungdomar med CI har svårt när det blir tekniska problem med CI. Ungdomarna utan CI ser sig inte ha något behov av att operera in CI, det är endast några som har haft funderingar kring det. I deras familjer förekommer det i några fall andra personer som är döva.

 

Ungdomarna utan CI anser att de som har implantat är svikare mot dövkulturen. En rädsla för att teckenspråket ska dö ut finns. Föräldrar som fattat beslut om att operera in implantat på barn i tidig ålder fattar ett avgörande över barnets egen vilja medan några ungdomar utan CI menar att CI är fult och att det syns. Ett ingrepp i hjärnan kan också väcka en rädsla.

 

Alla ungdomarna i föreliggande studie har de flesta kamrater både med eller utan CI. De anser sig trivas i sin vardag och umgås med varandra i skolan. På fritiden träffas de med jämna mellanrum på ett teckenspråkscafé. Andra fritidsaktiviteter har de tillsammans med hörande och då är ofta en teckenspråkstolk närvarande.

 

Samtliga ungdomar tänker fortsätta studera i framtiden. Flertalet kommer söka till riksgymnasiet i Örebro. I Örebro finns ett stort programutbud för döva och gravt hörselskadade. Undantagsvis tror någon deltagande om denne hade haft CI skulle han/hon ha kunnat söka en mer avancerad utbildning, medan några anser att de söker till den utbildning de har tänkt sig vare sig det finns en anpassning eller inte till dövhet och hörselnedsättning.

 

 

 

 

 

 

I Sverige erbjuds barn med hörselnedsättning cochleaimplantat (CI) eller hörapparat (HA) beroende på typ och grad av hörselskada. Med CI möjliggörs utveckling av talat språk för barn som fötts döva eller gravt hörselskadade. Den tekniska utvecklingen jämte pedagogiska insatser har lett till en allt bättre språklig och kognitiv utveckling hos barn med hörselnedsättning och ett minskande glapp till jämnåriga normalhörande barn. Syftet med denna studie var att undersöka olika aspekter av arbetsminne och läsförmåga hos nio barn med CI och sju barn med hörapparat. Femtifem barn med normal hörsel utgjorde referensgrupp. Barnen var mellan sju och elva år gamla. Fonologiskt, komplext och visuellt arbetsminne samt ordavkodning, nonordsavkodning och läsförståelse prövades. Resultaten visade ingen övergripande skillnad mellan grupperna gällande läsförmåga. Barn med CI presterade lägre än de andra grupperna gällande fonologiskt arbetsminne medan barn med HA presterade lägre än barnen med normal hörsel. Inga övriga signifikanta skillnader avseende visuellt eller komplext arbetsminne noterades. Starka positiva korrelationer mellan fonologiskt respektive komplext arbetsminne och de olika aspekterna av läsförmåga noterades hos såväl barn med CI som normalhörande barn men inte hos barn med hörapparat. Barn med normal hörsel uppvisade även en signifikant korrelation mellan visuellt arbetsminne och läsförståelse, något som inte observerades hos barn med CI. Studiens resultat indikerar att barn med CI eller HA i de lägre skolåldrarna uppnår samma nivå när det gäller läsutvecklingen som barn med normal hörsel Vidare indikerar resultaten på att barn med CI tar sig an läsning på liknande sätt som barn med normal hörsel.

Ett program som simulerar signalbehandlingen i ett cochleaimplantat med signalbehandlingsstrategin ACE (Advanced Combined Encoder) har konstruerats. Programmets främsta syfte är att i förväg prova ut inställningar i ett cochleaimplantat och genom detta försöka förutsäga olika användares individuella inställningar.   Programmet har validerats med utsignaler bearbetade av Cochlear Limited i deras egenkonstruerade Matlab-modul för forskning inom cochleaimplantat, NMT (Nucleus Matlab Toolbox). Samma insignal som använts av Cochlear Limited har processats av programmet och utsignalerna från detta jämfördes med utsignalerna från NMT. De bägge utsignalerna, producerade med samma inställningar, stämde bra överens.   Komprimeringsfunktionen i programmet, som är en vital del av signalbehandlingen, visade sig stämma bra överens med NMT:s komprimeringsfunktion, sånär som på en relativ minskning av värdet vid starka insignaler. Programmet ska nu användas på Cochleaimplantat-sektionen vid Uppsala Akademiska sjukhus för att pröva ut individuella inställningar till användare av cochleaimplantat. Förhoppningen är att bättre inställningar ska leda till bättre talförståelse och i förlängningen, bättre upplevelse av musik.
A program that simulates the signal processing in a cochlear implant using the signal processing strategy ACE (Advanced Combination Encoder) was constructed. Its main purpose is to, in advance, predict and test different implant settings with the purpose to be able to predict individual patient's differences in implant settings.   The program was validated using output signals processed by Cochlear Limited using their own Matlab Toolbox for implant research, NMT (Nucleus Matlab Toolbox). Identical signals were processed by the program and then compared with NMT:s output. The outputs, produced with several different identical settings matched each other well.   The amplitude compression function, a vital part of the signal processing, also matched well, apart from a relative loss of strength at high input amplitudes. The program will now be used by the cochlear implant section at Uppsala University Hospital to try out individual settings for cochlear implant users. The hope for the future is that better implant settings will lead to improved speech and sound experience, especially, in the long run, with regards to music.

Cochleaimplantat (CI) är ett hörselhjälpmedel som kan ge barn med grav hörselnedsättning eller dövhet möjlighet att höra och utveckla talat språk. Svenska grundskolebarn med CI har tidigare visats ha en något nedsatt prosodisk förmåga och fonologiskt arbetsminne även om stora individuella variationer förekommer.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka prosodisk förmåga och fonologiskt arbetsminne hos svenska förskolebarn med CI. Vidare undersöktes samband mellan prosodisk förmåga och fonologiskt arbetsminne. I studien deltog sex förskolebarn med CI och totalt 18 normalhörande kontroller, varav sex var ålders-, köns- och dialektmatchade med barnen med CI.

Barnen med CI i föreliggande studie uppvisade som grupp signifikant lägre resultat än de normalhörande barnen på test avseende prosodisk produktion på ord-, fras- och diskursnivå samt på test som undersöker fonologiskt arbetsminne. Gällande receptiv prosodisk förmåga förekom inga signifikanta skillnader. Vid jämförelse med svenska grundskolebarn med CI framkom att både yngre och äldre barn med CI har svårigheter med prosodi på samtliga nivåer. Vidare jämförelser indikerar att en utveckling av receptiv prosodisk förmåga sker under förskole- och skolåren. Korrelationsberäkningarna tyder på att det föreligger ett samband mellan prosodisk förmåga och fonologiskt arbetsminne.

Barnen med CI i föreliggande studie är en heterogen grupp och några barn uppvisade på vissa deltest likvärdiga resultat som sina matchade kontroller, vilket visar att CI ger goda förutsättningar att utveckla prosodiska förmågor och talad kommunikation.

Cochlear Implant (CI) is a hearing device that can enable deaf children or children with severe hearing impairment to hear and to develop spoken language. Research has shown that Swedish school aged children with CI have poor prosodic abilities to some extent, as well as poor phonological working memory. However, there are large individual differences.

The aim of the present study was to investigate prosodic abilities and phonological working memory in Swedish preschool children with CI. Moreover, the relation between prosodic abilities and phonological working memory was examined. Six preschool children with CI participated in the study. The control group consisted of 18 children with normal hearing, out of which six children were matched for age, sex and regional dialect to the children with CI.

In the present study the children with CI as a group demonstrated significantly lower results compared to the children with normal hearing on tests concerning prosodic production abilities at word, phrase and discourse level and tests concerning phonological working memory. No significant differences emerged regarding receptive prosodic abilities. In comparison to Swedish school aged children with CI it was shown that both younger and older children with CI have difficulties at all prosodic levels. Furthermore, the comparisons indicate that receptive prosodic skills develop during preschool and school years. Results also indicate a connection between prosodic abilities and phonological working memory.

The children with CI in the present study is a heterogeneous group and a few children demonstrated equivalent results as their matched controls on some parts of the tests, which show that CI provides a good foundation for developing prosodic abilities and spoken communication.