Academic literature on the topic 'Cykelolyckor'

Stockholm city has recently raised its ambitions for bicycle traffic, the goal is to achieve a larger and safer bicycle traffic. But cyclists are more vulnerable on the roads than other vehicle users because of the lack of protection. This means that a large proportion of road safety for cyclists is based on the design of the traffic environment. Since most serious bicycle accidents are those that occur in conflict with motor vehicles, and the majority of these accidents occur at intersections, these areas are of great importance for cyclist’s safety. The  purpose  of  this  paper  is  to  highlight  bicycle  accidents  at  intersections  and  to  suggest improvements  in three accident-prone junctions  in Stockholm.  This is  achieved  by  the study of accident statistics, literature and finally three case studies. The literature study focused on cyclists, traffic safety and traffic safety measures. By describing the specific conditions and problems of cyclists a better picture of how this mode of transportation best work in traffic is provided. The factors that are important to consider, when road safety efforts are made, are then described. The literature studies are completed by describing specific examples of safety measures. The database STRADA is used to identify three intersections with the highest number of bicycle accidents in the past five years in Stockholm. These junctions were then studied, minor points at the intersections were selected for detailed observations using a simplified method of traffic conflict techniques. The observations during the case studies formed the basis for recommendations of the road safety measures in the intersections. A  very  rough  calculation was  done  on  the  anticipated  effects of  the  proposed  measures.  They showed  that  about  15  bicycle  accidents  of  a  total  of  29  could  be  avoided  with  the  proposed measures. Although the calculations are not exact, they show that there is a potential to increase road safety for cyclists in the studied intersections.

Trafiksäkerheten för cyklister vintertid är beroende av bra friktion, god framkomlighet och välplanerad cykelinfrastruktur. För att cyklandet ska kunna ske året om är det viktigt att kunna erbjuda cyklisterna säkra vägar vintertid. Genom olika driftmetoder kan cykelvägarna göras framkomliga även vid kyla och snöfall. I studien har metoderna konventionell snöröjning, sopsaltning och markvärme studerats. I Stockholms stad har utvalda cykelstråk sedan vintern 2013/2014 sopsaltats för att fler ska välja cykeln på vintern. Ytor i centrala delar av staden med högt fotgängarflöde värms idag upp av markvärme. Konventionell snöröjning med plog och sand används på gångytor och övriga cykelvägar. Dessa driftmetoder ger varierande resultat för framkomlighet och trafiksäkerhet. Cykelvägarna genom Slussenområdet är högt trafikerade då de binder ihop stadens cykelstråk från olika stadsdelar. Stockholms stad vill att cykeltrafiken ska öka ytterligare, vilket är något som läggs stor vikt vid ombyggnationen av Slussen. I rapporten har utformning av de nya cykelvägarna granskats och analyserats för att identifiera riskområden vintertid. Analysen bygger på tidigare mätningar, undersökningar och rapporter. Riskområdena är identifierade utifrån potentiell olycksrisk för cyklister, framkomlighet och drifteffektivitet. Förslag på vilken eller vilka av driftmetoderna som är mest lämplig har getts för varje område. Analysen visar på att det är bra om cykelvägarna sopsaltas. Där det förekommer många gångtrafikanter tillsammans med cyklister är det lämpligt att anlägga markvärme. Att sanda cykelvägarna är inte ett bra alternativ. Analysen visar även att det finns flera områden som kommer att vara problematiska för cyklisterna på vintern.<br>Road safety for cyclists during winter is dependent on good friction, good accessibility and well-planned cycling infrastructure. In order for cycling to happen throughout the year, it is important to offer cyclists safe roads even during winter. Through different operating methods, the cycleways can be made available even at low temperature and snowfall. In this study three different methods for snow clearance and skid control have been studied. Stockholm City uses the method of power broom and brine for de-icing on selected cycleways with high priority since the winter of 2013/2014. Other cycleways are cleared from snow through ploughing and skid control is done by gritting. Snow melting systems are installed in central parts of the city where heated ground gives the pedestrians a snow-free surface. The cycleways across Slussen have a high frequency of people travelling by bicycle because it ties cycleways from different parts and the city together. Stockholm City wants to promote bicycle travelling in the area that currently is undergoing rebuilding. In the report, the design of the new cycleways has been reviewed and analyzed to identify risk areas in winter. The analysis is based on previous measurements, surveys and reports. Risk areas are identified based on potential risk of accidents for cyclists, accessibility and operational efficiency. Proposals for which of the operating methods that are most appropriate have been given for each area. The analysis shows that the power broom-method is a good option. In areas where there are many pedestrians along with cyclists, it is advisable to install a snow melting system. Gritting the cycleway is not a good option. The analysis also shows that several areas will be problematic for cyclists in the winter.

Abstract Purpose: In Sweden, the authorities have long realized that increasing cycling would give the community huge profits from an environmental perspective. About one third of the Swedish population is inactive during the day. Inactivity costs society annually six billion SEK. Single statistics states that around 30 people are killed in bicycle accidents every year. In addition, an average of 350 cyclists are seriously injured. Many of these accidents are related to the cycling paths physical design. The average cycling path distance per person has decreased by 20% over the past 20 years. The aim of the project is to provide suggestions for improvements in physical design on the cycle paths in order to increase safety and accessibility that lead to increased cycling. Method: The work begins with literature studies and document analysis to gain an insight into what has been found in previous research on this subject. In order to be able to deepen more on the subject and to investigate what officials in the Municipality of Linköping have to say about problems with cycle paths, three interviews were made with officials who work with cycling issues. Result: Generally, cycling routes in Linköping municipality and Sweden maintain good quality, but there is much to be done to improve. The municipality is working actively to address problems that arise on the roads, but the accident statistics will remain unchanged. The interviewees believe that knowledge about the design of cycle paths affects accident statistics. Also, the implementation of what they actually know about road design does not always work That is, Sweden needs to invest more resources on the cycling network and make use of the knowledge that Denmark and the Netherlands have. Implications: There are countries that have developed further in the cycling network than Linköping, such as Denmark and the Netherlands. Linköping and other cities in Sweden can benfit from their knowledge and experience. In order to achieve the set goals, of course, a larger investment of capital must be made on the infrastructure, focusing on cycling in order to make cycling more accessible and safe. Research must focus more on detailed solutions of traffic elements. The authors of this project recommend traffic planners to collaborate with other traffic planners in other municipalities in Sweden as well as municipalities from other countries to drive development faster. Another recommendation from the authors is to create an organization that is only responsible for the walking and cycling routes just like what the Netherlands has done. In addition, cycling must be prioritized more in traffic planning than it is today. Limitations: There are many factors that affect the use of bicycles, but the project has only considered had the physical design as an area of ​​investigation. Furthermore, due to lack of time, the work has only chosen to compare Linköping municipality with cities in Denmark and the Netherlands. Keywords: Safety, Accessibility, Cycle Routes, Bike Accidents, Criminal Record.<br>Sammanfattning Syfte: I Sverige har myndigheterna sedan lång tid tillbaka insett att ökat cyklande skulle ge samhället stora vinster ur ett miljöperspektiv. Ungefär en tredjedel av den svenska befolkningen är inaktiva under dagen. Inaktivitet kostar samhället årligen sex miljarder. Enlig statistiken har cirka 30 personer omkommit i cykelolyckor årligen under 2000-talet i Sverige. Dessutom skadas i genomsnitt 350 cyklister allvarligt. Många av dessa olyckor är relaterade till cykelvägarnas fysiska utformning. Den genomsnittliga cykelsträckan per person har minskat med hela 20 % under de senaste 20 åren. Målet med arbetet är att ge förslag på förbättringar i den fysiska utformningen på cykelvägarna i syfte att öka säkerheten och framkomligheten som leder till ökad cykelanvändning. Metod: Arbetet inledes med litteraturstudie och dokumentanalys för att få en inblick i vad som har framkommit i tidigare forskning i ämnet. För att kunna fördjupa sig mer i ämnet utfördes tre intervjuer med personer som är ansvariga för cykelfrågor i Linköpings kommun för att ta reda på vilka problem de har på cykelvägarna. Resultat: Generellt håller cykelvägar i Linköpings kommun och Sverige bra kvalité men det finns fortfarande mycket att förbättra. Kommunen arbetar aktivt med att åtgärda problem som uppstår på vägarna men olycksstatistiken blir oförändrad. De intervjuade personerna menar att det behövs mer kunskap om hur utformningen av cykelvägar påverkar olycksfallsstatistiken eller att implementeringen av det de faktiskt vet om utformning inte funkar. Sverige behöver satsa mer resurser på cykelnätet och utnyttja kunskaperna som Danmark och Holland har. Konsekvenser: Det finns städer som har kommit längre i utvecklingen av cykelnätet än Linköping exempelvis Köpenhamn och Amsterdam. Linköping och andra städer i Sverige kan ta del av deras kunskaper och erfarenheter. För att uppnå de uppsatta målen måste naturligtvis en större satsning av kapital göras på infrastrukturen med fokus på cyklandet i syfte att göra cyklingen mer attraktiv och säker. Forskning måste fokuseras mer på detaljerande lösningar av trafikelement. Författarna rekommenderar att trafikplanerare samarbetar med andra trafikplanerare i andra kommuner i Sverige samt även kommuner från andra länder för att driva utvecklingen snabbare. En annan rekommendation från författarna är att skapa en organisation som ansvarar endast för gång- och cykelvägarna som Holland har gjort. Dessutom måste cykeln prioriteras mer i trafikplaneringen än vad det görs idag Begränsningar Det finns många faktorer som påverkar cykelanvändningen men arbetet har endast haft den fysiska utformningen som undersökningsområde. Vidare har arbetet på grund av tidsbrist endast valt att jämföra Linköpings kommun med städer i Danmark och Holland. Nyckelord: Säkerhet, framkomlighet, cykelvägar, cykelolyckor, stradaregistret.