Dissertations / Theses on the topic 'Communication informelle'

Syftet med undersökningen är att öka förståelsen för hur kommunikationsprocesser mellan medarbetare kan bidra till skapandet och utvecklandet av informella roller i organisationskulturer. Syftet har brutits ner till fyra frågeställningar: • Vilka uppfattningar har medarbetarna om organisationskulturen? • På vilket sätt upplever medarbetarna de informella rollerna i arbetsgruppen? • Vilka socialiseringsfaser kan identifieras i arbetsgruppen? • Vilka kommunikativa rutiner under socialiseringsprocessen kan identifieras inom arbetsgruppen? Uppsatsen innehåller en fallstudie av ett industriföretag och har analyserats med ansats från teorier som berör organisationskultur, socialisering, informella roller och de kommunikativa rutinerna under socialisering. Samtliga teorier har kommunikation som utgångspunkt. Ansatsen till uppsatsen är deduktiv vilket innebär att den teoretiska referensramen kommer jämföras med den insamlade empirin. Metoden som undersökningen ansluter sig till är kvalitativa samtalsintervjuer. Två arbetsgrupper som ingår i samma skiftlag har intervjuats, det ena arbetslaget består av tre medarbetare och det andra består av fyra. Det transkriberade materialet analyserades genom meningskodning, meningskoncentrering och meningstolkning. Resultatet och analysen är indelade i fyra teman; organisationskultur, informella roller, socialisering och kommunikationsprocesser. Resultatet pekar på att organisationskulturen är väldigt stark och att medarbetarna upplever arbetsgruppen som väldigt positiv. De har en stark samhörighet och en god samanhållning. Det finns tydliga informella roller i organisationen och de flesta upplever rollerna som positiva. Resultatet pekar på att en av respondenterna känner en viss missnöjdhet med sin roll då den innebär att hen ska ta mer ansvar trotts att alla i arbetsgruppen får lika lön och uppmärksamhet. Samtliga socialiseringsfaser kan identifieras inom gruppen, dock är vissa mer tydliga än andra. De kommunikativa processerna som ingår i den teoretiska referensramen går också att identifiera. Resultatet pekar på att kommunikation bidrar till skapandet och utvecklandet av informella roller i organisationskulturen. Genom vidare forskning finns det möjlighet att ta fram strukturer och tydligare processer över informell kommunikation som påverkar organisationskulturen vilket i sin tur påverkar företaget. Nyckelord: organisationskultur, socialisering, informell kommunikation, informella roller

Dans une époque de mutations multiples et profondes, cette thèse présente un témoignage individuel et social. Elle est l'aboutissement de pratiques d'éducation populaire et de réflexions sur l'importance des conversations informelles dans la vie quotidienne. Agissant par réciprocité entre les générations, ces conversations permettent de forger, par un agir communicationnel, des savoirs utiles pour aider à vivre. Pour étudier ce processus, une exploration est faite des interactions de l'informel et du formel, des savoirs ordinaires - d'expérience et d'existence -, des savoir-faire et des faire-savoir qui sont la base des savoirs théoriques "savants" et de l'auto construction du savoir, ainsi que des transmissions intergénérationnelles. L'étude de la transmission orale s'appuie sur l'exemple de l'usage pédagogique et démocratique de la conversation avec Socrate, autour de l'arbre à palabres en Afrique et avec Sangnier au début du 20e siècle. Elle montre combien la parole en action, illocutoire et interlocutoire, ainsi que la synergie entre transmission orale et écrite, construisent des liens entre les individus, dans l'espace social du domaine privé et de la sphère publique, en se réalisant dans la dimension temporelle de la vie quotidienne. Pour ce faire, cette action-recherche s'appuie sur l'échelonnement des âges - de 80 à 20 ans -, des 9 personnes écoutées qui montrent comment, en fonction des événements sociaux, elles s'impliquent et s'interrogent sur la réalité quotidienne tout en construisant ainsi des savoirs
In an age of multiple and deep-seated transformations in the world, this thesis offers a first-hand account that is grounded in society. It is drawn both from practical experience of France's popular education movement and from reflections on the importance of informal conversations in daily life. Acting reciprocally between generations, such conversations allow, via a process of communicational interactivity(agir communicationnel) the development of bodies of knowledge that are of use in the business of human existence. Studying this process involves an exploration of interactions between the informal and the formal. Such interactions range between 'common' or vernacular knowledge of experience or existence; simple know-how (savoir-faire) and the instinct for transmitting information (faire-savoir), and, based on both of these, learned and theoretical knowledge, and the self-conscious construction of learning; and the transmission of knowledge between generations. The study of the oral transmission of knowledge is based on the examples of the pedagogical, and democratic, use of the conversation as a tool by Socrates; on the 'council-trees' of African tribes; and on the practice of Marc Sangnier at the beginning of the twentieth century. It demonstrates how speech in action, both as rhetoric (illocutoire) and as conversation (interlocutoire), as well as the synergy between the oral and the written word, builds links between individuals, within the social space of both public and private spheres, developing in the temporal dimension of daily life. To show this, this study relies on an age-graded sample of nine people (of between 20 and 80 years old) whose recorded conversations demonstrate how, as a function of social events, they involve themselves in, and ask themselves questions about, daily realities while at the same time developing a body of learning

Notre recherche doctorale vise la problématisation des TIC, le téléphone mobile en rapport avecla question du développement socio-économique au Congo-Brazzaville. C’est l’occasion de mettre entension les discours des acteurs institutionnels et les pratiques des usagers. Nous inscrivons notre problématique en SIC, dont le « caractère interdisciplinaire peut permettre de multiplier les angles de vue » (Loneux, 2007). Nous privilégions le projet scientifique d’Harold Garfinkel, l’ethnométhodologie, en tant qu’ « analyse des façons de faire ordinaires que les acteurs sociaux ordinaires mobilisent afin de réaliser leurs actions ordinaires » (Mucchielli, 2004). La notion de communication est au coeur de notre réflexion : saisir la propension de l’activité communicationnelle à participer aux reconfigurations des pratiques socio-organisationnelles. Ainsi, notre perspective d’interprétation du réel s’emploie à dépasser les présupposés patents ou inavoués pour prétendre mettre en lumière, puis en discussion, les nouveauxmodes d’appropriation du téléphone mobile dans les nouvelles formes d’organisation des activités socioéconomiquesdes acteurs en contexte situé. Les discours de légitimation des TIC des officiels congolais relèvent de la pure « dépossession de la discursivité ». Or, les TIC ne peuvent servir le développement intégral que si les populations qui les utilisent se les approprient dans leur vie quotidienne. En ce sens, les usages du téléphone mobile ne peuvent pas être envisagés comme étant isolés, plutôt dans leur « enchâssement » dans les autres pratiques sociales des usagers congolais. Les résultats de cette recherche visent donc à enrichir les débats en SIC autour des nouvelles visions sur l’usage des TIC
This doctoral research aims to problematize ICT, connecting the mobile phone with the socioeconomic development in Congo - Brazzaville. It is the opportunity to oppose the discourses of institutional actors and practices user. We record our problem in CIS, which the "interdisciplinary nature can help to multiply the angles" (Loneux, 2007). We favor the scientific project of Harold Garfinkel, namely ethnomethodology, as an "analysis of ordinary ways to make that ordinary social actors mobilize to achieve their common shares" (Mucchielli, 2004). The notion of communication is at the heart of our reflexion : to understand the propensity of communicative activity to participate in reconfigurations of socio-organizational practices. Thus, our perspective of interpretation of reality seeks to overcome overt or unspoken presuppositions to reveal and discuss the new modes of ownership of the mobile phone in the new forms of organization of the socio-economic activities of the actors within a given environment. The discourse of legitimation of ICT Congolese officials is pure "dispossession of discursivity", (Serge Latouche, 1986). However, ICT can not serve the integral development unless people appropriate them in their daily lives. In this sense, the uses of the mobile phone cannot be considered as isolated but should be seen in their "entrenchement" in existing social practices of Congolese users. The results of this research thus aim to enrich the debates in SIC around new visions on the use of ICT

De senaste årens utveckling inom informationsteknik har påverkat organisationers struktur och arbetsmönster. Inom sjukvården har därför av flera anledningar behovet att studera olika former av kommunikation lyfts fram. Ur patientsäkerhetssynpunkt har problem med misstag kopplade till bristande informationsöverföring påtalats. Hierarkiska skillnader, otydliga roller och brister i själva informationsflödena har angetts som orsaker. Motåtgärderna är inte självklara. Sjukvården är en av samhällets mest komplexa kunskapsorganisationer och präglas av karaktärsdrag och informationsflöden kopplade till starka professioner. Kommunikationsgranskningar genomförs vanligen med målet att identifiera orsaker till ineffektiv kommunikation, brister i kommunikationsprocesser, föreslå förbättringar och ge ledning och medarbetare en mer objektiv bild av faktiska förhållanden. Forskningsområdet har dominerats av stora enkätstudier men en ökad efterfrågan har riktats mot studier på plats i den dagliga kommunikationsmiljön hos organisationer. I detta arbete har en sådan fallstudie utförts vid avdelningen för hematologisk slutenvård inom Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge, Stockholm. Avdelningen hade år 2012 i samband med ett lokalbyte inom sjukhuset genomfört omstruktureringar som berörde såväl roller som kanalerna för kommunikation. Verksamheten upplevdes nu inte bedrivas tillräckligt effektiv, den uppfattades ta tid och vara oöverskådlig där förbättrad kommunikation sågs som en lösning. Syftet med denna fallstudie har varit att utifrån roller och kanaler för kommunikation belysa aspekter på hur en tydligare formell struktur för dagens personalinterna kommunikation kan skapas och förmedlas. Syftet besvarades genom att kartlägga dagens formella struktur, vilket är det förväntade utbytet av information beskrivet i arbetsbeskrivningar och policys, men även genom att studera den informella struktur som utvecklats i det dagliga arbetet. En blandning av datainsamlingsmetoder har använts och organisationens kommunikationsnätverk i form av det nätverk som byggs upp av flödet av information mellan aktörer har visualiserats och analyserats. Resultatet visar på skillnader mellan den formella strukturen för personalintern kommunikation och den informella strukturen. Dessa har använts för att analysera, diskutera och föreslå hur de identifierade skillnaderna kan användas för att förtydliga roller och kanaler i den formella strukturen. Studien har identifierat sex områden där den formella strukturen kan förtydligas; en högre grad av dokumenterat kommunikativt ansvar och tydliga rutiner, en stärkt kommunikation inom arbetsteam istället för inom professioner, en definition av över-­‐ och underläkarnas kommunikativa roller, en ökad kontinuitet i centrala roller för kommunikation, en översyn av den fysiska strukturens påverkan på kommunikationen och slutligen ökade förutsättningar för snabb direkt kommunikation med informationsteknologi.
The recent technological development within information technology has affected the structure of organisations and the organisation of work. In health care, and for several reasons, the need for communication audits has thus been highlighted. Patient safety may be risked by mistakes linked to deficiencies in information transfer. Often are hierarchical structures, unclear roles and gaps in information flows suggested causes. On the other hand, the health care sector often is considered as one of society's most complex knowledge organizations, characterized by intense information flows with traits linked to strong professions. Communication audits are accomplished with the objective to identify causes of ineffective communication, lack of explicit communication processes, to suggest improvements and provide management and staff with more objective descriptions of roles and links. The research field has for a while been dominated by large-­‐scale surveys and resent studies has pointed at the need for studies of daily communication environments at site of organizations. This is such a study, carried through at a department for inpatient care at the University Hospital Karolinska, located in Huddinge, Stockholm. In 2012, the studied department relocated into new facilities and completed a small restructuring of its organization, affecting roles and channels of communication. The perception of the new organization was inefficiency, both in time and difficulties to overview the structure. The purpose of this thesis has therefore been to discuss and highlight how to clarify formal structure of the internal communication among staff based on parameters such as roles and channels of communication. The study maps today's formal structure, which is the expected exchange of information as described in job descriptions and work policies and compares this with developed informal structures based on how employees prefer to exchange information. A mix of data collection methods is used. An analysis is conducted were the organization's communication network as perceived as exchange of information between the employees is visualised. The results showed differences between the formal structure and the informal structure that could be used to highlight aspects of how the identified differences could be used to clarify the formal structure. The study points at six areas were the formal structure may be elucidated; more documented communicative responsibilities and procedures, a strengthening of communication within working groups rather than within professions, a definition of the chief physician and the assistant physicians' communicative roles, an increased continuity in key roles for communication, a review of the physical structure's impact on communication and finally, create conditions for fast communication with information technology.

Ce que nous appelons médias du quotidien (téléphone mobile, audiovisuel domestique et Internet en l'occurrence) dans les ghettos urbains africains constitue un formidable objet de recherche pour qui s'intéresse aux mutations de la communication médiatique. Il nous permet aussi d'éclairer de façon inédite l'imbrication dialectique entre la technologie et la société. A l'aide d'une démarche basée sur l'immersion ethnographique dans la vie enquêtée et la comparaison de deux sites localisés dans des bidonvilles de Kibera (Nairobi) et de Pikine (Dakar), la recherche porte globalement sur l'intégration des acteurs marginalisés dans la modernité technologique. Plus de la moitié de l'Afrique urbaine vit aujourd'hui dans les bidonvilles ; et s'il est souvent avancé que les urbains pauvres sont parmi les plus frappés par la « fracture numérique », ou à l'inverse des bricoleurs inventifs, rares sont les travaux qui explorent empiriquement les « arts de faire » et les modes de présence des technologies dans ces milieux singuliers. Comment les objets technocommunicationnels, dont les propriétés et les modes de circulation ont considérablement changé ces dernières années, s'insèrent-ils au sein de l'« économie morale » de survie? Avons-nous ou non l'émergence d'un « milieu » médiatique « associé » présenté comme un espace de partage participatif contrairement aux technologies des générations précédentes ? Ce travail rappelle l'impérative nécessité de resituer les acteurs marginalisés au centre de l'analyse des cultures contemporaines. Il invite aussi à sortir des « grands partages » dans nos manières de penser les rapports entre le local et le global, la production et la réception
What we call daily media (mobile phone, television and internet in this case) in African urban ghettos is a wonderful research subject for those who are interested in mutations of media communication. It also allows us to explain in new ways the dialectic imbrication of technology and society. Using an approach based on ethnographie immersion in the life of people, and comparing two sites located in the slums of Kibera (Nairobi) and Pikine (Dakar), our research generally focuses on the integration of those marginalized actors into the technological modernity. More than half of urban Africa nowadays lives in slums; and if it is often argued that the urban poor are those who are the most affected by the "digital divide", or conversely, that they are some inventive"bricoleurs"(digital do-it-yourselfers), there are few empirical works that explore the "arts of doing" and the modes of presence of those technologies in the environments of live. How technocommunicationals objects, whose properties and circulation patterns significantly have changed over the last years, do fit in the "moral economy" of survival context? Is there or not an emergence of a "milieu (médiatique) associé" presented as a space of participation and sharing, unlike previous generations of technologies? This work recalls the urgent need to relocate the marginalized players in the center of the analysis of contemporary culture. It also invites us to overcome the "Great Divide" in our ways of thinking about the relation between local and global, production and reception, individual and collective, private and public, etc

Les "réseaux informels de la communication en milieu urbain camerounais", objet de la présente thèse, regroupent un ensemble de lieux, de vecteurs, et de supports à travers lesquels le citadin accède à l'information, et auxquels il a recours dans ses échanges quotidiens, à côté des médias modernes, radio, télévision, journaux, téléphone, etc. Ils sont nés de la nécessité pour le citadin de recréer en quelque sorte son village en ville, et d'échapper à la marginalité à laquelle le mode de vie urbain, semble le vouer. Les villes africaines sont en effet bipolaires avec d'une part, un "centre" où tout se décide, et une élite qui décide tout, et d'autre part une "périphérie" totalement en marge de la ville agissante. Les réseaux informels de la communication sont donc des cadres qui permettent au citadin de prendre activement part à la vie de la cité, car ils sont des points d'intersection entre une élite qui veut descendre vers la masse dépositaire de la tradition, et la masse qui tend à s'élever pour atteindre la modernité. Les lieux de communication sont ceux où les rencontres sont plus régulières, et les échanges plus nombreux. C'est là que les informations sont obtenues, grâce au jeu des alliances amicales, tribales ou autres. Les vecteurs sont les supports dont a besoin la communication pour s'exprimer. Ils conditionnent les échanges, et sont parfois de véritables médias, à l'exemple de la chanson. Les moyens utilisées dans ces réseaux qui naissent spontanément, sont essentiellement traditionnels lorsqu'il ne participent par de la rumeur, média bâtard, qui s'est développé avec l'arrivée des mas-médias modernes. Cette thèse traite également de la lecture ethniques des journaux qui traduit le souci du citadin de ne pas se couper de sa souche tribale, de son village d'origine. Le recours à la tribu revêt beaucoup d'importance, surtout dans le domaine politique où s'affrontent non plus des partis avec des programmes sociaux précis et élaborés, mais des chefs de clan.

Les echanges interpersonnels et informels de ressources, entre chercheurs d'organisations differentes, sont une source precieuse d'information pour les laboratoires. Mais ces flux bilateraux sont gouvernes par des decisions strictement individuelles, dont le processus est encore peu connu. Pourquoi un chercheur accepte-t-il d'echanger certaines ressources avec un partenaire, refuse-t-il d'en echanger d'autres avec lui, ou d'echanger les memes avec un autre interlocuteur? c'est a cette question que la presente these vise a apporter des elements de reponse. L'etat des conclusions passees dans le domaine oriente cette recherche vers une logique de decouverte. L'objectif est de generer un modele theorique du processus individuel de decision d'echange. La methodologie est qualitative et abductive. Le chercheur est considere dans son contexte organisationnel et communautaire. Le modele de decision, est compose de trois etapes, qui determinent progressivement l'ensemble des ressources echangeables parmi celui, initial, des echanges potentiels. Le premier filtre determine les situations d'echange possible. Il reflete le caractere strictement individuel de la decision. Le second filtre selectionne les ressources disponibles. Il inscrit la decision dans le cadre relationnel. Le troisieme filtre fait apparaitre les ressources echangeables. Il est sous-tendu par la dynamique des transactions. L'echange peut repondre a une logique d'equite, fondee sur l'entraide. Les ressources echangeables sont alors nombreuses. Il peut aussi relever d'une logique de profitabilite, proche de l'investissement, ou les echanges sont moins riches
Interpersonal and informal resources exchanges among researchers from different organisations are a major source of information for laboratories. Yet, these two-way flows purely depend on individual choices. The goal of this research is to understand the individual decision process, or, why a researcher accepts to exchange certain resources with a certain partner, refuses to exchange other resources with this partner or to exchange these resources with other partners. The research is qualitative and abductive. It aims at the emergence of a grounded theory of the individual decision process. The final model is made of three consecutive steps. The first one differentiates the possible exchange situations in the field of the potential ones. Potential does not always mean possible. It depends on individual factors. The second step discriminates the available resources for the particular partner of the exchange situation. The decision is embedded in the interpersonal relation. The third step leads to the emergence of the exchangeable resources. It depend on the exchange dynamic between partners

Syftet med denna studie har varit att synliggöra uppfattningar om vilket lärande som sker på fritidshemmet. Studien söker svar på frågorna, Vad lär sig eleverna på fritidshemmet enligt grundlärarna, samt på vilket sätt arbetar de med elevernas lärande? Vad lär sig eleverna på fritidshemmet enligt dem själva, samt vilka aktiviteter ägnar de sig åt när de är på fritidshemmet? Vad lär sig eleverna på fritidshemmet enligt vårdnadshavarna? Vad lär sig eleverna på fritidshemmet enligt rektorerna, samt på vilket sätt uppfattar de att grundlärarna arbetar med elevernas lärande? Jag har valt att undersöka detta utifrån ett sociokulturellt perspektiv. I studien har en kvalitativ metod använts och tre grundlärare med inriktning mot fritidshem, tio elever, fem vårdnadshavare och tre rektorer har intervjuats. Resultatet av studien har analyserats med hjälp av fritidspedagogikens kunskapsområden och olika centrala begrepp inom det sociokulturella perspektivet. Några av de viktigaste resultaten som framkommer i studien är att det på fritidshemmet sker ett socialt, språkligt och naturvetenskapligt lärande. Resultatet visar även att lärande som har med utvecklandet av elevernas identitet och genus att göra hamnar i skymundan. En slutsats som dragits av studien är att både grundlärarna och rektorerna är medvetna om att det sker ett lärande på fritidshemmet. En annan slutsats är att fritidshemmets lärande kan vara svårt att precisera för elever och vårdnadshavare.
The purpose of this study has been to visualize perceptions of what learning is taking place in the after-school centre. This study attempts to answer the following questions: What do the students learn at the after-school centre according to the teachers, and in what way do they work with the students learning? What do the students learn at the after-school centre according to themselves, and what type of activities do they speak about? What do the students learn at the after-school centre according to the guardians? What do the students learn at the after-school centre according to the principals, and in what way do they think the teachers are working with the students learning? I have chosen to examine all this from a sociocultural perspective, using a qualitative method. In total, three teachers , ten students, five guardians and three principals have been interviewed. The results have been analyzed using the available pedagogical knowledge within the field and key concepts inherent in the sociocultural perspective. Some of the most important results show that in the centre, education comes in the form of social and linguistic learning as well as in the natural sciences. The results also shows that learning in regard to the development of the students identity and gender is being overshadowed. One conclusion that can been drawn is that both the teachers and the principals are well aware of the learning capabilities of the after-school center. Another is that the exact type of learning that happens can be hard to pinpoint for both the students and their guardians.

This thesis is a contribution to the economic theory of the firm. This domain of research studies the elementary unit of the economy, the enterprise. To account for this specific object, the theory of the firm must address five main questions: the boundary of the firm, its organisation, its formation, its growth and diversification, and the role of the entrepreneur [Casson, 1998]. This work does not aim at dealing with these five issues but seek to contribute to the enhancement of our understanding of firms internal organisation. We address this question within the framework of the knowledge-based economy. This framework takes as a central hypothesis the fact that knowledge is a key asset for firms in an economy within which competencies and innovation capabilities are at the root of value creation. We thus address firms organisational problems, when they have to articulate various knowledge and create the necessary conditions for the production of new knowledge in order to achieve the highest possible competitiveness. More specifically, we adopt the simonian hypothesis of agent's procedural rationality [Simon, 1982]. Learning processes of agents and continuous discovery of their physical and social environment are considered as basic mechanisms that condition the coordination of their activities. Our problematic is thus the following: "How formal and informal structures within the firm are articulated, and what are the impacts of their interactions upon performances?". The idea that informal networks play an essential role in the functioning of organisations is longstanding in sociology of organisations and in management studies [Crozier et Friedberg, 1977]. These networks came back on the forefront when knowledge and organisational learning have been put at the core of researches on firms. Indeed, numerous works considered that an important part of these knowledge and processes take place in informal structures of the firm, and not only in its hierarchical structures. It is thus essential to determine the functioning of these particular social structures as well as the way management can take advantage of these [Brown et Duguid, 1991]. In order to account for the existence of these informal networks within organisations, we mobilise a concept borrowed from sociology, that is the one of "community". By "community", we mean a group of individuals who interact on a regular basis, directly and in a multifaceted way. In that sense, persons working together are usually communities, as are some neighbourhoods, groups of friends, professional and business networks, gangs and sportive leagues. This list suggests that connection rather than affection is the determining characteristic of a community[. . . ]

In November 2010, The Swedish Association of Local Authorities and Regions (Sveriges Kommuner och Landsting) distributed a survey where 53 % of the responding municipalities declared that they use Twitter. Out of the municipalities that declared they did not use social media, 49 % answered that they were planning on using it but that they had not gotten started. The purpose with social media was primarily declared to be maintaining dialogue with citizens and a channel for information. The informal “twittersphere” is a new environment for the conventionally formal government communication, and with it comes an entirely new set of demands on the style and content of texts, compared to other media. The purpose of my work was to present a style proposal for the public sector’s communication on Twitter, with the help of theory and empirical data. My methods consisted of text analysis and qualitative interviews. I analyzed eight selected municipalities on Twitter and interviewed four informants who held different perspectives on the subject, to get a deeper understanding. Chosen topics in both methods were e.g. formality, address, dialogue and visibility of the writer.  The analysis results showed that the municipalities were neither present, personal, nor inviting – and my conclusion was that they therefore did not strive for dialogue, at least not on Twitter. The interviews focused mainly on how the municipalities should use Twitter, and what surfaced in the interviews took great part in my style proposal and the accompanying guidelines. From the results of both methods, I created a style proposal consisting of 20 tweets, that formed a tweet style, along with a set of guidelines for good civil-servant tweeting. The style I’m presenting tries to address the purpose of dialogue in a better, more suitable way, by being personal, engaged, present and clear.
I november 2010 skickade Sveriges Kommuner och Landsting ut en enkät där 53 % av de svarande kommunerna uppgav sig använda Twitter. Av de kommuner som uppgav att de inte använde sociala medier svarade 49 % att de planerade att börja men att de inte hade kommit igång. Syftet med sociala medier uppgavs primärt vara att ha en dialog med medborgare och en kanal för nyheter. Twitters informella sfär är en ny miljö för det konventionellt formella myndighetsspråket, och ställer helt andra krav på texters stil och innehåll än andra medier. Syftet med mitt arbete var att, med stöd av teori och empiri, ta fram ett förslag på en stil åt den offentliga sektorns kommunikation på Twitter. Mina metoder var textanalys och kvalitativa intervjuer. Jag analyserade åtta utvalda kommuner på Twitter och intervjuade fyra informanter med olika infallsvinklar på ämnet, för en fördjupad förståelse. Berörda ämnen i båda metoder var bl.a. formalitet, tilltal, dialog och synligt författarskap. Resultatet av textanalysen visade att kommunerna inte var särskilt närvarande, personliga eller inbjudande – och min slutsats av det blev att de därför inte alls strävade efter dialog, åtminstone inte på Twitter. Intervjuerna kretsade främst kring hur kommunerna borde twittra, och det som kom fram där låg till stor del bakom mitt gestaltningsförslag och de tillhörande råden och riktlinjerna. Utifrån båda metodernas resultat skapade jag ett gestaltningsförslag om 20 tweets, som byggde upp en s.k. tweetstil, tillsammans med råd och riktlinjer för gott twittrande. Den stil jag presenterar försöker adressera dialogsyftet på ett bättre, mer anpassat sätt, genom att vara personlig, engagerad, närvarande och tydlig.

I dagens globala ekonomi så växer de multinationella företags makt, men med makten följer även ansvaret. Under mitten av 1990 – talet så växte det fram idéer om CSR (Corporate Social Responsibility) dvs. idéer om företagens sociala ansvar. CSR är ett koncept som vill integrera sociala och miljöfrågor in i företagens verksamhet med målet att bidra till den hållbara utvecklingen. Idag jobbar företag med att marknadsföra sig som ansvarstagande medlemmar av samhället när det gäller exempelvis miljöfrågor. Frågan är om CSR som koncept också används till samma syfte? Målet med studien är att delvis ta reda på hur och om CSR arbetet förmedlas externt. Studien bygger på intervjuer av svenska textil/konfektions företag och företagsorganisationer samt frivilligorganisationer som är välinsatta i textil/konfektions företags arbete med CSR och den strategiska externa kommunikationen. En viktig del av CSR arbetet är kommunikationen (intern och extern). I denna studie läggs dock fokus på den externa projiceringen av företagens CSR arbete och den viktiga kommunikationen och relationen mellan företagen och de informella intressenterna. Resultaten i studien pekar på en rädsla för exponering av CSR arbetet från företagens sida som i sin tur bidrar till en begränsad kommunikation med de informella intressenterna. Rädslan bygger på en misstro mellan de opinionsbildande intressenterna (media och NGO: s) och företagen. Studien illustrerar även hur dagens CSR forskning ser på framtiden för konceptet och förslag på hur lyckad CSR kommunikationen kan se ut och vad den kan bidra med.

Cette thèse doctorale représente une étude empirique du réseau informel de la communauté portuaire d’Anvers avec l’objectif d’identifier des catégories analytiques décrivant ses acteurs et ses modes d’action. Dans le cadre de ce travail trois catégories analytiques ont été identifiées moyennant des interviews d’experts faites avec les membres de la communauté. Finalement ce travail s’interroge sur la question comment les catégories identifiées déstabilisent l’ordre normatif de l’Etat-nation. Primo, le réseau informel de la communauté portuaire d’Anvers repose sur la catégorie du groupement d’intérêts divergents. Cette catégorie déstabilise l’ordre normatif de l’Etat-nation par la clivage inachevé entre le public et le privé. Secundo, le réseau informel de la communauté portuaire d’Anvers repose sur la catégorie de la négociation permanente. Cette catégorie déstabilise l’ordre normatif de l’Etat-nation par l’élaboration des intérêts territoriaux qui priment les intérêts individuels. Cela correspond à une réterritorialisation des intérêts. Tertio, le réseau informel de la communauté portuaire d’Anvers repose sur la catégorie du principe de l’inclusion et de l’exclusion. Cette catégorie déstabilise l’ordre normatif de l’Etat-nation par la mise en réseau informelle des institutions normatives avec les entreprises privées
This PhD – thesis is an empirical study of the informal network of the Antwerp port community. It aims to identify analytical categories for the description of its actors and its action modes. In the framework of this thesis three categories are identified by means of interviews with the members of the community. Finally the thesis analyses how these categories destabilise the normative order of the Nation-State. The informal network of the Antwerp port community relies on the category of the divergent interest group. This category destabilises the normative order of the Nation-State because of the incomplete separation of the public and the private domain. Secundo, the informal network of the Antwerp port community relies on the category of the permanent negociation. This category destabilises the normative order of the Nation-State because of the elaboration of territorial interests taking precedence over the individual interests. This corresponds to a reterritorialisation of interests. Thirdly, the informal network of the Antwerp port community relies on the category of the principle of inclusion and exclusion. This category destabilises the normative order of the Nation-State because of the informal networking of the normatives institutions with private companies

Syftet med denna studie är att bidra med nya kunskaper gällande musikundervisningen i grundskolan, sett utifrån personer som arbetar med musik på heltid och som är verksamma inom musikbranschen. Studien syftar även utifrån resultatet kunna bidra till ny kunskap om vilken roll musikundervisningen i grundskolan kan ha haft för de svenska framgångarna inom musikexport. Studien är av kvalitativ form då resultatet utgörs av sex intervjuer med respondenter som är väl insatta i musikbranschen. Resultatet visar att respondenterna tillsammans med tidigare studier som gjorts inom ämnet, är överens om att låta elevernas egna intressen inom musik ligga till grund för hur undervisningen utformas och genomförs. Med detta menas att eleverna själva får ett större inflytande på den undervisning de tar del av. Resultatet visar även hur musiken som fanns under respondenternas uppväxt, idag påverkar respondenternas musikaliska sätt att uttrycka sig. Det är något som kan förklara den svenska musikexportens framgång. Vidare finns det samband mellan de framgångar den svenska musikexporten har och den musik som upplevs under barns uppväxt.

Inom organisationer är den interna kommunikationen grundläggande för att det operativa arbetet ska fungera. Faktorer som kultur, struktur, ekonomi, tid och ledarskapsperspektiv påverkar kommunikationen i allra högsta grad. Denna studie har syftet att beskriva och analysera hur Upplands-Bro Kommuns interna kommunikationsprocesser är uppbyggda och fungerar, utifrån både ett ledarskaps- och medarbetsperspektiv. Studien kommer identifiera kommunikationsvägar och kanaler och vilka faktorer som påverkar de olika avdelningarnas interna kommunikation mellan chef och medarbetare utifrån teorier som behandlar organisationskultur- och struktur, ledarskapskommunikation och formella och informella kommunikationsperspektiv. Undersökningen är en fallstudie och har använt kvalitativa intervjuer som metod, både för de individuella chefsintervjuerna och för gruppintervjuerna. Metoden valdes för att kunna få en djupare förståelse och förklaringar för hur den interna kommunikationen fungerar mellan chef och anställd. Studien visar att den interna kommunikationen inom varje avdelning är bristande och många är missnöjda med utformningen, men på olika sätt. Några påpekar att dialogen är för fri och ostrukturerad, medan några saknar den öppna dialogen helt och hållet. Avdelningarna arbetar med kommunikationen på helt olika sätt, där vissa främst använder digitala kanaler, medan andra endast använder muntliga. De flesta medarbetare anser dock att APT-möten är de främsta kanalerna för både information och dialog. Avdelningarnas kultur- och struktur har väsentlig påverkan på alla avdelningar men i olika grad. Två av avdelningarna består nästan helt av kulturgemenskap för att kommunikationen ens ska fungera, medan två påverkas mer av strukturen inom avdelningen. Om de är vertikalt eller horisontellt uppbyggda spelade roll för både dialogen och för delaktigheten inom gruppen. Alla avdelningar använde sig av både formell- och informell kommunikationsstruktur i viss grad. Dock verkade de mer informellt uppbyggda avdelningarna mer tillfredsställda med kommunikationen, än de som främst bestod av formell information.

Les nouvelles exigences de l’Education Nationale imposent aux enseignants de s’engager dans une démarche individuelle et collective de développement professionnel et ce tout au long de leur carrière. Ce concept est d’ailleurs très présent dans les débats professionnels et scientifiques. Le développement professionnel des enseignants est un processus qui peut se déployer dans la sphère privée par un travail personnel. Ce travail bénéficie depuis une quinzaine d’années de l’émergence du numérique et de ces outils. Le numérique irrigue désormais toutes les sphères professionnelles et le métier de l’enseignant n’y échappe pas. De nouvelles possibilités d’accéder à des ressources numériques ouvrent de nouveaux « espaces de savoir » et de nouvelles modalités d’apprentissage aux enseignants. Ce travail de thèse tente de décrire et de comprendre de quelle manière les usages numériques informels peuvent produire des situations d’apprentissage, de collaboration et de ce fait participer au développement professionnel des enseignants du primaire et plus spécifiquement ceux de la Haute-Garonne. Afin de répondre à cette problématique, une méthode mixte, quantitative et qualitative, a été mobilisée. Les résultats obtenus démontrent une interrelation entre les usages numériques dans la sphère privée des enseignants et les indicateurs liés au processus du développement professionnel. Hors de l’établissement, c’est-à-dire lors des séquences les moins identifiables de son travail, l’enseignant continue d’agir en professionnel : il s’informe, prépare, réfléchit, fabrique, échange sur l’acte d’apprentissage et d’enseignement. Ces procédures numériques que nous décrirons sont des leviers de professionnalisation et de structuration des compétences
Today’s teachers are required by the National Education to get involved in an individual and collective process of professional development throughout their career. This concept is actually very present in professional and scientific debates. Teachers’ professional development is a process that can be extended in the private sphere with personal work. For about fifteen years this work has benefited from the emergence of digital tools. These days digital circulates in all professional spheres and the teaching profession can’t escape it. New opportunities of access to digital resources open up new « spaces of knowledge » and new learning methods for teachers.This thesis work attempts to describe and understand how informal digital uses can bring about learning, collaborating situations and therefore how they can take part in the professional development of primary school teachers, more precisely those in the Haute-Garonne department. A mixed method both quantitative and qualitative has been used in response to this problem.The obtained results show an interrelation between the digital uses in teachers’ private sphere and the indicators related to the process of professional development.Outside the school i.e. during their working time that is most difficult to identify, teachers keep working as professionals : they do research and preparation work, they think, create, exchange about the act of learning and teaching. The digital procedures we will describe are good means to become professional and to structure one’s abilities

À l'heure où le besoin en Compétences Communicatives Interculturelles est souvent affirmé j pour des cadres impatriés et expatriés par les entreprises internationales œuvrant en milieu professionnel multiculturel, les facteurs déclencheurs susceptibles de les développer sont aujourd'hui mal connus. Cette thèse ambitionne de comprendre comment se construisent ces compétences chez les cadres mobiles dans deux pays : la France et le Maroc.La problématique qui guide la recherche concerne le rôle de la dimension interculturelle dans la formation des adultes en s'attachant à définir la place de la formation initiale et continue en langues étrangères^et celle de la formation continue formelle et informelle en communication interculturelle. L'étude ne s'arrête pas au niveau de l'approche langagière ni au niveau de ce qui se met en jeu lors de la communication interculturelle, mais bien à l'analyse des processus d'apprentissage (du côtés des apprenants), de l'enseignement (du côté des formateurs interculturels) et de leur organisation (du côté des responsables de formation). La thèse a ancré le cadre de la formation des professionnels dans une démarche interculturelle. Une telle démarche revient à opposer les modèles culturalistes qui privilégient la comparaison entre les cultures et la conception de la culture comme une donnée biologique pour, ainsi, s'inscrire dans une approche qui privilégie l'interrelation et la dynamique entre les cultures. Sans cette démarche interculturelle, explorer le domaine des mobilités professionnelles à partir de l'interculturel n'aurait que peu de sens.En se basant sur une étude empirique associant les paradigmes quantitatif et qualitatif, certains résultats saillants, mis en exergue par la thèse, montrent que derrière le discours interculturel se cachent de nombreuses contradictions dans l'enseignement des langues et des cultures et dans la formation en communication interculturelle continue formelle. La tentative de créer un entre-deux pour les cultures se réduit souvent à une description de la culture de l'altérité avec des représentations directes ou indirectes largement « folklorisées ». Ceci rend l'apprentissage des Compétences Communicatives Interculturelles problématique surtout en l'absence d'ingénierie clairement définie en formation interculturelle des adultes. En outre, l'apprentissage interculturel informel semblerait pertinent, en particulier lorsqu'il se base sur la socialisation et la réciprocité entre pairs. Cet apprentissage gagnerait à être institutionnalisé sur les deux territoires de l'enquête
At a time when the need for Intercultural Communicative Skills is often asserted for international and international executives working in a multicultural professional environment, the triggers likely to develop them are not well known today. This thesis aims to understand how these skills are built in mobile executives in two countries: France and Morocco.The problem that guides research concerns the rôle of the intercultural dimension in adult éducation, focusing on defining the place of initial and continuing training in foreign languages and the rôle of formai and informai continuing éducation in intercultural communication. The study does not stop at the level of the language approach or at the level of what is involved in intercultural communication, but rather at the analysis of the learning processes (on the sides of the learners), (On the side of the intercultural trainers) and their organization (on the side of the trainers). The thesis aimed to anchor the framework of the training of professionals in an intercultural approach. Such an approach amounts to contrasting the culturalist models which favor the comparison between cultures and the conception of culture as a biological data in order to be part of an approach that favors the interrelation and dynamics between cultures. Without this intercultural approach, exploring the field of professional mobility on the basis of interculturality has little meaning.Based on an empirical study associating quantitative and qualitative paradigms, some salient results, highlighted by the thesis, show that behind the intercultural discourse are many contradictions in the teaching of languages and cultures and in Formai intercultural communication. The attempt to create an in-between for cultures is often reduced to a description of the culture of otherness with direct or indirect représentations largely "folklorized". This makes learning Intercultural Communicative Skills problematic especially in the absence of clearly defined engineering in intercultural adult éducation. In addition, informai intercultural learning would seem relevant, particularly when it is based on socialization and peer reciprocity. This learning would benefit from being institutionalized in the two territories of the survey

Välfungerande kommunikation är något otroligt viktigt för företag och särskilt inom produktutvecklingsprojekt. Historiskt sett har mycket av kommunikationen varit uppbyggd kring fysisk närhet, även om det förändrats något på senaste tiden i samband med globalisering och digitalisering där företag använt sig mer av kommunikation på distans. Utbrottet av covid-19 pandemin har kraftigt ändrat förutsättningarna för företag att kommunicera, vilket tvingat många företag till snabba anpassningar i hur de kommunicerar. Syftet med denna rapport äratt studera vilka kommunikationskanaler som använts under produktutvecklingsprocessenföre och under covid-19 pandemin. Fokuset ligger på om det skett förändring i hur kommunikationskanalerna används, om nya tillkommit och i så fall konsekvenserna av detta. Rapporten är en litteraturstudie i samband med egna intervjuer för att samla in information kring kommunikationen inom produktutvecklingsprocessen. Litteraturstudien har gett en grund för hur kommunikation fungerat inom företag innan pandemin. Intervjuerna har fokuserat mer på hur kommunikationen ser ut nu, under pandemin och hur kommunikationen förändrats på grund av denna och vilka effekter dessa förändringar haft på arbetet. Tre organisationer av olika storlek har studerats. Två av dessa nämnde hur pandemin kraftigt ändrat hur de kommunicerar med varandra vilket haft effekter som att den kreativa delen av arbetet blivit svårare och att mycket av den informella kommunikationen har minskat drastiskt. Trots stora omställningar nämner dock båda organisationerna att mycket har fungerat ändå och båda beskriver att delar av kommunikationen blivit bättre. Exempelvis att ha möjligheten att hoppa in och ut ur möten samt att personalen har fått en högre mognad till digitala kommunikationskanaler. Den tredje organisationen har fortsatt med arbete på plats och därmed inte haft några större förändringar i kommunikationen.
Well-functioning communication is very important for companies, and especially in product development projects. Historically, communication has been built around physical contact, even if it has changed recently in conjunction with globalization and digitalization where companies have used more communication at a distance. The outbreak of the COVID-19 pandemic has drastically changed the conditions for companies to communicate, which have forced many companies to make quick changes to adapt how they communicate. The purpose of this report is to study which communication channels have been used in the product development process before and during the COVID-19 pandemic. Focus on changes in how channels are used, if new channels have been added and the consequences. The report is a literature study in conjunction with our own interviews to gather information about communication within the product development process. The literature study has given a ground for how communication works inside of companies before the pandemic. The interviews have been focused on how the communication is presently, during the pandemic and how the communication has changed because of it, and what effects the changes have done to the work itself. Three organizations of different sizes have been studied. Two organizations experienced a big change because of the pandemic, in how they communicate and what effects it has done to their work, where the creative segment has been a challenge and the informal communication drastically diminished. Despite large readjustments, both have managed the situation well. Even some improvements with the communication are mentioned. For example, the opportunity to jump in and out of a meeting and the digital growth for employees of communication channels. The third organization has continued working in place and has not experienced any drastic changes correlated to the communication.

Today, an Intranet is an important way for a company to share information. An Intranet has become a company’s way to communicate within the organisation. This communication is important, especially when the company is going through changes. In order for a project to succeed, the employees must support it. This support can be gained through good communication. Because of this, we have chosen to make our bachelor thesis about this interesting and important subject. Many organisations can find a solution for a well-functioning Intranet by asking its employees what they want in a new Intranet, and what they think about the change.

 

This bachelor thesis is based on a study that conducted interviews at companies that were about to introduce a new Intranet. The study is aided by the theories in the subject, as well as with meetings with the company in order to obtain relevant information. The study gave us information about what the Intranet should endure and what the employees think about the change. We compiled the results and created some advice and guidelines that can help our company implement a new Intranet. These guidelines can also be used at other companies in similar situations.

Intranät är idag en naturlig del i informationsspridningen på ett företag. Intranätet har därför blivit företagets sätt att kommunicera internt. Denna kommunikation är viktigt i ett företag, särskilt vid en förändring. För att projekt ska lyckas är det viktigt att få med sig medarbetarna, vilket kan uppnås genom bra kommunikation. Därför har vi valt att inrikta vår uppsats på detta intressanta och viktiga ämne. Genom att ta reda på vad medarbetarna vill ha för funktioner i intranätet och hur de ser på förändringen, kan organisationer komma att hitta en lösning på ett fungerande intranät. Denna uppsats är gjord utifrån en fallstudie som består av djupgående intervjuer på ett träförädlingsföretag, som ska införa ett nytt intranät. Fallstudien utformades efter teorier i ämnet och möten med fallförtaget för att kunna få fram relevant information. Undersökningen gav ett underlag till vad fallföretagets intranät ska innehålla och hur de anställda såg på förändringen. Resultatet har vi sammanställt i ett antal riktlinjer och några goda råd som kan hjälpa vårt fallföretag att införa det nya intranätet. Dessa råd går även att applicera på andra företag i en liknande situationer.

Antalet sjukskrivna medarbetare inom våra svenska organisationer ökar årligen till följd av stressrelaterade sjukdomar. Den rådande problematiken orsakar höga kostnader för bådemedarbetaren, organisationen och samhället i stort. Att vända den oroväckande trenden är således av stor vikt för alla inblandade parter. Många tidigare studier har visat att de sjukskrivningar som beror på psykiska åkommor har orsakats av en bristande arbetsmiljö. Det är arbetsgivaren som ställs ytterst ansvarig för arbetsmiljön inom en organisation, och hur arbetet för en hållbar arbetsmiljö ska utföras regleras av lagar och föreskrifter. Arbetsgivarenkan med hjälp av ohälsoförebyggande och hälsofrämjande insatser förbättra arbetsmiljön och på så vis sänka sjukskrivningstalen. I den här studien har vi undersökt hur en organisation och dess chefer genom den interna kommunikationen kan verka för en god arbetsmiljö. För att studera hur en organisation arbetar med dessa frågor har vi genomfört semistrukturerade intervjuer med både medarbetare och chefer på ett kommunalt fastighetsbolag i Göteborg. Som teoretiskt stöd har modeller och teorier om kommunikation, formell och informell information samt beslutsprocessen använts, för att skapa en bredare förståelse för det inomorganisatoriska arbetsmiljöarbetet. I studiens resultat framkommer det att respondenterna inom den studerade organisationen betraktar den interna kommunikationen som central i arbetet för en förbättrad arbetsmiljö. Det är av stor vikt att den interna dialogen är väl fungerande både vertikalt och horisontellt, för att den information som förmedlas mellan olika parter ska nå alla relevanta delar i organisationen. En god kommunikation är således av stor betydelse för att all information skatas tillvara och ligga till grund för beslut kring arbetsmiljörelaterade frågor. Inom det studerade bolaget ligger främst formell information, så som arbetsmiljöronder, medarbetarsamtal och–enkäter, till grund för de beslut som fattas. Informell information som kommer cheferna tillhanda genom mer spontana samtal, och som anses vara av rik karaktär, har inom organisationen en tendens att gå förlorad i ett tidigt skede i beslutsprocessen. I studien diskuteras chefens roll i att kunna samla in och behandla information både av formell och informell karaktär, för att det material som ligger till grund för beslut ska vara så rikt som möjligt. De beslut som har sin grund i all information som inkommit från medarbetarna har goda förutsättningar för att påverka organisationens arbetsmiljö i en positiv riktning.
The number of employees that are absent due to sick leave in Swedish organizations increases annually as a result of stress-related illnesses. The current problem gives rise to high costs for the employee, the organization and society at large. To reverse this worrying trend is therefore of great importance to all parties involved. Previous studies have shown that an unsustainable work environment causes mental illness which in turn leads to sick leave. It is the employer who is ultimately responsible for the work environment within an organization, and how the work for a sustainable work environment is to be performed is governed by laws and regulations. The employer can improve the work environment through ill health prevention and health promotion efforts, which decrease sick leave rates. In this study we have investigated how an organization and its managers through internal communication can work for a sustainable work environment. To study how an organization works on these issues, we have conducted semi-structured interviews with both employees and managers at a municipal property company in Gothenburg. As theoretical support models and theories of communication, formal and informal information as well as the decision making process have been used to create a broader understanding of how the organization is working to develop a sustainable work environment. The findings show that the respondents in the studied organization consider internal communication as central to improving the work environment. It is of the utmost importance that the internal dialogue is well-functioning both vertically and horizontally, so that the information communicated between different parties will reach all relevant parts of the organization. A well-functioning communication is therefore of great importance for managing the decision-making process. Within the studied company formal information, such as work environment inspections, employee appraisals and employee surveys, is the primary source that decisions are based on. Informal information that managers receive through spontaneous conversations, that are considered to be of a rich character, has a tendency to disappear at an early stage in the decision-making process. The study discusses the managers’ role in collecting and processing both formal and informal information, in order to make well-founded decisions. Decisions based on all the information received from employees have a higher likelihood of influencing the organization's work environment in a positive direction. This paper is written in Swedish.

La présente thèse s’inscrit dans le projet FNS Sinergia 136230 “SMS communication in Switzerland: Facets of Linguistic Variation in a Multilingual Country”. Ella a pour but d’étudier la variabilité formelle des questions dans le Corpus suisse de SMS en français, en montrant comment l’analyse des données en provenance des interactions informelles autres que l’oral spontané – telles que messagerie instantanée, SMS, WhatsApp, etc. – peut nous permettre d’élargir les horizons et de porter un nouveau regard sur les phénomènes de la variation syntaxique. En effet, le français est réputé pour la variété importante de structures interrogatives : trois variantes pour la question totale (Tu vas au cours ?, Vas-tu au cours ?, Est-ce que tu vas au cours ?), et au moins six ou huit pour la question partielle (Tu vas où ?, Où tu vas ?, Où vas-tu ?, Où va ton frère ?, Où est-ce que tu vas ?, Qui va au cours ?, Où c’est que tu vas ?, C’est où que tu vas ?). Cette thèse vise, en conséquence, à comprendre comment les scripteurs de messages sont amenés à choisir entre les différentes variantes à disposition. L’hypothèse que nous faisons dans cette thèse est fonctionnaliste : elle postule que sous la pression de différents types de contraintes, aussi bien linguistiques que non linguistiques, le scripteur choisit telle variante qui lui permet de parvenir au mieux à ses fins communicatives. Afin d’identifier les différents types de contraintes ou de facteurs susceptibles d’avoir une incidence sur le choix des variantes, nous appliquons un modèle d’analyse multidimensionnel qui s’intéresse simultanément aux paramètres grammaticaux, interactionnels et sociolinguistiques
This thesis is part of the project FNS Sinergia 136230 "SMS communication in Switzerland: Facets of Linguistic Variation in a Multilingual Country". The aim of the thesis is to provide analysis of the variety of French interrogative structures in the Swiss SMS Corpus. It also attempts to show how the data originating from spontaneous electronic interaction (instant messaging, texting, WhatsApp, etc.) allows us to broaden the scope and to take a new look at the phenomena of syntactic variation. The French language is known for the wide variety of interrogative structures: 3 variants for yes/no questions (Tu vas au cours ?, Vas-tu au cours ?, Est-ce que tu vas au cours ?), and at least six or eight variants for wh- questions (Tu vas où ?, Où tu vas ?, Où vas-tu ?, Où va ton frère ?, Où est-ce que tu vas ?, Qui va au cours ?, Où c’est que tu vas ?, C’est où que tu vas ?). Therefore, our goal is to understand how SMS writers make the choice between available French interrogative structures. The hypothesis of this study is functionalist: it postulates that under the pressure of various linguistic and non-linguistic constraints, the SMS writer chooses that variant which allows him to best achieve given communicative goals. In order to identify different types of constraints or factors that may influence the choice of variants, a multidimensional analysis model is applied which focuses simultaneously on grammatical, interactional and sociolinguistic parameters

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om ett experimenterande med etnopoetisk transkribering av den i fältarbetet skapade etnografin kan ge fördjupade insikter i musikens funktion och betydelse inom demensvården. Det sju dagar långa fältarbetet på ett demensboende gav upphov till ljud- och videoupptagningar, intervjuer med personalen, samt fältanteckningar och -dagbok. Etnografin presenteras i två empirisk- analytiska kapitel, av vilka det första undersöker formellt organiserade musiksituationer, medan det andra undersöker informella musiksituationer på demensboendet. Den etnopoetiska transkriberingen eftersträvar att i text så noggrant som möjligt återge tal och sång, liksom även de minsta detaljer i mänsklig kommunikation, så som prosodi, gestik, koreografi och andra paralingvistiska element. Som svar på fem ställda frågor konkluderar undersökningen att den etnopoetiska transkriberingen tydliggör: 1) hur spegling, upprepning och turtagning strukturerar samspelet mellan vårdtagare och personal; 2) den sociala interaktionen mellan forskaren, personer med demenssjukdom och deras personal; 3) hur musik förekommer i situationer som inte vid första anblicken uppfattas som musik; 4) demenspatienter (som agerande subjekt); 5) den kommunikativa musikkompetensen hos personer med demenssjukdom, de anhöriga och personalen.
The aim of this paper is to investigate if an experiment with ethnopoetic transcription of the ethnography created in a field study can convey profound insights into the functions and meanings of music in dementia care. The seven days fieldwork, resulting in sound- and video recordings, interviews, field notes and diaries, was conducted in a nursing home. The ethnography is presented in two empirical-analytical chapters, the first of which investigates formally organized music situations, whereas the second scrutinizes informal music situations in the nursing home. The ethnopoetic transcript aspires to meticulously render speech and singing in text, as well as minute details of interaction, such as prosody, gestures, choreography and other paralinguistic elements of communication. In response to a set of five questions, the investigation concludes that the ethnopoetic transcription makes evident: 1) how mirroring, repetition and turn-taking structure the interaction between patients and nursing staff; 2) the social interaction between the researcher, the patients and the nursing staff; 3) how music actually happens in situations that at first sight may be considered non-music situations; 4) dementia patients (as acting subjects); 5) the communicative music-competence of dementia patients, their relatives and the nursing staff.

Bakgrund och problem Ett generellt problem är att forskning baserad på små och medelstora företag är mycket liten, med avseende på ekonomistyrning samt mätning av resultat. Syfte Syftet är att beskriva och analysera vilka mått som används i fyra små tillverkande företag. Hur måtten mäts, hur informationen kommuniceras kring dem, i vilket syfte de används och om måtten är kopplade till något mål i företaget, är frågor som studien vill besvara. Uppsatsen syftar till att skapa en ökad förståelse för hur små företag mäter sin verksamhet i avsikt att bedöma sitt resultat. Metod Med en abduktiv ansats och hermeneutiskt synsätt har den empiriska och teoretiska referensramen insamlats. Genom en kvalitativ studie och besöksintervjuer hos fyra små tillverkande företag har vi fått möjlighet att beskriva och analysera hur de använder sig av mätning i sin verksamhet. Teoriramen har sedan använts för att skapa en djupare förståelse för empirisk data. Slutsats De mått som används i små företag måste utformas utifrån varje företags specifika förutsättningar för att träffa rätt då många faktorer spelar in i valet av mått. Utifrån företagens mål får mätningen olika syften och måtten kopplar an till målen. Vi ser att behov för tydliga rutiner för mätning finns i små företag och att kommunikationen kring mätning i huvudsak sker formellt. Den kontrollerande funktionen tycks ha en övergripande roll och skapar förutsättningar för övriga syften för mätning vilka är lärande, belöning och mobilisering. Förslag till fortsatt forskning Då små företag är en mångfasetterad och icke-homogen grupp skulle det vara intressant om en studie gjordes på en större population via en kvantitativ studie vilket skulle ge en bredare bild inom ämnet mått och mätning i små företag.
Background and problem A general problem is that the research based on small and medium sized enterprises is very small, in terms of financial and performance measurements. Purpose The purpose is to describe and analyze which measurements of results are used in four small manufacturing corporations. We want to describe and analyze how the dimensions are measured, how the information is communicated about them, for what purpose they are used and if the dimensions are linked to a goal of the corporation. The essay aims to create a greater understanding of how small businesses measure their performance and achievements in their business. Method With an abductive and hermeneutic approach was empirical and theoretical data collected. Through a qualitative study and visiting interviews with four small manufacturing corporations we have been given the opportunity to describe how they use measurements in their business. The theory framework was then used to make a deeper understanding for the empirical data. Conclusion The measures that small businesses use have to be chosen according to the needs of each and every company in order to fit because a lot of elements have influence on the choice of measure. Depending on corporate goals the measuring get different purposes and in this way the measures connect to the goals. We do see that small businesses have needs for explicit routines when it comes to measuring, and the communication is mainly made through formal channels. The matter of control seems to be a general purpose in order to create prerequisites for the other purposes which are learning, rewarding and mobilization. Suggestions for future research Because small and medium sized enterprises are diverse and non- homogenous it would have been interesting if a study of a larger population was made. We believe that a quantitative study in the subject of measures and measurement in small businesses would provide a broader picture.

Die vorliegende Arbeit greift ein im bibliotheks- und IuK-wissenschaftlichen sowie im fachprofessionellen Diskurs bisher weitgehend vernachlässigtes, aber immer bedeutsameres Thema auf: das vertikale soziale Geschehen in der Arbeitsorganisation ?wissenschaftliche Bibliothek". Die Absicht der Untersuchung lag darin, einen Zusammenhang zwischen dem Interaktionsverhalten der Leitungspersonen einerseits und der Mobilisierung von Leistungs- und Innovationspotentialen bei den Mitarbeiterinnen und Mitarbeitern andererseits auszumachen. Es geht damit genaugenommen um die Funktionsfähigkeit dieses Typs von Informationseinrichtung vor dem Hintergrund eines zunehmenden Wandlungs- und Innovationsdrucks, der gespeist wird durch Reduzierung bei den Zuwendungen und Ressourcen, durch wachsende Kundenansprüche an Leistungsfähigkeit und Dienstleistungsqualität und nicht zuletzt durch den rasanten technologischen Wandel (Stichworte: Digitalisierung und Vernetzung). Wandlung und Innovation werden hier nicht nur als technologische Modernisierung verstanden und auf technische oder lediglich formal-organisatorische Maßnahmen reduziert. In den Blick genommen werden vielmehr die Akteure, deren Umgang und Einstellungen, Verhalten und Wahrnehmungen. Die Nutzung von Forschungsergebnissen aus verschiedenen Fachdisziplinen (voran Betriebs- und Organisationssoziologie, Managementlehre, Arbeitspsychologie und Kommunikationswissenschaften) lieferte den theoretisch-systematischen Zugang zur Deskription und Analyse des innerorganisatorischen Sozialgeschehens. Als dessen Basiskonstituenten konnten für die wissenschaftlichen Bibliotheken Kommunikation, Partizipation, Autonomie, Konflikt sowie Motivation und Kooperation identifiziert werden. Das Betriebsklima bildete - theoretisch wie empirisch hergeleitet - den geeigneten Indikator für die sozio-emotionale Qualität der Interaktionen und den Zusammenhang zwischen Leitungsverhalten, sozialem Geschehen und Erreichen des Organisationszwecks. Eine historische Betrachtung der Fachwissenschaft und -kommunikation ergab: Lediglich einige weitsichtige Vertreter der Profession wie Joachim Stoltzenburg hatten wesentliche Komponenten und Konsequenzen der Entwicklung für das Bibliothekswesen frühzeitig erkannt und aufgegriffen und deren soziale und soziologische Dimension gegen den vorherrschenden Konsens und Zeitgeist in der Fachprofession artikuliert. Ansonsten blendet(e) die - ohnehin spärliche - "Reform"-Diskussion die Interaktionsebene in der Arbeitsorganisation Bibliothek bis heute weitgehend aus. In der empirischen Untersuchung selbst kam ein Methodenmix zum Einsatz, der mehrere Qualitätskriterien sicherstellen sollte: Das gemischt qualitativ-quantitative Erhebungsinstrument diente der breiten Absicherung der Ergebnisse und deren fundierter Interpretation. Das Prinzip von Wahrnehmung und Gegenwahrnehmung in Form der Selbsteinschätzung der Leitungspersonen und deren Fremdeinschätzung seitens der Mitarbeiterschaft zielte auf größtmögliche Wirklichkeitsnähe und Konkretion. Mit dem regionalen Bezugsfeld und dem genau definierten Gegenstandsbereich der Untersuchung wurde nahezu eine repräsentative Vollerhebung für diesen Typus von Bibliotheken im Raum Berlin möglich. Die Einteilung in verschiedene Betriebsklima-Klassen erlaubte schließlich weitreichende komparative Schlüsse. Auf höchstaggregierter Ebene der Datenanalyse zeigte sich eine deutliche Trennlinie zwischen zwei (Arbeits-)Welten: der in den Bibliotheken mit gutem und jener in den Einrichtungen mit durchschnittlichem oder schlechtem Betriebsklima. Für die zentrale Frage, welches Leitungsprofil die Leistungs- und Innovationspotentiale der Beteiligten bestmöglich zu mobilisieren imstande ist, ergab sich: Transparentes, kommunikativ-partizipatives Verhalten der Leitungspersonen,deren fachliche Egalisierungs- und Kooperationsfähigkeit,deren Einhalten der formalen Positionsmacht,deren explizit leistungs- und innovationsorientiertes Verhalten mit entsprechenden Zielvorgaben sowiederen Konfliktsensibilität und -fähigkeit bedingen in hohem Maße das Engagement der Mitarbeiterinnen und Mitarbeiter, ebenso deren Identifikation mit und innovationsorientierte Einstellung gegenüber ?ihrer" Einrichtung. Allgemein - und unabhängig von diesen Befunden mit Bezug zum Betriebsklima - gilt für die Mehrheit aller Mitarbeiterinnen und Mitarbeiter: Ihr Tätigkeitsprofil ist strukturell durch hochgradig segmentierte Werkstückbearbeitung und Innendienstorientierung geprägt. Sie verfügen über ausgesprochen liberale Arbeitsbedingungen, hohe Gestaltungsautonomie innerhalb ihres (eingegrenzten) Arbeitsbereichs und geringe Aufstiegs- oder materielle Gratifikationsmöglichkeiten als Leistungsanreize. Entsprechend hoch ist ihre intrinsische Motivation zu bewerten. Für die Leiter und Leiterinnen gilt unabhängig vom Betriebsklima, daß ihren Handlungsspielräumen strukturell (Stichworte: starre Arbeitsorganisation, öffentlicher Dienst) und budgetär (Stichwort: geringe Investitionsmittel) enge Grenzen gesetzt sind. Im Ergebnis plädiert die Untersuchung für einen Paradigmenwechsel im (Selbst-)Verständnis zeitgemäßer funktionaler Leitungstätigkeit im wissenschaftlichen Bibliothekswesen und verwandten/angrenzenden Dienstleistungsbereichen: Leitungskompetenz ist unabdingbar als eine Mischung aus Fach-, Management- und Sozialkompetenz zu begreifen. Hieraus folgen Konsequenzen für Wissenschaft und Praxis: Professionelle Qualifizierung der sozialen Kompetenzen und Fertigkeiten zur Wahrnehmung und Ausfüllung der Leitungsfunktion ist systematisch zu entwickeln, in die Aus- und Weiterbildung zu implementieren und in der Praxis der Einrichtungen sicherzustellen.
Management and Cooperation in Research Libraries of Berlin The present work addresses an increasingly important-but hitherto largely neglected-topic in library science, in the field of information and communication, and among professional librarians: vertical social interaction in the research library as a work system. The intention behind this study was to find out in what way interaction between managers and their subordinates is linked to the latter group's job performance and innovativeness. With pressure to change and innovate being steadily increased by reduced subsidies, dwindling resources, growing customer demands for efficiency and quality service, and headlong technological change such as digitalization and networking, this dissertation presents an inquiry into the ability of this type of informational facility to function. Change and innovation are not understood in this analysis only as technological modernization and are not reduced to technical or merely formal organizational measures. Instead, the focus is on the actors and their attitudes, social behavior on the job, and perceptions. Research results from a variety of disciplines (especially industrial and organizational sociology, management theory, human-factors engineering, and communication sciences) provided the systematic, theoretical basis for describing and analyzing the social interaction that takes place within an organization. Communication, participation, autonomy, conflict, motivation, and cooperation were identified as the basic constituents of those dynamics in research libraries. Theoretically and empirically, the work climate served as the appropriate indicator of the socioemotional quality of interaction and was the link between managers' behavior, social interaction, and achievement of the organization's purpose. A historical review of library science and communication shows that only a few far-sighted librarians, such as Joachim Stoltzenburg, quickly recognized and discussed key components of development and their implications for library management. Articulating the social and sociological dimension of these facets, such thinkers argued against the Zeitgeist and prevailing consensus of their contemporaries in the profession. Apart from such efforts, however, social interaction in the library as a work system has continued to be a subject largely ignored in discussions of "reform" in this area, an exchange that has been meager in other respects as well. For reasons of quality control, a number of methods were used in the empirical part of the study. The survey itself consisted of both qualitative and quantitative elements in order to lay a broad, solid basis for generating and interpreting results. To ensure that the data was as realistic and well-founded as possible, the principle of comparing subjective and objective perception was observed by having managers assess themselves in addition to having them assessed by their colleagues. The study's regional scope and sharply defined subject of investigation made it possible to conduct a representative survey that included nearly every library of this type in the federal state of Berlin, Germany. At the highest level of aggregation, data analysis showed a distinct demarcation between two worlds of work: one in libraries with an agreeable working atmosphere, the other in libraries with an average or poor working atmosphere. In answer to the central question of which management style is best able to enhance the job performance and innovativeness of the participants, it was found that their commitment to, identification with, and innovativeness on behalf of "their" organization was greatly conditioned by the managers' transparent, communicative, participatory behavior,ability to interact and cooperate as equals with their subordinates in professional matters,observance of their formal authority,explicit meritocratic and innovation-minded behavior when accompanied by appropriate targets, andsensitivity to and ability to deal with conflict. Irrespective of these findings on work climate, it was generally true that most of the nonmanagerial employees in the study performed activities characterized by very segmented processing of materials and an orientation to office work. They had decidedly liberal working conditions and wide latitude to organize their own, albeit narrowly circumscribed, sphere of work, but they had little opportunity for advancement or material gratification. Nevertheless, their intrinsic motivation was high. Regardless of work climate, the scope for action by the managers in the study was severely restricted by structural factors (rigid work systems, public service) and budgetary constraints (low level of investment). Ultimately, the study is a call to change the paradigm of the way in which contemporary functional management activity is understood in the field of research libraries and related service areas. It is essential for managerial competence to be grasped as a blend of technical, managerial, and social expertise. The implications for both research management and practice in libraries in general are that social competencies and skills for perceiving and performing managerial functions should be systematically developed in a professional manner, made part of basic and advanced training, and routinely practiced in research libraries.

La recherche qui est au centre de ce travail de thèse porte sur les opportunités d’apprentissage qui s’offrent à la personne à l’occasion de la rencontre avec d’autres cultures que la sienne. Elle se focalise plus spécifiquement sur l'observation d'une « communauté » virtuelle, également organisation internationale, consacrée au partage d'informations et de témoignages sur le Web et les réseaux sociaux. Cette communauté, appelée Global Voices, est une organisation de médias qui se divise en régions et langues. Elle compte plus de 800 participants. La plupart de ces participants sont des auteurs et des traducteurs bénévoles.Le cadre conceptuel de la recherche mobilise des théories de l’apprentissage, et notamment celles qui concernent les apprentissages par la participation dans les communautés, dans leurs dimensions interculturelles. Nous nous sommes appuyé également sur certains apports de la sociologie de la communication.Nous avons utilisé une approche monographique pour étudier la « communauté » et ses dynamiques de travail et de participation. Les résultats de cette recherche sont aussi le fruit d'une observation impliquée qui repose sur notre participation à plusieurs postes au sein de Global Voices sur une durée de six ans. L’analyse des données recueillies montre comment les interactions au sein de l’organisation, et les histoires et les témoignages qui se partagent sont aussi pour les membres de Global Voices des expériences d’apprentissage qui mobilisent des processus complexes d’ordre cognitif mais aussi affectif
The research presented here deals with learning opportunities available to peoplewhen they encounter a different culture. The thesis focuses specifically on the observationof a virtual « community », also an international organization, devoted to share informationand personal accounts online through social media. This community, called Global Voicesis a media organization whose content and teams are divided in regions and languages. Thecommunity is made of over 800 participants, most of them volunteer authors and translators.The conceptual frame of the research uses theories of learning, specially thosedevoted to describe learning through participation in communities, and in an interculturaldimension. We have also searched support on the contributions coming from the Sociologyof Communication.The research uses a monographic approach to study the « community » and itsdynamics of work and participation. The results of the research are also the fruit of anengaged observation work supported by my own participation, a 6 year long participationthat included different roles and levels of engagement inside Global Voices.The analysis of the data show the ways in which interactions at the heart of theorganization, as well as the stories and testimonies shared through Global Voice’s work arealso learning for its learners. Finally, it is concluded that these learning experiences alsobring with them complex processes of a cognitive, but also affective order

Zoologische Gärten (Zoos) haben den Auftrag, zur Bildung für nachhaltige Entwicklung (BNE) beizutragen. Allerdings ist umstritten, welche Wirkung die angebotenen Bildungsmaßnahmen bei Zoobesuchern erzielen. In Anlehnung an Vorgehensweisen aus dem Bereich der persuasiven Werbekommunikation ist das Ziel der vorliegenden Studie die weiterführende Beschreibung der Zielgruppe Zoobesucher anhand kommunikationsrelevanter psychologischer Merkmale ebenso wie die empirische Überprüfung der Wirkung gedruckter Nachhaltigkeitsbotschaften auf Zoobesucher. Dafür wurden 310 Besuchern des Zoologischen Garten Magdeburgs Nachhaltigkeitsbotschaften mit emotional positiv bzw. negativ gefärbten Inhalten, regionalen bzw. überregionalen thematischen Inhalten oder informativen bzw. lösungsorientierten Inhalten an einem Eye-Tracker präsentiert. Dabei wurden das Blickverhalten und die nachhaltige Verhaltensabsichten der Probanden registriert. Demografische und psychologische Merkmale sowie das Erinnerungsvermögen der Probanden an vorab betrachtete Inhalte wurden per Fragebogen erhoben. Im Ergebnis zeigten sich die Probanden als überwiegend erholungs- und freizeitmotiviert und als gegenüber Nachhaltigkeitsthemen gering involviert. Das Blickverhalten der Probanden war unabhängig von der emotionalen Färbung der Nachhaltigkeitsbotschaften. Auch die nachhaltigen Verhaltensabsichten standen nicht in Zusammenhang mit der emotionalen Färbung bzw. dem thematischen Inhalt der Botschaften. Im Vergleich zu lösungsorientierten Inhalten zeigten sich Probanden stärker an informativen Inhalten interessiert und betrachteten diese intensiver. Gleichwohl war ihre Erinnerungsleistung an lösungsorientierte Inhalte besser. Die Ergebnisse werden vor dem Hintergrund der interdisziplinären theoretischen Grundlagen diskutiert und münden in fünf anwendungsorientierten Vorschlägen zur Optimierung gedruckter Nachhaltigkeitsbotschaften in Zoos.
Zoological Gardens (zoos) are mandated to take active part in public conservation education. The true impact of those education efforts on zoo visitors, however, remains subject to discussion. Employing theories from the field of persuasive marketing communication the study aims at broadening the understanding of the target group’s characteristics relevant for successful communication and at empirically investigating the impact of printed conservation messages on zoo visitors. 310 visitors of Zoo Magdeburg were shown presentations containing either emotionally positive or negative content, regionally or globally related content or informative or solution-oriented content. During viewing the participants’ visual attention was recorded using eye tracking. At the end of the presentation participants were requested to indicate their intentions for sustainable behaviour by mouse-click. Their demographic and psychological characteristics as well as their recall ability for viewed content were investigated with a questionnaire. Findings suggest that zoo visitors regard zoos as locations for recreation rather than for education and that they should be considered a low involvement target group with regards to topics concerning sustainability. The visual attention of participants was independent of the contents’ emotional bias. Similarly, intentions for behaving in a sustainable way were neither influenced by the emotional bias nor by the topic portrayed. Participants indicated higher interest for informative content than for solution-oriented content and also looked at informative content more intensively. Nevertheless, the recall test revealed better memorization of solution-oriented content. The findings are discussed with regards to the interdisciplinary theoretical background. As a conclusion five suggestions are made on how to optimize the impact of printed conservation messages in zoos.

La région de Ziguinchor est la circonscription administrative la plus isolée sinon la plus lointaine du Sénégal. Dans cet espace périphérique, enclavé et coupé du reste du pays par un territoire étranger la Gambie, en proie à une rébellion armée depuis 1982, les infrastructures de télécommunications connaissent paradoxalement une modernisation qui la hisse au niveau des autres régions du Sénégal, exception faite à la région de Dakar. Ces réseaux d'infrastructures, bien qu'inégalement répartis, permettent à la région de Ziguinchor d'être reliée aux flux mondiaux d'information. Sous l'impulsion des entrepreneurs privés locaux, du marché de l'informel, et de l'aide internationale, se développent, des points d'accès aux TIC de type télécentre pour le téléphone et Cybercentre pour l'Internet. L'espace de relation de la région s'élargit. La vraie révolution dans les communications est le téléphone mobile. Mais les usages d'Internet (courriel d'abord) et du téléphone mobile révèlent des effets à la fois d'extraversion et de recentrage de la société Ziguinchoroise.

Die vorliegende Arbeit verfolgt das Ziel, ein Modell interkultureller Qualifizierung im Rahmen des Hochschulstudiums in Deutschland zu generieren. Im theoretischen Teil wird der Qualifizie-rungsbegriff in Bezug zum Qualifizierungsziel interkulturelle Kompetenz und zum Anwen-dungskontext Hochschulstudium in Deutschland erörtert sowie das Thema innerhalb der Erzie-hungswissenschaften verortet. Auf die Themen interkulturelle Kompetenz und interkulturelles Lernen wird gesondert eingegangen. Darauf aufbauend werden im empirischen Tiel die zwei durchgeführten Studien beschrieben und abschließend die Ergebnisse interpretiert. Aus einer qualitativ-explorativen Interviewbefragung von 18 ehemaligen Teilnehmenden am Zusatzstudi-um Internationale Handlungskompetenz der Regensburger Hochschulen und einer quantitativ-explanativen Fragebogenstudie mit 129 damals aktuellen Teilnehmenden am Ende des Zusatz-studiums konnten relevante Eingangsbedingungen, Lernprozesse und Wirkungen sowie Kon-trollvariablen interkultureller Qualifizierungsmaßnahmen identifiziert werden. Die identifizierten Variablen werden zu den fünf Nutzungsprofilen interkultureller Qualifizierung 1) Sensibilisie-rung, 2) kognitive Anwendung, 3) Aktivierung, 4) aktionale Anwendung und 5) Potenzierung zusammengefasst. In einem Transfermodell werden die Nutzungsprofile schießlich in Bezug auf Wissenstransfer und Handlungstransfer verortet und in einem Input-Prozess-Output-Modell auf-steigend angeordnet. Das Ergebnis der Arbeit besteht somit in einem theoretisch fundierten und empirisch geprüften lern- und handlungstheoretischen Modell interkultureller Qualifizierung, das exemplarisch Bedingungen, Prozessverläufe und Wirkungen interkultureller Qualifizie-rungsmaßnahmen an deutschen Hochschulen beschreibt und dadurch Anwendungswissen für Konzeption, Implementation und Evaluation weiterer bestehender und geplanter interkultureller Qualifizierungsmaßnahmen bietet.
This study aims at generating an input-process-output model of intercultural qualification in the context of academic education in Germany. The theoretical framework consists of defining in-tercultural qualification and localizing the topic within educational sciences. The topics intercul-tural competence and intercultural learning are discussed separately. There were two empirical studies: 1) 18 former participants of the Extracurricular Study Program for Intercultural Compe-tence at the Regensburg universities have been interviewed about the program’s learning pro-cesses and learning outcomes. Resulting data were analysed using qualitative methods, yielding a set of hypotheses on relations between preconditions, processes and outcomes of intercultural qualification. 2) At the end of the program, 129 participants completed a questionnaire con-structed on the results of the interview study producing quantitative data. Relevant input, pro-cess and output variables could be identified and were integrated into five user profiles: 1) sensi-tisation, 2) cognitive application, 3) activation, 4) behavioral application, and 5) potentialisation. These profiles were finally arranged in relation to knowledge transfer and behavioral transfer, thus yielding a transfer model of intercultural qualification, and were put in ascending order in an input-process-output model. This theoretically founded and empirically tested model de-scribes exemplarily preconditions, learning processes, learning outcomes, and control variables of intercultural qualification in the context of academic education in Germany. It can be used as a theoretical framework for further research or conceptualisation, implementation, and evalua-tion of intercultural qualification programs.

Within the last three decades, contemporary North America came to reinvent a socially focused genre of literary personal narratives. These new editorial and writing projects, published in the form of collections of personal narratives, emerged as a tool for the socially voiceless to secure some measure of agency in their contemporary social and cultural situation. Projects such as the Freedom Writers’ Diary or volumes of the Voice of Witness book series fit in the process that is currently labeled social empowerment. Witnesses express a deep urge to share their story in the hope to denounce their experience of an enduring social injustice. The written word, primary a means for self-disclosure, serves to exorcise the suffering associated to this specific predicament. The narrators engage in a powerful self-investigative gesture oriented towards resilience and renewed enfranchisement in regaining control over their life and environment. At the moment of publication, however, these testimonies come to be validated as authentic examples of the injustices they disclose. These examples serve an educational purpose: raising the audience’s awareness and opening deliberative fora for these issues to be discussed and for solutions to be hammered out and eventually implemented.

The purpose of this dissertation is to propose a theoretical model for the subgenre of testimonials of social empowerment. With the concept of empowerment as groundwork, the model develops a textual approach framed in a psychosocial structure. I argue that testimonials may be described as examples of Jürgen Habermas’s communicative action. As speech acts aimed at reaching understanding, testimonials capitalize both on the binding and bonding aspects of illocutionary force in the hope to secure with their audience an ongoing dialogue over issues of social justice. The volumes, as unofficial public spheres, mobilize the normative and practical dynamics at work in social movements. These dynamics express as two narrative guiding threads: an aesthetic based on impact, and an ethics based on responsibility. The texts’ aesthetic develops a form of perlocutionary realism instantiating a sense of authenticity and sincerity embodied in the narrators’ voices. The resulting impact is coupled to moral concerns based on a polysemic understanding of social responsibility, on which narrators seek to build their narratives’ ethical potential. A series of case studies allowed to demonstrate that both narrative threads are realized as an appropriation of four paradigmatic forms of rhetorical ethos, each based on a specific realm of the social world: intimacy, justice, spirituality and activism.

Doctorat en Langues et lettres
info:eu-repo/semantics/nonPublished