Academic literature on the topic 'Culture memory'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Culture memory.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Journal articles on the topic "Culture memory"
Rupp-Eisenreich, Britta. "Culture and Memory." Diogenes 45, no. 180 (December 1997): 135–54. http://dx.doi.org/10.1177/039219219704518008.
Full textPavlenko, V. M. "Culture and Memory." Journal of Russian & East European Psychology 53, no. 2 (March 3, 2016): 25–39. http://dx.doi.org/10.1080/10610405.2016.1230992.
Full textFlaskerud, Jacquelyn H. "Culture and Memory." Issues in Mental Health Nursing 34, no. 2 (January 31, 2013): 133–35. http://dx.doi.org/10.3109/01612840.2012.693576.
Full textAranda-Alvarado, R. "Culture and Memory." Nka Journal of Contemporary African Art 2001, no. 13-14 (March 1, 2001): 123. http://dx.doi.org/10.1215/10757163-13-14-1-123.
Full textZubaida, Sami. "IRAQ: HISTORY, MEMORY, CULTURE." International Journal of Middle East Studies 44, no. 2 (April 16, 2012): 333–45. http://dx.doi.org/10.1017/s0020743812000116.
Full textKerlogue, Fiona. "MEMORY AND MATERIAL CULTURE." Indonesia and the Malay World 39, no. 113 (March 2011): 89–101. http://dx.doi.org/10.1080/13639811.2011.547731.
Full textLears, Jackson. "Power, Culture, and Memory." Journal of American History 75, no. 1 (June 1988): 137. http://dx.doi.org/10.2307/1889658.
Full textMajewski, Piotr. "MUSEUM IN MEMORY CULTURE." Muzealnictwo 63 (January 28, 2022): 2–4. http://dx.doi.org/10.5604/01.3001.0015.7119.
Full textĆurak, Nerzuk. "Memory of Oblivion and Oblivion of Memory." Journal for Peace and Justice Studies 30, no. 1 (2021): 3–20. http://dx.doi.org/10.5840/peacejustice2021301/21.
Full textBertens, Laura M. F. "“Okay ladies, now let’s get in formation!”: Music Videos and the Construction of Cultural Memory." Open Cultural Studies 1, no. 1 (August 28, 2017): 88–98. http://dx.doi.org/10.1515/culture-2017-0009.
Full textDissertations / Theses on the topic "Culture memory"
Crownshaw, Richard Steven. "Tracing Holocaust memory in American culture." Thesis, University of Sussex, 2000. http://ethos.bl.uk/OrderDetails.do?uin=uk.bl.ethos.324205.
Full textYsselstein, Geraldine Marion. "East German material culture : building a collective memory." Thesis, University of British Columbia, 2007. http://hdl.handle.net/2429/31499.
Full textArts, Faculty of
Central Eastern Northern European Studies, Department of
Graduate
Priyanimal, Karunanayake Dinidu. "`LABORS OF MEMORY’ AND 'GUERILLA-TYPES OF ATTRITION’ IN POST-WARSRI LANKAN MEMORY CULTURE." Miami University / OhioLINK, 2014. http://rave.ohiolink.edu/etdc/view?acc_num=miami1408024444.
Full textJing, Yujuan. "Reconstructing Ancient Chinese Cultural Memory in the Context of Xianxia TV Drama." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för informatik och media, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-446181.
Full textSILVA, VALTER RODRIGUES DA. "ON THE PEDRA PATH: MEMORY, SAMBA AND CARIOCA CULTURE." PONTIFÍCIA UNIVERSIDADE CATÓLICA DO RIO DE JANEIRO, 2012. http://www.maxwell.vrac.puc-rio.br/Busca_etds.php?strSecao=resultado&nrSeq=30148@1.
Full textPROGRAMA DE SUPORTE À PÓS-GRADUAÇÃO DE INSTS. DE ENSINO
No final do século XIX e início do século XX, os bairros da Saúde, Gamboa, Santo Cristo, num prolongamento que alcançava a Praça Onze e o Estácio, ficaram conhecidos como Pequena África. O Largo de São Francisco da Prainha, na base do Morro da Conceição, Saúde, era um ponto de encontro para a população negra, ex-escravos oriundos do interior do Rio e também da Bahia, que ali reverenciavam suas divindades, cantando e dançando ao som de palmas e tambores, na manifestação da sua cultura, a qual jamais permitiram que se perdesse. Na subida do Morro da Conceição, um caminho com degraus escavados na pedra: a Pedra do Sal. Apesar do desconhecimento de muitos cariocas, hoje, reconhecida como monumento histórico, a Pedra recebe todos os dias, visitantes de vários lugares do Brasil e do exterior, por conta da história que a cerca, e para as rodas de samba que lá se realizam. Qual uma manutenção do que já era praticado há mais de cem anos ali, o samba tem naquele espaço um convite a quem busca, na palma da mão, bebê-lo na fonte. Basta, para isto, que antes se encontre o caminho da Pedra.
At the end of the 19th century and the beginning of the 20th century, the districts of Saúde, Gamboa and Santo Cristo, from Praça Onze to Estácio were well-known as Little Africa. Largo de São Francisco da Prainha in the bottom of Conceição Hill in Saúde, was a meeting point for the black people, ex-slaves from the countryside of Rio and from Bahia, where they worshipped their gods by singing and dancing to the sounds of claps and tamborins, manifesting their culture which they never allowed to disappear. The way up to Conceição Hill, a path which steps were sculpted on the stone called, Pedra do Sal. Although unknown by many cariocas, but today acknowledged as a historical monument, the place is visited every day by many people from other parts of Brazil and from abroad because of the history of the place and the circles of samba that take place there. Keeping things the way they have been done for over a hundred years, the samba is in that place, an invitation to those who seek to drink it from the very fountain of it. And for that, you have just to find the Pedra path.
Nytroe, Sarah K. "Religion and Memory in American Public Culture, 1890-1920." Thesis, Boston College, 2009. http://hdl.handle.net/2345/1967.
Full textThis dissertation examines the ways in which Catholics, Mormons, Pentecostals, Lutherans, and Congregationalists repositioned themselves in American life and culture during the Progressive Era. Between 1890 and 1920, the place of these religious communities in American society became less secure as faith and religious practice became increasingly individualized. In response, churches reasserted their place in American society through deliberate reconstructions of the past to recreate their religious and historical identity. Through pageants, parades, poetry, and orations, they publicly displayed and celebrated their place in America and their contributions to the making of the nation. Specifically, they argued that religion and national progress went hand in hand. Progress needed religion. As such, the clerical and lay members of these communities constructed collective religious memories that strayed from historical reality in order to reinforce present needs and concerns. Perpetuating these often times misleading memories helped them to navigate the murky waters of modernity including theological change, societal prejudice, industrialization, and war by supplying them with the space to sustain the cultural legitimacy of their community. By examining religious experience via the lens of memory this dissertation illustrates how religious communities pursued an active role in America at a time when society increasingly disregarded the relevance of religion
Thesis (PhD) — Boston College, 2009
Submitted to: Boston College. Graduate School of Arts and Sciences
Discipline: History
Song, Young-Hee. "SOURCES OF KOREANS' COLLECTIVE MEMORIES: GENERATION AND CULTURE." Oxford, Ohio : Miami University, 2008. http://rave.ohiolink.edu/etdc/view?acc%5Fnum=miami1218662512.
Full textBusby, Cathy J. "Tragedies, transgressions, and transformations : memory, suffering, pain, and recovery culture." Thesis, National Library of Canada = Bibliothèque nationale du Canada, 1999. http://www.collectionscanada.ca/obj/s4/f2/dsk2/ftp03/NQ47695.pdf.
Full textBarbosa, Francisco J. "Insurgent youth culture and memory in the Sandinista student movement /." [Bloomington, Ind.] : Indiana University, 2006. http://gateway.proquest.com/openurl?url_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info:ofi/fmt:kev:mtx:dissertation&res_dat=xri:pqdiss&rft_dat=xri:pqdiss:3215180.
Full textSource: Dissertation Abstracts International, Volume: 67-04, Section: A, page: 1490. Adviser: Jeffrey L. Gould. "Title from dissertation home page (viewed May 7, 2007)."
Sjöberg, Erik. "Battlefields of memory : The Macedonian conflict and Greek historical culture." Doctoral thesis, Umeå universitet, Institutionen för idé- och samhällsstudier, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-49830.
Full textDenna studie har sin utgångspunkt i de utmaningar som det grekiska samhället och nationalstaten stod inför vid kalla krigets slut. I fokus står den diplomatiska konflikten mellan Grekland och republiken Makedonien, gällande den senare partens namn och bruk av historiskt laddade symboler samt minoritetsrättigheter. Denna makedonska konflikt som seglade upp i samband med Jugoslaviens sammanbrott kom att dominera den in- och utrikespolitiska dagordningen i Grekland under det tidiga 1990-talet, och förde tidvis in landet på kollisionskurs med dess västeuropeiska och amerikanska partners. Avhandlingens syfte har bestått i att spåra de sammanhang som denna konflikt växte fram i. Jag hävdar att den makedonska konflikten inte endast skall förstås som en kris i grekisk inrikespolitik, eller i landets relationer med omvärlden, utan fastmer som en kris i den grekiska historiekulturen. I det offentliga samtalet i Grekland smälte konflikten samman med en oro gällande nationens förflutna, nutid och framtid. Den diplomatiska fejden med den nya grannstaten i norr uppmärksammades av en bred allmänhet och åtföljdes av en diskurs som utmålade den egna nationens historia och arv som hotade. Studiet av denna diskurs, eller rättare sagt diskurser, om historia är ett viktigt mål i denna avhandling, eftersom det belyser uppfattningar om det förflutna jämte farhågor rörande nuet och nationens framtid, uppfattningar och farhågor som ytterst präglade den politiska krisen. Den teoretiska utgångspunkten för studien återfinns i begreppet historiekultur. Med detta avses de samtliga diskurser genom vilka ett samhälle begripliggör sig självt, nuet och framtiden genom att tolka det förflutna. Sålunda definierad skall historiekultur förstås som både struktur och process. Det innebär att historiekulturen är både ramverket av kunskap, attityder och värderingar som ger den enskilde mening och sammanhang, och samhällen deras sammanhållning, och själva handlingen genom vilka ovansagda skapas och förmedlas. Som redskap för att studera historiekultur har begreppen berättelser och historiebruk använts. Eftersom studien särskilt uppmärksammar fackhistorikers roll i konflikten – viktiga i egenskap av aktörer som skapar och sprider den kunskap och de värderingar som utgör historiekultur – har även ett vetenskapssociologiskt perspektiv infogats. Offentliga kontroverser rörande det förflutna inbegriper kamp om trovärdigheten i vissa tolkningar liksom hos dem som framför dem. Som kompletterande analysredskap brukas begreppet gränsdragning (boundary-work), utifrån uppfattningen att vetenskapen bör studeras i det sociala sammanhang i vilket den bibringas mening och auktoritet. Historiekultur studeras genom dess lämningar. I föreliggande avhandling utgörs källmaterialet främst av artiklar i grekisk dagspress, men även historieskrivning (akademisk såväl som icke-akademisk) i bokform, vetenskapliga tidskrifter och andra relevanta trycksaker där historia debatteras, berättas, sätts in i sammanhang och brukas, har studerats. Materialet täcker ingalunda grekisk historiekultur i hela dess vidd men utgör likväl ett representativt urval av de arenor där såväl allmänhet som specialister mötte diskurser och debatter om det förflutna. 324 Studien har kartlagt de sätt på vilka historia brukades med särskilt avseende på de intressen som kan skönjas däri. Själva upplevelsen av kris tog sig uttryck i ett existentiellt historiebruk, kopplats till ett sökande efter rötter och kontinuitet som närdes av fruktan för krig, rotlöshet och kulturell minnesförlust. Det upplevda yttre hotet mot Grekland beskrevs ofta i termer av en hotande utmaning gentemot den nationella identiteten och nationens överlevnad, men också som en möjlighet att återupprätta en samlande nationell berättelse. Samtidigt brukades historia med både kommersiella och politiska mål i sikte, eftersom det nationella förflutna sågs som en moralisk, politisk och ekonomisk tillgång. Ett framträdande drag i debatten var ett politiskt historiebruk som syftade till att utmana en upplevd vänsterhegemoni som utmålades som ett hinder för nationell enighet och främjandet av Greklands utrikespolitiska målsättningar i utlandet. Men historia kunde även brukas politiskt för att visa på nationalismens avarter. Särskild uppmärksamhet har ägnats åt det moraliska historiebruket. Detta är ett bruk som utmanar vad som utpekas som förhärskande föreställningar och därför är ett medel för historiekulturens förändring. Historieproducenter längs med den politiska skalan tenderade att utforma sina berättelser i kritisk och moralistisk anda, även om syftet ofta var att bevara en traditionell förståelse av nationell historia och identitet. Emellertid är det berättelser som utmanar den nationella tolkningsramen som undersökts särskilt noggrant. Det moraliska historiebruket hänger samman med hur den makedonska frågan nyttjades till att främja minnespolitiska krav. I detta sammanhang har särskild uppmärksamhet riktats mot den slaviskmakedonska minoritetsaktivismen som prisade etnisk särart och anklagade den grekiska staten för diskriminering. Dess historiebruk underblåste föreställningar om ett överhängande hot mot den grekiska nationalstaten och tilltalade som sådant också grupperingar inom den grekiska vänstern, som i den slaviskmakedonska kritiska berättelsen såg ett medel till förändring av rådande samhällsordning och den nationella historiekulturen, genom att blottlägga statens ”ideologiska historiebruk”. En grupp som brukade historien moraliskt och som i viss utsträckning även länkade sin minnespolitiska dagordning till den makedonska frågan återfanns bland de pontiska grekerna. Studien har belyst hur en pontisk identitet knuten till en berättelse om folkmord i Turkiet och en historia av diskriminering i Grekland växte fram i senare delen av 1980-talet och erkändes av staten 1994. Medan kapitel 3 utforskar det lokala historiekulturella landskapet i det grekiska Makedonien, belyser kapitel 4 även de förbindelser som pontiska aktivister sökte upprätta med historiska berättelser utanför den nationella historiens ramverk, huvudsakligen det armeniska folkmordet och förintelsen. Förhållandet mellan politik och historia, mellan kritiska berättelser som utmanade förhärskande uppfattningar i nationella frågor och dem som försvarade den förda politikens legitimitet och den officiella historieskrivningen, står i fokus för kapitel 5. Den makedonska konflikten medförde kolliderande anspråk på expertis inom vetenskapssamhället – mellan ämnesdiscipliner och enskilda forskare – såväl som mellan fackmän och lekmän, vilket tog sig uttryck i retoriska 325 uteslutningsmekanismer. För somliga bar den allmänna betoningen av nationell historia ett löfte med sig om finansiering och förstärkt prestige åt dem som hade denna inriktning. Andra uppfattade den makedonska krisen och historieskrivning med nationella och politiska förtecken som ett direkt hot mot den fria forskningen och Greklands överlevnad som ett demokratiskt samhälle. Den akademiska autonomin som föreföll hotad skyddades genom att insistera på en skiljelinje mellan historia som vetenskap respektive som ”ideologiskt bruk” för politiska ändamål. Detta försök att återupprätta konsensus inom vetenskapssamhället genom att vädja till professionens etiska principer blev också en utväg för historiker som med tiden sökte distansera sig från en förd politik som uppfattades som skamfilad och nationalistisk. Analysen har visat på de sammanhang i vilka den makedonska krisen växte fram och hur farhågorna för och bruket av historia kan förstås. Den första av dessa kontexter är den inrikespolitiska, närmare bestämt det grekiska samhällets demokratisering efter 1974. I det nya pluralistiska klimatet införlivades delar av den tidigare förföljda vänsterns kritiska berättelse om det nära förflutna i statens historieskrivning. Övergången från ett auktoritärt samhälle och historiekultur till en ökad öppenhet banade även väg för missnöjda gruppers identitetspolitik (slaviska makedoner, pontiska och andra anatoliska greker), grupper vars historiebruk naggade de gamla nationella och ideologiska stora berättelserna i kanten. Vid tiden för kalla krigets slut 1989 hade en allmänt spridd besvikelse gentemot de politiska ideologierna, i synnerhet socialismen, medfört en motreaktion till förmån för en mer traditionell nationalism. Det andra betydelsefulla sammanhanget återfinns i den europeiska integrationen som följde på Greklands EG-inträde 1981. Denna medförde inte endast hopp om ekonomisk vinning utan även behovet att bearbeta förlusten av nationellt självbestämmande och traditionella former av självförståelse. Grekland stod inför uppgiften att finna sin plats i det nya Europa, samtidigt som landet måste hantera den nya verklighet som 1990-talets krig på Balkan medförde. Särskilt historiker betonade att denna process gjorde det nödvändigt att europeisera nationens värderingar och uppfattningar kring historia, en uppgift som försvårades av Greklands hållning i den makedonska frågan och det sätt på vilket man slog vakt om ”historiska rättigheter”. Även aktivister som, huvudsakligen i den grekiska diasporan, var sysselsatta med att marknadsföra denna fråga pekade på behovet av att modernisera aspekter av den nationella historiekulturen i en tid av europeiskt enande och konvergerande historieutbildningar. Det som ovan beskrivits har ett nära samband med det tredje stora sammanhanget, som även det är av transnationell art. Den nationella historiekulturen är inte avskild från omvärlden; föreställningar om det förflutna rör sig över nationella gränser. På global nivå sammanföll den makedonska konflikten med de s.k. history wars, historiekrig som rasade vid samma tid runtom i världen. Dessa återspeglar i sin tur urholkandet av de stora nationella och ideologiska berättelserna i västerländska samhällen, de identitets- och minnespolitiska kraven hos under- och ickestatliga aktörer, de mänskliga rättigheternas paradigm och 326 beklagandets politik (the politics of regret), som anammar nationell skuld som ny princip för politisk legitimitet. Trenden inom transnationell historiekultur mot en mer universell moral, symboliserad av den ”amerikaniserade” (och ”europeiserade”) förintelsens moral innebar en ytterligare utmaning mot de nationella historiekulturerna. Den pontiska folkmordsberättelsen (och dess nationaliserade förlängning) analyseras som svarande till kravet på en ”amerikanisering” av grekisk historiekultur. I detta sammanhang lyfts den grekiska diasporans roll fram, inte endast som instrumentell i utformningen av Greklands utrikespolitiska dagordning, men även i egenskap av förmedlare av historiekulturella angelägenheter och behovet av anpassning till transnationell omgivning. Konsekvenser av denna ”amerikaniserade” folkmordsberättelse diskuteras. Ett fjärde sammanhang, med en både nationell och transnationell dimension, är det akademiska, inom vilket forskare debatter och formar historiens representation. Identitetspolitikens ankomst och den makedonska konflikten stod även i samband med den objektivistiska historieskrivningens legitimitetskris och den postmoderna utmaningen. Urholkningen av staters bärande historieberättelse och tolkningsföreträde motsvarades i viss utsträckning av ett undergrävt förtroende för den traditionella historieskrivningens trovärdighet och auktoritet. Denna urholkning kunde tolkas som ett hot mot själva historievetenskapen och professionen. Ett annat sätt att bemöta detta hot var att betrakta såväl det som den makedonska krisen som en uppfordran till perspektivskifte inom forskning och historieskrivning. Samspelet mellan politik och historia, mellan förståelsen av svunna realiteter, nutida bekymmer och förväntningar inför framtiden formade sålunda den politiska krisen och banade väg för den grekiska historiekulturens förändring.
Books on the topic "Culture memory"
Erll, Astrid. Memory in Culture. London: Palgrave Macmillan UK, 2011. http://dx.doi.org/10.1057/9780230321670.
Full textThe cultures of memory: Memory culture, memory crisis and the age of amnesia. Bethesda: Academica Press, 2011.
Find full textJones, Andrew 1967. Memory and material culture. Great Britain: Cambridge U Pr, 2007.
Find full textBoyer, Pascal, and James V. Wertsch, eds. Memory in Mind and Culture. Cambridge: Cambridge University Press, 2009. http://dx.doi.org/10.1017/cbo9780511626999.
Full textElusive terrain: Culture and literary memory. New Delhi: Oxford University Press, 2008.
Find full textFabian, Johannes. Memory against culture: Arguments and reminders. Durham: Duke University Press, 2007.
Find full textBook chapters on the topic "Culture memory"
Hagedoorn, Berber. "Cultural Memory and Screen Culture." In Information Storage, 179–97. Cham: Springer International Publishing, 2019. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-030-19262-4_7.
Full textMonchamp, Anne Marie. "Country, Memory, Culture." In Autobiographical Memory in an Aboriginal Australian Community, 115–35. London: Palgrave Macmillan UK, 2014. http://dx.doi.org/10.1057/9781137325273_7.
Full textErll, Astrid. "Introduction: Why ‘Memory’?" In Memory in Culture, 1–12. London: Palgrave Macmillan UK, 2011. http://dx.doi.org/10.1057/9780230321670_1.
Full textErll, Astrid. "Media and Memory." In Memory in Culture, 113–43. London: Palgrave Macmillan UK, 2011. http://dx.doi.org/10.1057/9780230321670_5.
Full textPogačar, Martin. "Culture of the Past." In Digital Memory Studies, 27–47. New York : Routledge, 2017.: Routledge, 2017. http://dx.doi.org/10.4324/9781315637235-2.
Full textErll, Astrid. "The Invention of Cultural Memory: A Short History of Memory Studies." In Memory in Culture, 13–37. London: Palgrave Macmillan UK, 2011. http://dx.doi.org/10.1057/9780230321670_2.
Full textErll, Astrid. "The Disciplines of Memory Studies." In Memory in Culture, 38–94. London: Palgrave Macmillan UK, 2011. http://dx.doi.org/10.1057/9780230321670_3.
Full textErll, Astrid. "Memory and Culture: A Semiotic Model." In Memory in Culture, 95–112. London: Palgrave Macmillan UK, 2011. http://dx.doi.org/10.1057/9780230321670_4.
Full textErll, Astrid. "Literature as a Medium of Cultural Memory." In Memory in Culture, 144–71. London: Palgrave Macmillan UK, 2011. http://dx.doi.org/10.1057/9780230321670_6.
Full textErll, Astrid. "Afterword: Whither Memory Studies." In Memory in Culture, 172–75. London: Palgrave Macmillan UK, 2011. http://dx.doi.org/10.1057/9780230321670_7.
Full textConference papers on the topic "Culture memory"
Loyko, O., and N. Fyodorova. "THE NATURE AND LANDSCAPE OF SOCIAL MEMORY IN POSTMODERN SOCIETY." In Man and Nature: Priorities of Modern Research in the Area of Interaction of Nature and Society. LCC MAKS Press, 2021. http://dx.doi.org/10.29003/m2588.s-n_history_2021_44/76-80.
Full textDavis, K. A., K. A. Burke, P. T. Mather, and J. H. Henderson. "Surface shape memory substrates for active cell culture." In 2011 37th Annual Northeast Bioengineering Conference (NEBEC). IEEE, 2011. http://dx.doi.org/10.1109/nebc.2011.5778692.
Full textAydın, Elif, and Berna Dikçınar Sel. "Reading Cultural Heritage of Beşiktaş Through Society, Memory and Identity of the Place." In 4th International Conference of Contemporary Affairs in Architecture and Urbanism – Full book proceedings of ICCAUA2020, 20-21 May 2021. Alanya Hamdullah Emin Paşa University, 2021. http://dx.doi.org/10.38027/iccaua2021tr0046n23.
Full textZaozerskikh, Alena, and Mariya Chikhachyova. ""Memory of Culture" in Memorial Music by Siberian Composers." In Proceedings of the 3rd International Conference on Art Studies: Science, Experience, Education (ICASSEE 2019). Paris, France: Atlantis Press, 2019. http://dx.doi.org/10.2991/icassee-19.2019.109.
Full textAhmad, Taufik. "Literacy, Orality and Memory." In 9th Asbam International Conference (Archeology, History, & Culture In The Nature of Malay) (ASBAM 2021). Paris, France: Atlantis Press, 2022. http://dx.doi.org/10.2991/assehr.k.220408.077.
Full textKalnikaite, Vaiva, and Steve Whittaker. "Cueing Digital Memory: How and Why do Digital Notes Help Us Remember?" In People and Computers XXII Culture, Creativity, Interaction. BCS Learning & Development, 2008. http://dx.doi.org/10.14236/ewic/hci2008.15.
Full textMeškova, Sandra. "THE SENSE OF EXILE IN CONTEMPORARY EAST CENTRAL EUROPEAN WOMEN’S LIFE WRITING: DUBRAVKA UGREŠIČ AND MARGITA GŪTMANE." In NORDSCI International Conference. SAIMA Consult Ltd, 2020. http://dx.doi.org/10.32008/nordsci2020/b1/v3/22.
Full textKilunovskaya, Marina. "New materials on the Mongun-Tayga culture of Tuva." In Monuments of archaeology in studies and photographs (in the memory of Galina Vatslavna Dluzhnevskaya). Institute for the History of Material Culture Russian Academy of Sciences, 2018. http://dx.doi.org/10.31600/978-5-907053-08-3-2018-86-95.
Full textOleksik, Gerard, and Lorna M. Brown. "Sonic Gems: Exploring the Potential of Audio Recording as a Form of Sentimental Memory Capture." In People and Computers XXII Culture, Creativity, Interaction. BCS Learning & Development, 2008. http://dx.doi.org/10.14236/ewic/hci2008.16.
Full textKirik, Vladimir, Tatiana Leshkevich, and Anna Motozhanets. "Memory Culture as the Main Priority of the Modern Education Process." In 4th International Conference on Arts, Design and Contemporary Education (ICADCE 2018). Paris, France: Atlantis Press, 2018. http://dx.doi.org/10.2991/icadce-18.2018.129.
Full textReports on the topic "Culture memory"
Hall, Mark, and Neil Price. Medieval Scotland: A Future for its Past. Society of Antiquaries of Scotland, September 2012. http://dx.doi.org/10.9750/scarf.09.2012.165.
Full textHalych, Valentyna. SERHII YEFREMOV’S COOPERATION WITH THE WESTERN UKRAINIAN PRESS: MEMORIAL RECEPTION. Ivan Franko National University of Lviv, February 2021. http://dx.doi.org/10.30970/vjo.2021.49.11055.
Full textRosenkranz, Leah. History and Memory in the Intersectionality of Heritage Sites and Cultural Centers in the Pacific Northwest and Hawai'i. Portland State University Library, January 2000. http://dx.doi.org/10.15760/etd.7499.
Full textElmann, Anat, Orly Lazarov, Joel Kashman, and Rivka Ofir. therapeutic potential of a desert plant and its active compounds for Alzheimer's Disease. United States Department of Agriculture, March 2015. http://dx.doi.org/10.32747/2015.7597913.bard.
Full textYahav, Shlomo, John Brake, and Noam Meiri. Development of Strategic Pre-Natal Cycling Thermal Treatments to Improve Livability and Productivity of Heavy Broilers. United States Department of Agriculture, December 2013. http://dx.doi.org/10.32747/2013.7593395.bard.
Full text‘Understanding developmental cognitive science from different cultural perspectives’ – In Conversation with Tochukwu Nweze. ACAMH, October 2020. http://dx.doi.org/10.13056/acamh.13666.
Full text