Dissertations / Theses on the topic 'Cykelplanering'

I strävan efter att öka andelen hållbara transporter spelar cykeln en huvudroll - det är därför viktigt att städer planeras för att i största möjliga mån prioritera cyklismen. Den största delen av forskningen inom ämnet har ett tydligt fokus på storstäder. Denna uppsats sätter småstaden i fokus, med Ystad kommun som studieobjekt. Studien bidrar med kunskap om hur pendling mellan tätort och landsbygd upplevs och hur den kan förstås ur ett planeringsperspektiv. Genom en fallstudie och dokumentanalys har vi fått uppleva hur det är cykelpendla i kommunen, samt hur det planeras för dess fortsatta utveckling.Sverige i allmänhet och Skåne i synnerhet har ambitiösa planer för hur cykelanvändandet skall öka. Det har skett ett tydligt skifte från den konventionella transportplaneringen med bilen som huvudfokus, vars ljus nu istället riktas mot cykeln och andra hållbara transportsätt. En av flera utmaningar är att detta skifte sker relativt långsamt då majoriteten av vår infrastruktur är anpassad efter bilen. Att många av de cykelvägar som anläggs blir placerade i samma sträckning som befintliga bilvägar går ofta emot de uttalade kriterierna för cykelväg som ska vara trygg, säker och gen. Trots cykelplaner, strategier och policys som skall främja ökad cykelanvändning, har cyklandet istället minskat. Ystad kommun har blivit studerat utifrån hur de genom sina transport- och cykelplaner arbetar mot ökade cykelnivåer och vilka konkreta åtgärder som planeras för att dessa ska uppnås. Transport är i mångt och mycket förknippat med effektivitet, där det mest attraktiva transportvalet har högst tidseffektivitet och upplevs smidigast. När planer blir verklighet och cykeln blir det mest attraktiva transportsättet för vardagscykling, kan den på riktigt utmana bilen om gaturummet.
In the quest to increase the proportion of sustainable transport, the bicycle plays a key role - it is therefore important that cities are planned to prioritize cyclism as much as possible. Most of the research in the subject has a clear focus on big cities. This essay puts the small town in focus, with Ystad kommun as a study object. The study contributes with knowledge of how commuting between urban and rural areas is experienced and how it can be understood from a planning perspective. Through a case study and document analysis we have been able to experience how it is to commute in the municipality, and how the continued development is planned for.Sweden in general and not least Scania have great plans for increasing bicycle use. We can see the difference between conventional transport planning with the car as the main focus and today’s focus on the bike and other sustainable modes of transport. One of several challenges is that this shift occurs relatively slowly as most of our infrastructure is adapted to the car. The fact that many of the cycle paths that are constructed are placed in the same distance as existing motorways often goes against the stated criteria for cycle paths which must be safe, secure and accurate. Despite bicycle plans, strategies and policies to promote increased bicycle use, cycling has instead declined. Ystad kommun has been studied based on how they, through their transport and bicycle plans, reach towards increased bicycle levels and what concrete measures are planned for these to be achieved. Transport is in many ways linked to efficiency, where the most attractive transport choice has the highest time efficiency and is experienced most smoothly. When plans become reality and the bicycle becomes the most attractive mode of transport for daily commuting, it can challenge the car about the street space.

Att klimatet har blivit allt mer viktigt har inte undgått någon. Genom en bra cykelplanering kan en stad bli bättre på det hållbara planet och påverka klimatet positivt. Hur ser cykelplaneringen ut i Uppsala? Syftet med denna uppsats är att ta reda på om Uppsala har en bra cykelplanering och om kommunen lägger ner resurser på detta samt vad lånecyklar bidrar med. Två av Europas bästa cykelstäder är Köpenhamn och Amsterdam, vad är det dessa gör som främjar cykling? Cykelplanering anses av vissa som marginaliserat i jämförelse med andra fordons planering såsom bilplanering, samtidigt är cykeln av många inte betraktat som ett alternativt färdmedel då en del städer inte har investerat tillräckligt med resurser för att cyklister enkelt och säkert ska kunna ta sig runt i staden. Kvalitativa intervjuer med trafikplanerare på Uppsala kommun och projektledare på medieföretaget Clear Channel, som för närvarande står för lånecyklarna i Uppsala, innefattas i uppsatsen. Slutsatserna som gjorts efter denna uppsats är att Uppsala lägger mycket resurser på cykelplaneringen i staden, inte bara på nya cykelvägar utan också på underhållning, cykelparkeringar och annat som berörs inom ämnet cykling.

För att möta de växande storstadsregionernas framtida krav gällande trängsel och hållbarhet i transportsektorn måste cykeln prioriteras regionalt. En undersökning av Stockholms- och Köpenhamnsregionen görs med syftet att lyfta fungerande tillvägagångssätt för planering av regionala cykelvägnät genom samverkan. Syftet ska besvaras med två frågeställningar. Dels vilka åtgärder som är utpekade i plandokumenten och dels hur samverkan i regionen ser ut i praktiken. Planerna för utbyggnaden av Stockholms regionala cykelvägnät är mycket lika Köpenhamns, vilka har setts som föregångsexempel för det regionala cykelkansliet. De regionala och kommunala dokumenten anger standarder för utformning, drift, underhåll och finansiering av regionala cykelstråk. Kompletterande till planerna är upplevda erfarenheter kring samverkansprocesserna i praktiken. Mellankommunal samverkan i regionerna sker via det regionala cykelkansliet i Stockholm respektive sekretariatet i Köpenhamn. I Köpenhamn arbetar kommunerna gemensamt genom hela processen med ett cykelstråk, söker statlig medfinansiering och skriver samarbetsavtal gällande en överenskommen standard. I Stockholmsregionen arbetar kommunerna mer självständigt, söker själva statlig medfinansiering och samverkar mer gällande drift, underhåll och skyltning. Kommunerna i Köpenhamn var medverkande från början vid framtagandet av den regionala cykelplanen till skillnad från kommunerna i Stockholm, vilka hade en mer marginaliserad samverkan. Att låta kommunerna vara delaktiga i processen är viktigt för att integrera tänkandet kring regionala cykelstråk i kommunerna. Åtgärder vilka skulle kunna införas i Stockholm med Köpenhamn som inspiration innefattar att göra plats för cykeln i gaturummet genom bekostnad på bilens, att samtliga kommuner längs ett regionalt cykelstråk arbetar närmare tillsammans för att säkerställa en god standard och att utöka det regionala cykelkansliet. Att utöka kansliet genom exempelvis en styrgrupp som kontrollerar regionens standard, samt mer anställda, skulle skapa förutsättningar för mer handlingskraftiga väghållare i regionen. Vidare skulle det vara intressant för Stockholm att likt Köpenhamn arbeta för att skapa mer gena vägar för cykeln, genom att låta cykeln gå över grönområden, vatten och större trafikleder utan att ta hänsyn till andra trafikslag.
To be able to meet the growing needs of the future regarding traffic jams and sustainability in the traffic sector, the bike must be prioritized in the region. An investigation of the Stockholm and Copenhagen region will be made with the purpose to look at good regional planning for the bicycle grid through cooperation of the municipalities. The report will look more closely at proposed actions in planning documents and how the cooperation looks in reality. The plans for the making of the Stockholm regional bicycle grid is quite similar to the ones in Copenhagen, which has been seen as a great example for the regional plans in Stockholm. The regional och municipality plans contains standards of shape, maintenance, and finance of the regional bicycle lanes. In additional to the plans is experiences of the cooperation processes in real life. Cooperation between the municipalities in the region is made via the the regional bicycle council in Stockholm and Copenhagen. In Copenhagen, the municipalities work together through the whole process of making a regional bicycle lane, they apply for state financing together and write a contract of cooperation which states that they must keep to the agreed standards. I the region of Stockholm the municipalities work more independently, they apply for state financing themselves and only cooperates regarding maintenance and signage. The municipalities of Copenhagen were involved from the start in the process of making the regional bicycle plan. The municipalities of Stockholm had a more marginalized role. It is important to let the municipalities be a part of the process regarding integrating the thinking about the regional bicycle lanes in the municipalities. Actions which could be implemented in Stockholm with Copenhagen as an inspiration includes making more space for the bicycle on the streets while decreasing space for the car, that all the involved municipalities of regional bicycle lane cooperates closely to make safe a great standard and to also increase the size of the regional bicycle council. The council could contain a group which is responsible to see to that all the regional lanes has the same standard. The council can also grow in personnel to make sure that all the municipalities have the conditions which is needed to make the bicycle more prioritized. Stockholm could also like Copenhagen work to create routes for the bicycle which work more as a shortcut through green belts, over water and over highways without having to consider the routes of cars.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur kommuner kan arbeta med en hållbar cykelplanering i relation till begreppen tillgänglighet, trygghet och trafiksäkerhet. En fallstudie på projektet Cykellänken i Linköping har gjorts utifrån tre frågeställningar som behandlar tillgänglighet, trygghet och trafiksäkerhet. Metoderna för uppsatsen är en innehållsanalys av kommunens relevanta plandokument samt en observation av tre olika platser längs med Cykellänken. Ett verktyg som presenterar riktlinjer kring hur en hållbar och attraktiv trafikplanering bör se ut är TRAST (Trafik för en attraktiv stad) och dessa riktlinjer har använts vid den analytiska processen för att utvärdera Cykellänken. Resultatet av denna uppsats konstaterar att tillgänglighet, trygghet och trafiksäkerhet är viktiga aspekter att ta hänsyn till vid planering av ny och befintlig cykelinfrastruktur. Med hjälp av fysiska åtgärder som uppdelning av trafikslag med filer, breda vägar, tillfredställande belysning, vegetation och skyltning har kommunen lyckats arbeta för en hållbar cykelplanering.
This thesis aims to research how municipalities can work with sustainable bike planning in correlation with accessibility, security and traffic safety. A case study of the project ”Cykellänken” in Linköping was constructed to answer three research questions regarding accessibility, security, and traffic safety. A content analysis of relevant municipal planning documents and an observation of three different places along ”Cykellänken” are the methods used for this thesis. TRAST (Traffic for an attractive city) is a tool which presents guidelines for how sustainable and attractive traffic planning should look, and these guidelines have been used to evaluate ”Cykellänken” in the analytical process. The results of this thesis establish that accessibility, security, and traffic safety are important aspects to take into account when planning for new and existing bike infrastructure. With the help of physical implementations like traffic separation, wide paths, satisfying lighting, vegetation and sign displaying has the municipality succeeded in working for a sustainable bike planning.

I denna studie har det utretts hur Lund respektive Umeå kommun arbetar med cykelplanering utifrån sina kommunala styrdokument och övrig relevant fakta de tillhandahåller som berör cykelplanering genom en komparativ fallstudie. De två kommunerna valdes ut med motiveringen att de demografiskt sett liknar varandra men geografiskt ligger i två olika delar av landet och således har olika geografiska och klimatmässiga förutsättningar. Den möjliga skillnaden mellan städernas arbete med cykelplanering med hänsyn till de geografiska och klimatmässiga förutsättningarna ansågs vara intressant att undersöka djupare genom en komparativ fallstudie. Båda kommuner har som mål att öka andelen cyklister och har tagit fram välarbetade program och strategier som ska uppnås genom både hårda och mjuka åtgärder. Strategierna och arbetet med cykelplanering i de båda  städerna liknar varandra, även om Lund har en längre cykeltradition än Umeå och i vissa fall kommit längre i arbetsprocessen än Umeå har. En forsknings- och områdesöversikt har tagits fram utifrån olika myndigheters lagar och regler och fungerar som ett ramverk till fallstudien. I analysen vägs ramverket mot resultatet av fallstudierna och möjliggör för en god analys, slutsats och diskussion.

I denna uppsats har det utretts hur Stockholm, Göteborg och Malmö har betonat cyklism och tagit fram riktlinjer för framtida utveckling. För att möjliggöra en utvärdering av deras arbeten sattes i forsknings- och kunskapsöversikten upp riktlinjer som berör cykelns fördelar, vad som påverkar trafikvalet samt cykeln ur ett planeringsperspektiv där det bland annat utreds hur internationellt framgångsrika cykelstäder förhåller sig till cyklism. Med översikten som grund blev det därmed möjligt att analysera hur väl och på vilket sätt de tre svenska städerna planerar för cyklar. Examensarbetet har bedrivits som en flerfallsstudie där de undersökta fallen har analyserats och satts i relation till varandra för att därmed möjliggöra en identifiering av likheter och skillnader. Den applicerade metoden har varit innehållsanalys, empirin har därmed djupgranskas.I fallstudien identifierades att alla städerna planerar för en ökad cykeltrafik med flera av de strategier som applicerats i cykelframgångsrika länder. Malmö som har en längre cykeltradition har kommit längre i arbetet än Stockholm och Göteborg. Alla städerna har dock som mål att en större andel av resorna i framtiden ska ske med cykel. För att uppnå detta mål ska både hårda och mjuka åtgärder vidtas i form av fysisk planering samt beteendeförändringar. Inte förrän detta sker kommer resmönstren att förändras.

Bicycle planning is a current topic for planning for sustainable travel, both in Sweden and internationally. The purpose of this study is to investigate how bicycle planning can be implemented to make cities more sustainable. The study will examine Cykellänken in Linköping municipality to answer the questions: How has Linköping municipality planned for Cykellänken? How does the bicycle planning of Cykellänken meet the safety and accessibility aspects? The theoretical framework consists of the concept Travel demand management, security and accessibility aspects. The methods are interviews and observations. The conclusions are that there are some general improvement measures, which are safer crossings, reduced power play between vehicles, reduced speed, improved marketing and information and more evaluations.
Cykelplanering är ett aktuellt ämne för att planera för hållbart resande, både i Sverige och internationellt. Syftet med studien är att undersöka hur cykelplanering kan genomföras för att städer ska bli mer hållbara. Studien kommer undersöka Cykellänken i Linköpings kommun för att svara på frågeställningarna: Hur har Linköpings kommun planerat för Cykellänken? Hur uppfyller cykelplaneringen av Cykellänken aspekterna säkerhet, tillgänglighet och framkomlighet? Det teoretiska ramverket består av konceptet Travel demand management, samt aspekterna säkerhet, tillgänglighet och framkomlighet. Metoderna för studien är intervjuer och observationer. Slutsatsernaär att det finns några generella förbättringsåtgärder, vilket är säkrare korsningar, reducera maktspelet mellan bil och cykel, sänkt hastighet, förbättrad marknadsföring och information samt fler utvärderingar.

I denna uppsats undersöks det hur fyra kommuner i sydvästra Skåne, Malmö stad, Lunds kommun, Burlövs kommun och Staffanstorps kommun, har arbetat för att öka cykelpendlingen inom kommunerna, samt över kommungränserna genom regionala samarbeten. Det har utförts fallstudier på kommunerna, där de kommunala översiktsplanerna samt trafik- och cykelplaner har studerats för att undersöka vilka strategier och åtgärder som kan användas inom cykelplaneringen för att bidra till ökad cykelpendling i kommuner och regioner. Det har gjorts en forskningsöversikt av forskning om cykelplanering samt handböcker av myndigheter och landsting, som uppmuntrar kommuner att lägga större fokus på hållbara transportmedel. Ur forskningsöversikten har det framgått att en kombination av hårda och mjuka strategier och åtgärder är nödvändig för att bidra till ökad cykelpendling, genom att utveckla den fysiska cykelinfrastrukturen, samt påverka medborgares transportbeteenden och vanor. Forskningen har även visat att planeringen behöver lyftas till en regional nivå för att uppnå ett mer hållbart transportsystem. Från analysen av fallstudiernas sammanställda resultat har det framgått att Malmö, Lund, Burlöv och Staffanstorp har kommit olika långt i utvecklingen av den kommunala cykelplaneringen. Kommunerna har använt sig av en kombination av hårda och mjuka strategier, och de visar både möjlighet och intresse för att arbeta vidare med den regionala samordning som redan påbörjats mellan kommunerna. I det avslutande avsnittet diskuteras det hur kommunerna kan arbeta vidare med cykelplaneringen och hur det regionala samarbetet kan hjälpa de kommuner som inte kommit lika långt med cykelplaneringen, och höja kravet på hållbara transportmedel i regionen.

I denna uppsats ställs  frågan hur Kristianstads infrastruktur motsvarar den fysiska utformningen som förekommer i framgångsrika cykelstäder, där andelen cykelpendlare är hög. Studien går därför ut på att undersöka vad begreppet cykelvänlig stad innebär och att analysera Kristianstads cykelnät, vilket gör det möjligt att föra en diskussion om hur Kristianstad skulle kunna förbättra de fysiska förutsättningarna för ökad cykelpendling. Examensarbetet har bedrivits inom ramen av en fallstudie där flera olika metoder använts dels för materialinsamling, dels för att kunna jämföra resultatet av insamlat material med och mot varandra. Målet med tillvägagångssättet har varit att försöka återspegla en så korrekt bild av rådande förhållande i Kristianstad som möjligt.    Genomförd litteraturstudie av aktuell forskning och den nedskrivna praktiken hos  framgångsrika cykelstäder visar på en samstämmighet i  vilka kunskaper som finns i ämnet. Ingen vet exakt hur mycket olika strategier har påverkat en stads popularitet bland cyklister, men att kombinationen av ett antal åtgärder uppenbart gett resultat. Något som gör att kunniga kan resonera kring vad som troligen är betydelsefullt och vad som inte är det. För denna studie blir det dock en aning problematiskt när det inte finns några vetenskapligt belagda analysmetoder för en cykelnätsanalys, vilket gör att mer genomförande-inriktad litteratur gjort egna tolkningar där föreslagen analysmodell varierar. Hur Kristianstads cykelnät analyserats baseras därför på kunskap om vad man tror kan vara relevant att inkludera i analysen utifrån ett pendlarperspektiv. Ur analysen av de fysiska förutsättningarna för cykelpendlare hittades ett antal företeelser som kan anses bristfälligt: stadens glesa struktur, att trafiksäkerheten på ett antal platser är högst måttlig eller låg och att det på vissa sträckor kan vara svårt för pendlare att hålla en jämn och hög hastighet. I det avslutande kapitlet diskuteras cykelnätets potential för ökad cykelpendling  och där ett antal stråk föreslås särskilt anpassas för lite längre och snabbare cykelresor. Något som tillsammans med andra åtgärder, såsom att marknadsföra cykling eller göra det kostsammare att köra bil inne i staden, skulle kunna uppmuntra till ett ökat cykelpendlande i Kristianstad.

Denna uppsats handlar om vilka kommunala åtgärder som kan få människor att välja cykeln i större utsträckning med utgångspunkt från Uppsala stad. Metoden är kvalitativ i form av en mindre enkätundersökning med invånarna, en intervju med en trafikplanerare och en litteraturstudie av såväl vetenskapliga artiklar som kommunala och statliga dokument. Fokus ligger både på direkta och indirekta åtgärder som främjar cykling i form av infrastruktur och beteendepåverkan. Eftersom undersökningen utfördes i början av december kom en relativt stor del av uppsatsen ta upp vilka åtgärder som kan få personer att välja cykeln även på vintern. Grundläggande för att göra cykling attraktivt är ett koordinerat och mångfacetterat arbetssätt samt den aktivt förda politiken inom områden som transport, markanvändning, stadsutveckling, miljö och parkeringsnormer. En annan viktig beståndsdel i att främja cykling är trafiksäkerhet, framförallt i form av separerade cykelvägar. I bostadsområden på gator med lite trafik där separering inte är möjligt eller nödvändigt kan istället trafiklugnande åtgärder utföras.

The craft of planners are planning for a better future. Knowledge about climate change, environment, health and availability effects the trend towards less car dependent societies in favour of public transport and active transport like walking and biking. This study takes place in Västerbotten, one of Sweden’s most north provinces with a population of 260 000 inhabitants. It is a sparsely populated area with two dominant cities, the other municipalities are largely unpopulated. The issue in this study is to see what opportunities exist to create a regional plan for pedestrians and bicyclists. I have conducted a participatory observation during the meetings where civil servants were in creation of this regional plan.

The aim of this study is to identify factors, which decide wheter you choose to commute with bicycle to work in the winterseason. The study is conducted in Umea, in the norhtern part of Sweden. The study is based on 509 answers from a webbased survey, conducted on municipal employees. The study has investigated which factors that affect different commuting groups from a gender perspective. The groups, which has been compared is motorists, wintercyclist and summercyclists. Further the study has analyzed the municipal policydocuments on winterroadmaintainance. The results are summed up around different kinds of maintenance at winterroads. A better snowclearance would induce more to choose the bicycle, which is a very important finding. As it comes to the policydocuments of Umea municipality, the maintainance of bicyclewinterroads of paths has been less prioritized the last years. The summercyclist is found to be the group, which is easiest to convert to wintercyclist, due to their longer travel time in the winterseason with other travelmodes than bicycle. The study has also found a differens of deciding factors between men and women.

Malmö Stad har under en längre tidsperiod haft ambitionen att bli en framgångsrik cykelstad med målsättningen att åstadkomma en cykelfrämjande infrastruktur och sålunda uppnå hållbara trafik- och mobilitetsmål. I denna studie ämnar vi att skapa förståelse för hur Malmö Stad prioriterar cykeln som transportmedel i trafikplaneringen av infrastruktur med hänsyn till en hållbar mobilitet och trafikplanering i den centrala staden samt i dess periferi. Målet är att förstå hur och på vilket sätt Malmö Stad kan uppnå sina hållbara trafik- och mobilitetsmål med hjälp av cykelpolicyn. Med avsikt att kunna besvara studiens syfte och frågeställning har vi använt en kvalitativ forskningsansats, mer specifikt en dokumentanalys av tre stycken policydokument; Cykelprogram för Malmö Stad 2012-2019, Malmö Stads trafik- och mobilitetsplan och Översiktsplan för Malmö. Ur dessa policydokument framgår Malmö Stads målsättning och vision om att cykeln skall få en ökad prioritet i planeringen för en hållbar cykelinfrastruktur. Utöver de ovannämnda policydokumenten har vi även utgått från en teoretisk grund som används i den övergripande analytiska diskussionen. Dessa avser Kaufmanns, Bergmans & Joyes (2004) inriktning på mobilitet, Koglins (2015) redogörelser för vélomobility, Scheepers et al. (2016) ställningstaganden för tillgänglighet, Dahlström Westerlunds & Karlssons (2013) definition på framkomlighet, Rietvelds & Daniels (2004) teori om säkerhet och slutligen geografisk exkludering som Lucas & Musso (2014) och Dargay (2002) redogör för. Studiens resultat visar att Malmö Stad motiverar cykelns prioritet i centrala och halvt centrala delområden som beaktas ha störst potential att uppnå en hållbar färdmedelsfördelning som utmärks vara av högsta målprioritet i trafik- och mobilitetsplanen. Samtidigt framgår det att periferiska delområden förblir oprioriterade när det gäller planeringen av cykelinfrastruktur i Malmö. Detta verkar sålunda grunda sig i aktuell trafikpolitik och ekonomisk budget.
The City of Malmö has for a long period of time ensured that the ambition to become a successful bicycle city continuously remains in the bicycle planning, with the aim to achieve a bicycle infrastructure and sustainable traffic and mobility goals. The aim of this study is to achieve an understanding for the bicycle priorities in the City of Malmö as a means of transport in the traffic planning of infrastructure, with account to sustainable traffic and mobility planning in the central city and in the periphery. With the intention to answer the purpose and question at issue of this study, we have used a qualitative research approach, more specifically a document analysis of three policy documents; Cykelprogram för Malmö Stad 2012-2019, Malmö Stads trafik- och mobilitetsplan och Översiktsplan för Malmö. From these policy documents it is easy to conclude that the goals and vision of Malmö City show that the bicycle will have an increased priority in planning for a sustainable city and bicycle infrastructure. In addition to the above-mentioned policy documents, we have also used a theoretical basis in the overall analytical discussion. We used Kaufmanns, Bergmans & Joyes (2004) alignment on mobility, Koglins (2015) statements regarding vélomobility, Scheepers et al. (2016) standpoints regarding accessibility, Dahlström Westerlunds & Karlssons (2013) definition of passability, Rietvelds & Daniels (2004) theory about safety and finally geographical exclusion which Lucas & Musso (2014) and Dargay (2002) discloses. The result of this study show that the City of Malmö motivates the bicycle's priority in central and semi-central sub-areas that are considered to have the greatest potential to achieve a sustainable traffic distribution. In the overall traffic and mobility plan this is characterized as the main goal. At the same time, it appears that the peripheral sub-areas remain un-prioritized when it comes to the planning of bicycle infrastructure in Malmö. This seems to be based on the current politics in regards to traffic, mobility and economic budget.

Många kommuner i Sverige har höga ambitioner att antal cyklister ska öka i just deras kommun. Men faktum är att bara två kommuner i hela Sverige, Linköping och Malmö, har lyckats tagit fram en cykelplan som har blivit godkänd av Trafikverket. En av många kommuner som blivit underkända är Södertälje. Att cykelvägar mellan kommuner inte byggs beror i stor del på den bristande finansieringen, både inom kommunen och från Trafikverket. Men också av att kommunens eget planeringsunderlag för regionala cykelvägar är bristfälligt. Syftet med examensarbetet är att utifrån ett arbetspendlingsperspektiv ge underlag för planering av Södertäljes regionala cykelvägar och utgör ett exempel på metod som kan tillämpas vid projektering av cykelvägar över kommungränser. Studien belyser problem vid samverkan mellan kommuner. Resultatet av examensarbetet visar att det framförallt är tre saker som försvårar samarbetet över kommungränsen, ekonomi, politik och otydligheter kring vem som är ansvarig för vad. I rapportens sista del presenteras även en samarbetsrekommendation som Södertälje kommun kan arbeta efter vid planering av cykelvägar över kommungränsen.
Many municipalities in Sweden have high ambitions to increase the number of cyclists in their particular municipality. But the fact is that only two municipalities in Sweden, Linköping and Malmö, have successfully developed a bicycle plan that has been approved by the government. One of many municipalities that have failed is Södertälje. The two main reasons that bicycle routes between municipalities are not build is because lack of funding, from the city itself and also from the government.  And also because the municipalities own planning for regional bike paths are inadequate. Based on a commuting perspective, the aim of the thesis to provide a basis for the planning of Södertälje regional bike routes, and is as example of a method that can be applied during the design of cycle paths between municipal boundaries. The study highlights the problems of cooperation between municipalities. It also provides suggestions for possible cooperation measures and funding for bike path over Södertäljes municipal boundary.

Denna studie ämnar till att förklara Sundbybergs och Lidingös olika cykelplanering och varför den ser ut som den gör. Då en rapport från 2018 har pekat på skilda utvecklingskurvor för cykel, i respektive kommun, har studien utgått ifrån att det finns en differens i planeringen kring cykeln. Utifrån kvalitativa intervjuer med berörda kommuner och en regional aktör har studien riktat in sig på att förklara det som vanligtvis inte finns nedskrivet i marginalerna i olika plandokument. Med hjälp en positiv cykeltrend samt teorier kring attraktiv cykelplanering har studien undersökt hur de två kommunerna följer dessa. Studien har kommit fram till att antalet cyklister skiljer sig åt i de olika kommunerna på grund av flera orsaker. Dels en politisk, kopplat till hur man vill styra kommunerna. Dels en geografisk, där man har olika förutsättningar att attrahera cyklister. Till sist en kulturell, där cykelfrämjande åtgärder påverkas av diskursen kring cykeln som färdmedel.

Stockholms stad genomgår vid denna tidpunkt en ofantligt stor, och expansiv, förändring, vilket kännetecknas framförallt av ett massivt bostadsbyggande. Det som en gång var stadens gränstullar, har nu utvidgats. Parallellt med denna utveckling har cykeln som trafikslag fått allt starkare medvind sedan framförallt slutet av 1990-talet, inom den kommunala politiken och planeringen. Ett tidigare uträknat, och bortbyggt, trafikslag är nu på väg tillbaka. Visionen är att Stockholm i framtiden ska kunna profileras som en cykelstad. Detta framgår framförallt tydligt i stadens strategiska styrdokument, hur en viktig del av det framtida Stockholm är ett transportsystem med fokus mot hållbarhet och långsiktighet. Ett transportsystem vilket skall prioritera ett ökat cyklande i staden, framför bilen. Denna studie syftar till att undersöka vilken roll, och betydelse, cykeln har i stadsutvecklingen. Hur korrelationen är mellan visioner, målsättningar och strategier för trafiken, och hur det faktiskt kommer till uttryck inom planeringen. Studien undersöker hur det översiktliga läget inom samhällsplanering ser ut för cykeln i Stockholm, för att sedan undersöka hur det ser ut i det specifika stadsutvecklingsprojektet, Södra Solvallastaden. Teorin fokuserar på helhetssyn och samverkan, två återkommande strategier i stadens styrdokument, viktiga för en samordnad planering, vilket ämnar till hur en hållbar stadsutveckling är möjlig genom att en mer inkluderande planering av trafik och bebyggelse utövas. Skillnader mellan olika perspektiv lyfts fram, för att visa på vilka planeringsförutsättningar som existerar. Beslutsfattandet, och framförallt processen, inom planeringen är det som betonas. Ytterligare används två kompletterande teorier vilka också är inom samma tema, utifrån ett makt- och organisationsperspektiv.  Empirin utgörs av kvalitativa data från både interjuver med planerare vid Exploateringskontoret, Stadsbyggnadskontoret, Trafikkontoret, och den privata markägaren i Solvallastaden, samt skriftliga dokument från framförallt Stockholms stad och forskning inom bl.a. trafik- och cykelplanering, hållbar stadsutveckling och hållbara transportsystem. Det empiriska materialet har sedan analyserats med hjälp av teorierna gällande hur beslut fattas i organisationer, aktivt deltagande och demokratiska processer, samt samordnad planering - helhetsperspektiv, samverkan och planeringsförutsättningar.   Studien visar att även om Stockholms strategiska styrdokument talar för hur cykeln skall prioriteras, och ges en betydelsefull roll för en långsiktig hållbar stadsutveckling, inkluderas cykeln inte alltid i planeringsprocessen. Det planeras för cyklister främst utifrån ett större, regionalt, pendlarperspektiv. Inom det mer lokala är det ett fortsatt svagt fokus på cyklisterna. Detta beror på vilka planeringsförutsättningar cykeln ges, vilka påverkas av bl.a. hur staden organiserar sig, trafikplanerares deltagande i beslutfattande- och planeringsprocesser, den kommunala politiken, särintressen och konflikter mellan förvaltningar, det historiska arvet, samt skilda nivåer av samverkan, och vilka som aktivt får vara med att forma helheten i projekt.
Stockholm as a city, at this moment, is experiencing a massive, and extensive, change, which is most of all recognizable from the large construction of housing. What once was considered as the city limit, has now changed. Along with this development the bicycle, as a mode of transportation, has gained more attention, since approximately the late 1990s, within the municipal politics and planning. A mode of transportation which the city once rather disregarded and built away, is on its way back. The vision is for Stockholm in the future to be able to profile itself, as a bicycle city. In the city’s strategic governing documents, is demonstrated clearly, how an important part of the future city is a transportation system which has a great, long-term, focus towards sustainability. A transportation system which will prioritize bicycles, instead of cars. This paper aims at investigating the importance, and part, bicycling play in the city’s urban development. The relationship between the visions, aims, and strategies, set for the future traffic, and how it’s proved in actual planning. The paper investigates the comprehensive state of the bicycle, generally, of how Stockholm is planning, and then comparing with a specific project called Södra Solvallastaden. Which is a new development, in the Bromma area of Stockholm, were its stated how the area is being developed as a ‘bicycle city’. The theory focuses on the two concepts ‘helhetssyn’ (comprehensive view) and ‘samverkan’ (collaboration), common in the strategic documents, and important for what is known as a ‘samordnad planering’, meaning a more collaborative planning, which focus on how a more sustainable urban development is possible when a more inclusive planning of traffic and housing development is practiced. The differences between the perspectives are highlighted, and the aim here is to reveal which the preconditions for planning are. Decision making, and the decision-making process, within in planning is centred. Additionally, two complementing theories are used, which also focus on the process from a power, and organizational, perspective. The empirical part consists of qualitative data from both interviews with planers at Exploateringskontoret, Stadsbyggnadskontoret, Trafikkontoret, and the private developer in Solvallastaden, and the strategic governing documents for Stockholm, and earlier research within traffic and bicycle planning, sustainable development and sustainable transportation systems. The empirical material has then been analysed with help of the theory of how decisions happen in organizations, active participation and democratic processes, and as well collaborative planning – comprehensive perspective, collaboration and preconditions for planning. This study show that even if the strategic governing documents advocate how bicycling should be prioritized, and have a significant part of a long-term sustainable urban development, the bicycle, in projects, hasn’t always an inclusive part of the planning process. Planning for bicyclist is foremost thought of on a larger, regional, commuting level, outside of development and more through green park grounds. In the more local, urban space, there’s a very weak focus towards bicycling. This depends on the planning preconditions bicycling has, which is affected by how the city is organization itself, traffic planers involvement in decision-making and planning processes, the local politics, separated interests and conflicts between administrations, the historical inheritance, the separated levels of collaboration, and whom are given the opportunity to take an active part and shape the comprehensive view of projects.

The goal of this thesis is to analyse whether the method “Observiaire” is of any use for traffic analysis. The method consists of analysing film material, preferably before and after changes are made to an area, by answering a survey for the users that are observed within the population. The method also opens up for deeper qualitative analyses which are rooted in the quantitative data collected from the survey-study. In this study we analyse the method by applying it to the case study of the changes made at Götgatan in Stockholm, where a green wave was implemented and the bicycle road widened. By analysing how the changes has affected the cyclists we then compare the data with the results one can expect from the more used methods such as flow measurement and research of travel habits. The result of this comparison shows that the more common analysis methods leave a void for which kind of data they can gather, a void that the Observiaire method can help to fill. With the data obtained from this study we then show that the changes made at Götgatan has a positive effecton its bicyclists. By comparing the changes with data collected through interviews and a literature study we argue that a focus on enhancing the experience for cyclists can have a positive effect, both for the cyclists but also socioeconomically.

Denna studie har utgått från att samhällsplaneringen, genom gång- och cykelplanering, kan bidra mer till att öka nivån av fysisk aktivitet och därmed bidra till förbättrad folkhälsa. Syftet med studien har varit att undersöka hur folkhälsoperspektivet och hälsoekonomi idag tas i beaktning och influerar aktörer som arbetar med gång- och cykelsatsningar i Stockholmsregionen. Vidare undersöktes även hur folkhälsoperspektivet och hälsoekonomiska värden skulle kunna få större inflytande i planeringsprocesser. Detta har undersökts genom en enkätstudie med kommunerna i Stockholmsregionen samt semistrukturerade intervjuer med Sundbybergs stad, Södertälje kommun och Region Stockholm. Resultatet visar att folkhälsoperspektivet har fått ett större inflytande i planerings- och beslutsprocesser de senaste åren och att aspekten är på frammarsch. Folkhälsa ses bland annat som ett incitament för att genomföra gång- och cykelsatsningar bland andra argument, men det är däremot lågt prioriterat i förhållande till andra perspektiv och arbetet med hälsoperspektivet sker främst genom icke-strukturerade diskussioner och processer. Resultatet visar även att folkhälsa främst används som ett argument snarare än ett mål eller verktyg, samt att de som arbetar med kommunal trafikplanering generellt inte är integrerade i kommuners övergripande folkhälsoarbete. Mer kunskap om folkhälsa i relation till aktiva resor och trafikplanering skulle därmed kunna bidra till ett mer integrerat och stärkt folkhälsoarbete. Folkhälsa kopplar väl samman med andra aspekter i samhällsplaneringen, och folkhälsa används som ett ‘maskerat’ argument i gång- och cykelplaneringen för att stärka bland annat miljö- och klimatperspektivet. På grund av folkhälsans multidisciplinära kunskapsområde ses sektorsöverskridande samarbete som en nyckel för att inkludera folkhälsoperspektivet på ett holistiskt sätt. Aktörerna som deltog i studien har inte fullt ut uppmärksammat de hälsoekonomiska verktyg som finns och vilken roll dessa kan spela i att stärka folkhälsan. En oro finns för att inkludering av ytterligare ett perspektiv och värde i planeringen kan göra en redan komplex planeringsprocess svårare och det finns även delade meningar gällande vem som ska stå för investeringarna i gång och cykel. Avslutningsvis finns det stora möjligheter men också utmaningar i att utveckla och integrera hälsoperspektivet och hälsoekonomi i gång- och cykelplaneringen för att kunna förbättra folkhälsan.
This study has started from the assumption that urban planning, through walking and cycling planning, could contribute more to increase the level of physical activity and thus contribute to improved public health. The purpose of the study has been to investigate how the public health perspective and health economy today are taken into account and influence actors who work with walking and cycling initiatives in the Stockholm region. Furthermore, it was also investigated how the public health perspective and health economic values ​​could have a greater influence in planning and decision-making processes. This has been investigated through a questionnaire study with the municipalities in the Stockholm region and semi-structured interviews with the City of Sundbyberg, Södertälje Municipality and Region Stockholm. The results show that the public health perspective has gained a greater influence in planning and decision-making processes in recent years and that the perspective is on the rise within the field of urban planning. Public health is seen as an incentive to implement walking and cycling initiatives among other arguments, but it does however have a low priority in relation to other perspectives, and the work with the health perspective takes place mainly through unstructured discussions and processes. The results also show that public health is primarily used as an argument rather than a goal or tool and that those who work with municipal traffic planning are generally not integrated into municipalities' overall work with public health. More knowledge about public health concerning active travel and traffic planning could thus contribute to more integrated and strengthened public health work. Public health is well connected with other aspects of urban planning, and public health is used as a 'disguised' argument in walking and cycling planning to strengthen, among other things, the environmental and climate perspective. Due to the multidisciplinary knowledge area of ​​public health, cross-sectoral cooperation is seen as a key to including the public health perspective in a holistic way. The actors who participated in the study have not yet fully paid attention to the health economic tools that exist and what role these can play in strengthening public health. There is a concern that the inclusion of an additional perspective and value in planning can make an already complex planning process more difficult, and there are also divided opinions regarding who should be responsible for the investments in walking and cycling. Finally, there are great opportunities but also challenges in developing and integrating the health perspective and health economy in walking and cycling planning to improve public health.

Många översiktsplaner har under utbildningen i fysisk planering observerats som väldigt utopiska med storskaliga mål och visioner. Om översiktsplaner innehåller för många eller storskaliga visioneroch mål innebär det en risk att översiktsplanen inte framställer en realistisk presentation av kommunens intentioner för den framtida markanvändningen.Översiktsplanen riskerar då att inte uppfylla sitt syfte; att ge vägledning för hurden långsiktiga utvecklingen av den fysiska miljön ska användas och utvecklas (SFS2010:900 3 kap. 2 §). Om den långsiktiga planeringen för cykelfrämjande åtgärderinte är fungerande finns det risk för att enbart småskaliga projekt utan en tydliganknytning till varandra genomförs och att det den goda, heltäckandecykelinfrastruktur som behövs för att fler ska välja cykeln, över andra mindre hållbara transportmedel, uteblir. I den här studien har det undersökts vilka av de cykelfrämjande mål, visioner och ställningstaganden som presenteras i Kalmar kommuns översiktsplan, antagen 17 juni 2013, som har genomförts och varför. Det görs genom en fallstudie över Lindsdal och Västra staden som båda är belägna inom Kalmar kommun. Studienhar gjorts utifrån det teoretiska ramverket governmentality och fuzzy concept, för att kunna svara på varför vissa cykelfrämjande åtgärder genomförts medans andra inte har genomförts. För att analysera vilka av de cykelfrämjande åtgärder som genomförts i det fysiska rummet har metoden kvalitativ innehållsanalys använts.Den kvalitativa innehållsanalysen möjliggör en uppdagning av “dolda” budskap som förmedlas i texten och kan avslöja underliggande budskap som förmedlas.

I denna uppsats reflekteras och analyseras det kring hållbara transporter för att få en riktlinje för hur detta begrepp kan förtydligas, för att sedan kunna implementeras i en kommunal kontext. Begreppet är i dagsläget återkommande i kommunala dokument, men sällan konkretiserat vilket medför en otydlighet för både lekmän och kommunala medborgare. Ett förtydligande av hållbara är därmed av stor vikt för att skapa gemensamma riktlinjer för hur en framtida hållbar utveckling kan ske.   Uppsatsen grundar sig i en analys av empiriska data som ligger till grund för en generell cykelstrategi. Cykelstrategin i denna kontext innebär ett vägledande verktyg för hur cykelplaneringen ska kunna genomföras. Denna kunskapsöversikt har lagt grunden för den cykelstrategi som framarbetats. För att undersöka strategins appliceringsförmåga kommer den att implementeras på två städerna: Luleå och Karlskrona. Därefter kommer det undersökas om kommunernas har olika förutsättningar för en ökad cykeltransport. De båda kommunerna har som mål att öka andelen cykeltransporter. För att dessa mål ska vara möjliga att uppnå krävs det ett ökat arbete med cykelfrågor i de båda kommunerna.

I denna uppsats utreds vilka metoder och åtgärder som bidrar till att en stad blir cykelvänlig. Syftet är att undersöka vilka åtgärder som bidrar till att fler väljer att cykla inom staden samt underlättar för de som cyklar. Målsättningen är att komma fram till vilka åtgärder och tillvägagångssätt som en kommun kan använda sig av för att bli mer cykelvänlig och därigenom underlätta för miljövänligt resande.  Först läggs en kunskapsgrund vilken mynnar ut i en hypotes om vilka aspekter och områden som är viktiga för att underlätta för och skapa en stadsstruktur som är gynnsam för cyklister. Därefter genomförs en fall- studie av hur Helsingborgs stad, Lunds kommun och Malmö stad har arbetat med cykelplanering och cykelfrämjande åtgärder. Slutligen skapas utifrån hypotesen en bedömningsmall i resultatavsnittet mot vilken kommunernas arbete bedöms och utvärderas. Resultatet ligger till grund för en vidare analys och diskussion kring om en cykelvänlig stad är uppnåbar samt vad det kan bero på att kommuner fokuserar resurser och arbete på vissa aspekter av cykelplanering medan de inte arbetar med andra.

Cities develop cycling plans as a tool to promote urban sustainable mobility. These plans are usually open to the participation of current cyclists. In some cases, an intense debate among them arises. Part of them defend the integration of cyclists in a calmer urban traffic, while others prefer dedicated cycling infrastructure separated from motor vehicles. This debate is often framed in terms of what would be more valuable for potential cyclists. Taking this blocking debate as motivation, this thesis explores the cycling planning network of stakeholders generated by participatory planning initiatives. Two study cases with different observed intensities of the described debate, Stockholm and Madrid, are analyzed. The project identifies the stakeholders engaged in cycling planning, both from institutions and civil society; makes a characterization of their relations; and studies the claims they make in relation to the interests of potential cyclists. The research is based in snowball sampling, interviews, questionnaires and social media data mining. The resultant networks combine a set of institutions embedded in a multilevel cycling governance landscape with a set of civil society entities, many characterized by organizational informality partly due to the emergence of virtual communities among them. Accordingly,informal channels of participation are very relevant. The analyzed debate produces tensions, but these are transient frictions grounded in two coexistent systems of meaning rather than permanent antagonism. This is consistent with agonist planning theories. In regard of these challenges, two strategic approaches to the design of participatory cycling planning are suggested: disaggregated stakeholder analysis, in order to reach all the diversity of stakeholders; and bigrelational data analysis, in order to have a first approximation to the particularities of any cycling planning network.
Städer utvecklas cykelplaner som ett verktyg för att uppmuntra hållbar stadsmobilitet. Cykelplaneringsprocesser är vanligtvis öppna för deltagande av nuvarande cyklister. I vissa fall uppstår en intensiv debatt bland de cyklister. Några av dem föredrar att cykla i blandtrafik medan andra förespråkar för dedikerad infrastruktur som separeras från motortrafik. Denna debatt uttrycks ofta i termer av vad som skulle vara mer värdefullt för potentiella cyklister. Uppsatsen tar detta komplexitet som utgångspunkt och utforskar cykelplaneringsnätet av intressenter som genereras av planeringsinitiativ. Två studiefall som presenterar olika intensiteter i debatten analyseras, Stockholm och Madrid. Forskningsprojektet identifierar intressenter engagerade i cykelplanering, både från institutioner och civilsamhället; karaktärisera deras relationer; och analyserar de påståenden som intressenterna gör i förhållande till potentiella cyklisters intressen. Forskningen är baserad på snöboll provtagningen, intervjuer, frågeformulär och datautvinning från sociala medier. De resulterande nätverken kombineras ett antal institutionella intresser som är inbäddade i en flernivå-system av cykelstyrning med några civilsamhällets enheterna, som många kännetecknas av organisatorisk informalitet delvis på grund av cykling virtuella gemenskaper relevans. Efter detta, informella kanaler för deltagande blir viktigare. Den analyserade debatten ger spänningar som är nära till övergående friktioner beroende på två samexisterande system av betydelser snarare än en ständig motsättning. Detta är förenligt med agonistiska planeringsteorier. Efter reflektioner kring dessa utmaningar, uppsatsen föreslår två strategiska tillvägagångssätt för utformningen av medborgardeltagande inom cykelplanering: disaggregerad intressentanalys för att fånga alla mångfalden av agenter; och användningen av bigdata källor för att analysera relationerna mellan intressenterna i syfte att få en första approximation till jämvikten och särdragen hos ett givet cykelplaneringsnät.
Muchas ciudades desarrollan planes ciclistas como herramienta para fomentar la movilidad sostenible. Dichos planes suelen ser abiertos a la participación de los ciclistas actuales, generando en ocasiones un debate intenso entre ellos: una parte defiende su integración en calzada junto a una pacificación del tráfico, mientras que otros prefieren dedicar infraestructura específica a la bicicleta separada del tráfico motorizado. Este debate se desarrolla habitualmente a través de referencias a la figura del ciclista potencial. Tomando esta cuestión como motivación, el proyecto explora las redes de agentes generadas por los procesos de planificación ciclista, analizando dos casos de estudio que muestran distintos impactos de dicho debate, las ciudades de Estocolmo y Madrid. El proyecto identifica los agentes involucrados en los planes ciclistas, tanto dentro como fuera de las instituciones; analiza sus relaciones; y estudia las referencias a los intereses del ciclista potencial. La metodología se basa en muestreo acumulativo tipo ‘bola de nieve’, entrevistas, un cuestionario y minería de datos de redes sociales. Las redes resultantes unen a una serie de agentes institucionales que operan en un marco de gobernanza multinivel con un gran número de agentes de la sociedad civil. Estos tienen una estructura cada vez menos rígida, en parte debido al impacto de las comunidades virtuales de activismo ciclista. En esta línea, se observa que las oportunidades informales de participación son muy relevantes. El debate sobre infraestructura ciclista produce tensiones, pero estas son fricciones transitorias causadas por la coexistencia de dos sistemas de pensamiento en torno a la bicicleta más que un antagonismo permanente, lo cual es consistente con el modelo de planeamiento agonista. Tras exponer estos retos, se sugieren dos estrategias que puede contribuir al diseño adecuado de procesos de participación ciclista: el análisis desagregado de agentes, para capturar la diversidad de entidades involucradas en planificación ciclista; y el uso de fuentes big data sobre relaciones entre agentes, para obtener una primera aproximación a los equilibrios existentes en las redes de planificación ciclista.