Dissertations / Theses on the topic 'Cytostatyki'

Kroppens organ består av många miljoner celler, som har sin uppgift i det organ de befinner sig i. När en cell dör ersätts den med en ny som har samma uppgift. Cellerna samarbetar och kommunicerar via olika signaler, vilket är en förutsättning för att kroppen ska fungera. Cancercellerna delar på sig snabbt vilket leder till celltillväxt. cancer är den vanligaste dödsorsaken i Sverige, efter hjärt- och kärlsjukdomar. Syftet med studien är att beskriva patienters upplevelser av cytostatikabehandling och dess biverkningar vid olika cancersjukdomar och hur livskvalitet påverkas. För att på ett tydligt sätt beskriva och belysa patienters upplevelser av cytostatikabehandling, gjordes en litteraturstudie som är baserad på kvalitativa ansatser. Resultatet består av tre huvudkategorier och sju subkategorier. De fyra huvudkategorierna är: kroppsliga förändringar, emotionella förändringar och sociala konsekvenser. Våra resultat behandlar hur patienten upplever och påverkas av cytostatika behandling. Detta påverkar patienter och förändrar deras dagliga liv psykisk, fysisk och socialt. Patienter upplever att de blir trötta och inte klarar av sina dagliga sysslor. De upplever också att den fysiska förmågan blir sämre som följd av behandlingen. Detta påverkar även patientens sociala delar av livet, till exempel minskad kontakt med vänner. Därför är det viktigt att sjuksköterskan är lyhörd och medveten om patientens behov och i ett tidigt skede skapar en bra vårdrelation med patienten. För att sjuksköterskan ska minska lidandet för patienten borde hon eller han ge adekvat information och även adekvat kunskap om olika behandlingar.
Program: Sjuksköterskeutbildning

Lilja, C & Svensson, K. Omvårdnad vid neutropeni orsakat av cytostatika. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö Högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2008.Neutropeni är en allvarlig komplikation hos patienter som behandlas med cytostatika och är förenat med risk för vårdrelaterade infektioner och sepsis som kan vara livshotande. Ibland behövs skyddsisolering på sjukhus med risk för vårdrelaterade infektioner. Syftet var att ur ett sjuksköterskeperspektiv belysa omvårdnaden under skyddsisoleringen samt vilka infektionsförebyggande åtgärder som är av betydelse. Metoden var en litteraturstudie som bygger på 17 vetenskapliga artiklar. Resultatet visar olika omvårdnadsaspekter som är betydelsefulla vid neutropeni. Olika infektionsförebyggande åtgärder för att hindra endogen och exogen smitta belystes. Smittspridningen förhindras genom användning av basala hygienrutiner och handdesinfektion. Patienter med neutropeni som skyddsisoleras på sjukhus är en utsatt och svårt sjuk patientgrupp vilket gör det svårt att randomisera tillräckligt stora, väldesignade och jämförbara studier. Det saknas forskning inom omvårdnaden. Säkra rekommendationer med hög trovärdighet kan inte ges med denna bakgrund. Behov finns att kritiskt utvärdera de insatser som görs idag och att utveckla forskningen av omvårdnaden av patienter med cytostatikaorsakad neutropeni.
Lilja, C & Svensson, K. Chemically induced neutropenia: The need of nursing care. A literature review. Degree Project, 15 Credit Points. Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, 2008.Neutropenia is a serious complication among cancer patients who receive chemotherapy and can cause life threatening cross infections and sepsis. Protective care at hospital is sometimes needed with risk for cross infections. The purpose of this review was to highlight the nursing care of patients in protective care and to indicate the most important actions to prevent cross infections. A literature review was used as method based on seventeen scientific articles. The result showed actions of nursing care that are important during protective care at hospitals. The result also showed interventions to prevent cross infections caused of endogenous and exogenous source. There are few well designed studies and there is a lack of comparable empirical evidence. These patients are very ill and vulnerable and it is difficult to perform randomized studies with enough sample size to get well designed and comparable studies. Therefore recommendations can not be given that are based on high level of evidence. There is a need to develop evidence based nursing methods and to identify and evaluate nursing interventions so that the best possible care of patients with chemically induced neutropenia in protective care is given.

The main goal of this thesis is an introducing and guiding the reader with all important aspects of a proposal of ventilation system for cytostatics laboratory, from theoretical knowledge about the issue via familiarization with an appropriate legislative statute, a demonstration of relevant calculations needed for the project, a proposal in the form of technical reports as well. In this thesis the process of validation, which is needed for installed technology in the cleanroom, is also described. The thesis is supported by drawing documentation of real ventilation project for cytostatics laboratory, which follows the aforementioned technical report and calculations.

Cancer är en av de vanligast förekommande sjukdomarna i Sverige. Som behandling för cancer ges vanligen cellhämmande läkemedel, cytostatika. Biverkningar under cytostatikabehandling är svåra att undvika och några av de vanligaste är utmattning, illamående, kräkningar, håravfall och mukosit. Att drabbas av svår sjukdom kan leda till stort lidande hos människan. Genom att skapa sig en uppfattning om hur dessa biverkningar påverkar patienternas dagliga liv kan sjuksköterskan möta patienten i sitt lidande. Syftet med denna litteraturstudie är att med inspiration av Evans (2003) analys av kvalitativa artiklar, beskriva hur patienter upplever att biverkningarna av cytostatikabehandling påverkar deras dagliga liv. Analys av artiklarna resulterade i tre kategorier och fem underkategorier. Huvudkategorierna är: Kroppen sviker, Sociala förluster och Emotionell instabilitet. Resultatet visar att patienter som genomgår en cytostatikabehandling påverkas på många olika plan i livet.
Program: Sjuksköterskeutbildning

This work deals with studying a molecular mechanism of anticancer effect of a new platinum - based drug. The qualities of still unknow dinuclear platinum komplex (BBR3571-DACH) were parallelly studied together with clinically time-tested and used mononuclear platinum complex DACH. Earlier essays demostrated, that DNA is the critical target for the cytostatic activity of platinum compounds. Altered properties of DNA and binding characteristics of these two platinum compounds were monitored by several different bioanalytical methods (differential pulse polarography, UV-VIS spectrophotometry, fluorescence spectrophotometry, CD spectroscopy and electrophoresis) after modification of DNA by both of platinum complexes. For the compounds BBR3571-DACH and DACH it was determined that the DNA binding is rapid and bifunctional. The stabilizing effect on DNA was significant particularly after modification of DNA by dinuclear komplex, while denaturating effect wasn´t proved at all. The results also indicate that dinuclear platinum complex BBR3571-DACH probably does not participate on formation of long-range cross-links like other early studied polynuclear platinum complexes.

Cytostatika är en vanlig behandlingsmetod vid cancersjukdom där syftet kan vara kurativt, adjuvant eller palliativt. Behandlingen medför en rad olika biverkningar som till stor del kan påverka patientens dagliga liv. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelser av cytostatika-relaterade biverkningar och hur dessa biverkningar påverkade deras dagliga liv. 13 vetenskapliga artiklar låg till grund för studien och analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys med en manifest ansats. Analysen resulterade i åtta innehållsområden med tillhörande kategorier som beskriver upplevelser relaterade till en specifik biverkning. Innehållsområdena var Illamående och kräkningar, Fatigue, Alopecia, Kognitiva förändringar, Kemosensoriska förändringar, Sköra slemhinnor, Klimakteriebesvär och Minskad sexuell lust. Vi anser att denna studie kan ligga till grund för sjukvårdspersonal i deras dagliga arbete och ge ytterligare kunskap och förståelse för hur varje biverkning kan upplevas. Studien kan också vara relevant för kvinnor och deras familjer som stöd, och att ge information om hur det kan upplevas och ge dem en känsla av att de inte är ensam som går igenom dessa problem.

OK!/Lena J

I Sverige har 379 barn och ungdomar under 19 år fått en cancerdiagnos under 2012.På de arbetsplatser där personalen inte var tillräcklig informerade observerades enhögre exponering för cytostatika i patienternas urin. Arbetare vid Avdelning förOnkologi är regelbundet exponerad för de toxiska substanserna. På lång sikt innebärdetta en yrkesmässig exponering för låga doser av cytostatika. Sammanfattningsvis ärdet sannolikt att exponeringen sker via huden och inte via luft och man vet ännu inteidag konsekvenserna av cytostatika substanser i avloppsvattnet. Detta till följd av förlite forskning om vilka konsekvenser detta har för miljön. Däremot finns det tydligastadgar och lagar för hantering och riskavfall som kan vara till hjälpmedel för de somhanterar dessa substanser.
In Sweden, 379 children and adolescents under the age of 19 was diagnosed withcancer in 2012. In workplaces where staff were not sufficiently informed they couldobserve a higher exposure in patients to cytotoxic drugs in urine. Workers at theDepartment of Oncology are regularly exposed to the toxic substances. In the longterm, it means an occupational exposure to low doses of chemotherapy drugs. Inconclusion, a probable exposure occurs through the skin and not through the air and atthis time we do not know the consequences of chemotherapy drugs in the sewage.This is the result of too little research, and what impact these substances have on theenvironment. However, there are clear statutes and laws for handling and waste thatcan help to reduce exposure for the staff.

Introduktion/Bakgrund: Cytostatika är ofta en nödvändig behandling för cancersjukdomar som dock kan ge många biverkningar. De två vanligaste biverkningarna är fatigue och illamående. Denna litteraturstudie riktar in sig på att belysa icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder som kan lindra biverkningarna fatigue och illamående och vilket ansvar sjuksköterskan har utifrån detta. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa omvårdnadsåtgärder som lindrar biverkningarna illamående och fatigue orsakat av cytostatikabehandling hos cancerpatienter. Metod: Författarna genomförde denna litteraturstudie genom att använda Polit och Becks (2017) metod med nio steg. Databaser som användes var Cinahl och PubMed. Efter urval sammanställdes nio kvantitativa, två kvalitativa och tre mixed-methods artiklar för resultatet och därefter togs fem olika teman fram. Resultat: Icke-farmakologiska åtgärder som togs fram i resultatet som sjuksköterskan kan utföra för att lindra biverkningarna illamående och fatigue var att utbilda patienten i egenvårdsåtgärder, progressiv muskelavslappning, rådgivning om anpassad kost, anpassning av miljön samt distraktion som musik och film. Slutsats: Icke-farmakologiska åtgärder har visats kunna lindra fatigue och illamående utan att medföra ytterligare biverkningar. Patienten kan själv göra mycket åt att lindra biverkningarna men sjuksköterskan har en viktig roll i att utbilda och motivera samt att utföra de åtgärder som patienten inte kan utföra själv.

Cancer blir vanligare bland människor världen över och flera miljoner insjuknar varje år. En behandling som vanligtvis används vid cancer är cytostatika. Denna typ av behandling medför ofta symtom av olika slag, symtom som interagerar med varandra och på så sätt kan bilda kluster. Syfte: Att undersöka symtomkluster bland cancerpatienter som behandlats med cytostatika. Metod: En litteraturstudie baserad på Polit & Becks (2012) niostegsmodell. Sökningen genomfördes i tre databaser; CINAHL, PubMed, PsycInfo. Artiklarna granskades kritiskt utefter dess syfte och metod, varpå tio artiklar behölls. Dessa sorterades och organiserades till två teman. Resultat: Baserades på nio artiklar med kvantitativ metod och en med kvalitativ metod. Första temat i resultatet blev psykologiskt, kognitivt tema, det andra blev fysiskt tema. Totalt fann författarna 26 symtomkluster som placerades in i respektive teman och bildade underkategorier. I Psykologiskt, kognitivt tema: Fysiska symtom som påverkade psykiskt lidande, samt ångest- och depressiva besvär. I fysiskt tema: gastrointestinala symtom och smärtrelaterade symtom. Slutsats: I det psykologiska temat sågs främst symtom som sömnsvårigheter, depressiva besvär och fatigue som mest framträdande och dessa återfinns ofta i kluster med andra symtom, ensamt eller tillsammans. I det fysiska temat sågs främst illamående, sömnsvårigheter, smärta och fatigue som de mest återkommande och de symtom som mest påverkade patienternas vardag.

This diploma thesis is focused on preparation of liposome by relatively new method called nanofluidisation. This method allows the controlled preparation of small unilamellar liposomes in one step. In my thesis I was dealing with optimalization of liposomes preparation which carry hydrophobic cytostatics using this method. Cytotoxic effect of liposomes carrying hydrophobic cytostatics in vitro on cell lines A549 and MCF-7 was determined. In cytotoxicyty test I compared the effect of hydrophobic cytostatics (paclitaxel and derivates of vitamin E specifically alfa-Tos, alfa-TEA) that were incorporated into liposomes prepared via nanofluidisation method and lipid film hydration method. Moreover, a technology of lyophilisation in the presence of cryoprotectants for preparation of liposomes using the method of nanofluidisation was developed.

Aim of this thesis is voltammetric study influence of liposomal platinum cytostatics on cancer cells. One of the goals is summarize available informations about influence of cisplatine on cancer cells, its encapsulation into liposome and affection of this cytostatic cisplatin encapsulated in liposome on cancer cell lines. In literary recherche is detail description of these issues. Than is there specification of voltammetric methods, which serve to electrochemical detection of cisplatin. Based on literary recherche was chosen the best method for detection and subsequently the method was optimalized and than was applied to measuring itself.

Bakgrund: Cancer drabbar ca 50 000 personer varje år i Sverige. En vanligt förekommande behandling mot cancer är cytostatika. Cancerrelaterad fatigue definieras som en trötthet som uppkommer i samband med en cancersjukdom och som inte kan botas med vila eller sömn. Det är den mest förekommande biverkningen hos cytostatikabehandlade patienter och ger både psykiska, fysiska och ekonomiska konsekvenser. Farmakologiska behandlingar avsedda att lindra cancerrelaterad fatigue är kostsamma och medför biverkningar varför försiktighet rörande användandet av dessa bör iakttas. Även ickefarmakologiska metoder har utformats avsedda att lindra cancerrelaterad fatigue hos cytostatikabehandlade patienter och det är av vikt att utvärdera användandet och effektiviteten av dessa. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva ickefarmakologiska metoder avsedda att lindra cancerrelaterad fatigue i samband med cytostatikabehandling samt beskriva vilken effekt de har på cancerrelaterad fatigue. Metod: En litteraturstudie genomfördes för att uppnå syftet. Totalt inkluderades 15 artiklar från sökningar i databaserna Cinahl och PubMed samt från manuella sökningar. Resultat: Litteraturstudien visade på tre interventionsområden av betydelse. Områdena var stöd och undervisning, komplementär och alternativ medicin samt fysisk aktivitet. Slutsats: Stöd och undervisning hade bäst effekt i de fall interventionerna hade inslag av energihantering samt sömn- och aktivitetsplanering. Inom komplementär och alternativ medicin visade sig energiterapier, guaranextraktsbehandling och varmvattenfotbad ha en lindrande effekt på cancerrelaterad fatigue medan ingen effekt av Tibetansk yoga sågs. En av de två studier som undersökte effekten av fysisk aktivitet på cancerrelaterad fatigue visade positivt resultat. Gemensamt för flertalet av de studerade interventionerna var sjuksköterskans framträdande roll.

Introduktion: På barnonkologen på Akademiska barnsjukhuset i Uppsala finns det idag ett antal cytostatika som inte är tillgängliga i lämpliga beredningsformer eller doseringar. Vårdpersonal måste därför omformulera dessa läkemedel på ett sätt så det passar barn. Syfte: Syftet med detta arbete var att öka patientsäkerheten och förbättra arbetsmiljön på barnonkologen i Uppsala. Skriftliga beredningsinstruktioner skulle arbetas fram där det på ett tydligt och pedagogiskt sätt kunde utläsas hur cytostatikatabletter och kapslar bör hanteras på bästa möjliga sätt när de administreras via sond eller gastrostomi. Fokus låg på följande cytostatika: Puri-Nethol, Methotrexate, Lanvis, Lomustine, Temodal, Natulan och Lysodren. Material och metoder: Beredningsinstruktioner utarbetades genom samtal med övriga sjukhus i Sverige, litteratursökning och samtal med övriga sakkunniga. Två enkätundersökningar skickades ut till sjuksköterskor och till anhöriga till barn med cancer, en före och en efter det att beredningsinstruktionerna tillkommit. Svarsfrekvensen för sjuksköterskorna på första enkäten var 15/17 och på andra enkäten 11/20. Svarsfrekvensen för anhöriga på första enkäten var 6/6 och på andra enkäten 3/6. Resultat: Efter att tagit del av beredningsinstruktionerna svarade över 90% av sjuksköterskorna att de ansåg att cytostatikahanteringen kändes säkrare för deras egen del och över 70% av sjuksköterskorna ansåg att cytostatikahanteringen kändes säkrare för patienternas skull. Vad de anhöriga ansåg om instruktionerna var svårt att dra slutsats om. Två av dessa ansåg dock att det blev mer besvärligt med instruktionerna än utan. Konklusion: Sjuksköterskorna var positivt inställda till dessa instruktioner och de flesta ansåg att cytostatikahanteringen kändes säkrare både för sin egen räkning och för patientens skull. Anhöriga hade en mer splittrad åsikt och det krävs med information och arbete kring hur dessa bör skyddas på bästa sätt.

Bakgrund: Cancerpatienter som genomgår cytostatikabehandling får ofta biverkningar i form av illamående och kräkningar. Ett långvarigt illamående kan ge upphov till både psykiska och fysiska konsekvenser, som ett försämrat allmäntillstånd, minskad livskvalitet och minskat välbefinnande. De antiemetika läkemedlen som finns mot Chemotherapy-induced nausea and vomiting (CINV) fungerar i många fall inte helt optimalt för patienterna, och många patienter är villiga att testa icke-farmakologiska metoder som ett komplement. Syftet: att belysa icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder mot cytostatika-inducerat illamående hos vuxna patienter. Metoden var en allmän litteraturstudie som genomfördes med tolv stycken vetenskapliga artiklar som granskades med hjälp av en fem-stegs modell. Resultatet visade på att icke-farmakologiska metoder kan ha effekt mot CINV och presenteras i tre huvudkategorier, Akupunktur, Akupressur och Avslappningsmetoder och muskelavslappning. Slutsatsen att icke-farmakologiska metoder har effekt mot CINV men att det behövs mer forskning i Europa och Sverige för att kunna tillämpa metoderna mer frekvent i den svenska hälso-och sjukvården än vad det görs idag. Det av vikt att sjuksköterskor som träffar dessa patienter som lider av CINV har kunskap om de olika icke-farmakologiska metoderna.
Background: Cancer patients undergoing chemotherapy often experience side effects in form of nausea and vomiting. Prolonged nausea can give rise to both psychological and physical consequences for the patient, the quality of life and well-being can decrease. The antiemetic drugs that are available against CINV does not work perfectly in many cases, and many patients are willing to try non-pharmacological methods as a supplement. The aim was to elucidate non-pharmacological nursing interventions against chemotherapy-induced nausea in adult patients. The study method was design as a structured literature review conducted with twelve scientific articled that was analyzed with a five-step model. The results of this literature study showed that treatment with non-pharmacological methods had a relieving effect. The result is presented in three main categories: Acupuncture, Acupressure and Relaxing Methods. The conclusion that non-pharmacological methods have an effect on CINV, but more research is needed in Europe and Sweden to be able to apply these methods more frequently in the Swedish health care system than it is done today. The conclusion is that non-pharmacological methods have an effect on CINV, but more research is needed in Europe and Sweden to be able to apply these methods more frequently in the Swedish health care system than is done today. It is important that nurses who care for these patients need education in the various non-pharmacological methods.

Hodgkins lymfom är en cancersjukdom som uppstår i det lymfatiska systemet och i Sverige är det ungefär 200 personer per år som insjuknar. Majoriteten av de insjuknade är mellan 15-34 år och ungefär 90% med diagnosen blir botade. Behandlingsformen för Hodgkins lymfom varierar beroende på stadie och då även vilka substanser som ingår i behandlingen. Alkylerande substanser, till exempel prokarbazin och cyklofosfamid, är substanser som är icke-cell-cykelspecifika och förhindrar DNA syntes. Detta kan leda till azoospermi hos männen och reducerad population av ursprungfolliklar hos kvinnor. På grund av dessa effekter var syftet med denna litteraturstudie att se om behandlingarna ABVD (en kombination av fyra olika cytostatika) och BEACOPP (en kombination av prednisolon samt sex olika cytostatika med större innehåll av alkylerare än ABVD) leder till en nedsatt fertilitet hos kvinnor och/eller män samt om fertiliteten återkommer efter avslutad behandling. Detta gjordes genom en litteraturstudie efter sökningar på PubMed där sju studier valdes ut efter inklusionskriterier och exklusionskriterier. Det kunde ses att spermiekvalitén minskade efter båda behandlingsformerna bland männen och att antalet behandlingscykler hade betydelse för hur nedsatt fertiliteten blev. Färre cykler med mindre intensiv behandling hade mindre effekt än fler cykler av mer intensiv behandling. De flesta männen återfick dock sin fertilitet inom fem år. För kvinnorna sågs ett snarlikt resultat där behandlingen BEACOPP orsakade försämrade värden av anti-müllerskt hormon (AMH) och en frånvaro av menstruationscykeln. Hos kvinnor var förekomsten av prematur ovarialsvikt (POF) korrelerat till ålder vid behandlingens start och antalet cykler administrerade.

Illamående och kräkningar hos kvinnor som behandlas med cytostatika mot bröstcancer är ettomfattande problem inom den onkologiska omvårdnaden. Många kvinnor upplever, trots välutvecklade läkemedel för att motverka cytostatika utlöst illamående och kräkningar denna, förmånga fruktade biverkan. Syftet med litteraturöversikten var att finna förebyggande ochlindrande icke farmakologiska metoder som kan hjälpa till att minska det cytostatika utlöstaillamåendet och kräkningarna som kan uppstå hos kvinnor med bröstcancer i samband medcytostatikabehandlingen och effekten av dessa metoder.

Som teoretiskt stöd användes Orem´s egenvårdsteori och för att identifiera metoderna gjordesen litteraturöversikt med kvantitativa originalartiklar ur vetenskapliga tidskrifter. De ickefarmakologiska metoderna som studerades var akupressur, elektroakupunktur, yoga,fysiskträning, massage och utbildning.Användandet av dessa icke farmakologiska metoder visade på en minskning av cytostatikautlöst illamående och kräkningar, antingen som placeboeffekt eller som faktisk effekt. Sombifynd diskuteras ångest och stress effekt på illamående och kräkningar, eftersom metodernavisat sig kunna inverka och förbättra kvinnornas sinnesstämning genom suggestion.De studerade icke farmakologiska metoderna är förhållandevis lätta att tillämpa och är inte såtidskrävande. Även om metoderna visat en minskning av illamående och kräkningar utlösta av cytostatika, är kunskapsbasen med avseende på effekten inte fullständig och detbehövs mer forskning.

Bakgrund: Cytostatikabehandling kan innebära att kroppsfunktioner förändras exempelvisförmågan att känna och uppfatta lukt och smak. Den Nordiska Cancerunionens definition avcancerrehabilitering beskriver cancerrehabilitering som insatser för fysiska, psykiska, socialaoch existentiella problem. Cancerrehabilitering handlar om att minska och förebygga problemtill följd av cancersjukdom och dess behandling, samt att värna om livskvalité.Syfte: Att belysa om smak- och luktförändringar relaterat till cytostatikabehandling påverkarpatientens livskvalité.Metod: Litteraturstudie. Databassökningar utfördes i Cinahl, Web of Science och Pubmed.Tio kvantitativa och tre kvalitativa studier samt två studier med mixad metod inkluderades.Kvantitativa materialet analyserades utifrån skillnader, likheter och kvalitativa materialet medmanifest innehållsanalys.Resultat: Variationer i förekomst av smak- och luktförändringar i samband medcytostatikabehandling och påverkan på livskvalité sågs både beträffande individuella ochbehandlingsrelaterade skillnader. Den generella livskvalitén påverkades utifrån förändringarkopplade till nutritionsintag, samband mellan förekomst av smakförändringar, illamående,aptitlöshet och fatigue. Ökad känslighet för smaker och lukter kunde påverka livskvaliténbåde psykiskt som irritation, besvikelser och ångest samt en upplevd förlust av exempelvisnjutning kring mat. Även socialt påverkades livskvalitén utifrån förändringar i roller ochsociala funktioner, beroende av andras och egna svårigheter, att hantera problem kopplade tillsmak- och luktförändringar.Slutsats: Cytostatikabehandling kan ge smak- och luktförändringar som påverkar ochinverkar på livskvalitén i varierande omfattning. Det kan handla om kroppsliga symtom ochsvårigheter att vara delaktig i sociala sammanhang. Smak- och luktförändringar kan bidra tillkänsloyttringar så som irritation, besvikelser, sorg och saknad. Kliniskt harspecialistsjuksköterskan en viktig roll i att informera och stödja kring dessa besvär.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor över hela världen. Prognosen har dock förbättrats tack vare tidig diagnos och avancerade diagnostiska tekniker samt att bröstcancerbehandlingen blivit allt mer avancerad, aggressiv och effektiv. Kirurgi är den vanligaste behandlingsformen. Vid otillräcklig kirurgi ges adjuvant behandling, vilket innebär en tilläggsbehandling med strålning, cytostatika och/eller endokrin behandling. Cytostatika verkar genom att döda tumörceller och hämma deras tillväxt. Endast tio procent av bröstcancertumörer kan botas enbart med cytostatika, därför kombineras den ofta med annan typ av behandling. Cytostatikabehandlingen är mestadels intensiv och medför ofta svåra biverkningar, då skillnaden mellan elakartade och friska celler är små.Sexualitet kan beskrivas som en del av identiteten och är unik hos varje person. Sexualiteten påverkas av samtliga cancerbehandlingsmetoder. Detta kan bero på biverkningar som fatigue, vaginal torrhet, minskad förmåga till orgasm och förändrade hormonnivåer. Inom onkologisk vård ansvarar sjuksköterskor för bedömning av patientens behov, även de som berör sexualitet. Trots goda kunskaper om cytostatikans effekt på sexualitet undviks ämnet ofta av sjuksköterskor.

Bakgrund: Illamående kan uppkomma av många olika orsaker. En av dessa är illamående som uppkommer som en biverkning till cytostatikabehandling. Illamående är en känd biverkning av cytostatikabehandling, varför patienter som ska påbörja och genomgår behandling mot cancer erhåller profylaktisk antiemetikabehandling. Illamående kan få konsekvenser som försämrad nutritionsstatus, elektrolytrubbningar och i vissa fall kan patienten vilja avbryta sin behandling på grund av att illamåendet blir för jobbigt. Trots antiemetika fortsätter illamående att vara ett stort problem vid cytostatikabehandling. Syfte: Att beskriva olika omvårdnadsåtgärder som kan användas som ett komplement till antiemetika vid behandling av illamående orsakat av cytostatika. Metod: En litteraturstudie med grund i analys av kvantitativ forskning genomfördes. Resultat: Sökningar resulterade i fem omvårdnadsåtgärder: progressiv muskelavslappning, tillskott av ingefära, proteintillskott och ingefärskapslar, intag av druvjuice och musikterapi och bildspråk. Alla omvårdnadsåtgärder visade på en effekt på illamåendet i positiv riktning. Dock var resultaten motsägande inom vissa interventioner. Slutsats: Progressiv muskelavslappning, ingefära, druvjuice och musik och bildspråk kan eventuellt, som ett komplement till antiemetika, reducera illamående orsakat av cytostatikabehandling ytterligare. Dock krävs ytterligare forskning inom alla omvårdnadsåtgärder, då befintlig forskning ger otillräckliga eller motsägande resultat. Klinisk betydelse: Då antiemetika inte ger en fullgod effekt mot illamående kan omvårdnadsåtgärder fungera som ett komplement för att minska illamåendet ytterligare.
Background: There are many things that can cause nausea. One of these is chemotherapy. One of the most feared side-effects of chemotherapy is nausea. Untreated, nausea may give rise to consequences such as malnutrition, electrolyte imbalance and in some cases the patient might want to terminate their treatment because the nausea is unbearable. Nausea is a known side-effect to chemotherapy, and patients receive prophylactic antiemetic drugs. Even though patients receive antiemetic drugs, nausea keeps on being a problem while undergoing chemotherapy. Aim: The aim of this study was to describe different nursing interventions which can be used as a complement to antiemetic drugs. Method: A literature review with a basis in quantitative analyses was conducted. Results: Searches resulted in five nursing interventions: progressive muscle relaxation, ginger, protein and ginger, grape juice and music therapy and visual imagery. All of the five nursing interventions pointed towards a positive effect on nausea. But for some interventions contradictory studies were found that wasn’t as positive of the studied intervention. Conclusion: Progressive muscle relaxation, ginger, protein and ginger, grape juice and music therapy and visual imagery, might, as a complement to antiemetic drugs, reduce chemotherapy induced nausea even further than just antiemetic drugs. But more research in this area is needed, while existing research is insufficient. Clinical significance: While antiemetic drugs aren’t sufficient in treating chemotherapy induced nausea, nursing interventions can serve as a complement to reduce nausea even further.

Bakgrund: En av de vanligaste behandlingarna mot bröstcancer är cytostatika. Denna behandling upplevs som påfrestande då det ger biverkningar i form av illamående, trötthet, smärta och håravfall. Yngre kvinnor som ej genomgått menopaus och insjuknar i bröstcancer är i en annan period i livet jämfört med de i genomsnittsåldern (60+). Det är därför viktigt att sjuksköterskan arbetar personcentrerat för att kunna bemöta dessa kvinnor under deras behandling med cytostatika och hur det kan påverka deras dagliga liv. Personcentrerad omvårdnad utgår ifrån deras livssituation och bidrar förhoppningsvis till ett minskat lidande. Syfte: Syftet med studien var att belysa yngre kvinnors upplevelser av cytostatikabehandling vid bröstcancer. Metod: Kvalitativ litteraturstudie baserad på tre patografier. Resultatet har analyserat med inspiration av Graneheim och Lundmans sammanställning av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysförfarandet resulterade i tre kategorier: Kroppsliga förändringar, Emotionella reaktioner och Längtan till ett vanligt liv. Kroppsliga förändringar har underkategorin: Att förlora sitt hår. Resultatet indikerar på att cytostatikans effekter påverkade kvinnorna negativt. Håravfallet gav en förändrad självbild och framkallade en känslostorm där ångest och rädsla var mest framträdande. Trots cytostatikabehandlingens effekter kände kvinnorna hopp och en längtan att få återgå till sitt vanliga liv. Slutsats: Det var när cytostatikabehandlingen påbörjades som kvinnorna i studien upplevde att de blev sjuka. Cytostatikabehandlingen medförde en insikt av allvaret i situationen när effekten av cytostatikan främst gav kvinnorna kroppslig påverkan. En fördjupad förståelse för dessa kvinnors situation ger sjuksköterskan större möjlighet att skapa ett bättre möte och ge personcentrerad omvårdnad utifrån deras individuella förutsättningar. Vidare forskning krävs för att sjuksköterskan ska få en djupare förståelse för hur cytostatikabehandling kan påverka yngre kvinnors livssituation.

På en onkologisk klinik har personalen en känsla av att patienterna behandlas med cytostatika för nära inpå ad mortum. Syftet är att på ett deskriptivt sätt undersöka hur nära i tiden patientens sista erhållna cytostatikabehandling och ad mortum ligger, vidare avser studien åskådliggöra hur differensen ser ut i förhållande till diagnos, ålder och kön under kalenderåret 2004. Datainsamling har gjorts genom journalgenomgång med hjälp av ett datainsamlingsformulär. Studien omfattar 65 journaler. Resultatet visar bland annat att det finns ett skönjbart samband mellan patienters differens och ålder.
In a oncology clinic, the staff feel that the patients are treated with antineoplastic agents to close to ad mortem. Our aim is in a descriptive way examine how close in time the patients last antineoplastic agents treatment is to ad mortem, the study further aims to illustrate the difference ratio related to diagnosis, age and sex during calendar year 2004. Data were collected from the patients medical records with help of datacollectionform. The study comprise 65 journals. The results show that among other things there is a connection between patients difference and age.

I hela världen drabbas mer än tio miljoner människor av cancer varje år. Incidensen för cancer är ökande och cirka var tredje person i Sverige drabbas av någon form av cancer under sin livstid. Varje år dör ungefär 20 000 personer i Sverige av cancer. Syftet med denna litteratur-studie var att undersöka faktorer som kan påverka patienters upplevelser av cytostatika- och strålbehandling samt av sjuksköterskans omvårdnadsroll kring behandlingen. Metoden var en litteraturstudie av 11 vetenskapliga artiklar granskade enligt Polit m fl (2001) kriterier för vetenskaplighet. Resultatet visar att informationsbehovet hos patienter som behandlas med cytostatika- och strålbehandling är stort. Många patienter upplever att de inte får tillräcklig information angående behandling, behandlingsrelaterade biverkningar samt prognos. Med hjälp av information från sjuksköterskor angående egenvård kan denna styrkas och upplevel-ser av biverkningar därmed minskas. De vanligast förekommande och svåraste biverkningarna som patienterna i studien upplevde var fatigue och munbesvär. Sjuksköterskeinterventioner kan hjälpa patienter att handskas med och lindra dessa biverkningar.
More than ten million people in the whole world get cancer each year. The incidence of can-cer is increasing and about every third person in Sweden gets cancer at some point in their lifetime. Each year 20 000 people in Sweden die from cancer. The aim of this literature re-view was to examine factors that can affect patients’ experiences of chemotherapy and radio-therapy plus of the caring role of nurses in the therapies. The method was a literature review of 11 scientific articles that was analysed according to Polit et al (2001) criteria’s. The result shows that the information needs in patients treated by chemotherapy and radiotherapy are large. Many patients experienced that they did not get enough information about their treat-ment, treatment related side-effects and prognosis. With information from nurses about self-care behaviours, the self-care can be powered and the side-effects can decrease. The most common and serious side-effects that were experienced by the patients in this review were fatigue and oral difficulties. Nursing interventions can help patients to cope with and relieve these side-effects.

ABSTRACT   Background: About 1500 women dies every year of breast cancer, many of them have received chemotherapy (PCT) close to the end of life. This can lead to that they and their significant others do not get enough time to prepare themselves for the death and seize their last time the way they desire.   Aim: The aim of this study is to study the palliative care, PCT and a break point conversation at the end of life among patients with metastatic breast cancer (mBC) in two oncology clinics in Sweden.   Method: A quantitative investigation has been performed with a retrospective and descriptive design. 99 patients are included who died 2014-2016, with a mBC. The data was collected by patient record review.   Results: Most of the patients had received a break point conversation and had contact with a palliative team when they died. There was a statistic significant that patients who died at a Hospice/palliative unit or at home/residential care had more likely received a break point conversation compared to patients who died in a Hospital.   More than a third of the patients were treated with PCT during the last 30 days of their lives, somewhat more younger than older. There was no significant difference in the results above.   Conclusion: The studie shows that patients with mBC who has received PCT receives PCT close to death and that those who died in a Hospice/palliative care unit or at home/residential care has had a break point conversation statistically more often compared to patients who died in a Hospital. There’s a need to develop the clinical care in a way that follows the guidelines at a higher level.   Keywords: Breast cancer, palliative chemotherapy, break point conversation, palliative care
SAMMANFATTNING   Bakgrund: Cirka 1500 kvinnor dör varje år av bröstcancer varav många har behandlats med cytostatika nära livets slut. Detta kan leda till att de och deras närstående inte hinner förbereda sig på döden och ta tillvara på den sista tiden som de önskar.   Syfte: Syftet med studien är att studera palliativ vård, cytostatikabehandling och brytpunktssamtal i livets slutskede hos patienter med metastaserad bröstcancer på två onkologkliniker i Sverige.   Metod: En kvantitativ undersökning har utförts med en retrospektiv, deskriptiv design. Totalt 99 patienter som avlidit 2014-2016, med en metastaserad bröstcancer ingår i studien där data inhämtats med hjälp av journalgranskning.   Resultat: De flesta av patienterna hade erhållit ett brytpunktssamtal och hade ett palliativt team inkopplat vid dödsfallet. Resultatet var statistiskt signifikant i att de patienter som avled på Hospice/palliativ enhet eller i hemmet/vårdboende i högre grad erhållit ett brytpunktssamtal jämfört med patienter som avled på Sjukhus. Mer än en tredjedel av patienterna fick cytostatikabehandling under livets sista 30 dagar, något fler yngre än äldre. Någon signifikant skillnad kunde inte finnas i dessa resultat.   Slutsats: Studien visar att patienter med metastaserad bröstcancer som fått palliativ cytostatika får cytostatika nära livets slutskede och att de som avled på Hospice/palliativ enhet eller i hemmet/vårdboende haft ett brytpunktssamtal i statistiskt högre grad jämfört med dem som avled på Sjukhus. Det finns ett behov att utveckla den kliniska verksamheten så att riktlinjerna för palliativ vård följs i högre utsträckning.   Nyckelord: Bröstcancer, palliativ cytostatika, brytpunktssamtal, palliativ vård.

Bakgrund: Cytostatika har sedan 1960-talet använts för att bota flera olika cancerformer. Cytostatika skadar tumörer men påverkar även friska celler vilket ofta medför en rad olika biverkningar. Cancerpatienter befinner sig ofta i en sårbar situation vilket kräver omsorgsfull omvårdnad. Syfte: Syftet med studien var att studera patienters upplevelser av vanligt förekommande cytostatikaorsakade biverkningar (illamående och kräkningar, fatigue, hårförlust, smak-och luktförändringar) samt vilka hanteringsstrategier de använder sig av. Metod: Denna litteraturstudie baseras på nio kvalitativa artiklar. Artikelsökningen genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL. Artiklarna har analyserats genom innehållsanalys. Resultat: Biverkningarna kunde upplevas som fruktansvärda, olustiga, obehagliga och utmattande. Dessa påverkade det dagliga livet vad gällande bl.a. relationer och självständighet. Hanteringsstrategierna innefattade exempelvis vila, fysisk aktivitet och särskild kost. Slutsats: Många patienter upplever cytostatikaorsakade biverkningar som påfrestande och att de påverkar det dagliga livet negativt, men vissa patienter upplever tvärtom att de inte påverkar deras dagliga liv nämnvärt. Upplevelserna av biverkningarna och dess följder kan påverkas av patienternas förmåga att hitta fungerande hanteringsstrategier. Resultatet visar på skillnader mellan olika cancerpatienters upplevelser och strategier, vilket kan kräva personcentrerad vård.
Background: Chemotherapy has since the 1960’s been used to cure various forms of cancer. Chemotherapy damages tumors but also effects healthy cells which often result in a variety of side effects. Cancer patients often find themselves in a vulnerable situation which requires careful nursing. Aim: The aim of this study was to explore patients experiences of commonly occuring adverse effects (nausea and vomiting, fatigue, alopecia, smell- and tastealterations) and their management strategies. Method: This literature study is based on nine qualitative articles. The searching of articles was performed in the data bases PubMed and CINAHL. The articles has been analysed with content analysis. Results: The side effects could be perceived as awful, uncomfortable, unpleasant and exhausting. These effected the daily life including factors like relationships and independence. Management strategies included for example rest, physical activities and special diets. Conclusion: Many patients experience adverse effects from chemotherapy as distressing and that they effects their daily life in a negative way, but occasional patients experience the contrary that they don’t effect their daily lives significantly. The experiences and their consequenses can be affected by patients ability to find useful management strategies. The result shows the difference between different cancer patients’ expericences and management strategies, wich may require person-centred care.

Bakgrund: Ett barn med cancer drabbas av stort lidande, både psykiskt, fysiskt, socialt och existentiellt. Omfattande behandlingar och biverkningar kan skapa oro och rädsla hos barnet. Vid cytostatikabehandling är det vanligaste symtomet illamående och kräkningar, vilket påverkar barnet på ett negativt sätt. Vid omvårdnad är det viktigt att sjuksköterskan skapar en bra relation till barnet Syftet: Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskans farmakologiska och icke farmakologiska omvårdnadsåtgärder vid cytostatika relaterat illamående och kräkningar hos barn med cancer. Metod: Metoden är en litteraturöversikt som inkluderat 10 vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ metod. Resultat: Litteraturöversiktens resultat visar att icke farmakologiska omvårdnadsåtgärder såsom massage, akupressur och akupunktur bör kombineras med farmakologiska åtgärder. Detta bidrar till reducering av biverkningar av cytostatikarelaterat illamående samt lindrar barnets lidande. Sjuksköterskans bemötande och kommunikation har stor betydelse i omvårdnaden av barn med cancer vid cytostatikarelaterat illamående och kräkningar. Slutsats: När ett barn drabbas av cancer förändras hela familjens livssituation. Barn med cancer är ofta känsliga och sårbara på grund av att de utsätts för många smärtsamma tuffa och omfattande behandlingar. Litteraturöversikten påvisar att omvårdnadsåtgärder såsom massage, akupressur och akupunktur i kombination med antiemetikum har resulterat i goda effekter för att tillgodose barnets tillfredsställelse och för att förebygga cytostatika relaterad illamående och kräkningar.
Background: Cancer in children causes immense suffering physically and psychologically with the children. Tough treatments and side effects can cause fear and concerns with the child. The most common side effect with cytostatic treatment is vomiting and nausea which affects the child negatively. The nurse´s role is of great importance to create an environment of trust for the child. Purpose: The purpose of the study is to describe the nurse´s pharmacological and nonpharmacological care measures in cytostatic related nausea and vomiting in children with cancer. Method: The method is a literature review. The articles have been found using the databases Cinahl and Pubmed. This study includes 10 scientific articles, both quantitatives and qualitatives. Results: The results show that non-pharmacologic measurements, such as massage and acupuncture, should be combined with pharmacologic measurements. This will contribute to fewer side effects related to nausea caused by the chemotherapy treatment and it will also relieve the child’s unnecessary suffering. The nurses ‘approach and communication are of great importance in the care of children suffering from nausea caused by chemotherapy treatment. Conclusion: Cancer in children changes the life situation not only for the child but for the entire family. The children are often very sensitive and vulnerable because of the painful treatments they have to endure. This study shows that non-pharmacological care measurements, such as massage and acupuncture, in combination with antiemetic have been very effective in preventing nausea caused by chemotherapy treatment.

Bröstcancer är en av de vanligaste cancerformerna bland kvinnor, både i Sverige och globalt. Sjukdomen i sig och biverkningar av cytostatikabehandlingen påverkar hälsan och välbefinnandet hos kvinnor med allt från viktökning och smärta till fatigue och depression. Kan fysisk aktivitet leda till gynnsamma effekter hos bröstcancerpatienter under cytostatikabehandling med tanke på att fysisk aktivitet har många positiva hälsoeffekter hos friska personer? Syfte: Att undersöka effekterna av fysiskt aktivitet hos kvinnor som behandlas med cytostatika för bröstcancer. Metod: En litteraturstudie byggd på Polit och Beck (2012) niostegsmodell. Sökningen genomfördes i två databaser; CINAHL och PubMed. Dessa sökningar resulterade i 13 kvantitativa artiklar som sedan sorterades under åtta olika teman. Resultat: Fysisk aktivitet bidrog till att förbättra den fysiska funktionen, självkänslan, humöret, kognitiv funktionen, sömnkvaliteten och livskvaliteten. Fysisk aktivitet under cytostatikabehandling resulterade även en ökning i muskelstyrka och muskelmassa. Fysisk aktivitet hjälpte i stort sätt att behålla kroppsvikt och sammansättning vid basline nivåer, men däremot sågs ingen effekt på bentäthet. Fysik aktivitet visade sig också lindra svåra behandlingsrelaterade symtom som cancerrelaterad fatigue, smärta, illamående och kräkningar, vilket i sin tur ökade patienternas förmåga att slutföra cytostatikabehandling samt förbättrade överlevnaden. Slutsats: Bröstcancerpatienter bör undvika fysisk inaktivitet under cytostatikabehandling. Fysisk aktivitet visade sig ha positiva effekter på den fysiska och psykiska hälsan och välbefinnandet samt symtomlindring och symtomhantering och bidrog därmed till en ökad livskvalitet under cytostatikabehandling hos bröstcancerpatienter.

Cytostatikabehandlingars emetiska biverkningar har en stor negativ inverkan på patientens livskvalitet. För behandling av cytostatikainducerat illamående och kräkningar så ges flera olika läkemedel, däribland 5-HT3-receptorblockare och NK1-receptorblockare. Syftet: finns det en skillnad i effekt, och i så fall vilken, mellan kombinationsbehandlingen NEPA (netupitant (NETU) och palonosetron (PALO)) och behandlingen APR (aprepitant) + 5-HT3-receptorblockare? Hur stor andel lindras av att få en NK1-receptorblockare (APR, NETU) utöver en 5-HT3-receptorblockare vid cytostatikabehandling? Litteraturstudie valdes som metod och 5 studier ingick med nästan 3000 deltagare. Resultaten av studierna visade på ett numeriskt övertag för NEPA över APR samt en signifikant skillnad i effekt vid tillägg av NK1-receptorblockare till behandling med 5-HT3-receptorblockare. Diskussionen ställde syftet mot resultatet genom att göra jämförande sammanfattningar av samtliga studier och diskutera och förklara fynden. Slutsatsen som drogs utifrån arbetet var att NEPA och APR behandlingen saknar signifikant skillnad, för patienten kan NEPA vara en enklare behandling att följa. Andelen som lindras av att få mot att inte få en NK1-receptorblockare var mellan 8% och 15%.
The emetic side effects that comes with chemotherapy have a big negative impact on the patient’s quality of life and is because of that important to treat to improve compliance with the chemotherapy treatment. Important antiemetic treatments include 5-hydroxitryptamin-3 (5-HT3) receptor antagonists and neurokinin-1 (NK1) receptor antagonists, they each block receptors that are involved in the emetic response that is triggered by chemotherapy treatment. The purpose of this thesis was to see if there was a difference in effect between NEPA, a fixed combination of netupitant and palonosetron, and APR combined with a 5-HT3 receptor antagonist, and if so, what the difference was. The second purpose was to find out the percent of patients that was helped by being given a NK1 receptor antagonist on top of a 5-HT3 receptor antagonist treatment. This literature study included five clinical trial studies found on the database PubMed. The results showed a numeric advantage for NEPA over APR as well as a significant difference in effect when NK1 receptor antagonists were added to 5-HT3 receptor antagonist treatment. The discussion put the purpose against the result by making comparative summaries of the studies while discussing and explaining the findings. The conclusion was that no significant difference existed between NEPA and APR-treatment, but for the patient NEPA might be an easier treatment to follow since NEPA is a single dose treatment taken on day one while APR is a treatment that is taken over three days. The usage of NK1 receptor antagonists on top of 5-HT3 receptor antagonist treatment significantly improved the relieving effects with 11%-13,1% in the overall phase for the patients.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor och en vanlig behandlingsmetod är cytostatika, vilken kommer med ett flertal biverkningar. Lidande kategoriseras i tre olika former. Etiska principer används vid ställningstagande av behandling. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelse av lidande relaterat till cytostatikabehandlingen vid bröstcancer. Metod: Studien är en litteraturöversikt som utgår från kvalitativ forskning. Elva artiklar granskades och sammanfattades genom att utgå från Friberg (2012). Resultat: Kvinnor med bröstcancer drabbas av ett lidande i relation till cytostatikabehandling. De upplever att de förlorar en del av sin identitet i samband med att de får ett förändrat utseende. Människor i deras omgivning behandlar dem annorlunda och de klarar inte av att göra samma saker som tidigare i rollen som mor, fru, väninna och kollega. Lidandet består även av fysiska symtom relaterade till själva behandlings- och sjukperioden, men även av symtom som inte går tillbaka efter avslutad behandling. Diskussion: Det är de fysiska biverkningarna som leder till psykiska biverkningar då kvinnorna upplever förlorad identitet, skuld och skam. Vårdpersonalen har en viktig roll i att informera och bemöta kvinnorna på ett bra sätt för att minska vårdlidande. Cytostatikabehandlingen ger upphov till lidande i form av både sjukdomslidande och vårdlidande, men även livslidande.
Background: Breast cancer is the most common cancer among women and a common treatment is chemotherapy, which comes with side effects. Suffering can be categorized in three different forms. Ethical principles are used to motivate choice of treatment. Aim: To describe women's experience of suffering related to chemotherapy during breast cancer. Method: The study is a literature review based on qualitative research. Eleven articles were reviewed and summarized by using Friberg (2012). Results: Women with breast cancer experience suffering when undergoing chemotherapy. They feel loss of their identity when their looks changes. People around them treat them differently and they are not able to do the same things as before in the role of mother, wife, friend and colleague. Suffering also consists of physical symptoms related to the treatment and the illness period, but some of the symptoms do not go away after treatment. Discussion: Physical side effects lead to psychological side effects as women experiences loss of identity, guilt and shame. Health care professionals have an important role in informing and to counter women in a good way to reduce suffering. Chemotherapy leads to suffering due to the illness and treatment, but it is also related to their existence.

Bakgrund: Adjuvant cytostatikabehandling används vid bröstcancer efter att tumören tagits bort. Biverkningar kan uppstå då cytostatika påverkar alla kroppens celler. För att sjuksköterskan ska kunna ge en god omvårdnad krävs det att hon/han får ta del av patienters upplevelser vid adjuvant cytostatikabehandling. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av adjuvant cytostatikabehandling vid bröstcancer. Metod: En litteraturöversikt som baserades på 13 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats utfördes. Resultat: Resultatet utgjordes av tre huvudkategorier: uppleva en förändrad kropp, uppleva ett förändrat sinne och upplevd påverkan på det sociala livet. Det framkom att kvinnorna upplevde både fysiska och psykiska biverkningar och dessa hade en stor påverkan på deras sociala liv. Slutsats: I slutsatsen betonas vikten av sjuksköterskans stöd i form av information och omvårdnad.
Background: Adjuvant chemotherapy is used to treat breast cancer after the removal of the tumour. Side effects may occur since chemotherapy affects all of the body cells. The nurse should be able to provide good care, to do so it requires that she/he takes part of patients’ experiences of adjuvant chemotherapy. Aim: The aim was to describe women’s experiences of adjuvant chemotherapy for breast cancer Method: A literature review based on 13 scientific articles with qualitative approach was executed. Results: The result consisted of three main categories: experiencing a changed body, experiencing a changed mind and perceived impact on social life. It was revealed that women experienced both physical and psychological side effects and they had a great impact on their social life. Conclusion: The conclusion shows the importance of the nurse’s support in form of information and care.

Patienter som drabbas av cancer behandlas ofta med cytostatika, vilket kan ge biverkningar som påverkar patientens livskvalitet negativt. Sjuksköterskan har en nyckelroll när det gäller att observera och se förändringar av patientens allmäntillstånd. En god relation mellan patient, sjuksköterska och läkare är av största vikt för vårdens kvalitet.  Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att ge cytostatikabehandling till patienter i palliativt skede. Metoden som användes var en litteraturöversikt. Åtta artiklar har analyserats, varav två var kvantitativa. Resultatet sammanställdes till tre huvudkategorier och åtta underkategorier. Sjuksköterskan ansåg att deras främsta uppgift var att ge en trygg och säker administrering av cytostatika. Resultatet visade att sjuksköterskan har en stor betydelse för att patienten ska känna sig trygg genom behandlingen. Kunskaper är viktiga och kan underlätta sjuksköterskans beslutsfattande gällande cytostatika. Sjuksköterskor som arbetar med att ge cytostatika till patienter i palliativt skede upplever ofta en påfrestning och stress i sitt arbete, samtidigt som de även känner en tillfredställelse av att hjälpa en utsatt människa.

Illamående är en av de vanligaste förekommande biverkningarna av cytostatikabehandling. Cytostatika används för att behandla cancer. Varje år drabbas 58 000 människor i Sverige av cancer och i hela världen är den siffran 14 miljoner. Det finns tre olika former av illamående i samband med cytostatikabehandling. Dessa tre former är akut illamående, fördröjt illamående och betingat illamående. Cytostatika-relaterat illamående kan behandlas både farmakologiskt och icke-farmakologiskt. Syftet var att beskriva illamående hos patienter med cancer i samband med cytostatikabehandling. En allmän litteraturstudie utfördes. Sökningar i databaserna Cinahl, Medline och Psycinfo resulterade i tio resultatartiklar. Artiklarna granskades och teman med underteman identifierades. De teman som identifierades var förekomst av illamående, patienters upplevelser av illamående, strategier vid illamående och livskvalitet. Cytostatika-relaterat illamående ansågs vara ett subjektivt fenomen som var svårt att beskriva. De som drabbades av illamående i samband med cytostatikabehandling upplevde flertalet olika förändringar som påverkade dem negativt. Patienterna fick använda sig av olika strategier för att hantera sitt illamående. Livskvaliteten påverkades negativt av det cytostatika-relaterade illamåendet. Mer forskning kring ämnet skulle vara av betydelse då detta är ett stort omvårdnadsämne som borde få mer fokus då det påverkar hela människan.
Nausea is one of the most common side-effects during chemotherapy. Chemotherapy is used for treating cancer. Every year 58 000 people gets cancer in Sweden and worldwide 14 million people is affected by the disease. There are three different types of nausea during chemotherapy. These types are acute nausea, delayed nausea and anticipatory nausea. Chemotherapy-induced nausea can be treated either with pharmacological treatment or non-pharmacological treatment. The purpose of this study was to describe nausea in patients with cancer receiving chemotherapy. A general literature study was performed. The searches in the databases Cinahl, Medline and Psycinfo resulted in ten articles. The articles were examined and themes and subthemes were identified. The themes that were identified was The incidence of nausea, The patients experiences of nausea, Strategies to cope with nausea and Quality of life. Chemotherapy-induced nausea was considered to be a subjective phenomenon which was difficult to describe. Patients who suffered from chemotherapy-induced nausea experienced multiple changes that had a negative impact on them. Patient used several strategies to cope with their nausea. Chemotherapy-induced nausea had a negative impact on the patients quality of life. More studies are needed in this field with more focus on how chemotherapy-induced nausea affects these patients.

Bakgrund: Många patienter i palliativ vård rapporterar en minskad, eller förändrad, förmåga att känna smak och lukt. Smak-och luktförändringar (SoL-förändringar) kan innebära lidanden för den enskilde patienten, men kan även påverka näringsintag samt få negativa följder i det dagliga livet. Syfte: Syftet var att rapportera om cancerpatienters erfarenheter av smak- och luktförändringar och påverkan och hantering av dessa i det dagliga livet när de är i palliativ fas. Metod: Kvantitativ data samlades in från åtta deltagare, under tre mättillfällen per deltagare, via ett frågeformulär. Kvalitativ data beståendes av kommentarer till frågorna, redovisades som citat. Resultat: Det var fem huvudfynd som framkom i resultatet. Ett övergripande tema som kunde urskiljas var sårbarheten och lidandet i samband med SoL-förändringar.  Vidare framkom att SoL-förändringar rapporterades av samtliga deltagare, dock inte vid alla mättillfällen. En definitionssvårighet av SoL-förändringar uppmärksammades också bland svaren. Ytterligare var aptitnedsättningar lågt rapporterade bland deltagarna. Detta stod i kontrast till illamående som rapporterades av samtliga deltagare. Diskussion: Sårbarheten och lidandet som uppkom i samband med Sol-förändringar kunde ge en negativ påverkan på det dagliga livet. Drivkraften att tillgodogöra sig föda för sin överlevnad återges med insikten att det ofta inte är för njutningens skull som måltider intas.  Resultatet visade på vikten av att SoL-förändringar uppmärksammas inom den palliativa sjukvården.

Var fjärde patient som genomgår cytostatikabehandling (cellgiftsbehandling) upplever illamående och kräkningar av olika grad, i fortsättningen kallat N/V, Nausea and Vomiting. Många patienter upplever att N/V är det mest plågsamma och försvagande med cancersjukdomen under pågående behandling. Behandling av N/V ges i förebyggande syfte, men innebär inte ett garanterat skydd för alla patienter. Komplementära metoder används både för behandling och i förebyggande syfte av N/V. Rädsla för N/V innebär att många patienter väljer att avstå eller avbryter sin cytostatikabehandling i förtid. Syfte: Syftet var att beskriva hur komplementära metoder kan lindra cytostatikaframkallat N/V. Metod: Studien var en litteraturstudie där elva vetenskapliga artiklar sammanställdes och analyserades. Resultat: Efter sammanställningen av resultaten sorterades metoderna in i olika kategorier: Stimuli, Kost och Aktivitet. Diskussion: Det finns komplementära metoder som lindrar N/V vid cytostatikabehandling. En kombination av olika komplementära metoder kan förebygga, reducera och/eller lindra cytostatikaframkallat N/V. Däremot syntes inte alltid effekten förrän några dagar efter påbörjad cytostatikabehandling. Oro inför cytostatikabehandling är förknippat med graden och förekomst av N/V och utveckling av betingat N/V. Sjuksköterskans arbete utförs utifrån forskningsbaserad kunskap och beprövad erfarenhet. Det är önskvärt med mer forskning kring komplementära metoder vid cytostatikaframkallat N/V, för att kunna erbjuda varje enskild patient den optimala behandlingen.
Every fourth patient experience nausea and vomiting (N/V) of varying degrees during chemotherapy treatment and a lot of patients feel it is the most painful and debilitating with cancer during treatment. Treatment of N/V is given as prevention and does not guarantee full protection for each patient. Complementary methods are used for both treatment and prevention of N/V. In fear of N/V, a lot of patients choose not to have chemotherapy or discontinue their chemotherapy treatment prematurely. Aim: The aim was to describe how complementary methods can relieve chemotherapy-induced N/V. Method: The study was a literature review and eleven scientific articles were analysed and compiled. Result: After compiling the results, the complementary methods could be divided into different categories; Stimuli, Diet and Activity. Discussion: There are complementary methods that relieve N/V during chemotherapy treatment. A combination of different complementary methods can prevent, reduce and/or relieve chemotherapy-induced N/V. However, the effect was not noticeable until a few days after initiation of chemotherapy. Anxiety before chemotherapy is associated with the degree and the presence of N/V and development of anticipatory N/V. Since nurses work must be performed after research-based- and experienced knowledge more research is needed to give strength to the complementary methods.

The work analyzes trends in medicines used in specialized medical centers from ATC (Anatomical-Therapeutic-Chemical Classification System) L01 in Czech Republic from perspective of the State Institute of Drug Control (SUKL) and of Czech Health Insurance Companies (Vseobecna zdravotni pojistovna Ceske republiky as the biggest one, and rest joined in Svaz zdravotnich pojišťoven Ceske republiky). SUKL perspective considers medicines delivered to healthcare facilities and the other side providing information regarding payments for L01 medicines between years 2012-2015. Conclusions presented show slightly decreasing trend in terms of number of packages delivered (935 ths. in 2012 and 931 ths. in 2015). On the other hand, value of medicines has increased from 5 067 mil. CZK in 2012 to 6 568 mil. CZK in 2015. The increase in value and decrease in volume in the same time (while prices remain stable or decreasing) indicates trend in increasing size of packaging or entry of new strength (with more active ingredient and therefore more expensive) e.g. entry of Herceptin 600 mg in 2014. This paper further identifies the most expensive medicines in ATC L01 group and starts a discussion about possible reasons of discrepancies between different sources of data which are for the most expensive medicines in hundreds of mil. CZK in value and ths. of packages in terms of volume (e.g. Avastin in 2014: difference 104 mil. CZK and 5 598 packages).

Bakgrund: Idag erbjuder sjukhus i Sverige gruppträning som rehabilitering för cancerpatienter i syfte att minska eventuella behandlingsframkallade biverkningar. Träning kan bromsa sjukdomsförlopp, förhindra spridning av sjukdomen och minska sjukdomsrelaterad ångest och oro. Det anses vara en brist på evidens gällande cancerpatienters upplevelser kring träning i grupp som rehabiliteringsform.   Syfte: Syftet är att undersöka hur patienter med cancersjukdom upplever gruppträning, under eller efter cancerrelaterad behandling.    Metod: I en kvalitativ intervjustudie med en induktiv ansats inkluderades sex kvinnliga intervjupersoner. Det utfördes sex semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna utfördes på patienter som tidigare har genomgått en hel gruppträningsperiod handledd av en fysioterapeut. Materialet analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys.     Resultat: Intervjuernas innehåll delades upp i 8 underkategorier och 4 huvudkategorier. Huvudkategorierna bestod av Motivation att träna, Träningsmiljö, Hinder för träning och Upplevda positiva effekter efter avslutad träning   Slutsats: Resultatet av studien visar vikten av det sociala stödet och att det upplevdes spela en nyckelroll för intervjupersonernas trygghet och förståelse. Positiva effekter upplevdes av träningen i sig, såsom bättre styrka, kondition och högre energinivå. Författarparet identifierade att informationsbrist, brist på energi och negativa tankar kunde upplevas som centrala negativa faktorer som i sin tur kunde påverkat motivationen att träna.
Background: Hospitals in Sweden offers group exercise as a possibility for rehabilitation to patients with cancer to aim the possible side effects cancer treatment may induce. Exercise may delay, or stop, proliferation of the disease and may even reduce cancer related depression and anxiety. It is considered that it lacks evidence describing the experiences cancer patients have after using exercise as rehabilitation form.   Aim: The purpose is to investigate how patients with cancer experience group exercise, during or after completed cancer treatment.   Method: In a qualitative interview study with an inductive approach six female interview persons were included. Six semi-structured interviews were performed. The authors interviewed patients who completed a whole group exercise-period supervised by a physical therapist. The results were then analysed using a qualitative content analysis.   Result: The interview results was divided into 8 sub-categories and 4 main categories. The main categories were Exercise motivation, Exercise environment, Exercise obstacles and Experienced positive effects after completed exercise.   Conclusion: The results shows that the importance of the social environment plays a key role according to the experience of support and understanding. It was also described that physical effects from the exercise itself was present. The individuals felt both stronger and experienced having a higher energy level. The authors did identify that lack of information, lack of energy and negative thoughts were described as obstacles, these obstacles were the main negative factors that could lower the individual’s motivation towards the exercise.

Bakgrund: Hand-fot syndrom är en form av perifer sensorisk neuropati orsakad av cytostatikabehandling. Syndromet kan ge biverkningar såsom smärta, obehag, domningar, svullnad och nedsatt balans. Utvärderade behandlingsmetoder saknas.

Syfte: Undersöka hur tolv veckors sjukgymnastisk behandling med långvågsdiametri, interferens och balansträning påverkar biverkningar i fot/underben orsakad av cytostatikabehandling hos sju patienter med hand-fot syndrom.

Metod: Gruppstudie, kvasiexperimentell resultatstudie. Sju patienter deltog. Variabler som mättes var, smärta, obehag, domningar och balans. Tre mätningar utfördes, före, efter samt åtta veckor efter interventionen. Självrapporterad skattning och fysisk mätning användes.

Resultat: Gruppens smärta, obehag och domningar minskade vid samtliga mätningar. För smärta visade mätning efter intervention samt åtta veckor efter signifikans (p=0,027), (p=0,042). Obehag visade signifikans efter interventionen (p=0,018). Domningar visade ingen signifikans. Balans visade signifikans i: Skärpt Romberg, höger, blundande, åtta veckor efter interventionen (p=0,043). Skärpt Romberg, vänster, blundande, efter interventionen (p=0,027), åtta veckor efter interventionen (p=0,028). Stående på ett ben, höger, blundande, efter interventionen (p=0,042), åtta veckor efter interventionen (p=0,027). Inga mätningar visade försämringar.

Slutsats: Restultaten visade att behandling med långvårdsdiametri, interferens och balansträning minskade smärta, obehag, domningar och delvis förbättrade balans vid hand-fot syndrom. Dock går det inte att påvisa vilken behandlingskomponent som påverkat mest. Ytterligare studier behövs för att ge resultat större giltighet.

Background: Hand-foot syndrome is a form of perifier sensory neuropathy caused by chemotherapy. The syndrome can cause side effects such as pain, discomfort, numbness, swelling and impaired balance. Evaluated treatment is lacking.

Purpose: Examine how twelve week physiotherapy treatment short-wave diathermy, interference and balance training affects side effects of the foot/lower leg caused by chemotherapy in seven patients with hand-foot syndrome.

Method: Study group, quasi-experimental outcome study. Seven patients participated. Variables measured were, pain, discomfort, numbness, and balance. Three measurements were carried out, before, after, and eight weeks after the intervention. Self-reported estimates and the physical measurement were used.

Results: The group's pain, discomfort and numbness decreased in all measurements. For pain measurement after the intervention and eight weeks after showed significance (p = 0,027),(p = 0,042). Discomfort showed significance after the intervention (p = 0,018). Numbness showed no significance. Balance showed significance in: Sharpened Romberg, left, eyes closed, eight weeks after intervention (p = 0,043). Sharpened Romberg, left, eyes closed, after the intervention (p = 0,027), eight weeks after intervention (p = 0,028). Standing on one leg, the right, eyes closed, after the intervention (p = 0,042), eight weeks after intervention(p = 0,027). No measurements showed deterioration.

Conclusion: The results showed that treatment with short-wave diathermy, interference and balance training reduced pain, discomfort, numbness and partial improvements in balance in hand-foot syndrome. However, it is not possible to demonstrate which treatment component that affected the most. Further studies are needed to produce results more valid.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelse av livskvalitet samt sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder i samband med cytostatikabehandling vid cancersjukdom. För att besvara studiens syfte har sökning efter artiklar (n=17) genomförts i databaserna Blackwell Synergy samt Elin@Dalarna. Följande sökord har använts i olika kombinationer; cancer, patients, experience, nurse care, quality of life, scale, instrument, chemotherapy och care. Resultatet visade att cytostatikabehandlingen hade både positiv och negativ inverkan på patienternas livskvalitet. Livskvaliteten ökade då symtom lindrades. Försämrad livskvalitet var alltid associerad till biverkningar av cytostatikabehandlingen. De vanligaste biverkningarna som inverkade på livskvaliteten var illamående och kräkningar, fatigue, hårförlust samt neutropeni. Biverkningarna påverkade patienternas livskvalitet negativt då de försämrade deras välmående samt förändrade deras situation i vardagslivet. Information och undervisning var viktiga omvårdnadsåtgärder för att förbereda patienterna inför behandlingen och för att underlätta deras situation under behandlingstiden. Även att få stöd från sjuksköterskan ansågs vara viktigt under behandlingstiden.

Användningen av per oral cancerbehandling har ökat de senaste åren. Per oral cancerbehandling är inte automatiskt förknippat med samma strikta riktlinjer som vid intravenös behandling, däremot så är biverkningsprofilen med allvarliga och ibland livshotande tillstånd i stort sett densamma. Forskning har visat att följsamheten till den per orala cancerbehandlingen varierar, ibland är låg och inte är bättre än andra kroniskt sjuka gruppers följsamhet. Patienten sköter till stor del behandlingen själv. Konsekvenserna av detta kan vara ett försämrat behandlingsresultat, risk för över resp. underdosering och oförutsägbara biverkningar. Mätning av följsamhet är komplext och det finns ingen standardiserad metod.                              Syftet med denna studie var att belysa faktorer som påverkar patienters följsamhet till läkemedelsordinationer med per oral cancerbehandling. Metoden var en en forskningsöversikt. Sökorden som användes var; oral administration, antineoplastic agents, patient compliance, nursing care, medication adherence, treatment compliance och drug administration methods. De databaser som söktes igenom var PubMed, Cinahl och PsykInfo (Ovid). Totalt så inkluderades 15 artiklar i resultatet. Resultatet visade att förekomst av biverkningar och svårighet att hantera dessa kunde hindra följsamhet. Ett samband mellan följsamhet och chansen till att behandlingen var verksam hittades. Andra faktorer som framkom var att yngre patienter kunde löpa högre risk för att inte följa ordinationen, följsamheten var till viss del lägre bland yngre patienter. Enstaka studier fann ett samband mellan var behandlingen gavs (universitetssjukhus eller andra vårdinrättningar) och socioekonomisk status. Utbildning kunde öka följsamheten enligt en studie. En studie visade att psykologisk hälsa hos patienten kunde påverka följsamheten. Slutsatsen var att följsamhet till per oral cancerbehandling beror på flera olika faktorer. Förekomst av biverkningar, patientens uppfattning om prognos och ålder kan påverka följsamheten. Socioekonomisk status, var behandlingen ges och psykologisk hälsa är faktorer som kan påverka följsamheten och behöver studeras vidare. Informationen måste vara individuell och samtal kring följsamhet kan vara av betydelse. Hantering av biverkningar och information kring konsekvenserna av en låg följsamhet behöver utvecklas. Vårdpersonalen behöver utbildas i vad som kan påverka följsamhet och vara lyhörda för eventuella missuppfattningar kring behandlingens effekt. Vikten av följsamhet bör tas upp av både läkare och sjuksköterskor och gärna tillsammans med anhöriga.

Illamående och kräkning är en problematisk biverkning av cytostatikabehandling oavsett dos. Många patienter får antiemetika för att lindra illamående och kräkning. Trots detta lider många patienter av fortsatt illamående och kräkning vilket påverkar deras dagliga liv. Vad finns det då för icke farmakologiska omvårdnadsåtgärder att tillgå utöver antiemetikaprofylax? Syftet med denna studie är att systematiskt sammanställa litteratur gällande icke farmakologiska omvårdnadsåtgärder vid cytostatikarelaterat illamående och kräkning. Metoden följer Goodmans sju steg (SBU, 1993). Litteratursökning äger rum i databaserna Cinahl och PubMed, där 17 kvantitativa studier erhålls för granskning och 11 inkluderas i resultatet. Resultatet visar på statistisk signifikans vad gäller effekten av akupressur, akupunktur/elektroakupunktur är lindrande tillsammans med antiemetika vid cytostatikarelaterat illamående och kräkning. Det finns begränsad statistisk signifikans gällande effekten av att massage och progressiv muskelavslappning (PMRT) tillsammans med antiemetika lindrar vid cytostatikarelaterat illamående och kräkning. För att kunna formulera rekommendationer för vårdpersonal krävs fler och större studier.
Nausea and vomiting are problematic side-effects of chemotherapytreatment irrespectively of dose. Many patients receive antiemetic prophylaxis to relief emesis, nausea and vomiting induced by chemotherapy. In spite of this many patients still suffer from continued nausea and vomiting which affects their daily life. Which non-pharmacological nursing actions are then available in addition to antiemetic prophylaxes? The aim of this degree thesis is to systematic compile literature in regards to non-pharmacological nursing at chemotherapy-induced nausea and vomiting. The method follows the seven steps of Goodmans Report (SBU, 1993). Search for literature occurs in the following data bases; Cinahl and PubMed where17 quantitavie studies are obtained for review and 11 are included in the result. The result show statistic significans in regards to the effect of acupressure, acupuncture/electroacupuncture togheter with antiemetic prophylaxis offer relief when it comes to chemotherapy-induced nausea and vomiting. There is limited statistic significans in regards to the effect of massage and progressiv muscle relaxation training togheter with antiemetic prophylaxis offer relief when it comes to chemotherapy-induced nausea and vomiting. To be able to formulate recommendations for nurses and other hospital staff demands more and larger studies.

Syftet är att beskriva symtom och biverkningar som kvinnor med avancerad bröstcancer och cytostatikabehandling rapporterat i ett datoriserat rapporteringssystem före läkarbesök. Undersöka tillfredsställelsen med detta system; se om det finns en skillnad mellan äldre och yngre; undersöka kvinnornas uppfattning om vad som kan förbättras i uppföljningen av symtom/biverkningar samt stödet från läkare. Detta är en kvantitativ, deskriptiv tvärsnittsstudie baserat på rapporteringssystemets databas samt enkätundersökning.

 

Biverkningarna trötthet, smärta och nervpåverkan rapporterades mest frekvent. Tidsåtgången för rapportering ansågs utav de flesta vara kort eller mycket kort och formuläret upplevdes av majoriteten vara ganska lätt till mycket lätt att använda oberoende av datorvana. Läkaren ansågs från hög grad till mycket hög grad vara ett stöd i att hantera symtom och biverkningar av två tredjedelar av respondenterna. Hälften ansåg att rapporterade biverkningar och symtom uppmärksammades av läkaren i hög grad till mycket hög grad.

 

Undersökningen bekräftar det tidigare forskning visat om datoriserade rapporteringssystem i vården, att de är funktionella oavsett ålder samt att intresse finns för att använda dessa i större utsträckning. På grund av litet urval och relativt stort bortfall i enkätstudien kan dock inga direkta slutsatser dras men undersökningen antyder att behov finns att vidareutveckla rapporteringssystemet.

The aim of the study is to describe symptoms and side effects that women with advanced breast cancer and chemotherapy reported in an adverse drug reporting system before seeing their oncologist; examine the satisfaction with this system; if there are any differences between older and younger women; the women’s opinion of what improvements could be done in the follow-up of the symptoms/side effects and the support from the oncologist. This is a quantitative, descriptive cross-sectional study based on the database of the adverse drug reporting system and the questionnaire survey.

 

The side effects fatigue, pain and peripheral neuropathy were most frequently reported. The time consumption for reporting was considered short or very short and the majority thought that the questionnaire was fairly easy to very easy to use independent of computer habits. The oncologists where considered from a high extent to a very high extent being a support in handling the symptoms/side effects by two thirds of the respondents. Two fourths felt that the oncologists attended reported symptoms/side effects from a high extent to a very high extent.

Because of a small sample and a relatively large drop-out no real conclusions can be drawn except the need for further development of the system.

Background When cure is no longer possible, medical care should aim for a transition to palliative care regardless of disease. Patients with incurable cancer are often treated with palliative chemotherapy (PCT), starting with the intent to prolong life and increase quality of life. Eventually, in the late stages of the disease, the patient reaches a transition phase when further PCT neither prolongs life nor adds any predominantly positive effects. Aim of the thesis Study I: To analyse the proportion of patients with incurable cancer who received palliative chemotherapy during the last month of life, and to identify their discriminative characteristics. Study II: To develop a questionnaire assessing performance status in palliative chemotherapy, and to test its psychometric properties. Study III: To explore challenging situations experienced by registered nurses when administering palliative chemotherapy to patients with incurable cancer. Study IV:  To investigate whether routine use of the Performance Status in Palliative Chemotherapy (PSPC) questionnaire in PCT would affect the proportion of patients receiving PCT during the last month of life, hospital admissions, notifications of performance status, documented decisions of ceasing PCT in the medical records, and/or place of death. A secondary aim was to gather registered nurses’ experiences of PSPC in clinical use. Methods In Studies I and IV, information from the medical records of deceased patients with epithelial cancers was used in descriptive analyses of the proportions of patients receiving PCT in counties in northernmost Sweden. A quantitative design was chosen, using non-parametric statistical methods. In Study II, a brief patient-completed questionnaire assessing performance status was developed and psychometrically tested. In Study III, data from research interviews with registered nurses were analysed qualitatively with a narrative thematic approach. Results Studies I and IV showed that about 25% of patients receiving PCT were treated during the last month of life. This group of patients had more hospital admissions, were less likely to die at home, and had fewer instances of documentation of the decision to cease PCT. The questionnaire developed in Study II was shown to have acceptable psychometric qualities such as reliability, validity, and sensitivity to detect deterioration in performance status. Study IV showed that the questionnaire gave nurses valuable information about patients’ performance status. The results also showed that 97% of nurses and 48% of physicians documented their patients’ performance status in the medical records. Study III demonstrated that when nurses administered PCT they considered futile, they could experience dilemmas created by the unforeseeable outcomes of PCT or stemming from insufficient communication between nurses, patients, next-of-kin, and physicians. Conclusions Administration of PCT can create dilemmatic situations for both the patient and medical staff when approaching end-of-life. This is underlined by the finding that some 25% of treated patients received their last round of PCT as late as during the last month of life. The decisions to cease PCT were less likely to be documented for patients who had received PCT within a month before death. Nurses described situations where they felt they were in the middle of the decision-making process regarding whether or not to continue PCT. They found the treatments were given on the authority of someone else; the physician’s recommendation or the patient’s and/or relatives’ request. The unpredictability of PCT was a continuous theme in the work described in this thesis, emphasizing the necessity of individually assessing every patient before PCT in order to minimize the risk of futile treatments. The attempt to develop a reliable and valid questionnaire for systematic assessment of performance status has increased future possibilities to monitor this parameter in PCT when approaching end-of-life. The questionnaire developed as part of this thesis has provided nurses with increased knowledge of patients’ performance status. If routinely used, it may help decrease the proportion of patients receiving PCT during the last month of life, though this remains to be rigorously proven. Further research efforts are needed to progress in the task of optimizing rather than maximizing the use of PCT when approaching end-of-life.
Bakgrund Cytostatikabehandling som ges vid obotlig cancersjukdom kan minska tumörbörda och besvärande symtom som t. ex smärta. Behandlingen ökar livskvalitet och överlevnadstid i många fall och bör därför erbjudas alla patienter som kan ha nytta av den. Dock är cytostatika potenta läkemedel som kan ge besvärliga biverkningar. Diskussionen i många studier pekar på att den förväntade överlevnaden bör överstiga en månad för att behandlingen ska kunna ha avsedd effekt. Då cytostatikabehandling vid obotlig cancersjukdom inte kan bota patienten är det alltid en tidsfråga innan nyttan med behandlingen avtar för att till sist helt upphöra. Fortsatt behandling med cytostatika innebär då risk för enbart negativa effekter i form av ökad trötthet, nedsatt immunförsvar och till och med livsförkortning. Möjligheterna att klara av fortsatt cytostatikabehandling bedöms inför varje behandling med blodprover och klinisk bedömning. På sjukhus utan tjänstgörande onkologspecialist träffar patienten sjuksköterskan som ger behandlingen. Ansvarig läkare kontaktas när provsvar eller något i patientens tillstånd avviker från det vanliga. När sjukdomen framskrider och patientens allmänstillstånd börjar svikta, bör syftet med behandlingen utvärderas och överväganden göras huruvida den ska fortsätta, regimen förändras eller avslutas. Min erfarenhet, ur ett sjuksköterskeperspektiv, av palliativ vård och cytostatikabehandlingar givna till patienter med obotlig cancersjukdom, fick mig att vilja undersöka hur många patienter som behandlas i livets slutskede. Jag ville också ta reda på hur bedömningen av patienten inför behandlingen gick till och om den kunde förbättras, samt hur sjuksköterskan upplevde att ge cytostatikabehandlingar i sent sjukdomsskede. Syften Att utforska andelen patienter med obotlig cancer som behandlas med palliativ cytostatika under sista levnadsmånaden samt att finna utmärkande karakteristika för denna grupp patienter. Att utveckla och psykometriskt testa en kortfattad enkät utformad för bedömning av patientens allmäntillstånd vid palliativ cytostatikabehandling. Att identifiera situationer som sjuksköterskor kan uppleva som utmanande vid cytostatikabehandling av palliativa patienter med cancer. Att undersöka om rutinmässig användning av enkäten utvecklad i studie II påverkat andelen patienter som behandlas med palliativ cytostatika under sista levnadsmånaden, andel sjukhusinläggningar, dokumentation av allmäntillstånd, dokumentation av avslutande av behandling i journal och/eller dödsplats. Metod Alla inkluderade patienter i studierna hade cytostatikabehandlats med anledning av obotlig, epitelial cancer (utgående från organens slemhinneceller) och var 20 år eller äldre.  Deltagande sjuksköterskor arbetade på cytostatikabehandlingsmottagningar/avdelningar. Både pati-enter och sjuksköterskor kom från Jämtland, Västerbotten och/eller Norrbotten. I studie I jämfördes journaldata från avlidna patienter som cytostatikabehandlats under sista levnadsmånaden med dem som avslutat behandlingarna tidigare. I studie II erbjöds patienter att delta i utvecklingen av en enkät som tagits fram för att mäta allmäntillståndet före cytostatikabehandling. I studie III intervjuades sjuksköterskor som arbetar med att ge cytostatika och deras berättelser analyserades med narrativ metod. I studie IV jämfördes journaldata för avlidna patienter som använt enkäten från studie II med matchade kontroller och i tillämpliga frågor data från studie I. Resultat Studie I visade att 23 % av alla patienter som cytostatikabehandlats någon gång under sista året före sin död även fick cytostatikabehandling under sista levnadsmånaden. Studien visade också en samvariation mellan behandling sista levnadsmånaden och fler sjukhusvistelser inom en månad efter sista behandling, färre dokumenterade beslut att avsluta behandlingen samt att färre patienter från denna grupp avled i hemmet. I Studie II konstaterades att den utformade enkäten uppvisade tecken på såväl reliabilitet, validitet som förmåga att detektera när patientens allmäntillstånd försämrades. Studie III visade att palliativa cytostatika kan upplevas som potenta och oförutsägbara läkemedel, som kan skapa dilemman för de sjuksköterskor som genomför behandlingarna när de ges till patienter som är försvagade av sin cancersjukdom. Sjuksköterskorna upplevde att de ibland stod mitt emellan läkare, patienter och närstående inför behandlingsbeslut. Studie IV visade ingen statistiskt säkerställd effekt av rutinmässig monitorering av allmäntillståndet med det i studie II framtagna formuläret. Varken behandling under sista månaden i livet, sjukhusvistelser, dokumenterade beslut att avsluta behandling eller dödsplats påverkades. Däremot rapporterade sjuksköterskorna att formuläret gav dem värdefull information om patientens allmäntillstånd inför behandling. Klinisk nytta för framtiden Fynden i studien kan vara till nytta för alla inblandade i cytostatikabehandlingen; patienten, närstående, sjuksköterskan och läkaren. Särskilt i beslutsprocessen om cytostatikabehandlingen ska fortsättas eller avbrytas. Metoder för att bättre bedöma prognostiska faktorer inför cytostatikabehandling behöver utvecklas ytterligare. I en framtida studie skulle formuläret kunna vidareutvecklas för datoriserad användning så resultaten förs in i patientjournalen, där både sjuksköterska och läkare enklare skulle ha tillgång till dem innan behandlingsbeslut. Slutsatser Behandling med palliativ cytostatika nära livets slutskede kan skapa situationer som upplevs som dilemman, både för patienten och för vårdpersonalen. I studierna behandlades 23-25 % av patienterna med cytostatika under sista levnadsmånaden. Dessa patienter vårdades oftare på sjukhus och färre av dem dog i hemmet. Sjuksköterskorna beskrev att de i vissa fall upplevde sig vara "mitt i mellan" i beslutsprocessen om cytostatikabehandling skulle ges eller inte. Cytostatikabehandlingens oförutsägbarhet visade sig vara ett genomgående tema i avhandlingen. Oförutsägbarheten leder till att individanpassning för varje enskild patient är av största vikt. Försöket till formulärutveckling skulle kunna öka möjligheten att mer objektivt använda allmäntillstånd som en parameter inför behandlingsbeslut när patienten nalkas livets slut. Formuläret visade sig ge sjuksköterskorna värdefull information om patienternas upplevda allmäntillstånd även om denna studie inte visade statistiskt säkerställda skillnader mellan de som använde formuläret och kontrollgruppens patienter. För att ytterligare optimera beslutsfattandet vid palliativ cytostatikabehandling när livets slutskede nalkas krävs fortsatt forskning.
Tausta Parantumattoman syöpäsairauden yhteydessä annettu sytostaattihoito voi vähentää kasvainkuormaa ja haittaavia oireita kuten esim. kipua. Monissa tapauksissa hoito parantaa potilaiden elämänlaatua ja antaa lisää elinaikaa. Siksi hoitoa on tarjottava kaikille potilaille, jotka voivat hyötyä siitä. Sytostaatit ovat kuitenkin potentteja lääkkeitä, joilla voi olla voimakkaat vaikutukset ja haittavaikutukset. Tutkimukset viittaavat siihen, että jäljellä olevan odotetun eliniän tulee olla yli kuukausi, jotta hoidolla olisi toivottu teho.  Koska parantumattoman syöpäsairauden yhteydessä annettu sytostaattihoito ei voi parantaa potilasta, on aina ajan kysymys, milloin hoidon teho alkaa vähetä loppuakseen viimein kokonaan. Silloin jatkettu sytostaattihoito merkitsee potilaalle vain negatiivisten vaikutusten riskiä lisääntyneen väsymyksen, heikentyneen vastustuskyvyn ja jopa eliniän lyhentymän muodossa. Potilaan mahdollisuus selvitä jatketusta sytostaattihoidosta arvioidaan ennen hoidon aloittamista verikokeiden ja kliinisen arvion perusteella. Jos sairaalassa ei ole päivystävää onkologian erikois-lääkäriä, potilas tapaa sairaanhoitajan. Vastaavaan lääkäriin otetaan yhteyttä silloin, kun koevastauksissa tai potilaan tilassa on jotain tavallisuudesta poikkeavaa. Kun sairaus etenee ja yleistila alkaa heiketä, potilaan elämänlaatu usein heikkenee ja elinaika lyhenee. Tällöin on syytä arvioida hoidon tarkoitusta ja pohtia, jatketaanko vai muutetaanko hoitoa, vai lopetetaanko se kokonaan. Kokemukseni sairaanhoitajana parantumattomien syöpäpotilaiden palliatiivisesta hoidosta ja sytostaattihoidosta herätti minussa halun tutkia, kuinka moni potilas saa hoitoa elämän loppuvaiheessa. Halusin myös tutkia, miten potilaat arvioidaan ennen hoitoa, onko arvioinnissa parantamisen varaa ja miten sairaanhoitajat kokevat elämän loppuvaiheessa annettavat sytostaatti-hoidot. Tavoitteet Tutkia, kuinka suuri osa parantumatonta syöpää sairastavista potilaista saa palliatiivista sytostaattihoitoa viimeisen elinkuukautensa aikana sekä löytää tämän potilasryhmän erottavat tekijät. Kehittää ja testata psykometrisesti lyhyt lomake, jolla mitataan potilaan yleistila palliatiivisen sytostaattihoidon yhteydessä. Tunnistaa tilanteita, jotka sairaanhoitajat voivat kokea ongelmallisina syöpäpotilaille annettavan palliatiivisen sytostaattihoidon yhteydessä. Tutkia, onko tutkimuksessa II laaditun lomakkeen rutiininomainen käyttö vaikuttanut viimeisen elinkuukautensa aikana sytostaattihoitoa saavien potilaiden osuuteen, sairaalahoitojaksojen osuuteen, yleistilan dokumentointiin, päättyneen lääkityksen dokumentointiin potilaskertomuksessa ja/tai kuolinpaikkaan.  Menetelmä Kaikki tutkimuksen potilaat olivat saaneet sytostaattihoitoa parantumattomaan, elinten limakalvosoluista lähtöisin olevaan epiteelisyöpään. Potilaat olivat 20 vuotta täyttäneitä ja asuivat Jämtlannin, Västerbottenin tai Norrbottenin alueella. Tutkimukseen osallistuneet sairaanhoitajat työsken-telivät saman alueen sytostaattivastaanotoilla tai -osastoilla. Tutkimuksessa I verrattiin tilastollisia menetelmiä käyttäen kuolleiden, viimeisen elin-kuukautensa aikana sytostaattihoitoa saaneiden potilaiden potilaskerto-mustietoja niihin potilaisiin, joiden hoito oli lopetettu ennen viimeistä elinkuukautta.  Tutkimuksessa II potilaille tarjottiin mahdollisuus osallistua sellaisen lomakkeen kehittämiseen, joka on laadittu mittaamaan potilaiden yleistilaa ennen sytostaattihoitoa. Tutkimuksessa III haastateltiin sairaan-hoitajia, ja heidän kertomuksensa analysoitiin narratiivisia menetelmiä käyttäen. Tutkimuksessa IV verrattiin kuolleiden, tutkimuksen II lomaketta käyttäneiden potilaiden potilaskertomustietoja sopivaan vertailuryhmään ja soveltuvissa osin tutkimuksen I tietoihin.  Tulokset Tutkimus I osoitti, että 23 % kaikista potilaista, jotka olivat saaneet sytostaattihoitoa viimeisen elinvuotensa aikana, saivat sitä myös viimeisenä elinkuukautenaan. Tutkimus osoitti myös, että viimeisen elinkuukauden aikana annetulla sytostaattihoidolla oli yhteisvaihtelua seuraavien tekijöiden kanssa: useat sairaalahoidot kuukauden sisällä viimeisestä sytostaatti-hoidosta, vähemmän hoidon lopettamispäätöksiä ja harvemmat ryhmään kuuluvista potilaista kuolivat kotona. Tutkimuksessa II todettiin, että laadittu lomake osoitti merkkejä sekä reliabiliteetista, validiteetista että kyvystä havaita erot sellaisten potilaiden välillä, joiden yleistila heikkeni tutkimuksen aikana.  Tutkimus III osoitti, että palliatiiviset sytostaatit voidaan kokea potentteina ja ennalta arvaamattomina lääkkeinä. Ne voivat kuitenkin olla ongelmallisia hoitaville sairaanhoitajille silloin, kun sytostaattihoitoa annetaan potilaille, jotka ovat syöpäsairautensa heikentämiä. Sairaanhoitajat kokivat, että he joskus hoitopäätöksiä tehtäessä joutuivat lääkäreiden, potilaiden ja läheisten "väliin" olematta kuitenkaan itse osallisia kommunikaatiosta. Tutkimus IV ei osoittanut, että tutkimuksessa II laaditun lomakkeen avulla suoritetulla rutiininomaisella yleistilan monitoroinnilla olisi mitään tilastollisesti osoitettavaa tehoa. Sillä ei ollut vaikutusta viimeisen elin-kuukauden aikana annettuun hoitoon, sairaalahoitojaksoihin, doku-mentoituihin hoidon lopettamispäätöksiin tai potilaan kuolinpaikkaan. Sairaanhoitajat ilmoittivat kuitenkin, että lomake antoi heille arvokasta tietoa potilaan yleiskunnosta ennen hoitoa. Kliininen hyöty tulevaisuudessa Tutkimuksen tuloksista voivat hyötyä kaikki sytostaattihoitoon osalliset, potilas, läheiset, sairaanhoitaja ja lääkäri; päätösprosessissa, joka koskee hoidon jatkamista tai lopettamista. On kehitettävä entistä parempia menetelmiä yleistilan arvioimiseksi ennen sytostaattihoidon aloittamista. Tulevassa tutkimuksessa voitaisiin tutkimuksen lomakkeesta kehittää sähköinen lomake, jolla tulokset kirjataan potilaskertomukseen, josta sekä sairaanhoitajat että lääkärit saavat tiedot ennen hoitopäätösten tekemistä. Johtopäätökset Elämän loppuvaiheessa annettu palliatiivinen sytostaattihoito voi aiheuttaa tilanteita, jotka voidaan kokea ongelmallisina sekä potilaan että hoitohenkilökunnan kannalta. Tutkimuksissa 23–25 % potilaista sai sytostaatti-hoitoa viimeisen elinkuukautensa aikana. Näitä potilaita hoidettiin useammin sairaalassa ja harvemmat heistä saivat kuolla kotonaan. Omien kuvaustensa mukaan sairaanhoitajat kokivat tietyissä tapauksissa joutuneensa "väliin" sytostaattihoidon jatkamista tai lopettamista koske-vassa päätösprosessissa. Sytostaattihoidon ennalta arvaamattomuus osoittautui tutkielman läpikäyväksi teemaksi.  Tämä ennalta arvaamattomuus merkitsee sitä, että on erittäin tärkeä räätälöidä hoito jokaiselle potilaalle yksilöllisesti.  Tutkielman puitteissa laadittu lomake voisi antaa lisämahdollisuuksia käyttää entistä objektiivisemmin yleistilaa parametrina, kun tehdään hoitopäätöksiä potilaan elämän loppuvaiheessa. Osoittautui, että lomake antaa sairaanhoitajille tärkeää tietoa potilaiden kokemasta yleistilasta vaikka tämä tutkimus ei osoittanutkaan tilastollisesti vahvistettavia eroja lomaketta käyttäneiden ja vertailuryhmän potilaiden välillä. Vaaditaan lisätutkimusta, jotta voitaisiin optimoida päätökset, jotka koskevat palliatiivista sytostaatti-hoitoa elämän loppuvaiheen lähestyessä.

The subject of my diploma thesis is the processing of project documentation of the construction part for the realization of the new build private health centre Proficlinic in the outskirts of České Budějovice. It is a two-storey partially basement building. On the first floor there is a pharmacy with the preparation of cytostatics, surgery x-ray and facilities for staff. On the underground floor there are technical facilities for new buildings and storage facilities. On the second floor there are individual surgeries and day care center of oncology. The ceilings are made of prestressed panels. The roof of the building is flat single-skinned.