Academic literature on the topic 'Data- och systemvetenskap'

Det här arbetet behandlar ämnet EDI (Electronic Data Interchange). EDI är en teknik som gör det möjligt för företag att utbyta affärsinformation elektroniskt, i stället för att använda den traditionella pappershanteringen. EDI ersätter normala pappersdokument med elektroniska filer, som gör det möjligt för olika företags datorsystem som är sammankopplade, att kommunicera med varandra utan mänsklig inblandning.

I arbetet har en undersökning genomförts med utgångspunkt på EDI och mindre företag. Anledningen till att jag inriktat mig på mindre företag är för att jag anser att dessa har en annan syn på investeringar och satsningar på ny teknik än vad de stora företagen har. De frågeställningar som jag har undersökt är hur stor utbredningen av EDI-användningen är bland mindre företag, anledningar till att mindre företag tvekar med att införa EDI. Jag har också undersökt om EDI behövs på ett mindre företag, samt vilka krav man ska ställa på ett EDI-system. Arbetet har i huvudsak genomförts i form av litteraturstudier.

Det som jag har fått fram med mitt arbete är att det förekommer olika anledningar som bidrar till att mindre företag tvekar med att införa EDI. Anledningarna är ofta hinder i form av ekonomiska och tekniska skäl, men det förekommer även brister i kunskap om EDI. Dessa hinder är vanliga bland många mindre företag i Sverige.

A data warehouse is a data collection that integrates large amounts of data from several sources, with the aim to support the decision-making process in a company. Data could be acquired from internal sources within the own organization, as well as from external sources outside the organization.

The comprehensive aim of this dissertation is to examine the current usage of external data and its sources for integration into DWs, in order to give users of a DW the best possible foundation for decision-making. In order to investigate this problem, we have conducted an interview study with DW developers.

Based on the interview study, the result shows that it is relative common to integrate external data into DWs. The study also identifies different types of external data that are integrated, and what external sources it is common to acquire data from. In addition, opportunities and pitfalls of integrating external data have also been highlighted.

Denna rapport är ett examensarbete som utförts vid Institutionen för datavetenskap vid Högskolan i Skövde.

Examensarbetet behandlar transportlogistik och samordning av företag i allmänhet, samt ett transportsamordningsprojekt i Falköping.

Denna rapport syftar till att utgöra en form av rekommendation för en sådan transportsamverkan.

Rapporten inleds med en bakgrundsbeskrivning där jag redovisar varför och hur transportsamordningsprojektet i Falköping startade samt vilka fördelar en fungerande transportsamverkan kan ge.

I introduktionen gör jag en historisk tillbakablick över transportlogistikens utveckling samt beskriver de fyra transportkomponenterna; väg, terminal, godsbärare och drivmedel. Här behandlar jag även organisationsteoretiska faktorer som kan inverka vid en samordning av företag.

Rapporten innehåller också en detaljerad problembeskrivning där jag avgränsar problemet samt ger två perspektiv ur vilka problemen kan granskas. Dessutom anger jag ett antal problemställningar som jag anser vara intressanta och motiverar varför jag ser dem som intressanta.

Vidare redovisar jag mitt tillvägagångssätt vid genomförandet av en intervjuundersökning, analyserar den insamlade informationen samt drar slutsatser med utgångspunkt från denna analys samt reflekterar över hur det projekt jag studerat varit organiserat och hur det har utvecklats.

I rapportens sista kapitel försöker jag, med utgångspunkt från de erfarenheter jag skaffat mig under arbetets gång, att ge ett antal rekommendationer gällande transportsamordning och projekt liknande det i Falköping.

Ett förslag på design av gränssnittet på förstasidan av ett intranet är utformat med tanke på användbarhet med utgångspunkt från attityder och motivation.

Arbetet är utfört hos Familjen Dafgård AB i Källby, ett företag inom livsmedelsbranschen.

Två gränssnitt är designade, ett efter minimalistiska principer med ett fåtal rubriker innehållande både global och lokal information i en djupare struktur för att stimulera till en action-oriented approach och att locka till sig nya, ovana användare. Det andra med utgångspunkt från informativa startsidor eller en maximalistisk design med rubriker i flera nivåer för global information samt ikoner för lokal information.

Gränssnitten är utvärderade med tanke på användbarhet med hjälp av REAL metoden, Relevans, Effektivitet, Attityd och Lärbarhet. Som komplement till denna metod som utvärderar på detaljnivå används en definition kallad användbarhet i kontext. Denna hanterar användarvänlighet, användarkompetens, användaracceptans och informa-tionsbehov på en mer global nivå.

Utvärderingen baseras på en kvalitativ ansats med intervjuer och observationer av sex försökspersoner som har fått pröva de två versionerna av gränssnittet. Fyra ovana och två vana internetanvändare.

Resultatet visar att av de två versionerna är den maximalistiska startsidan är att föredra. Den främjar scannability och stödjer effektiviteten. Attityden till Max-varianten är mer positiv än till Min-varianten, speciellt efter inlärning, vilket visar att användarkompetensen är viktig för att skapa en positiv attityd och finna motivation till att använda gränssnittet.

Människan vill ha en mening med omvärlden och kunna räkna ut vad som kan göras. Uppfylls detta kan en positiv attityd skapas. Här visar det sig att relevans för det egna arbetet är avgörande för motivation att använda gränssnittet

Informationsbehovet är olika för olika personer. Generellt sett verkar det finnas ett behov av ett intranet hos företaget, dock måste det definieras vilken typ av information som är relevant med tanke på lättillgänglig, lokal information och global information.

Studien förordar en maximalistisk design av företagets första sida av ett intranet.

Från att endast finnas inom enstaka branscher, till att sprida sig brett över branschregistret har ordet projekt fått en vidare betydelse. Begreppet projekt används idag flitigt inom IT-branschen. I och med att projektarbete har blivit vanligare, har nya frågor och funderingar kommit upp kring teambuilding.

I rapporten tar jag tar upp de kriterier som ställs, både på projektledare och de medlemmar som ingår i projektgruppen, samt vilka egenskaper en projektledare bör besitta för att skapa en bra miljö i ett projekt. Vidare i min genomförandedel gör jag en jämförelse hos litteraturen för att avgöra skillnader och likheter i åsikter och synsätt.

I min studie har jag funnit att litteraturen till stor del är överrens om de kriterier som ställs upp på projektledare och projektmedlemmar. Däremot finns det vissa skillnader i litteraturen om projektledarens arbetsuppgifter och ansvarsområden.

Det finns ett stort behov av att skydda information från obehöriga eftersom inte all information är offentlig. För institutionen för datavetenskap på högskolan i Skövde gäller det att skydda information som tentor, inlämningsuppgifter och lösningsförslag med mera. Detta är information som gör datorsystemet attraktivt för inkräktare. För att höja säkerheten till en nivå som gör det svårare för inkräktare att läsa informationen bör denna krypteras. Olika krypteringsalgoritmer från de symmetriska och asymmetriska systemen beskrivs, studeras och exemplifieras i rapporten.

Resultatet av rapporten ger en rekommendation till vilka algoritmer som kan vara lämpliga att införa som krypteringsalgoritmer hos institutionen för datavetenskap på högskolan i Skövde.

Datorstött samarbete (Computer Supported Co-operative Work) är ett växande område idag, både bland användare och inom forskningen. Det omfattar tekniskt stöd för människor som samarbetar i grupper för att uppnå fastställda mål. Mitt arbete har omfattat en undersökning på Institutionen för datavetenskap vid Högskolan i Skövde. Syftet med undersökningen har varit att fastställa användares åsikter om vilka förväntningar, risker och framtidsutsikter som de tror att området datorstött samarbete innebär. Arbetet har genomförts dels via en enkätundersökning och dels via en intervjuundersökning.

Användare kan ha teoretisk och/eller praktisk kunskap i ämnet datorstött samarbete, där kunskaper i det ena inte garanterar kunskaper i det andra. Forskare inom området har generellt den uppfattningen att området kommer att växa i framtiden. Vanliga användare, som denna undersökning omfattar, har en något mer tveksam inställning, då de anser att det finns faktorer som gör att användningen av ett verktyg inte blir optimal. Dessa faktorer är bland annat säkerhet, enkelhet och funktionalitet, vilka måste tillgodoses innan ett verktyg blir mer utbrett bland användarna. Säkerhet omfattar skydd mot intrång, virus, förlust av information och förlust av dokument Skydd mot förlust av social kontakt bör finnas, men kan troligen inte byggas in i ett verktyg. Enkelhet innebär att ett verktyg inom datorstött samarbete ska vara lätt att använda, administrera och lära sig. Funktioner och ikoner ska vara lagom många samt enkla att förstå och lära sig. En handledare bör finnas tillgänglig som snabbt ska kunna sätta en användare in i hur ett verktyg fungerar och på det sättet göra det lättare för användaren att komma igång med arbetet.

Ett exempel på verktyg inom datorstött samarbete är BSCW (Basic Support for Co-operative Work). BSCW använder en WWW-server som plattform och är tänkt att vara en förlängning av de tjänster som en sådan server tillhandahåller. Användarna har tillgång till ett antal arbetsytor där information kan läggas upp för att sedan bearbetas av gruppmedlemmarna. BSCW kan med fördel användas för att bättre strukturera informationsdelning och anses fungera bra för gemensam dokumenthantering. Detta är ett av de krav som användarna vanligen ställer på ett verktyg inom datorstött samarbete.

Companies today experience problems with poor data quality in their systems. Because of the enormous amount of data in companies, the data has to be of good quality if companies want to take advantage of it. Since the purpose with a data warehouse is to gather information from several databases for decision support, it is absolutely vital that data is of good quality. There exists several ways of determining or classifying data quality in databases. In this work the data quality management in a large Swedish company's data warehouse is examined, through a case study, using a framework specialized for data warehouses. The quality of data is examined from syntactic, semantic and pragmatic point of view. The results of the examination is then compared with a similar case study previously conducted in order to find any differences and similarities.