Relevant bibliographies by topics / Copingstrategi / Dissertations / Theses
To see the other types of publications on this topic, follow the link: Copingstrategi.

Dissertations / Theses on the topic 'Copingstrategi'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 18 February 2022

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'Copingstrategi.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.

1

Bergman, Sandra. "Humor som copingstrategi : Samband mellan humor och copingstrategier." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-27695.

Full text
Abstract:
Den aktuella studien syftade till att undersöka förhållandet mellan typ av dominerande humorstil, känsla för humor och användning av olika copingstilar. Även samvarians mellan känsla för humor och copingstil undersöktes.Studien syftade även till att se om det fanns skillnader i användande av copingstrategier mellan personer med olika dominerande humorstilar.Studien är baserad på en insamling av mätinstrumenten SHQ6, HSQ och Brief COPE. Stickprovet bestod av 342 respondenter. Resultatet visade på att det fanns en samvarians mellan känsla för humor och coping, oavsett vilken typ av coping som användes. Resultatet påvisade också att personer med vänskaplig och självförstärkande humorstil skiljde sig signifikant åt i användande av emotionellt inriktad coping. Slutsatsen att dra av följande resultat är att respondenter ur stickprovet använder inslag av humor oavsett stil på coping, som att personer med en självförstärkande humorstil tenderar att använda emotionellt inriktad coping i högre grad än personer med vänskaplig humorstil. Nyckelord: Humor, humorstil, copingstil
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Pettersson, Madeleine. "Bloggning som copingstrategi : Änglamammors användning av copingstrategier i bloggtexter." Thesis, Uppsala universitet, Religionspsykologi, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-273711.

Full text
Abstract:
The aim of my work was to analyze how three bloggers, who lost a child to sud- den infant death syndrome SIDS, used different rituals and coping strategies in their blogs. I analyzed how these mothers, through blogging on the Internet, ex- press their grief, what kind of rituals they have performed in the grieving process, and whether these rituals can be seen as part of a coping strategy to deal with the grief. My analysis was based on a deductive approach with the help of the coping theory which MarieAnne Ekedahls (2001) used in her research and the theories about ritualization which Carin Åblad Lundström (2010) used in her. In my analy- sis, I made a transverse text analysis using the analysis program Open Code. I used Open Code to structure and upload my material, and analyzed it along Eke- dahls (2001) coping theory and Åblad Lundström (2010) theories about ritualiza- tions as a coping strategy when dealing with SIDS. The essay was divided into three different parts. Part I was based on Ekedahls (2001) coping model to analyze how the bloggers produce various coping strate- gies in their texts. The conclusion was that all coping strategies were prominent in the blogs. Part II, in which Åblad Lundström’s (2010) model was used, estab- lished that ritualization was useful when dealing with death. The rituals were thus also the prominent component in all of the three blogs on a religious, private and social level, and both in private and in public. Finally, these two theories were combined in Part III, where it was possible to conclude that the appropriate rituals could be connected with one or more of the designed coping strategies. Coping strategies involve either preserving or reconstructing methods and ways of mov- ing on, while rituals result in a contact with the individual's inner or outer worlds. In this way, it was possible to see rituals as a coping strategy. Both coping strate- gies and rituals were combined, so none of the bloggers used only one strategy or ritual, but used many of them when dealing with death.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Furuhagen, Jenny, and Cecilia Mattsson. "Sjukdomsblogg som copingstrategi vid multipel skleros." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-1795.

Full text
Abstract:
Bakgrund Multipel skleros är en kronisk autoimmun och inflammatorisk sjukdom i centrala nervsystemet. Multipel skleros kan innebära många utmaningar som kräver att personer som har denna sjukdom hittar vägar för att hantera sitt dagliga liv. Att driva en sjukdomsblogg som copingstrategi kan utgöra ett forum där olika behov av stöd kan komma till uttryck. Syfte Syftet var att beskriva hur personer med multipel skleros använder sjukdomsblogg som copingstrategi i sitt dagliga liv Metod Metoden var kvalitativa, asynkrona intervjuer i form av strukturerade frågeformulär med öppna frågor. Resultat Resultatet visade att det finns flera sätt att använda sig av bloggen som copingstrategi. Att sätta ord på tankar och känslor kan leda till en större acceptans av sjukdomens påverkan på det dagliga livet. Att dessutom kunna dela dessa erfarenheter med andra och på så vis hjälpa dem att se ljusare på tillvaron utgjorde en känsla av meningsfullhet. Bloggen kunde också användas i ett mer praktiskt syfte exempelvis genom att informera andra om hur livet med multipel skleros kan te sig eller som en dagbok som möjliggör återblickar så att sjukdomsmönster kan följas över tid. Slutsats En sjukdomsblogg erbjuder möjligheten att sätta ord på tankar och känslor för att sedan dela dem med andra. Personer med multipel skleros som driver en sjukdomsblogg använder sig av problem- och emotionsfokuserade copingstrategier. Sjuksköterskan kan använda sig av denna kunskap för att hjälpa personer att hitta strategier i sitt dagliga liv med sjukdom.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Atroshi, Rezkar. "Gud i fängelse : Religion som copingstrategi i anstalt." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för humaniora, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-19056.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Momeni, Ellen. "Personlighetens betydelse för upplevda hälsorisker på arbetsplatsen samt copingstrategi." Thesis, Stockholm University, Department of Psychology, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-1251.

Full text
Abstract:

Den svenska välfärden finner stora problem p g a den höga andelen arbetsoförmögna och forskningen inom området är ansenlig. Fokus i dem traditionella, kvantitativa studierna ligger oftast på faktorer i arbetet som orsakar ohälsa utan att ta hänsyn till personlighetsrelaterade faktorer. I kontrast till det syftar föreliggande studie att undersöka personlighetens betydelse för individens copingstrategi samt upplevelse av psykosociala hälsoriskfaktorer på arbetsplatsen. Kvalitativa intervjuer genomfördes med 23 individer som samtliga arbetar inom tjänstemannasektorn, och både induktiv och deduktiv analys användes. Personlighet analyserades efter Big Five och förhållningssätten enligt problem- respektive emotionsfokuserad coping. Personlighet visade sig ha betydelse för copingstrategi, även om mönstret visar en aning oenighet mellan personlighetsdimensionerna, vilket skulle kunna bero på otillräcklig data. Betydelsen av personligheten för upplevda hälsoriskfaktorer var däremot svårare att se, dock verifierar studien tidigare kvantitativa resultat inom arbetsmiljöforskning och ger krav, kontroll och socialt stöd en djupare och kvalitativ innebörd.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Hoffman, Lisa. "Ungdomar och arbetslöshet : Olika faktorers påverkan på val av copingstrategi." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-22186.

Full text
Abstract:
Arbetslöshet påverkar människor på olika sätt. Olika sätt finns för att bemästra sin situation som arbetslös. De vanligaste bemästringsstrategierna är problemfokuserad och emotionsinriktad coping. Tidigare forskning har fokuserat mycket på hälsan i förhållande till copingstrategier hos arbetslösa personer, men inte många har fokuserat enskilt på vilka faktorer som gör att en person väljer en speciell copingstrategi. Syftet med denna studie var att se huruvida faktorer som kön, ålder, utbildning, socialt stöd och levnadsförhållande predicerade val av problemfokuserad samt emotionsinriktad coping. Studien genomfördes med enkäter som delades ut via Arbetsförmedlingen. 88 personer deltog, 51 män och 37 kvinnor, där samtliga var arbetslösa ungdomar i ålder 18-25 år. Resultatet visade att ålder och akademisk utbildning predicerade val av problemfokuserad coping, samt att kön och levnadsförhållande predicerade val av emotionsinriktad coping. Studien kan bidra med att ge personer som arbetar med arbetslösa en grund för att hjälpa dem ytterligare med deras hälsa.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Jonsson, Frida, and Camilla Vesterholm. "Faktorer som påverkar sjuksköterskans kommunikation i den palliativa vården och copingstrategier som sjuksköterskan använder sig av samt faktorer som påverkar val av copingstrategi- en litteraturöversikt." Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-15417.

Full text
Abstract:
Syftet med litteraturöversikten var att belysa kommunikationen inom den palliativa vården samt vilka copingstrategier sjuksköterskan använder sig av. Studien genomfördes som en litteraturöversikt där resultatet baseras på 15 artiklar genomförda i totalt åtta olika länder. Artiklar söktes i databaserna CINAHL, PubMed, Vård i Norden och PsykINFO. Teman som framkom i resultatet var kommunikation och copingstrategier följt av fyra respektive fem subteman. Resultatet visar att kommunikationen är central i den palliativa vården. Utbildning var grunden till att sjuksköterskan utvecklade ett bra förhållningssätt inom kommunikation och copingstrategier. Tidigare erfarenheter påverkade copingstrategier och kommunikationsfärdigheter i den palliativa vården. Tid för reflektion var något som sjuksköterskor tyckte var viktigt i bearbetningen av svåra situationer. Sjuksköterskan bör vara medveten om copingstrategier och dess påverkan för en god empatisk omvårdnad samt för sin egen hälsa. Tid för reflektion tillsammans med kollegor bör appliceras på varje arbetsplats inom hälso och sjukvården.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Brötjefors, Anna, and Sofie Lindskog. "Humor - ett hjälpmedel i omvårdnaden : ur sjuksköterskans och patientens perspektiv." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-14272.

Full text
Abstract:
Patienter som drabbas av sjukdom eller skada kan vara i behovav stöd och uppmuntran i omvårdnaden. Sjuksköterskans uppgift  är att lindra lidande och främja hälsa där humor kan vara ett hjälpmedel för både sjuksköterska och patient. Syftet med litteraturstudien var att undersöka humorns användning inom omvårdnaden ur sjuksköterskans och patientens perspektiv. Litteraturstudiens resultat grundas på tio vetenskapliga artiklar som söktes i olika omvårdnadsdatabaser, kvalitetsgranskades och analyserades. Resultatet visar att humor är relationsskapande och förbättrar kommunikationen mellan sjuksköterska och patient. Både sjuksköterska och patient kan använda humor som en copingstrategi för att hantera svåra situationer. Stress, rädsla, oro, ångest och smärta kan med humor lindras för att ge patienten en stunds vila ifrån det onda som upplevs. Humorn har en betydelsefull roll även för sjuksköterskan som utsätts för kritiska händelser med en närhet till sorg och förlust i det dagliga arbetet. Alla individer har olika uppfattning om humor, därför måste sjuksköterskan använda humor med känslighet och i lämpliga situationer. Eftersom forskningsområdet humor är lite utforskat är det önskvärt med ytterligare vetenskaplig forskning för att kunna göra humor mer framträdande som ett användbart redskap för sjuksköterskan och patienten.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Kilhage, Persson Amanda, and Ludvig Vildö. "Kvinnliga fotbollsdomare : En kvalitativ studiekring motivation, upplevd stress och coping." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-33273.

Full text
Abstract:
Syftet med studien var att undersöka vad som motiverar kvinnliga fotbollsdomare till fortsattdömning, vilka situationer som resulterar i stress samt hur de upplever att de hanterar dessasituationer. För att undersöka syftet användes frågeställningarna: Vilka är de huvudsakligamotivationsfaktorerna till att kvinnliga fotbollsdomare fortsätter att döma? Vilka situationerupplever de som stressfulla? Hur hanterar kvinnliga fotbollsdomare stressfulla situationer?Totalt deltog tio kvinnor från södra och västra Sverige som alla har dömt fotboll i minst tresäsonger, medelåldern var 21,1 år (SD= 3,62) och domarna dömde från distrikt till elitnivå.En semi-strukturerad intervjuguide med tre fastställda teman (motivation, stress och coping)användes. Resultatet visade på att domarna besitter en hög inre motivation då de tycker attdömningen är rolig. Yttre motivation i form utav bekräftelse och pengar var även viktiga. Ettantal situationer kan upplevas som stressfulla, bland annat var olika matchsituationeråterkommande faktorer. För att hantera stressfulla situationer används emotions- ochproblemfokuserad coping. Socialt stöd och personliga egenskaper (exempelvis lugn) varockså att föredra. Resultatet tolkades utifrån två teoretiska ramverk (Självbestämmande teorinoch Transaktionsmodellen om stress och coping). Studiens huvudsakliga fynd indikerade attfotbollsdomarna upplever att dömningen är rolig och att stressfulla situationer somförekommer kan hanteras.
The purpose of the study was to examine what motivates female soccer referees to continuerefereeing, which situations result in stress and how they perceive that they handle thesesituations. The following research questions were used: What are the main motivationalfactors for female soccer referees to continue refereeing? Which situations are experienced asstressful? How do female soccer referees handle stressful situations? A total of ten femalereferees from Southern and Western Sweden participated, all of them active soccer refereesfor at least three seasons. The average age was 21.1 years (SD = 3.62) and they were ondistrict-, regional- or elite level. A semi-structured interview guide with three pre-identifiedthemes (motivation, stress and coping) were used. The result showed that referees possess ahigh internal motivation when they feel refereeing is fun. External motivation such asconfirmation and money was also important. Several situations could be perceived asstressful, game situations were recurrent incidents. Emotion- and problem focused coping wasused to handle stressful situations. Social support and personal characteristics (e.g. calmness)was also appreciated. The result was interpreted using two theoretical frameworks (Selfdeterminationtheory and Transactional model of stress and coping). The conclusion from thestudy is that soccer referees consider refereeing fun and that they can handle the stressfulsituations that occur.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Bertils, Petra, and Ellinor Norgren. "Raserat moderskap - ett outhärdligt avsked : Mammors upplevelser av avskedet från sitt dödfödda barn." Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-6028.

Full text
Abstract:
Barnmorskan har en central roll när barnet är dödfött. Bemötande och stöd har betydelse för sorgeprocessen. Studien beskriver mammors upplevelse av avskedet från sitt dödfödda barn vid hemgången från sjukhuset.Förfrågan fanns på Spädbarnsfondens hemsida och medverkan i studien initierades av mödrarna själva. Elva län inom Sverige är representerade. Tjugosex kvinnor som fått ett dödfött barn intervjuades. Semistrukturerade frågor användes för en djupintervju som analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Studien påvisar mammornas förlust av det förväntade moderskapet. De upplevde samhörighet och närhet till barnet med en outhärdlig tomhetskänsla i grunden som återkom under hela avskedsprocessen. Övergripande tema ”Moderskapet raseras” framträder i analysen, där tre kategorier identifieras; 1. Att känna samhörighet med sitt dödfödda barn. 2. Att hantera avskedet. 3. Vägen tillbaka till livet. Mammorna utnyttjade tiden tillsammans med sitt döda barn. De fick vara delaktiga och avgjorde själva när det var dags att ta avsked. De behövde stöd och hjälp att förbereda sig inför avskedet.Tydliga, enhetliga riktlinjer med information och omvårdnadsrutiner avseende bemötande och vårdtid, bör utformas och finnas tillgängliga på involverade vårdinrättningar.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
11

Ekgrim, Emily, and Emma Rydén. "När världen vänds upp och ner : Att hantera cancer med hjälp av copingstrategier." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-35823.

Full text
Abstract:
Syftet med denna studie var att belysa copingstrategier hos patienter med cancer. Coping är ett begrepp för den strategi en människa använder sig av för att hantera olika livshändelser. Copingstrategier kan bidra till att minska den fysiska, emotionella och psykologiska stress som en patient känner under en cancersjukdom. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie. Nio resultatartiklar som motsvarade studiens syfte granskades och sammanställdes. Genom att kondensera innehållet delades resultatet in i fyra kategorier: att få och söka stöd och information, att återgå till det normala, att acceptera sin sjukdom och att använda sin tro. Att känna stöd från familj, anhöriga samt sjuksköterskan visade sig underlätta för de som drabbats av cancer. Att försöka få en så fungerande vardag som möjligt trots sjukdomen var av stor vikt för många patienter. Det fanns en stark koppling mellan positiv andlig copingstrategi och en bättre livskvalité. Patienter upplevde ett ökat välbefinnande då stödet från sjuksköterskan fanns. Problemfokuserad coping användes i form av exempelvis fysisk aktivitet, söka information och vara aktiv i sin behandling. Alla människor är olika och använder sig av varierande copingstrategier. Det är väsentligt att som sjuksköterska vara medveten om copingstrategier och dess betydelse för att hjälpa patienterna att känna välbefinnande och ökad livskvalité.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
12

Rosén, Erika, and Lisa Johnsson. "Finns det ett samband mellan graden av upplevd arbetsrelaterad stress och copingstrategi hos grundskolepedagoger?" Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för psykologi (PSY), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-31781.

Full text
Abstract:
The purpose of this study was to examine whether there was any connection between coping strategies; emotional and cognitive strategy and perceived level of stress among primary school teachers in primary and middle school. It was also investigated whether there was a difference between full-time and part-time employees and perceived level of stress. As a theoretical background Lazarus' transaction theory of stress was used as an explanation of mental stress, Lazarus coping strategies for stress and Karasek’s and Theorell’s model of psychosocial work environment was used to explain unhealthy at work. To measure coping we used Coping inventory resources and to measure the stress we used Percieved stress scale. Data were collected from 76 elementary school teachers in five elementary schools from small towns in southern Sweden. The result showed significant relationships between cognitive coping strategy and greater perceived stress. No significant associations were found regarding full-time, part-time and perceived degree of stress. Participating teachers between 23-66 years (M= 41 years) and gender distribution were 68 women and 8 men. Further research is suggested on studying elementary school teacher’s positive self-image and positive view of others in relation to perception of stress and to examine differences in adulthood and coping strategy.
Syftet med studien var att undersöka om det fanns något samband mellan copingstrategierna emotionell och kognitiv strategi och upplevd grad av stress hos grundskolelärare på låg och mellanstadiet. Det undersöktes också om skillnad fanns mellan heltid och deltidsanställda och upplevd grad av stress. Som teoretisk bakgrund användes Lazarus transaktionsteori för stress som förklaring till mental stress, Lazarus copingstrategier som bemästringstrategi för stress och Karaseks och Theorells Krav-kontroll-stödmodell för att förklara ohälsa på arbetet. För att mäta coping användes Coping resources inventory och för att mäta stress användes Percieved stress scale. Data samlades in från 76 grundskolelärare på fem grundskolor på mindre orter i södra Sverige. Resultatet visade signifikanta samband mellan kognitiv copingstrategi och högre grad upplevd stress. Inga signifikanta samband påträffades gällande heltid, deltid och upplevd grad av stress. De deltagande lärarna var mellan 23-66 år, (M= 41 år) och könsfördelningen var, 68 kvinnor och 8 män. Vidare forskning föreslås för studier angående grundskolelärares positiva syn på sig själv och andra i förhållande till synen på stress samt att studera skillnader i användning av copingstrategi i vuxen ålder.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
13

Sang, Hre Siang Bawi. "Självmord och religionsutövande bland äldre : En litteraturstudie." Thesis, Enskilda Högskolan Stockholm, Avdelningen för religionsvetenskap och teologi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ths:diva-1368.

Full text
Abstract:
Den här uppsatsen handlar om självmord bland äldre personer. Syfte är att genom enlitteraturstudie redovisa de bakomliggande orsaksfaktorer för äldres självmord och omreligionsutövningen kan fungera som copingstrategi för förebyggandet av självmord. Iresultatet visas tre vanligaste risk och orsaksfaktorer till äldre människors självmord. Dessa ärpsykisk ohälsa, fysisk ohälsa och social isolering eller ensamhet. Religionsutövning visadesig kunna fungera som ett skydd mot självmord genom det sociala tillhörighet som erbjudsdär, dessutom visade resultatet även positiva samband mellan äldres suicid ochreligionsutövning som copingstrategi. Dock med relativt svaga resultat.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
14

Lindberg, Sandra, and Malin Olofsson. "Ur patientens synvinkel : att leva med cancerrelaterad fatigue." Thesis, Mid Sweden University, Mid Sweden University, Department of Health Sciences, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-7829.

Full text
Abstract:

Bakgrund: Fatigue är ett cancerrelaterat symtom och drabbar ca 61- 100 % av cancer patienterna. Det är en långdragen trötthet som gör det svårt för de drabbade att leva ett normalt liv. Syftet med arbetet var att belysa cancerrelaterad fatigue samt se hur patienter anpassar sig till att leva med detta cancerrelaterade symtom. Metod: En litteraturöversikt genomfördes, med artikelsökning i databaserna PubMed och Cinahl. Innehållsanalys gjordes på funna artiklar, totalt inkluderades 14 artiklar i resultatet. Resultat: Patienter fann egna strategier för att handskas med fatigue, det kunde vara att sova en stund eller distrahera sig med något annat. Patienterna ville ha information om fatigue, men kände ofta att de inte fick det av sjukvårdspersonalen, de ville också ha stöd och förståelse från sin omgivning, något som det inte alltid fick. Diskussion: Enligt författarna måste patienterna få sjukdomsinsikt och information om fatigue för att hitta sina egna strategier så inte fatigue tar över vardagen. Sjuksköterskor bör vara insatta i patienternas situation eftersom patienterna hellre vill diskutera sina problem med sjuksköterskor än läkare. Slutsats: Fatigue är ett ämne som det bör forskas mer

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
15

Bagdasaryan, Violeta, Ainura Bladh, and Tetiana Khatsarevych. "Den andra våren : val av copingstrategier hos kvinnor underklimakterietransition." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-25415.

Full text
Abstract:
Klimakteriet är en naturlig process i kvinnanslivscykel där kroppen genomgår fysiologiska förändringar på grund av omställningari hormonnivån. Samtidigt är klimakteriet en utvecklingsrelaterad transition. Enligttransitionsteorin sker övergångsprocesserna inom en bestämd tidsram, följer enriktning och leder till förändringar i identitet, roll, relationer ellerbeteendemönster. Kunskap om dessa skeenden ochvad som påverkar kvinnors beteende under transitionen är en förut-sättning föratt sjuksköterskan skall kunna hjälpa dem att nå en hälsosam transition. Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som påverkar val avkvinnors copingstrategier. Till resultatet användes 12 artiklar som granskadesoch analyserades utifrån syftet. Resultatet visade att det finns fem grupper avfaktorer som påverkar kvinnors val av copingstrategi: sociokulturella och socioekonomiska,typ och svårighetsgrad av klimakteriesymptom, tillgång till stödjande socialtnätverk, personlighetsrelaterade samt aktuell livssituation. Kvinnor som har etablerade nätverk kan söka hjälp och stöd i sin familjoch bland vänner. När nätverk saknas kan sjukvården bli den enda kontakten attdiskutera sina klimakteriebesvär med. Med beaktande av faktorerna som ligger till grund förolika copingstrategier bör sjukvården skapa utbildningsformer och modeller somkan hjälpa kvinnor medklimakteriesymtom att utveckla en effektiv copingstrategi.
Menopause is a natural process during a woman’slifecycle when her body goes through physiological changes due to hormonalalterations. Also, menopause is a development-related tran-sition.According to the theory of transition it will appear within a certain timeframe, follows a clear route and leads to alterations in identity, role,relations or behavioral patterns. Knowledge of these stages of change and whataffects women’s behavior during transition is a vital qualification requiredfor nurses to succeed in providing healthy transition. Thepurpose of this literature study was to high-light factors that affect thechoice of coping strategies. Twelve articles were studied and analyzed based onthe purpose of the study. The result showed that there are five groups offactors that can affect women’s choice of coping strategies; socio-cultural andsocio-economical, type and severity of menopause symptoms, availability ofsupportive social networks, personality related factors and the current lifesituation. Women with established networks can seek help and support withintheir family and amongst their friends. When there is a lack of these types ofnetworks, healthcare personnel can become the only resource for discussingmenopause-related issues. Keeping these factors in mind, which serve the basisfor different coping strategies, healthcare-institutions should createeducation and models to assist women with menopause symptoms and develop aneffective coping-strategy.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
16

Gäfvert, Matilda, and Persson Cecilia Murray. "Kvinnors upplevelser av att använda gravidyoga vid sin förlossning." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-317.

Full text
Abstract:
Yoga är en filosofi som syftar till att lära oss leva i harmoni och välbefinnande. Gravidyoga är en del av yogan och bygger på Hathayoga och riktar sig till havande kvinnor med syfte att stärka upp kroppen samt att förbereda kvinnan inför sin förlossning genom mental träning. Gravidyoga har till syfte att lära ut andning, avslappning samt kroppsövningar som gynnar den gravida kvinnans förutsättningar att hitta balans mellan hjärta, hjärna, känsla, förnuft, inre och yttre verklighet samt mellan det centrala och perifera nervsystemet. Syftet med studien är att undersöka kvinnors upplevelse av att använda gravidyoga under sin förlossning. Livsvärldsintervju valdes som metod för att svara på syftet. Sju intervjuer hölls med kvinnor som under sin graviditet gått på gravidyoga. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Analysprocessen resulterade i tre kategorier hjälpmedel för att avleda smärta, känsla av kroppskontroll, att uppleva trygghet. Resultatet av studien visar att kvinnorna hade en positiv upplevelse av att ha använt sig av gravidyoga under förlossningen. Kvinnorna uppgav att de genom gravidyogan kunde hantera förlossningen på ett bra sätt genom att ta fram de ”verktyg” de lärt sig under kursens gång. Sammanfattningsvis kan konstateras att det finns copingstrategier inom yogan så som andning och avslappning som kan vara till stor nytta för att skapa bra förutsättningar för en god förlossningsupplevelse.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
17

Stensen, Merete. "Meningsdannelse som copingstrategi ved livstruende sykdom. : En oversikt over nyere forskning på meningsdannelse i livet med cancer." Thesis, Nordic School of Public Health NHV, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:norden:org:diva-3239.

Full text
Abstract:
Bakrunn: det å få en cancerdiagnose er en kraftig konfrontasjon med tilværelsens grunnvilkår. En slik grenseopplevelse kan utløse enten oppgivelse, fornektelse eller en refleksjonsprosess som ofte vil ha spørsmålet om meningen med livet som omdreiningspunkt. Det har generelt vært satt lite fokus på den eksistensielle dimensjon som inngår i det å bli konfrontert med en potensielt livstruende sykdom. Meningsdannelse er et viktig element av både coping og generell livskvalitet. Hensikt: Å undersøke hvordan mennesker skaper mening når de blir konfrontert med en alvorlig sykdom som cancer. Ønsket var å foreta en litteraturoversikt for bedre å kunne forstå de faktorer som bidrar til, og inngår i meningsdannelse. Metode: Det ble foretatt en litteraturstudie, med referanse til systematiske oversikter. Ni artikler ble inkludert etter ekstensivt søk og predefinerte kvalitetsvurderingskriterier. Deretter ble det foretatt en innholdsanalyse, og temaene som fremkom ble syntetisert etter prinsipper for meta etnografi. Resultat: en søken etter mening vokste spontant frem som følge av å bli konfrontert med cancer og en mulig prematur død. Temaene i meningsdannelse dreier seg om engasjement i viktige relasjoner, oppdagelsen av egen indre styrke, engasjement i et åndelig innhold, intensivering av livsglede og optimering av tidsutnyttelse. Konklusjon: Meningsdannelse fremstår som en betydelig orientering og ressurs i bestrebelsene på å cope med en kritisk hendelse og situasjon. For deltakerne i studiene var konfrontasjonen med egen dødelighet et insitament til å bli mer bevisst om de verdifulle aspekt av livet, og ansporet til reevaluering av verdier og en søken etter mening.
Background: To obtain a diagnosis of cancer represents a powerful confrontation with the core of existence. A borderline experience such as this may result in giving up, denial or a process of reflection that often will circle around questions about the meaning of life. Generally, there has been little focus on the existential dimension that is part of being confronted with a potentially lethal illness. Meaningfulness is an important element of both coping and general quality of life. Aim: To investigate and explore how people manage to create meaningfulness when they are confronted with a serious illness like cancer. This study intends to review the literature, to highlight and reach an understanding of the factors that contributes to, and is part of the creation of meaningfulness. Method: A literature review was undertaken, with reference to systematic reviews. After an extensive search and predefined criteria for assessing quality, nine articles were included. A content analysis was undertaken, and the themes that emerged during this process was then synthesised following the principles of meta-ethnography. Result: A search for meaning grew spontaneously as a consequence of being confronted with cancer and possible premature death. Meaningfulness included themes such as an engagement in important relations, discovery of inner strength, engagement in spiritual contents, intensified joy of everyday life and optimised use of time. Conclusion: the creation of meaning stands out as a prominent orientation and resource in the efforts of coping with a critical situation. For the interviewees, the confrontation with their own mortality acted as an inspiration to become more aware of the valuable aspects of life, and led to a re-evaluation of values and a search for meaning.

ISBN 91-7997-134-2

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
18

Lidman, Sofia, and Shackter Emilia Henriksson. "Sociala medier - En stressor eller copingstrategi? : En flermetodisk studie om hur studenter använder sociala medier under en pandemi." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för informatik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-183412.

Full text
Abstract:
Due to the global pandemic, Covid-19, the whole world has had to rapidly change to decrease the spread of the virus. Universities all over the world have had to move their teaching online due to the students being told to stay at home and avoid social interactions. In this study, we explore how university students' social media usage has changed due to the Covid-19 pandemic. We also investigate how social media has been used as a coping strategy to deal with the changes of everyday life during the pandemic. In total 54 students participated in a survey and a total of six students also participated in a semi-structured interview. Our findings propose that the student's primary reason for social media usage was for communication with others and to seek emotional support from friends and family. The secondary reason was for entertainment. We further discovered that students tend to be more dependent on their social media than what they would like to admit - especially for killing time and to avoid boredom. We also found out that the students have become more lonely during the Covid-19 pandemic and would feel ashamed if they were breaking the restrictions to meet a friend and of their increased social media usage. Social media has therefore become a tool for coping with the emotional distress caused by the pandemic.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
19

Gligoric, Elvira, and Ida Johnson. "Sjuksköterskors erfarenheter av copingstrategier vid moralisk stress." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27021.

Full text
Abstract:
Bakgrund: Moralisk stress är ett begrepp som först myntades av Andrew Jameton. Hans definition av moralisk stress är när en person vet den korrekta moraliska handlingen i en viss situation, men inte kan agera utefter denna på grund av olika organisatoriska begränsningar. Den moraliska stressen kan leda både till fysiska och psykiska symtom hos sjuksköterskan, men även patienten påverkas negativt om sjuksköterskan upplever moralisk stress. För att hantera den moraliska stressen kan sjuksköterskan använda sig av olika copingstrategier, en copingstrategi syftar till hantera inre och/eller yttre påfrestningar. Syfte: Syftet är att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av copingstrategier vid moralisk stress på sin arbetsplats. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ design utfördes. Totalt 12 stycken vetenskapliga artiklar användes för att få fram resultatet. Artiklarna granskades utefter relevans och kvalitet av två stycken oberoende granskare. Resultat: Fem kategorier som svarade på syftet identifierades, vilka var; (1) distansering (2) förnekelse (3) acceptans (4) lämna arbetet och (5) samtal Konklusion: Distansering är en återkommande copingstrategi sjuksköterskor använder sig utav. Genom att distansera sig från det moraliska dilemmat skyddar sjuksköterskan sig själv, men i längden har denna copingstrategi negativa konsekvenser för sjuksköterskans självbild och hälsa. Att samtala med sina kollegor och chefer om de situationer som ger upphov till moralisk stress har visat sig vara en god copingstrategi, dock är det viktigt att sjuksköterskan upplever sig bli hörd och att oron som sjuksköterskan uttrycker tas på allvar för att samtal ska fungera som en effektiv copingstrategi.
Background: Moral distress is a concept first coined by Andrew Jameton. His definition of moral distress is when a person knows the correct moral action in a particular situation, but cannot act on it because of various organizational constraints. The moral distress can lead to both physical and mental symptoms for the nurse, the patient is also adversely affected if the nurse is experiencing moral stress. In order to deal with the moral stress, the nurse can use different coping strategies, which aims to deal with internal and / or external stresses. Purpose: The purpose of this study is to investigate nurses' experiences of coping strategies in moral distress at their workplace. Method: A literature review with qualitative design was performed. A total of 12 scientific articles were used to obtain the result. The articles relevance and quality were reviewed by two independent reviewers. Result: Five categories that responded to the purpose were identified, which were; (1) distancing (2) denial (3) acceptance (4) leaving work and (5) conversation. Conclusion: Distancing is a recurring coping strategy nurse’s use. By distancing themself from the moral dilemma, the nurse protects herself from moral distress, but in the long run, this coping strategy has negative consequences for the nurse's self-image and health. Talking with their colleagues and managers about the situations that give rise to moral distress has proven to be a good coping strategy, however, it is important that the nurse feel that she is being heard and that the concerns the nurse’s expresses are being taken seriously if the conversation are going to be an effective coping strategy.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
20

Niazi, Aziza, and Sima Zaher. "Sjuksköterskors upplevelser av arbetsrelaterad stress och dess konsekvenser : En kvalitativ litteraturstudie." Thesis, Malmö universitet, Malmö högskola, Institutionen för vårdvetenskap (VV), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-40073.

Full text
Abstract:
Bakgrund: En legitimerad sjuksköterska har ett specifikt ansvar och kompetensområde kring omvårdnad. Kvalitén av omvårdnaden kan påverkas av arbetsrelaterad stress och därmed är det av vikt att belysa sjuksköterskors upplevelser av detta. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur sjuksköterskor upplever och hanterar arbetsrelaterad stress samt att beskriva upplevda konsekvenser. Metod: En litteraturstudie med 12 vetenskapliga artiklar av kvalitativ studiedesign. Analysen skedde utifrån studiernas innehåll och var induktivt. Resultat: Resultatet visade 2 huvudteman och 7 subteman. Första huvudtemat, Stressande faktorer för sjuksköterskorna, belyste sjuksköterskornas höga arbetsbelastning i samband med för lite bemanning och en brist på tid att utföra alla omvårdnadsuppgifter. Vad som förvärrade arbetssituationen var otillräckligt stöd av chef och medarbetare i arbetsmiljön. Det andra huvudtemat, konsekvenser av sjuksköterskornas stress, framförde hur den arbetsrelaterade stressen påverkade sjuksköterskornas fysiska och psykiska hälsa, dess påverkan på patientsäkerheten och vilka copingstrategier sjuksköterskorna använde sig av för att hantera den stressfyllda situationen.  Konklusion: Sjuksköterskors upplevelser av arbetsrelaterad stress berodde på olika faktorer i vårdmiljön. Det påverkade både patientsäkerheten och kvaliteten på omvårdnaden. Även sjuksköterskornas hälsa påverkades negativt och för att hantera den arbetsrelaterade stressen användes copingstrategier.
Background: A registered nurse has a specific responsibility and area of competence in nursing. Quality of nursing can be affected by occupational stress and hence it is of importance to illustrate nurses’ experiences of it. Aim: The purpose of the literature study was to describe how nurses experience and handle work-related stress and to describe perceived consequences. Method: A literature review with 12 scientific articles with qualitative study design. The analysis was based on the studies´ content and was inductive. Result: The results showed 2 main themes and 7 sub-themes. The first main theme, Stressful factors for the nurses, highlighted the nurses’ high workload in connection to too little staffing and a lack of time to perform all the nursing tasks. What worsened the work situation was insufficient support from the manager and employees in the work environment. The second main theme, consequences of nurses´ stress, presented how work-related stress affected the nurses´ physical and mental health, its impact on patient safety and what coping strategies the nurses used to deal with the stressful situation. Conclusion: Nurses' experience of occupational stress depended on various factors in the care environment. It affected both patient safety and the quality of care. The nurse's health was also negatively affected and coping strategies were used to manage the work-related stress.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
21

Bergman, Madeleine, and Frida Johansson. "Den känslomässiga upplevelsen och hanteringen av föräldrarrnas skilsmässa : En kvalitativ studie om skilsmässobarn." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för socialt arbete och psykologi, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-19902.

Full text
Abstract:
480 000 children in Sweden have parents who live apart. We asked ourselves what a divorce is to a child emotinally and how the child copes with the divorce. We performed qualitative interviews with four different adults who grew up with divorced parents to find some answers. Our study shows that the divorce often make the child feel guilty over not being sufficient for one or both parents. In the long run, both parents usually feel better after the divorce which seems to have a positive effect with the childs emotional side, also how the parents themselves dealt with the divorce. We found a connection between how the informants described their parents way of coping with the divorce with their own. The amount of influence the informants had over deciscions regarding themselves and their own situation seemed to be decisive for a favorable way of coping.
Nära häften av alla äktenskap i Sverige slutar i skilsmässa och 480 000 barn lever med särboendes föräldrar. Vi ställde oss frågande till vad en skilsmässa kan innebär känslomässigt för ett barn, hur ett barn hanterar föräldrarnas skilsmässa och vilka faktorer som bidrar till barnets hanteringsstrategi. För att finna svar på våra frågor genomfördes fyra kvalitativa intervjuer med fyra vuxna skilsmässobarn. Studiens resultat tyder på att skilsmässan kan ge känslor av skuld över att inte räcka till för en eller båda föräldrarna, men också harmoni. Föräldrarna mår vanligtvis bättre efter skilsmässan i långa loppet vilket tycks ha en positiv inverkan på barnets känsloliv. Föräldrarnas hanteringsstrategi tycktes också ha en avgörande roll för barnet. Vi fann tydliga samband mellan hur informanterna beskrev sina föräldrars sätt att hantera skilsmässan och deras egen hanteringsstrategi. Mängden inflytande informanterna hade över beslut rörande dem själva och livssituation tycktes också vara avgörande för en gynnsam hanteringsförmåga.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
22

Blixt, Sonia, and Fryxell Emma Lilja. "ARBETSRELATERADE STRESSFAKTORER FÖR SJUKSKÖTERSKOR INOM AKUTSJUKVÅRDEN Litteraturöversikt." Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-20943.

Full text
Abstract:
Bakgrund: Arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskor bidrar till hög andel sjukskrivningar. Inom akutsjukvården så är arbetstempot ofta högre än inom andra delar av sjukvården och omsättningen av patienter är stor. Sjuksköterskor som arbetar inom akutsjukvården är mer utsatta för stress. För att hantera stress så kan copingstrategier användas. Syfte: Syftet är att ta reda på vilka stressfaktorer som påverkar sjuksköterskans hälsa inom akutsjukvården, samt vilka copingstrategier som kan användas för att hantera dessa. Metod: Litteraturöversikt med tolv kvalitativa samt kvantitativa vetenskapliga artiklar som berör sjuksköterskan inom akutsjukvården, arbetsrelaterade stressfaktorer samt copingstrategier. Resultat: Det finns ett antal arbetsrelaterade stressfaktorer som bidrar till ohälsa och lidande för sjuksköterskan inom akutsjukvården. Copingstrategier som stöttning av kollegor, avlastande samtal, genomgång av verksamheten och mindfulness, bidrar till att den arbetsrelaterade stressen blir hanterbar och att hälsa uppnås Slutsats: Stressfaktorer som brist på sjuksköterskor, dödsfall eller sexuella övergrepp på barn, våld och hot från patienter och anhöriga, samt brister i arbetsmiljön bidrar till arbetsrelaterad stress. Copingstrategier kan hjälpa att motverka den stress som uppstår. Men för att copingstrategier ska fungera så är det viktigt att använda sig av de strategier som finns och att tid samt möjlighet finns på arbetsplatsen att utföra dessa.
ABSTRACT: Background: Work related stress among nurses contributes to a high percentage of sick leave. The work pace is often higher in the emergency care than in other work areas and the amount of people passing thru is high. Nurses working in emergency care are more exposed to stress. Coping strategies can be used to handle stress. Purpose: The purpose is to find out which stressors that has an impact on nurses health in the emergency care and which coping strategies that can be helpful to handle the stress. Method: Literature review of twelve qualitative and quantitative scientific articles regarding the nurse in emergency care, workrelated stressors and coping strategies. Results: Work-related stressors contributes to illness and suffering for the nurse in emergency care. Coping strategies like support from colleagues, debriefing, review of the workplace, and mindfulness contributes to that work-related stress is manageable and that health is achieved. Conclusion: Stressors such as lack of nurses, death or sexual abuse of children, violence and threats from patients and families, as well as deficiencies in the work environment contributes to work-related stress. Coping strategies may help to prevent work-related stress. But for coping strategies to work it is important to use the existing strategies and that time and opportunity are available at work to perform these.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
23

Dahlsjö, Oskar, and Cornelia Kronvall. "Stress i och utanför skolan : En kvantitativ jämförelse kring stress bland gymnasieelever med och utan idrottslig inriktning." Thesis, Malmö universitet, Institutionen Idrottsvetenskap (IDV), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-43861.

Full text
Abstract:
Syfte: Syftet med arbetet är att undersöka om det finns några skillnader i självuppskattade stressnivåer hos elever från gymnasieskolor med och utan idrottslig inriktning samt undersöka om det finns några samband mellan elevernas stressfaktorer.  Problem: Den tidigare forskningen pekar på att det finns flera faktorer som påverkar stressnivån hos gymnasiestudenter, såsom högt akademiskt tryck och elevernas sociala omgivning. Idrotten är en stor del av idrottselevers vardag och sociala sammanhang och det finns därför intresse för att undersöka dessa faktorer och nivåer av stress för att på så sätt utesluta eller peka ut idrotten som en bidragande faktor.  Teori: Teorierna som används i undersökningen och som diskuteras i relation till resultatet är den holistiska karriärutvecklingsmodellen som beskriver de övergångsfaser en idrottare behöver övervinna för ett fortsatt idrottande. För att med underlag kunna kategorisera elevernas hantering av den eventuella stressen används teorin om copingstrategier.  Metod: Vi har genom en fallstudie använt oss av en kvantitativ undersökningsmetod som innefattat enkäter och bearbetning av datan har gjorts med hjälp av SPSS. Undersökningen har skett på en svensk gymnasieskola i södra Sverige med både RIG-, NIU- och icke idrottselever.  Resultat: Resultaten vi fann var att prestationskrav och läxor/prov är de vanligaste faktorerna till stress vad gäller inom idrotten respektive skolan. Vi fann även att det inte fanns någon signifikant skillnad mellan idrottselevers och icke idrottselevers förekomst och mängd av stress.  Slutsats: Slutsatsen vi kan dra utifrån undersökningen är att stressfaktorer och stressnivå inte skiljer sig utbildningarna emellan utan beror i högre grad på andra variabler såsom kön, årskurs, utbildningslängd etc, vilket bekräftar den tidigare forskningen.  Nyckelord: stressnivå, stressfaktor, copingstrategi, idrottsutbildning, gymnasium, dubbel karriär
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
24

Stenberg, Andreas. "”Jag är fullständigt fri från alkoholismen och drogernas kedjor. Jesus har botat mig.” : En religionspsykologisk analys av religiös omvändelse som copingstrategi mot substansberoende." Thesis, Uppsala universitet, Religionsbeteendevetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-432083.

Full text
Abstract:
The purpose of this paper is to explore how religious conversion can constitute coping strategies when counteracting substance dependence by examining Sebastian Staksets autobiography. Previous research show that there is a lack of empirical studies about substance abuse in relation to religiosity. The theoretical background of this study consists of Rambo’s theory of religious conversion and Pargament’s coping theory. By using a template analysis style themes and categories where derived from the theoretical framework and applied operationally through coding. The research questions in this study are: 1. How does Sebastian Stakset use his religious conversion as a coping strategy to counter his substance dependence? 2. How can Sebastian Stakset's religious conversion be described based on Rambo's theory of religious conversion? 3. How is Sebastian Stakset's religious conversion affected by conservation and transformation mechanisms based on Pargaments coping theory? Results showed that Sebastian went through all the stages described by Rambo. The search for new means and ends for attaining significance through re-creation is what moves Sebastian’s religious conversion. There-fore the religious conversion works as a coping strategy when transformative means and ends are being constructed to counterbalance Sebastian’s mechanisms of conservation which consists of substance abuse.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
25

Larsson, Michaela, and Lovisa Gustavsson. "Om yrkesverksammas förståelse av fenomenet sex som självskadehandling : - en kvalitativ studie." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete (SA), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-54423.

Full text
Abstract:
The aim of this study was to examine how professionals, in the field of social work, perceive and describes the phenomenon sex as a way to self-harm. By taking note of how professionals describes the meaning of the phenomenon and its function and examine their beliefs about gender differences, we wish to, with the help of selected theories, seek understanding of the phenomenon.   In our research for previous studies, we noticed the lack of scientific research, which made us curious about the phenomenon and wanted to seek for a better understanding. The study was conducted through a qualitative method based on a survey constituted by open questions. The survey was filled by different professionals that are working in the field of social work.   The conclusion of our study shows that the phenomenon is very complex and there are many different causes and aims to self-harm by using sex. The study also showed that the professionals that participated in this study had some beliefs about gender differences linked to the phenomenon.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
26

Nystedt, David, and Bilal Saraj. "Sjuksköterskors upplevelser av främlingsfientligt bemötande från patient." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-25943.

Full text
Abstract:
Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskor med invandrarbakgrund upplever främlingsfientligt bemötande från patient.Metoden vi har använt för insamling av data och analys är den deskriptiva fenomenologiska humanvetenskapliga metoden enligt Giorgi. Urvalet består av sju legitimerade sjuksköterskor med invandrarbakgrund som är verksamma inom region Skåne. Data har samlats in genom djupintervjuer.Resultat: Det centrala resultatet i studien beskriver att främlingsfientliga åsikter hos en patient kan ta sig uttryck på olika sätt och att informanterna varit allt från mycket ledsna till opåverkade av händelsen. Sex olika copingstrategier har identifierats. Det organisatoriska stödet efter händelsen anses av informanterna ha varit allt från mycket positivt till helt obefintligt. Ett flertal informanter anser att deras arbetsplats helt saknar en levande debatt kring rasism och främlings-fientlighet samt att behovet av värdegrundsarbete är stort.
The aim of this study was to describe nurses lived experiences of xenophobic patients. The method used for data collection and analysis is the descriptive phenomenological human scientific method described by Giorgi. The informants were seven nurses with an immigrant background working within the regional health care organization of southern Sweden (Region Skåne). Data were collected using in depth interviews and transcribed in extenso. The main outcome of the study describes how nurses react in different ways when confronted with a xenophobic patient. Six different coping strategies have been identified. The organizational support after the experience of meeting xenophobic patients as reported by the nurses in this study varies from very positive to completely absent. Several informants describes the need of discussions about values at work as necessary.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
27

Landfeldt, Markus, and Hmayak Sukiasyan. "Anhörigvårdares upplevelser av att vårda sin närstående med diagnotiserad Alzheimers sjukdom." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-23020.

Full text
Abstract:
Introduktion: Idag finns det ungefär 160 000 personer i Sverige som har någon form av demens, och risken att drabbas utav demens ökar med stigande ålder. Alzheimers är den vanligaste formen av demenssjukdom. Personer som befinner sig tidigt i sin Alzheimers utveckling klarar sig relativt bra med ett begränsat stöd från sin omgivning. Att vårda sin närstående med Alzheimers är krävande, och det ställs stora krav på den som är omvårdnadsansvarig. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva anhörigvårdares upplevelse av att vårda sin närstående som lever med diagnotiserad Alzheimers sjukdom. Syftet är också att beskriva de valda artiklarnas undersökningsgrupper. Metod: En beskrivande litteraturstudie. Data har samlats in via PubMed och 10 artiklar valdes ut till denna litteraturstudie. Artiklarna var av antigen kvalitativ eller kvantitativ ansats. Resultat: Resultatet baseras på fem underrubriker utifrån anhörigvårdarnas upplevelser: "Upplevselsen av den psykiska påfrestningen", "brist på stöd och information", "upplevelsen av att vårda sin närstående utifrån ett genusperspektiv", "livsstilsförändringar" och "förväntningar och farhågor". Slutsats: Anhörigvårdarna är i stort behov av stöd och rådgivning både från sin sociala omgivning, men framförallt ifrån sjukvårdens olika institutioner. Sjuksköterskan har en viktig roll att fylla. Sjuksköterskan ska tillgodose både den som är drabbad utav Alzheimers, men även dennes anhöriga med individanpassad information och stöttning.
Introduction: Today, there are about 160 000 people in Sweden who have some form of dementia, and the risk out of dementia increases with age. Alzheimer's is the most common form of dementia. Persons who are early in their development of Alzheimer cope relatively well with limited support from their surroundings. Caring for relatives with Alzheimer's are demanding, and it places great demands on the care that is responsible. Purpose: The purpose of this study is to describe the experience of family caregivers for their relatives who live with diagnosed Alzheimer's disease. The aim is also to describe the selected articles study groups. Method: A descriptive literature. Data was collected via PubMed and 10 articles were selected for this study. The articles were of either qualitative or quantitative approach. Results: The results are based on five sub-headings based on family caregivers: "Feels notification of mental stress", "lack of support and information", "the experience of caring for their loved one from a gender perspective", "lifestyle changes" and "expectations and concerns". Conclusion: family caregivers are in great need of support and advice both from their social environment, but above all from different healthcare institutions. The nurse has an important role to play. The nurse will satisfy both the afflicted out of Alzheimer's, but also his family with personalized information and jacking.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
28

Sundberg, Jenny, and Emma Svensson. "Att hantera sin förälders missbruk : En kvalitativ intervjustudie om socialarbetares förståelse av copingstrategier hos barn till missbrukande föräldrar." Thesis, Högskolan Dalarna, Socialt arbete, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-27125.

Full text
Abstract:
Syftet med studien är att undersöka vilka copingstrategier barn till missbrukande föräldrar använder sig av för att hantera detta missbruk. En kvalitativ ansats och metod har använts för att besvara syftet. Datainsamlingen gjordes genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex socialarbetare med yrkeserfarenhet av att möta barn till missbrukande föräldrar. Materialet analyserades tematiskt och därefter applicerades Lazarus och Folkmans (1984) teori om coping på resultaten. Studiens slutsats är att barn har olika typer av copingstrategier för att hantera sina föräldrars missbruk och att copingstrategierna skiljer sig åt beroende på barnens ålder och kön.
The purpose of the study is to investigate the coping strategies that children use when dealing with their parents' addiction. A qualitative approach and method was used to answer the purpose. The collection of data was acquired through qualitative semi-structured interviews with six social workers with professional experience of meeting children with addicted parents. The material was thematically analyzed and then the theory of coping by Lazarus and Folkman (1984) was applied on the results. The conclusion of the study is that the children have different types of coping strategies when dealing with their parents' abuse. The coping strategies differ based on age and gender of the children.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
29

Ternerus, Marina. "Aspekter på återhämtning vid utmattningssyndrom samt hanteringen i återhämtningsprocessen : En kvalitativ undersökning i Kalmar län." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete, SA, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-9616.

Full text
Abstract:
The conception of exhaustion was first used in the end of 1960 and was then used in a psychological context directed towards the working life. Eventually was the conception devided into two main categories: mental and somatic symtoms. Today research of exhaustion is mainly aiming towards recovering and returning to working life. This work sets out to analyse the importance and effects of social networks such as family, friends and professional relations in helping people who suffer from exhaustion to recover. The study is based on interviews with eith people who have suffered from exhaustion but today are recovered. To my aid I have used tree different questions: What part have the social network of family and friends ment to the recovery? What part has the professional relationships with doctors, therapists and curators ment to the recovery? How have you changed your life in order to maintain balance? The interviews pointed out the importance of the social relationships as support, feedback and understanding that the process takes time. Courses in handeling stress had a vital part in order to learn how to manage stress, meet people with similar problems and the guidace of professionals. An important issue to maintain health and to keep the life balanced is consious present and to learn to do one thing at a time. The content of the examination has showed me that it is important to set your own boundaries and not to compare to others. It is also importent to take control over your own choices which is not easy to handle in todays stressed socity.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
30

Örnborg, Linda, and Mirja Alexandersson. ""Det är ingen dans på rosor men ändå ett bra jobb" : En kvalitativ studie om hur socialsekreterare inom socialtjänsten upplever den psykosociala arbetsmiljön." Thesis, Karlstads universitet, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-48056.

Full text
Abstract:
Syftet med denna kvalitativa uppsats var att, utifrån ett hermeneutiskt perspektiv, ta reda på hur socialsekreterare inom socialtjänsten upplever den psykosociala arbetsmiljön. Vi ville undersöka hur socialsekreterare fann glädje i sitt arbete och vilka utmaningar socialsekreterarna upplever i arbetet. Vi valde att intervjua sex socialsekreterare med varierande längd i yrket, verksamma i två kommuner. Intervjumaterialet tolkades med hjälp av KASAM och krav-kontroll-stödmodellen. Resultatet visade att en bra arbetsgrupp och bra kollegor var avgörande för att känna trivsel på arbetsplatsen, vilket vi tolkade som att socialsekreterarna upplevde en meningsfullhet med sitt arbete. Även klienterna var en faktor som bidrog till att socialsekreterarna kände glädje i arbetet, men var också något som de upplevde som en utmaning i arbetet. Andra utmaningar var att de inte hann med sina arbetsuppgifter på grund av dokumentationskraven och att det fanns brister i rutiner och riktlinjer vilket försvårade arbetet.
The purpose of this qualitative study was, through a hermeneutic perspective, to find out how social workers in the social services, experience the psychosocial work environment. We wanted to explore how the social workers found joy in their vocation and which challenges the social workers experienced in the work. We chose to interview six social workers with varying length in the profession, active in two municipalities. The interview material was interpreted with Sense of Coherence (SOC) and the demand-control-social support model. The result of the study shows that a good working group and good colleagues was important to experience wellbeing at the workplace, which we interpreted as the social workers experienced a meaningfulness of their work. The clients were also a factor that contributed to the social workers satisfaction in their work, but also something that was a challenge in their profession. Other challenges were that they didn´t have time for their duties because of the documentation requirements and that there were flaws in routines and guidelines that complicated their work.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
31

Johansson, Miriam, and Helena Frykestam. "Copingstrategier hos patienter med kronisk njursvikt som genomgår dialys. : Copingstrategies among patients with chronic kidney disease undergoing dialysis." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för hälsovetenskaper (from 2013), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-67256.

Full text
Abstract:
Introduktion: Prevalensen av kronisk njursvikt ökar världen över. Patienter som diagnostiseras ställs inför stora livsförändringar för att möta de restriktioner och rutiner som blir avgörande för överlevnad. Med vetskap om detta är det av värde att utöka kunskapen om copingstrategier och på vilket sätt patienter hanterar den potentiellt påfrestande situationen. Det för att Sjuksköterskan på bästa sätt ska kunna bemöta och stötta patienterna. Syfte: Belysa copingstrategier hos patienter med kronisk njursvikt som genomgår dialys, utifrån Lazarus och Folkmans (1984) och Folkmans (1997) teori om copingstrategier. Metod: Litteraturstudien utgick från Polit och Becks (2017) nio-steg. Databearbetningen utfördes med deduktiv ansats. Resultatet baserades på tio artiklar och databaserna som användes var Cinahl, PubMed och PsycINFO. Resultat: Patienter med kronisk njursvikt som genomgår dialys använde olika copingstrategier. Litteraturstudien identifierade underkategorierna; söka information, konfronterande, problemlösning/planering/beslutsfattande, distansering/undvikande, acceptans, socialt stöd, humor, positiv omvärdering och religion. Underkategorierna kunde placeras in under; Problemfokuserad, Emotionsfokuserad och Meningsfokuserad coping utifrån Lazarus och Folkmans teori. De användes enskilt och i kombination med varandra och vilken typ av copingstrategi som användes påverkades av olika sociodemografiska och kliniska variabler. Slutsats: Med vetskapen om att dessa patienter är i behov av välfungerande copingstrategier för att hantera sin livsomställning krävs utökad kunskap om copingstrategier och vilka variabler som påverkar. Detta kan hjälpa sjuksköterskan att tidigt identifiera och hjälpa utsatta grupper för att motverka stressorer som påverkar individens förmåga till coping negativt.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
32

Lindkvist, Karin, and Amanda Roynesdotter. "Sjung av hjärtat, sjung! : Musikinterventioners effekter på individer med cancersjukdom." Thesis, Röda Korsets Högskola, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:rkh:diva-2591.

Full text
Abstract:
Bakgrund: Cancer är en av de vanligaste diagnoserna som drabbar människor världen över. De senaste årens effektivare behandlingar har lett till att allt fler överlever eller lever längre med sin cancerdiagnos. Detta medför att ett ökat antal individer nu och i framtiden kommer att vara i behov av fler och bättre hälsofrämjande interventioner. WHO definierar hälsa som ett tillstånd där frånvaro av sjukdom inte betyder god hälsa utan även måste innefatta ett individuellt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. Syfte: Syftet med studien var att belysa effekterna av musikinterventioner som en god omvårdnadsinsats för patienter med en cancerdiagnos. Metod: Allmän litteraturstudie med sex kvantitativa studier, fyra kvalitativa och tre med mixad metod. Resultat: Resultatet visade att patienter med en cancerdiagnos använde musik som en hälsofrämjande intervention för att minska oro och ångest, lindra smärta samt som en copingstrategi. Resultatet visade även att musikinterventioner kunde fungera som ett stöd i en identitetsskapande process. Vidare visade resultatet att en del individer inte var hjälpta av musik som hälsofrämjande intervention. Musiken kunde i vissa fall förknippas med diagnosen och fick deltagarna att känna olust och kunde ge motsatt effekt än att lindra och stödja. Slutsats: Musikinterventioner har, för många individer med en cancerdiagnos, förmåga att ge tillgång till olika känslor och kan fungera som en copingstrategi. Det är även en flexibel och tillgänglig hälsofrämjande intervention som kan nå ut till många.
Background: Cancer is one of the most common diagnoses to affect people all across the globe. The last years more effective treatments have lead to more people surviving or living longer with their cancer diagnosis; which implicates that an increasing number of individuals now and in the future, will be in need of more and better health-promoting interventions. WHO defines health as a state in which absence of disease does not signify good health, but a state which also includes individual physical, mental and social well-being. Aim: The aim of the study was to highlight the effect of musical interventions for patients with diagnosed cancer. Method: A literary study which consists of six quantitative studies, four qualitative studies, and three of mixed methods. Results: The results showed that patients diagnosed with cancer used music as a health-promoting intervention to ease pain, distress and anxiety, as well as a strategy to cope with the diagnosis. The results also showed that musical interventions could function as a way of maintaining the identity the individual had before the disease. Furthermore showed the result that some individuals were not helped by music as a health-promoting intervention. Music in some cases were associated with the diagnoses, causing the participants to feel unease and having the opposite effect to relief and support.  Conclusion: Musical intervention, for most individuals with diagnosed cancer, has the ability to give participants access to all different emotions and cope with the disease. Musical intervention is also a health-promoting intervention which is flexible, easily adjustable with the ability to reach many people.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
33

Jonsson, Annie, and Julie Marie Skalleberg. "Motherhood transitions in sport: From pregnancy to post-partum." Thesis, Högskolan i Halmstad, Hälsa och idrott, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-41964.

Full text
Abstract:
Syftet med studien var att undersöka kvinnliga idrottares upplevelser av karriärövergången att bli mamma, med ett fokus på utmaningar, resurser och copingstrategier under perioderna före-, under- och efter graviditeten. I studien användes en kvalitativ forskningsmetod med semi-strukturerade intervjuer. Deltagarna i studien var nio svenska idrottande mödrar i åldrarna 30-53 år (M=39.8, SD=7.3). Alla deltagare hade erfarenhet av att kombinera sitt moderskap med ett idrottande på nationell eller internationell nivå inom sin specifika idrott. Intervjuguiden och dataanalysen grundade sig på Övergångsmodellen (Stambulova, 2009). I resultatet framkom följande: under perioden före graviditeten upplevdes oro som främsta utmaning, att känna sig redo för att bli mamma som främsta resurs och att kunna planera sin graviditet som främsta copingstrategi. Under graviditeten framkom utmattning som främsta utmaning, socialt stöd som främsta resurs och strategier som deltagarna lärt sig under sin idrottskarriär som främsta copingstrategi. Efter graviditeten var stress främsta utmaning, socialt stöd främsta resurs och livet som en atlet hjälpte var främsta copingstrategi. Slutsatsen som dras i studien är att det finns flera upplevda utmaningar vid övergången att bli elitidrottande mamma, och att ett sätt att underlätta för dessa kvinnor skulle kunna vara ett utökat stöd från till exempel förbund, både socialt och finansiellt.
The aim of this study is to investigate experiences of motherhood transitions in sport, with a focus on the challenges, resources and coping strategies in the pre-pregnancy, during the pregnancy, and the postpartum phase. In the study a qualitative research metodology with semi-structured interviews was used. The participants in the study were nine Swedish athlete mothers aged 30-53 years (M=39.8, SD=7.3). All the participants had an experience of combining their motherhood with an athletic career at a national or an international level in their specific sport. The interview guide and the data analysis were grounded on the athletic career transition model (Stambulova, 2009). In the result during the pre-pregnancy, worry emerged as the main challenge, feeling ready to become a mother as the primary resource and planned pregnancies as the main coping strategy. During the pregnancy, fatigue emerged as the main challenge, social support both inside and outside sport as the primary resource, and strategies from sport as the main coping strategy. In the post-partum, stress was a frequent challenge, social support inside and outside sport were the most common resource, and life as an athlete helped were the main coping-strategy. As a conclusion in the present study, several challenges were experienced in the transition to becoming a mother as an elite athlete. A way of facilitating for these women could be increased support, for example from sport federations, both socially and financially.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
34

Dahlsten, Therese, and Margareta Knapp. "Sjuksköterskans stöd till barn med smärta : Barnets copingstrategierFöräldrars samverkan." Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-2453.

Full text
Abstract:
Syftet med denna litteraturstudie var att ta reda på hur sjuksköterskan kunde stödja barn vid smärta, vilka copingstrategier barn använde sig av när de upplevde smärta och hur sjuksköterskan genom samverkan med föräldrarna kunde stödja barnet vid smärta. Metoden som användes för att göra denna studie var deskriptiv systematisk litteraturstudie. Litteratur har sökts i databaserna Elin@Dalarna och Blackwell Synergi. Sökorden som användes var children, pain, coping, care, parent, pain management, nursing, pediatric, dental care, qualitative och quality of life. Materialet i litteraturstudien har begränsats till 22 artiklar som har granskats efter mallar. Resultatet av studien visade att sjuksköterskan bör ha god kontakt med barnet för att kunna stödja det i sin smärtupplevelse. Sjuksköterskan använde oftast farmakologiska medel för att lindra barnets smärta, men även icke-farmakologiska metoder för att stödja barnet vid smärta. Olika metoder användes, som till exempel att distrahera barnet. De olika copingstrategier barnen använde sig av vid smärta var att leka, kramas, måla, blunda, tänka på något annat och avslappning. När barnet kände att de kunde hantera sin smärta så upplevde de högre livskvalitet. Föräldrarnas närvaro påverkade barnets smärtupplevelse på ett positivt sätt. Föräldrarna upplevde att de inte hade fått tillräckligt med information om sina barns smärtupplevelse. Föräldrarnas samverkan var en naturlig del i smärtbehandlingen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
35

Wärme, Jesper. "Vuxen anknytning som prediktion av copingstrategier : En enkätstudie om vuxen anknytning och copingstrategier." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för sociala och psykologiska studier, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-47921.

Full text
Abstract:
En kvantitativ enkätstudie har genomförts med syfte att undersöka korrelationer och prediktioner mellan vuxen anknytning och copingstrategier. Urvalet till studien är 133 studenter från olika universitet och högskolor i Sverige som besvarade en enkät. För att mäta vuxen anknytning användes Experience in close relationship (ECR-R) och för att mäta copingstrategier användes Brief COPE. Insamlad data analyserades i SPSS med Pearsons korrelationskoefficient test och multipel regressionsanalys. Resultatet från föreliggande studie visade på ett negativt signifikant samband mellan ångestladdad anknytning och problemfokuserad coping. Resultatet visade även på ett negativt signifikant samband mellan undvikande anknytning och problemfokuserad coping. Resultatet visade på ett signifikant samband mellan ångestladdad anknytning och dysfunktionell coping. Resultatet visade även på ett signifikant samband mellan undvikande anknytning och dysfunktionell coping. Föreliggande studies resultat visade att det inte fanns något samband mellan ångestladdad anknytning och emotionsfokuserad coping. Resultatet från föreliggande studie visade även att det inte fanns något samband mellan undvikande anknytning och emotionsfokuserad coping. Resultatet visade på att ångestladdad anknytning var en signifikant prediktor av problemfokuserad coping där 15 % av variansen för problemfokuserad förklarades. Ångestladdad anknytning var en signifikant prediktor för dysfunktionell coping där 22 % av variansen förklarades. Slutsatserna är att studenter med ångestladdad och undvikande anknytning använder i lägre grad problemfokuserad coping. Studenter med ångestladdad och undvikande anknytning använder i högre grad dysfunktionella copingstrategier. Slutsatsen är även att andra variabler än vuxen anknytning påverkar användande av olika copingstrategier.
A quantitative survey study has been carried out to investigate possible correlations and predictions between adult attachment and coping strategies. The sample for the study was 133 students from various Universities and colleges in Sweden who answered a questionnaire. . To measure adult attachment this study used Experience in close relationship (ECR-R), and copingstrategies was measured by Brief COPE. Data collected were analyzed in SPSS using the Pearson correlationcoefficient test and multiple regression analysis. The results from the present study showed significant negative correlation between anxiety loaded attachment and problem focused coping. The results also showed a significant negative correlation between avoidance attachment and problem focused coping. The results from the present study showed a significant correlation between anxiety loaded attachment and dysfunctional coping. The results also showed a significant correlation between avoidance attachment and dysfunctional coping. The study results showed that there was no correlation between anxiety loaded attachment and emotion focused coping. The results also showed that there was no correlation between avoidance attachment and emotion focused coping. The result from the present study showed that anxiety loaded extension was a significant predictor of problem-focused coping where 15% of the variance of problem-focused was explained. Anxiety loaded attachment was a significant predictor of dysfunctional coping where 22% of the variance was explained. The conclusions are that students with anxiety loaded and avoidance attachment use lower grade of problem-focused coping. Students with anxiety and avoidance attachment uses increasingly dysfunctional coping strategies. It is concluded that variables other than adult attachment affects using various coping strategies.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
36

Sundin, Karin, and Sofie Karlsson. "Varför klarar vissa människor av att hantera stress bättre än andra i sin yrkesverksamma roll? : En kvalitativ studie baserad på individer som bedöms arbeta i en stressfylld miljö men som inte påverkas negativt av den arbetsrelaterade stressen." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-16236.

Full text
Abstract:
Antalet människor som känner sig stressade idag stiger i takt med det ökade tempot och de höga kraven både i samhället och inom arbetslivet. Därför är det viktigt att identifiera framgångsrika sätt att motverka och reducera stress. Syftet med denna studie var att undersöka individer som bedöms arbeta i en stressfylld miljö men som inte anses påverkas negativt av stress. Vi ville undersöka vad dessa människor gör och hur de tänker när de hanterar en stressfylld situation på arbetsplatsen. Vi ville också undersöka vilka andra faktorer som påverkar deras förmåga att hantera stress samt hur de lärt sig att hantera stressfyllda situationer. Som datainsamlingsmetod har vi använt oss av intervjuer och vår studie baseras på sex stycken respondenter, vi gjorde ett bekvämlighets- samt snöbollsurval. Resultatet visar att dessa personer skapar struktur, accepterar situationen, behåller lugnet och tänker positivt för att klara av stressfyllda situationer i sin yrkesroll. Faktorer som påverkar deras förmåga att hantera dessa situationer visade sig vara synen på stress, personliga egenskaper, det sociala nätverket och graden av separation mellan arbete och fritid. Resultatet visar också att respondenterna lärt sig hantera stressfyllda situationer väl genom erfarenheter samt att de, till viss del, alltid haft den förmågan.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
37

Kacic-Barisic, Marijana, and Olsen Pamela Quidel. "COPINGSTRATEGIER VID FIBROMYALGI." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-24602.

Full text
Abstract:
Bakgrund: Fibromyalgi (FMS) är en sjukdom som främst drabbar kvinnor i yngre medelåldern och kan medföra livsstilsförändringar på grund av kronisk muskelsmärta samt trötthet. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att kartlägga vilka copingstrategier som patienter med fibromyalgi använder sig av. Metod: Goodmans sju steg i Willlman et al (2006) användes för ett systematiskt tillvägagångssätt. De databaser som användes för litteratursökningen var PubMed, CINAHL, Medline, Cochrane Library och PsychInfo. Tio vetenskapliga artiklar granskades av två oberoende författare med granskningsprotokoll från Willman et al (2006) modifierad av författarna. I de inkluderade tio vetenskapliga artiklarna framkom flera olika copingstrategier använda av patienter med fibromyalgi. Resultat: Utifrån studierna framkom copingstrategierna; egenvård, socialt stöd, strukturering, positiv syn, negativ syn, religion/högre makter, självinsikt och verklighetsflykt. Slutsats: Som sjuksköterska är det viktigt att uppmärksamma de sämre strategierna och motivera patienten att använda de bättre strategierna. Det behövs fortfarande mer forskning om hur patienter hanterar fibromyalgi.
Background: Fibromyalgia (FMS) is a disease that primarily affects young women in middle age and may lead lifestyle changes due to chronic muscle pain and fatigue. Aim: The aim of this literature review was to identify coping strategies used by patients with fibromyalgia. Method: Goodman's seven steps in Willlman et al (2006) were used as a systematic approach. The databases used for literature search were PubMed, CINAHL, Medline, Cochrane Library and PsychInfo. Ten articles were reviewed independently by two reviewers with the help of protocols by Willman et al (2006) modified by the authors. In the ten scientific articles several different coping strategies used by patients with fibromyalgia was emerged. Results: Based on the studies the coping strategies that evolved were; self-care, social support, structure, positive view, negative view, religion / higher power, self-awareness and escapism. Conclusion: As a nurse it is important to pay attention to the poor strategies and motivate the patient to use the better strategies. Further studies still need to be done on patients with fibromyalgia and how this is handled.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
38

Berg, Karolin, and Moeidur Gunnarsdottir. "Sjuksköterskans copingstrategier vid stress : - En litteraturöversikt." Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-27748.

Full text
Abstract:
Bakgrund Coping innebär individens förmåga att anpassa sig efter och hantera olika förhållanden. För att kunna hantera den stress som finns i sjuksköterskeyrket idag kan det behövas kunskap om olika copingstrategier. Sjuksköterskans roll och ansvar har vuxit och kräver mer av sjuksköterskan. Bristande arbetsmiljö kan bidra till ökad risk för stress i arbetet. En del i KASAM, känsla av sammanhang, är hanterbarhet vilket bland annat innebär att människan har de resurser för att möta de krav och påfrestningar den ställs inför. Syfte Att sammanställa vilka copingstrategier sjuksköterskan kan använda i omvårdnaden för att hantera stress. Metod Litteraturöversikt baserad på 15 artiklar publicerade mellan 2008 och 2018. Databaserna som användes var Cinahl, PubMed och Psycinfo. Resultat De olika copingstrategier som framkom att sjuksköterskorna kunde använda sig av för att hantera stress var Be om hjälp och socialt stöd, Positivt tänkande, Självkontroll, Problemlösning, Acceptans, Flykt och undvikande, Utöva religion samt Återhämtning. Copingstrategierna delades in i två kategorier, Känslofokuserad coping och Problemfokuserad coping. Slutsats Resultatet i litteraturöversikten visar att sjuksköterskor använder flera olika copingstrategier för att kunna hantera stress. Den mest förekommande copingstrategin var att be om hjälp och socialt stöd.
Background Coping is the individual's ability to adapt to and handle different conditions. In order to handle stress in the nursing profession today, knowledge about different coping strategies may be needed. The nursing role and the responsibility of nurses has grown and more is required of the nurse. Unhealthy working environment can contribute to increased risk of stress at work. A part of SOC, a sense of coherence, is manageability, which can mean that a person has the resources to meet the demands and stress that she or he or she faces. Aim The aim of this review of literature was to compile the coping strategies nurses use to cope with stress Method The Literature review is based on 15 articles published between 2008 and 2018. Databases used were Cinahl, PubMed and Psycinfo. Result The different coping strategies that were found showed that nurses could use Asking for help and social support, Positive thinking, Self-control, Problem solving, Acceptance, Escape and avoidance, Exercising religion and Recovery. Coping strategies were divided into two categories, Emotion-focused coping and Problem-focused coping. Conclusion The result in the literature review shows that nurses use several different coping strategies to handle stress. The most common coping strategy was to ask for help and social support.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
39

Larsson, Therése. "Copingstrategier : Effekter och könsskillnader." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-29621.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
40

Ericsson, Jennie, and Maria Björkman. "Copingstrategier vid långvarig smärta." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-32153.

Full text
Abstract:
En av de vanligaste anledningarna till att människor söker sjukvård är smärta. Personer som lever med långvarig smärta får svårare att hantera det dagliga livet och livskvaliteten påverkas negativt. Att leva med långvarig smärta påverkar även personens ekonomi i form av sjukskrivningar och sjukvårdskostnader. För att hantera smärtan används copingstrategier vilket är en persons beteende och kognitiva ansträngningars svar på stressorer och är avgörande för personens fysiska och emotionella välbefinnande. Copingstrategier är avgörande för hur personer hanterar långvarig smärta. Vilken eller vilka copingstrategier som används beror på personens erfarenheter, humör samt kognitiv förmåga. Syftet med studien var att kartlägga vilka copingstrategier som används av personer med långvarig smärta. Resultatet bygger på 12 vetenskapliga artiklar som granskades och analyserades för att bilda ett djupare vetande kring tidigare forskning inom problemområdet. Det framkom fyra teman som beskriver varierande copingstrategier, personer som lever med långvarig smärta använder sig av: anpassande strategier, distraherande strategier, Sociala strategier och Smärtlindrande strategier. Sammanfattningsvis ska sjuksköterskor ha en god kunskap och förståelse om smärta för att kunna bemöta och handleda patienter som lever med långvarig smärta på ett professionellt sätt. För att kunna utföra en god omvårdnad krävs att sjuksköterskan har insikt om alternativa copingstrategier och bemöter patienter med lyhördhet och ger personcentrerad vård.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
41

Drewes, Anneli, and Jenny Carlevi. "Sjuksköterskans copingstrategier - En litteraturöversikt." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för omvårdnad, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-20422.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
42

Eriksson, Mathilda, and Westergren David. "Copingstrategier vid multipel skleros." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-1980.

Full text
Abstract:
Bakgrund  Multipel skleros är en kronisk autoimmun sjukdom som angriper centrala nervsystemet. Sjukdomen medför många symtom och komplikationer som påverkar patientens liv. Diagnosen Multipel skleros fastställs genom kliniska och laboratoriska fynd och i dagsläget finns inget bot mot sjukdomen. Copingstrategier är ett instrument som kan användas för att hantera vardagen och är av vikt för patienter med diagnosen Multipel skleros. Syfte Syftet var att belysa copingstrategier som används av patienter med Multipel skleros. Metod Litteraturöversikt valdes som metod. Artikelsökning genomfördes i databaserna PubMed och Cinahl samt en manuell sökning. Totalt inkluderades 16 artiklar i studien, dessa kvalitetsgranskades och sammanställdes i en matris. Resultat Tre kategorier framkom i sammanställningen: Faktorer som påverkar valet av coping, adaptiva strategier samt maladaptiva strategier. Resultatet visade på att valet av coping beror på ett flertal olika faktorer så som fysiska och psykologiska faktorer samt hur patienterna upplevde kvaliteten på informationen vid diagnostisering. Vidare visade resultatet på att copingstrategier kan påverka patienten positivt eller negativt. Slutsats Copingstrategiers effekt berodde på flera faktorer och måste ses till varje unik patient. Dock sågs negativa effekter hos patienter som tillämpade undvikande och förnekande copingstrategier samtidigt som positivt synsätt och acceptans förknippades med positiva effekter som stöttade patienten i det vardagliga livet. Det är därför av stor vikt att sjuksköterskan har kunskap om copingstrategiers inverkan på patienten.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
43

Nilsson, Stina, and Sofie Wirén. "Copingstrategier hos vårdpersonal på Hospice." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-192600.

Full text
Abstract:
Syfte: Syftet med studien var att ta del av hur vårdpersonal på Hospice beskriver sina olika känslor som uppstår i vården av patienter i livets slutskede, vilka copingstrategier de använder sig av för att bearbeta dessa känslor samt vilka faktorer som de upplever påverkar valet av copingstrategier. Metod: En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer användes. Åtta kvinnliga deltagare ur vårdpersonalen på Hospice (lika fördelade mellan sjuksköterskor och undersköterskor med varierande ålder och erfarenhet) blev intervjuade. Resultat: Känslor av skuld, frustration, maktlöshet, stress och otillräcklighet upplevdes betungande. För att bearbeta dessa användes främst aktiv och problemfokuserad coping, framförallt samtal och stöd. Vårdpersonalen lägger stor vikt vid att kunna separera privatlivet från arbetslivet. Även känslofokuserad coping i form av distraktion eller avskärmning användes ibland. Detta för att uthärda i stunden och vid senare tillfälle bearbeta dessa upplevelser. Faktorer som påverkade bearbetningen var samarbetet i arbetsgruppen, tidsbrist, samt individuella egenskaper. Slutsats: Klimatet på arbetsplatsen, det vill säga organisation, attityder samt tid för gemensam reflektion är viktigt för bearbetningen. Det är också viktigt att blivande vårdpersonal får kunskap om palliativ vård och olika copingstrategier för att hantera sina känslor. Vårdutbildningar behöver ses över inom detta område. Hur coping används påverkar personalhälsan och även i förlängningen patientvården. Kunskap om copingstrategier måste finnas även på avdelningar där inte specifik palliativ vård bedrivs.
Objective: The aim of this study was to learn how the healthcare personnel at Hospice describes their emotions during work with patients in palliative care, which coping strategies they use to deal with these emotions as well as factors they experience affects the choice of strategies. Methods: A qualitative approach with semi-structured interviews was used to collect data. Eight female participants with varying age and work experience from the Hospice nursing staff were interviewed. Results: Feelings of guilt, frustration, powerlessness, stress and inadequacy were perceived as difficult. To cope with these emotions active and problem-focused coping was used mainly for ventilation and social support seeking. They find it important to separate their private life from work. Emotion-focused coping was used at times for distraction or to distance themselves, to endure in the moment and later on process these emotions. Factors affecting the coping strategies were cooperation in the work group, time constraints and individual qualities. Conclusion: The workplace climate regarding organization, attitudes and times for group reflection, is significant for coping. It is important that aspiring health professionals learn about palliative care and coping strategies to manage their emotions. Nursing programs need to be reviewed in this area. How coping is used affect health among the staff and ultimately also the patient care. Knowledge of coping strategies is important in all areas of healthcare.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
44

Eckhoff, Susanne. "Copingstrategier hos patienter med cancersjukdom." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-9827.

Full text
Abstract:
Cancer är en sjukdom som väcker många tankar och känslor. Tidigare värderingar och prioriteringar i livet ifrågasätts och omvärderas oftast av den som drabbats av cancer. En allvarlig sjukdom som cancer kan bidra till stress och påverka kroppen på flera sätt, försämrat immunförsvar är ett av dem. Coping är ett begrepp som innebär individens sätt att hantera en svår situation. Coping delas in i två huvudgrupper, emotionell- och problemfokuserad coping. Genom att öka sjuksköterskors förmåga att identifiera patienters copingstrategier, kan bemötandet och förmågan att förstå individen förhoppningsvis förbättras. Syftet med studien var att belysa copingstrategier hos patienter med cancersjukdom. En litteraturstudie som bygger på tjugo vetenskapliga artiklar, tolv kvalitativa och åtta kvantitativa studier. Resultatet visar att patienter med cancer hanterar sjukdomen på olika sätt. Genom att påverka det som är möjlig, försöka se utifrån ett positivt perspektiv men även strategier som innebar att se utifrån ett negativt perspektiv. Andra sätt att hanterasjukdomen var att ta fokus från sjukdomen och finna stöd i olika former. Copingstrategier har olika effekt beroende på individuella faktorer och under vilken tidsperiod de används. Strategier med negativ effekt kan ha allvarliga konsekvenser och bör därför vara viktiga för sjuksköterskor att identifiera. Genom att försöka hjälpa till bättre coping kan fysisk och psykisk skada minska, trots sjukdom.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
45

Samuelsson, Carola, and Patrik Bång. "Sjuksköterskans arbetsrelaterade stress och copingstrategier." Thesis, Halmstad University, School of Social and Health Sciences (HOS), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-3850.

Full text
Abstract:

 

Stress och symtom på stress, ökar inom hela den svenska befolkningen. I synnerhet har stressen ökat hos hälso- och sjukvårdens professioner. Stressrelaterade sjukdomar som hjärtkärlsjukdomar och depression leder till sjukskrivningar. Sjuksköterskan löper hög risk att utsättas för hög stress på arbetsplatsen och stressens påverkan på sjuksköterskan står i relation till hur hon värderar situationen samt vilka hanteringsmöjligheter hon ser. Ett ineffektivt hanteringsmönster kan få svåra konsekvenser för hälsa och socialt liv. En litteraturstudie sammanställdes med syfte att identifiera stressfyllda situationer i sjuksköterskans arbetssituation samt hur dessa värderas och hanteras med hjälp av olika copingstrategier. Resultatet visar att arbetsbelastning är den största källan till stress och påverkas av underbemanning och ökande antal uppgifter för sjuksköterskan. Ju mer stress sjuksköterskan utsätts för desto mindre används problemfokuserade hanteringsmetoder. Konflikter ökar stressen på arbetsplatsen samtidigt som kollegialt stöd används för att hantera stress. Sjuksköterskan behöver få ökad kunskap om stress och stresshantering. Därtill krävs ökad kunskap och förståelse från ledningen kring den stress sjuksköterskan utsätts för. Vidare forskning bör fokusera stressupplevelser hos sjuksköterskor inom specifika områden i sjukvården.


 

Stress and the symptoms of stress are continuing to increase among the total Swedish population. This is particularly visible in healthcare-professions. Stress related diseases like coronary disease and depression leads to increasing numbers of sick-leaves. The nurse has a high risk of experiencing stress in the workplace and the effects of stress on the nurse stands in relation to her appraisal of the situation and the opportunities of coping visible to her. An ineffective coping pattern can result in severe consequences both in health and in social life. A literature review was conducted with the aim to identify stressful events in the nurse’s workplace as well as the appraisal of the same and coping strategies used. Results indicate that workload is the main-source of stress and is affected by understaffing and increases in the number of nursing-tasks. The more stress the nurse is exposed to, the less problem-focused coping is used. Conflicts increase the stress at the work-place at the same time as support from colleagues is used as a copingstrategy. Nurses need to widen their knowledge concerning stress and coping. There is also a need for more knowledge and understanding among managers, of stressful situations experienced by nurses. Implications for further research should focus on stressful experiences among nurses in specific areas in healthcare.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
46

Henriksson, Jenny. "Anknytning i vuxenlivet och copingstrategier." Thesis, Kristianstad University College, Department of Behavioural Sciences, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-4267.

Full text
Abstract:

Anknytning är en livslång process och partnerrelationen är den vanligaste formen av anknytning i vuxenlivet. Huvudsyftet med studien var att med hjälp av enkäter undersöka om vuxen romantisk anknytning är relaterat till val av copingstrategier. Urvalet består av 68 universitetsstudenter, varav 36 kvinnor och 32 män. Resultatet visar att trygga individer söker emotionellt stöd i större utsträckning än otrygga individer som istället oftare tillämpar självdistraktion och uppgivenhet. Till skillnad från tidigare studier finns det inga samband mellan trygg anknytning och problemfokuserade copingstrategier respektive otrygg anknytning och emotionsfokuserade copingstrategier, vilket är förenligt med Cheng och Cheungs teori om flexibel coping. Resultatet visar även att deltagarna oftare använder problemfokuserade strategier än emotionsfokuserade strategier. Kvinnor använder oftare emotionellt och instrumentellt socialt stöd än män. Det finns däremot inga könsskillnader avseende anknytningsstil.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
47

Orrgren, Sofia, and Pia Rönn. "Sjuksköterskors copingstrategier vid arbetsrelaterad stress." Thesis, Kristianstad University College, Department of Health Sciences, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-4413.

Full text
Abstract:

Bakgrund: Sjuksköterskeyrket är ett stressfyllt yrke, detta har konstaterats genom studier runt om i världen. När kraven som ställs på sjuksköterskan överstiger de egna resurserna som finns att tillgå uppstår stress. För att hantera stressen behövs copingstrategier. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors copingstrategier i stressrelaterade arbetssituationer. Metod: En allmän litteraturstudie gjordes där kvantitativa och kvalitativa artiklar analyserades och sammanställdes. Artiklarna söktes fram i elektroniska databaser. Resultat: Copingstrategierna delades in i fyra kategorier; självkännedom, problemlösningsförmåga, stöd och fritidssysselsättning. Stöd från vänner, kollegor och chefer var en vanligt förekommande copingstrategi. Diskussion: Sjuksköterskors självkännedom, problemlösningsförmåga och känsla av stöd kan förstärkas genom handledning. Handledning och en meningsfull fritidssysselsättning kan göra gränsen mellan arbete och fritid tydligare. Slutsats: Om sjuksköterskor använder copingstrategier upplevs tillvaron begriplig, hanterbar och meningsfull, vilket har positiva konsekvenser för deras hälsa.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
48

Nilsson, Anna C. "Tonårsflickor med Asperger Syndrom : – copingstrategier." Thesis, Stockholm University, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-8188.

Full text
Abstract:

Abstract

Teenagegirls with Asperger syndrome – copingstrategies

The aim of the study has been to describe how teenagegirls with Asperger syndrome (an inside-out perspective) experience their possibilities to social interaction in the society.

The specific questions for this study are:

• How do the participants apply copingstrategies?

• Experiencies of getting the diagnose Asperger.

• Experiencies from living with the dissorder Asperger.

• The Participants life situation

In this study I use a qualitative attempt where I interview five teenagegirls. Then the interviews were analysed with a phenomenological attempt with the intention to create at picture of the girls’ world. The result of the interviews presents from the interviwguides area and interpret towards the background of earlier research that present in this study. The result shows that the girls use copingstrategies, some got conscious of the fact that they do during the interview. The study shows that the girls exposed to a large mentally pressure and suffered before they got the dianoses. When they got adapted studies and a place in a small class/special educationgroup the life become easier thanks to the pedagogical personal who could help the girls to understand them selfs, accept their personality and start training to see the world and imitate it. The situation for the girls today is full of light if they get the help taht is right for them.

Key words: Asperger syndrome, autism, impaired function, remedial pedagogics

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
49

Stålhammar, Eva, and Ohrt Madeléne Södergren. "Copingstrategier vid åldrandet : En litteraturöversikt." Thesis, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för omvårdnad, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-25747.

Full text
Abstract:
Att åldras kan innebära stora genomgripande förändringar i den äldre personens liv. Som sjuksköterska i hemsjukvård är erfarenheten att det behövs ökade kunskaper om hur den äldre klarar av åldrandet. Syftet med litteraturöversikten var att belysa äldre personers copingstrategier för att klara av åldrandet. Sökningar via databaserna resulterade i 11 artiklar med kvalitativ design som analyserats med fokus på syftet. Den kvalitativa analysen av artiklarna resulterade i flera copingstrategier vilka bildade ett huvudtema, Att skapa ny tillvaro och sex underteman, Att acceptera nya förhållanden, Att tänka positivt och kämpa, Att resignera inför omständigheterna, Att ta hjälp av andra, Att ha struktur i tillvaron samt Att hålla igång och använda tekniska lösningar. Åldrandet tillhör livet och innebär bland annat förluster eller hot om förlust vilka behövde klaras av genom att skapa ny tillvaro. Viktigast för de personer som vårdar äldre är att visa respekt för den äldres önskningar och att ha tid att lära känna den äldres behov samt vårda i en lugn miljö. Meningsfulla aktiviteter var betydelsefullt, dels för stimulans och distraktion men också för social samvaro. Kunskapen om äldres copingstrategier ger sjuksköterskan bättre förutsättningar att vårda äldre personer och stödja ett gott åldrande.
Aging can mean large changes for the older person’s life. The experience as a community care nurse is that there is a need for more knowledge of how the elderly cope with aging. The aim of this literature review was to investigate the strategies of coping with aging in the elderly. The review was based on 11 articles with qualitative design which had been focusing on the aim. The result of the quality analysis of the research articles resulted in several coping strategies as formed one mainthemes: To create a new existence and six subthemes: To accept new environments, To think in a positive way and fight, To resign ourselves circumstances, To accept help from others, To have a routine in day-to-day life and To keep active and use technical solutions. Ageing is past of life and losses or threat of loss is part of ageing and to be able to cope the need to create a new way is important. The literature review showed that the most important thing to consider for staff working with the elderly is to show respect for their wishes, to allow time to get to know their needs and to care for them in a calm environment. Meaningful activities were important to stimulate and distract but also for social interaction. The knowledge of the elderly persons way of coping gives the nurse a better way of caring for the individual and to support them in ageing.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
50

Dlor, Valantina, and Shinyar Ahmad. "Stressorer och copingstrategier bland högskolestudenter." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-53536.

Full text
Abstract:
Studien syftade till att undersöka vilka stressorer högskolestudenter upplever samt vilka copingstrategier de använder för att hantera stressorerna. En kvalitativ metod användes där 12 intervjuer med högskolestudenter genomfördes med en semistrukturerad intervjuguide som utgångspunkt. Deltagarna var högskolestudenter mellan 20–30 år. Alla deltagare studerade termin 3 och framåt. Studien visade att studenterna känner sig stressade av arbete i kombination med studier, höga krav, brist på emotionellt stöd, brist på instrumentellt stöd i form av att vara ifrån familjen, eget ansvar, parallella kurser med krockande krav och kommunikationsbrist mellan lärare och elev. Copingstrategier som studenterna använde sig av var planering och struktur, söka socialt stöd, icke studierelaterade aktiviteter och undvikande strategier.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
You might also be interested in the bibliographies on the topic 'Copingstrategi' for other source types:
Journal articles
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography