Dissertations / Theses on the topic 'Datakommunikation'

Människor i informations samhället är omringade av teknologier och medium som ständigt sänder information av alla slag till sina användare. Visualisering av denna information blir då en kritisk aspekt för den vardagliga användaren. Detta kandidatarbetet syftar till att utmana visuell kommunikation av information och data. Genomförandet av frågeställningen sker med hjälp av designperspektivet minimalism och metoden prototypande. Vi presenterar relevant forskning och metoder som skapar en utgångspunkt för en designprocess som experimenterar med visuella gestaltningar i olika design situationer. Genom utmanandet av metoder för visuell kommunikation ville vi få fram experimentella gestaltningar som bearbetar och förmedlar information till en mottagare. Resultatet av designprocessen är en prototyp som testar visualiseringar och möjliga interaktiviteter i den valda kontexten.
People in the information society are surrounded by technologies and mediums that constantly transmit information of all kinds to their users. The design of this informationbecomes a critical aspect for the everyday user. This bachelor thesis aims to challenge visual communication of information and data. The question is carried out using methods such as prototyping and the design perspective minimalism. We present relevant research and methods that create a starting point for a design process that experiments with visual designs in a design situation. Through the challenge of methods of visual communication, we want to develop experimental designs that process and convey information to a recipient. The result of the design process is a prototype that tests visualizations and possible interactivity in the chosen context.

Under konferenser distribueras det ut mycket material mellan konferensarrangörerna och deltagarna. Idag sker det mesta av denna distribuering i pappersform. Genom att utnyttja den tekniken som finns inom datakommunikation kan datanätverk användas för att underlätta denna informationsspridning. I denna rapport har två olika nätverkstopologier undersökts för att se hur dessa kan användas för att tillgodose de önskemål som finns på kommunikation vid en konferens. De topologier som undersökts är trådbundna LAN samt spontana nätverk. Lösningen blev en hybrid av de olika tjänster som dessa båda topologier kan erbjuda.

This master’s thesis investigates the technology and security awareness associated with wireless networks (WLAN). It has been stated by the media and theories that many wireless networks are unprotected. This has sparked an interest to investigate the phenomenon in the Jonkoping region. The study is based on the following research questions:

- What security weaknesses are present with the WLAN-technology and how can these be avoided?

- How does the wireless infrastructure in the Jonkoping region look like?

- Why do companies implement the WLAN-technology?

- Are the companies aware of the risks involved with WLAN?

We conducted this study in three steps; the first step was to hack a wireless network in a controlled environment in order to investigate the weaknesses of the commonly used security measures. The second step of the study was to scan the wireless networks in Jonkoping, Gnosjo and Nassjo in order to create a picture of the wireless infrastructure of the region. The third step of the study was to contact companies that we found in the second step for interviews to investigate their awareness of the technology and its weaknesses.

We found that WLANs and their security measures have weaknesses. The commonly used WEP encryption can quite easily be broken and can lure users into a false sense of security. The study shows that companies are aware of this weakness, but use the encryption be-cause it offers a good level of usability and security. It is a compromise between usability and security. Usability is one of the major factors for companies when implementing wireless networks, companies strive for mobility, easy access and ease of use, which the WLAN technology offers. This has lead to an extended wireless infrastructure in cities within the region where one, with ease, can find wireless networks outside buildings. We have noticed an increase in the security awareness as our empirical findings differ from earlier research conducted in other cities. When these studies are compared you can see a trend where the number of unprotected networks decreases. Our contribution to increased wireless security is a checklist of possible security measures to minimize the security threats.

Denna magisteruppsats undersöker tekniken och säkerhetsmedvetandet gällande trådlösa nätverk (WLAN). Då det tidigare uppmärksammats i media och teori att många trådlösa nätverk står oskyddade har detta skapat intresse att undersöka fenomenet i Jönköpingsregionen. Studien baseras på följande frågeställningar:

- Vilka säkerhetsluckor finns i WLAN och hur kan dessa undvikas?

- Hur ser WLAN-infrastrukturen ut i Jönköpingsregionen?

- Varför implementerar företag WLAN-tekniken?

- Är företag medvetna om riskerna med trådlösa nätverk?

För att skapa en helhetsbild har vi genomfört studien i tre steg varav vi, i det första steget, genomfört dataintrång i en kontrollerad miljö för att undersöka svagheterna med säkerhetsfunktionerna som används i trådlösa nätverk. I det andra steget undersökte vi med hjälp av bärbar dator trådlösa nätverk i Jönköping, Gnosjö och Nässjö. Detta för att skapa oss en uppfattning om hur WLAN-infrastrukturen ser ut i dagsläget. Steg tre innebar intervjuer med företag som vi funnit i samband med steg två rörande deras medvetenhet om tekniken och dess brister.

Teorin och vår empiri gav oss underlag att dra slutsatser utifrån våra frågeställningar. Vi fann att WLAN och dess säkerhetsfunktioner har vissa sårbarheter. Den mest förekommande krypteringstekniken, WEP, kan dekrypteras tämligen enkelt och kan vagga in användarna i en falsk säkerhet. Studien visar att företagen är medvetna om detta, men att det handlar om en medveten kompromiss mellan användarvänlighet och säkerhet. Användarvänligheten står till grund för varför företagen väljer att implementera den trådlösa tekniken. Företag eftersträvar mobilitet, smidighet och enkel access, vilket den trådlösa tekniken erbjuder. Detta har lett till en utökad trådlös infrastruktur i städer runtom i regionen där man med lätthet kan hitta trådlösa nätverk utanför byggnader. Vi har noterat ett ökat säkerhetsmedvetande då våra empiriska resultat skiljer sig något från tidigare undersökningar i andra städer. När dessa ställs mot varandra anar man en trend där antalet oskyddade trådlösa nätverk minskar. Vårt bidrag till ökad trådlös säkerhet är en checklista med möjliga åtgärder för att minimera säkerhetsriskerna.

Trådlös kommunikation mellan noder sker genom att skicka data över det trådlösa mediet, för att få kommunikationen att samspela har flertalet standarder utvecklats. En av dessa standarder är 802.15.4 med UWB PHY vars utformning är av en sådan karaktär att signalöverföringen blir störningstålig och osynlig för andra standarder. UWB används ofta till lokalisering och positionering, men kan även användas till en samtida dataöverföring då standardens utformning tillåter detta. Det var dock oklart med vilken prestanda detta kunde genomföras. Därför har den datakommunikationsprestandan undersöks. Den hypotes som följdes under arbetet var att ''genom att skicka data mellan positioneringsimpulserna möjliggörs användandet av samma enhet för positionering och datakommunikation, systemets prestanda påverkas då av MAC-metoden''. Ur hypotesen kom det tre frågeställningar: Vilken MAC-metod är lämplig för både positionering och dataöverföring? Är det möjligt att använda systemet för både positionering och dataöverföring genom att skicka data mellan positioneringsimpulserna? Vilken kommunikationsprestanda kan uppnås när systemet används för både postionering och dataöverföring? I arbetet bevisas hypotesen samt frågeställningarna med syftet att detta kunde komma att hjälpa till inom exempelvis robotiken, men även som ett alternativ till WiFi då UWB är både störningståligt och osynligt för andra standarder. Den iterativa metoden användes för att utveckla ett system som kunde lösa den kombinerade positioneringen och datakommunikationen. I prestandatesterna gick det att utläsa att hypotesen stämde förutsatt att parametrarna är korrekt.
Wireless communication between nodes is achieved by sending data over the wireless medium. In order to have communications interact different standards have been developed. One such standard is 802.15.4 with UWB PHY, designed such that the signal transmission becomes interference-resistant and invisible to other standards. UWB is often used for location and positioning, but the standard design also allows for a contemporary data transfer. However, it was unclear with what performance this could be implemented. Therefore, the data communication performance has been investigated. The hypothesis that was followed during the work posits that ''by sending data between the positioning pulses, the use of the same unit for positioning and data communication is made possible, and that the system's performance is then affected by the MAC method.'' Three questions arose from this hypothesis. Which MAC method is suitable for both positioning and data transfer? Is it possible to use the system for both positioning and data transmission by sending data between the positioning pulses? What communication performance can be achieved when the system is used for both positioning and data transfer? In this work the hypothesis and the research questions are verified with the intended purpose that it could be of help in the field of robotics and also as an alternative to WiFi, due to UWBs robustness and invisibility characteristics. An iterative process has been utilized throughout this work to build a system which could solve the combined positioning and data communication. In the following performance tests the hypothesis is verified, provided that the parameters used are correct.

Integration av data hör till ett av de största problemen inom datakommunikationen, särskilt då det gäller data från olika system. Därför utvecklades det under 70- och 80-talet ”Standard Generalized Markup Language" (SGML). Tanken med SGML från början var att den skulle underlätta informationsutbytet och skapa mer strukturerade dokument. Problemet med SGML, är att det är oerhört komplext och svåranvänt. Därför ville World Wide Web Consortium (W3C) utveckla ett språk, som både var kraftfullt och lätt att använda. Språket kallades Extensible Markup Language (XML). XML fick de bästa bitarna från SGML och Hypertext Markup Language(HTML).

Syftet med uppsatsen är att fånga upp kunskap om hur XML fungerar och vilka för- respektive nackdelarna är med XML. Aspekter som det fokuseras på är användbarhet och eventuella fördelar gentemot befintliga lösningar. Vidare tar den upp vad som krävs för att XML ska bli en utbredd standard.

Uppsatsen använder sig utav en kombination av litteraturstudier, Internet-studie, intervju och en praktisk tillämpning. Detta för att ge mer kunskap om vad XML är och vilka tillämpningsområden som finns.

Resultatet från undersökningen visar att det inte är många företag i Jönköpingstrakten som känner till XML. Förhoppningsvis kommer detta att ändras med tiden och det verkar finnas tendenser att allt fler programvarufröretag har börjat erbjuda stöd för XML i sina produkter. Några av de förutsättningar som respondenterna nämnde, för att XML ska slå igenom på allvar som standard, var att det faktiskt var tvunget att vara bättre än befintliga lösningar, att marknadsföring krävs, att det efterfrågas av kunder och att det stödjer befintliga system.

Framtiden för XML handlar egentligen bara på en sak, att företrädare för de stora företagen enar sig om en standard och att denna i sin tur vinner majoritet hos programvaruföretagen.

Detta examensarbete beskriver resultatet av en undersökning av säkerheten hos Bluetooth

samt hur användning av Bluetooth-utrustade produkter kan påverka användarnas integritet.

Undersökningen har genomförts dels genom litteraturstudier och dels genom implementation

av en forskningsprototyp. Forskningsprototypen har använts vid ett experiment där vi

utrönt vilken information en Bluetooth-utrustad produkt avslöjar till en tredje part.

Vid experimentet har vi även försökt koppla ihop Bluetooth-utrustade produkter med

fysiska personer i syfte att visa möjligheterna att kartlägga människors rörelsemönster.

Resultatet av undersökning har visat att det finns flera säkerhetsbrister hos

Bluetooth-utrustade produkter, men att merparten av dessa inte beror på

Bluetooth-standarden utan på implementationen av den. Vidare dras slutsatsen att det

går att kartlägga människors rörelsemönster med hjälp av Bluetooth.

I uppsatsen beskrivs först Bluetooth-standarden, följt av en beskrivning av säkerheten hos Bluetooth.

Slutligen beskrivs implementationen av forskningsprototypen och resultatet av experimentet.

This report describes the result of an experiment that studies security and privacy issues in products

using Bluetooth. The study has been carried out by performing a literature study

and by implementing a research prototype. The research prototype has been used in an

experiment in which we examined the amount of information a Bluetooth equipped product reveals

when being used. We have also tried to correlate Bluetooth equipped products with their respective owners in the experiment.

This was done to investigate the possibilities of tracking peoples' movement patterns.

The result of the study shows that there exist several security flaws in Bluetooth equipped

products. However, the main part of the flaws are not a product of the Bluetooth standard. Instead, it

is the implementations of the Bluetooth standard that contains the security flaws. Further, we concluded that it

is possible to track peoples' movement patterns using Bluetooth.

The report starts with a description of the Bluetooth standard, followed by

a description of various aspects regarding Bluetooth security. Finally, the implementation of

the research prototype and the subsequent results from the experiment are described.

This report describes the development and implementation of a system for transmitting digital information at high speeds from a miniaturized submersible developed by the Ångström Space Technology Centre at Uppsala University. For instance, the vehicle shall transmit image data – even stream live video - through an optical fibre to a monitor in a ground station. Hence, the system shall be used both to convert the image data to make it transmittable, and to recreate it at the receiver. The work includes a pre-study of the programming language and the technology used. A concept for the solution is presented together with main components later broken down into internal functions. Following on this, other components that were necessary for fulfilling the function of the main components were identified. The system was developed with the hardware description language VHDL in order to be implementable and testable on an FPGA platform, but also to be transferable to other devices. After the development and implementation on the hardware platform, the system was tested and verified. Analysis showed that some modifications were required to produce the desired results. These modifications implied some deviations from the assignment statement but gave rise to suggestions for further improvement of the concept. All in all, however, the solution was successfully verified since the transmitted data was possible to recreate the original image. The report contains drawings of the developed system and the source code it consists of.
Deeper Access, Deeper Understanding

Examensarbetet syftar till att kartlägga olika metoder för att attackera ett datorsystem uppbyggt kring kommersiella produkter över ett nätverk. Arbetets inriktning har varit att göra en så komplett kartläggning som möjligt med den tid och de resurser som funnits tillgängliga. Arbetet är gjort på Ericsson Microwave Systems AB

Denna rapport beskriver vilken kommunikationskvalitet i form av prestanda, tillförlitlighet och tillgänglighet som kan förväntas av datakommunikationsstandarden OPC. För att ta fram information om kommunikationskvalitén har en praktisk utvärdering i form av duglighetstester utförts. Den praktiska utvärderingen har gjorts med Bosch Rexroths OPC-server OPC.IwSCP och mot Bosch Rexroths styrsystem MTX High Performance. Rapporten ger svar på vilken kommunikationskvalitet som kan förväntas med specificerad OPC-server och styrsystem. Rapporten beskriver också hur några av parametrarna i OPC Foundations API:er påverkar kommunikationskvalitén. Även andra faktorer så som brist på CPU-kraft för OPC-server/OPC-klient påverkar kommunikationskvalitén testas och utvärderas. Resultatet ifrån utförda duglighetstester analyseras utifrån hur möjligheten är att använda OPC för ett driftuppföljning/driftövervakningssystem utvecklat av Volvo IT i Skövde.

På Ericsson AB i Katrineholm finns ett tekniklaboratorium (Techlab), där den senaste tekniken för GPRS-system finns samlad. Till Ericssons tekniklaboratorium skulle en demo-applikation konstrueras. Applikationen ska illustrera hur en mobiltelefon av typen Ericsson T68 kan skicka en bild via Bluetooth till en LAN nod (BlipC11). Den är kopplad till ett GPRS-nätverk och ska i sin tur skicka vidare bilden till en mottagare på andra sidan nätet.

Rapporten ger en teoretisk bakgrund om Bluetooth och GPRS. Vidare i rapporten presenteras lösningsförslag och resultatet av examensarbetet.

Projektet har varit problemfyllt. De resultat och slutsatser som erhållits är att utrustningen som varit tillgänglig inte klarar av att handskas med bildobjekt. Det betyder att kravspecifikationen ej kunde fullföljas. Alternativa användningsområden för noden har undersökts, som WAP- eller webserver. En webserver samt olika applikationsexempel till noden är resultatet av detta examensarbete.

At Ericsson AB in Katrineholm is a technical lab (Techlab) located, where the latest technique for GPRS-systems is gathered. A demo-application where supposed to be build for Techlab. The demo-application shall demonstrate the capabilities of Bluetooth and GPRS. An Ericsson T68 mobile will wirelessly send an image across a Bluetooth link to a LAN access point (BlipC11). The access point will then transport the image further on to the GPRS-net to a receiver, at the other end of the net.

The report gives a theoretical background about Bluetooth andGPRS. In the report, methods and results of the final year project are presented.

During the project a several problems occurred. The results and the conclusions show that an image can’t be sent with the equipment that was handed out. This means that the assignment specification could not be fulfilled. Other scenarios with the LAN access point have been investigated. It could be used as a WAP- or webserver for example. A webserver and some application examples for the access point, is the result of this project.

Bakgrund: I telecom tillverkas slutna system som inte är kompatibla med olika tillverkares produkter. Telia mfl har tagit fram en öppen standard arkitektur men står samtidigt inför frågan hur detta påverkar affärsmodellerna i telecom.

Syfte: Hur förändras affärsmodellerna då en öppen standard arkitektur införs? Avgränsningar: Uppsatsen fokuserar på nätoperatörer.

Genomförande: En kvalitativ studie med empiriskt materialet från rapporter och forskningsartiklar samt från samtal med experter i branschen.

Resultat: Affärsmodellerna påverkas i olika faser. Först kan arkitekturen användas som en multigateway som kopplar ihop många aktörer. I ett senare skede kan aktörer som bandbreddsbörser utnyttja tekniken.

När det stod klart att antalet adresser i ipv4 inte skulle räcka, togs ipv6 fram. Med nya funktioner som hade anpassats till den infrastruktur som hade byggts upp världen runt så fanns det nu en ersättare till ipv4. Men skillnaderna är stora och protokollen är i sig inte lika varandra alls, framför allt inte när man tittar på inbygda funktioner. En av dessa nya funktioner i ipv6 är det som kallas för Prefix delegation, ett enkelt och smidigt sätt att per automatik dela ut delar av ett större nät till mindre nät. Även om det finns enkla och smidiga sätt att genomföra detta på så är inte all infrastuktur så enkel. Det gör att denna typ av funktioner kommer varvas med routes, både statiska och dynamiska. För att få en förståelse för hur detta kan skilja sig åt har vi tittat på en översikt av hur infrastrukturen kan se ut och sedan testat hur man skulle kunna lösa adresseringen genom en automatiserad process och en statisk process. Resultatet visar att den automatiserade lösningen kräver lite mer förarbete och specificerad utrustning, men att arbetet därefter blir lätt att kontrollera, felsöka och dokumentera. Den statiska processen är mer rakt på sak och kräver ingen speciell utrustning, däremot kommer det bli svårt att kontrollera, felsöka och dokumentera då minsta förändring kan kräva mycket arbete där risken för komplikationer är stor.
When it became clear that the number of ipv4 addresses would not be enough, ipv6 was developed. With new features that had been adapted to the infrastructure that had been built up around the world, there was now a replacement for ipv4. But the differences are many and the protocols are not alike at all, especially when looking at the built-in functions. One of these new features in ipv6 is called Prefix Delegation, a simple and convenient way to automatically distribute parts of a larger network into smaller networks. Although there are simple and flexible way to implement this, the existing infrastructure of the Internet may not be so simple. The complexity of the infrastructure forces us to use a variety of routes, both static and dynamic. To get an understanding of how this can differ, we looked at an overview of how the infrastructure might look like and then tested how to solve the addressing through an automated process and a static process. The results shows that the automated solution requires a little more preparation and specified equipment, but the work then becomes easy to control, debug, and document. The static process is more straightforward and requires no special equipment, however, it will be difficult to control, debug, and document where the slightest change can require a lot of work where the risk of complications is great.

Parking is an old concept, which fundamentally involves leaving a vehicle at a place. Parking has been considered as a subsidiary activity to owning a car. However, these days owning a car has become the norm, which leads to a greater demand for parking. Unregulated parking demand often leads to increased traffic congestion, when there are not enough parking spaces to keep up with the demand. Congestion itself has a negative impact on the environment and causes safety issues. A common solution to reduce congestion have been by influencing the demand for parking spaces through parking prices. During recent years, the existing pricing strategies have not been able to keep up with the daily changes in demand. Therefore, stakeholders in the parking industry have started to shift towards working for dynamic pricing. Dynamic pricing utilizes a pricing strategy that sets the price according to the current demand and occupancy. However, the parking industry is missing a key feature to fully enable dynamic pricing. There is no communication standard in the parking industry. Thus, there is no efficient communication mean for the stakeholders to share their parking-related information (such as location, occupancy, and tariff data). This thesis has developed and proposes a protocol for sharing such parking-related information. The aim is that the protocol will be used as a communication standard in the parking industry. Due to limited time, the most focus was put on completing the protocol for tariff data. However, the developed protocol can be considered as a partial solution towards dynamic pricing. Because the protocol can still be used to properly share tariff data. Based on the evaluation, the protocol could express a variety of tariffs. The tariffs that are expressible have use cases such as early bird, residential, or on-street parking. To make integration easier, for the parking industry, the protocol includes tools to aid integrations of the protocol. A future work will be to complete the support of location and occupancy related data. Additionally, it has been discussed that the protocol will onwards be developed as open-source.
Parkering har sedan länge varit ett stort område, vilket enkelt innebär att ett fordon lämnas på en plats. Parkering har för det mesta haft ett sekundärt syfte från att äga en bil. Men eftersom antalet bilägare ökar, ökar även parkeringsbehovet. Om det inte finns tillräckligt med parkeringar för att kunna tillfredsställa behovet, leder det till en ökad trafikträngsel. Trafikträngsel skapar både miljöproblem och säkerhetsproblem. Den huvudsakliga metoden för att påverka parkeringsbehovet har varit genom att skapa lägre en efterfrågan. Efterfrågan har sänkts genom att justeringar av parkeringsavgifter. Då efterfrågan på senaste tiden har ökat markant, räcker de traditionella parkeringsavgifterna inte längre till. För att lösa problemen, har många bolag och organisationer börjat jobba mot en dynamisk prissättning. Dynamisk prissättning använder sig av en prisstrategi som sätter parkeringsavgifterna i realtid baserat på den nuvarande efterfrågan och tillgång. Däremot har parkeringsindustrin i nuläget inte de nödvändiga kommunikationskanalerna som krävs för att anta en dynamisk prissättning. Examensarbetets huvudsyfte har varit att utveckla ett protokoll som gör det möjligt att dela parkeringsrelaterade data så som: plats-, ockuperings- och tariffdata. Huvudmålet med protokollet är att det senare ska kunna bli en standard i parkeringsindustrin. På grund av tidsbegränsningar, har den största fokusen av utvecklingen lagt på stöd för tariffdata. Därmed kan inte protokollet antas som den fullständiga lösningen för dynamisk prissättning. Dock, kan protokollet ses som en delvis lösning, då det med protokollet är möjligt att korrekt dela med sig av tariffdata. Evalueringen visade att det gick, med hjälp av det utvecklade protokollet, att beskriva flera sorters tariffer utan att förlora någon viktig information. Tariffer som gick att beskriva används för bland annat: gatu-, infarts- och boendeparkeringar. Ett framtida projekt blir att utveckla och färdigställa protokollet för fullt stöd av plats- och ockuperingsdata. Ytterligare har det diskuterats om att den fortsatta utvecklingen av protokollet, ske som öppen källkod (open-source).

Atea Eskilstuna hade behovet av en plattform som kan förenkla och minska antalet konfigurationer vid implementation av kunder. Arbetet gick ut på att utvärdera plattformen VMware NSX och jämföra det mot traditionella nätverkslösningar. I dagens datacenter är virtualisering en viktig del av dess verksamhet. Användandet av virtualisering optimerar hanteringen av hårdvaru-resurser och kostnader. Virtualisering har hittills främst fokuserat på hantering av servrar och klienter, vilket har passerat nätverksutvecklingen, och därför har det uppstått vissa problem med traditionella datacenter gällande trafikflöden, säkerhet och implementering. Datacenter har tidigare varit optimerade för trafik som ska in eller ut ur datacentret. Detta har lett till att brandväggar och säkerhetspolicies ofta placerats vid datacentrets kant. I dagens datacenter har det däremot blivit en ökning på trafik mellan enheter inom datacentret som behöver skyddas. Denna typ av interna säkerhet kan uppnås av interna policies på samtliga nätverksenheter, dock blir det ohållbart vid implementation då antalet konfigurationspunkter i nätverket ökar. Dessa problem kan hanteras med hjälp av VMware NSX som virtualiserar nätverksenheter och centraliserar administration. NSX har en distribuerad brandväggs-funktion vilket medför att policies kan appliceras direkt på virtuella maskiner och virtuella routrar, från en central konfigurationspunkt. Detta ökar säkerheten och minskar implementationstiden jämfört med traditionella datacenter. Arbetet fokuserar på hur NSX arbetar till skillnad från fysiska nätverksenheter samt hur NSX hanterar frågor som trafikflöden, säkerhet och automation. För dessa ändamål byggdes en laborationsmiljö i Ravellos molntjänst med flertalet virtuella maskiner och en litteraturstudie utfördes. Laborationsmiljön användes för att sätta upp kunder med hjälp av virtuella nätverksenheter och virtuella maskiner. Laborationsmiljön användes som referens för hur implementation av NSX och dess funktioner går till. Litteraturstudien fokuserar på vad som är möjligt i NSX och vilka för- och nackdelar som finns med NSX jämfört med traditionella datacenter. Resultaten visade på att den enda nackdelen med NSX var dess licenskostnader.
Atea Eskilstuna had the need of a platform that simplify and reduce the number of configurations while implementing customer environments. The purpose of this thesis was to do a survey of VMware NSX networking platform and compare it to traditional networking solutions. The virtualization is an important part in data centers and its operations today. With the use of virtualization both hardware resources and costs optimizes. Virtualization has primary been focusing on servers and clients and the network evolution has been overlooked. Therefore, some problems have occurred within traditional data centers regarding traffic flows, security and management. Traditional datacenters have previously been optimized for traffic flows inbound or outbound of the datacenter. This optimization has led to implementation of firewalls and security policies at the datacenter edge. However, in the modern datacenters there’s been an increase of traffic flows between devices inside the datacenter, which needs to be secured. Securing these internal traffic flows can be accomplished through internal policies on the network devices. Implementing these policies however is not a scalable solution as the number of configuration points increases. These problems can be handled through VMware NSX which virtualize network units and centralizes administration. NSX provides a distributed firewall function that through a central management platform can be applied directly on groups of virtual machines and virtual routers. This approach increases security inside the datacenter as well as decreasing the implementation time compared to traditional datacenters. This thesis focus how NSX work unlike physical network units and how it handles issues like hairpinning, security and automation. A lab environment was built up in Ravellos cloud service with virtual machines and a literature study was made for this purpose. The lab environment was used to implement different customers with the help of virtual network components and virtual machines. This lab environment served as a reference point how implementation of NSX, its functions and components was made. The literature study focus on what is possible in NSX and which pros and cons that comes with NSX compared to traditional solutions in data centers. Results shows that the only cons with NSX is license costs.

Under de senaste åren har Internettelefonin varit på frammarsch, och i takt med att tekniken mognat har fler och fler börjat se den som ett alternativ till att ringa via telefonnätet. Förutom att det är billigare att ringa över det förstnämnda, så erbjuder Internettelefonin också en rad revolutionerande tjänster. Det är dock troligt att telefonnätet kommer att få tjänstgöra i många år till, och det erbjuder fortfarande överlägset bäst stabilitet och har stor acceptans. Om de två telefoninätverken ska existera sida vid sida, med varsina användarbaser är det lämpligt om de kan fås att samverka, så att användare av det ena kan ringa användare av det andra, och vice versa. Detta kan göras med en VoIP/PSTN-gateway, som översätter kontrollinformation och rösttrafik mellan de två nätverken.

Uppsatsen handlar om det arbete vi har utfört år TietoEnator i Karlstad. Uppgiften bestod i att utveckla en prototyp av en VoIP/PSTN-gateway. Från början var det avsett att systemet skulle klara uppringning från endera en ”vanlig” telefon, eller en så kallad IP-telefon. Därtill skulle rösttrafiken överföras genom ändamålsenlig hårdvara. För att utföra arbetet behövde vi först studera relevanta kommunikationsprotokoll både för telefonnätet och för Internet, för att se hur dessa kunde fås att samverka. Vi behövde också lära oss tillgängliga system, bibliotek och verktyg för att förstå hur vi skulle skapa vårt eget system i den efterkommande implementeringsfasen. På grund av en lång inläsningsperiod och inledande tekniska problem, samt att nödvändig hårdvara för översättning av rösttrafiken inte anlände i tid begränsades arbetet till att innefatta samtal initierade från den vanliga telefonen till ip-telefonen, utan röstöverföring. Likväl har ett resultatgivande arbete utförts, och det beskrivs i detalj i rapporten.

During the past few years Internet telephony has advanced rapidly, and as the technology has evolved, more and more have come to consider it an alternative to making phone calls through the telephone network. Besides being cheaper, Internet telephony also provides several revolutionary services. It is likely though that the telephone network will remain in use for several years to come, and it still offers by far the best stability and is accepted by most people. If the two networks are to coexist, with their respective users, it would be useful if they could be made to interact, so that users of one network can call users of the other, and vice versa. This can be done with a VoIP/PSTN gateway, which translates control information and voice traffic between the two networks.

Our dissertation is about the work we have performed for TietoEnator in Karlstad. The assignment was to develop a prototype of a VoIP/PSTN gateway. Initially the system was meant to support phone calls initiated either from an “ordinary” phone or from an IP telephone. Also the voice traffic was supposed to be translated with the use of appropriate hardware. To manage this we first needed to study all the relevant protocols for communication used in the telephone network and on the Internet, to get an idea of how these could be made to interact. We also had to learn existing systems, libraries and tools in order to see how we could create our own system. Due to a long learning period and technical problems in the beginning, and because the necessary hardware equipment for translation of voice traffic did not arrive in time, the assignment was limited to include only calls initiated from the ordinary phone to the IP telephone, without voice transmission. Never the less, the efforts have produced results, and our work is explained in detail in this dissertation.

Målsättningen med rapporten är att bestämma på vilket sätt det går att hantera problem med gamla komponenter som går sönder på produktionslinjen som behöver ersättas med modernare utrustning. Att analysera valet till metod och val av passande ersättande komponenter, då valet kan vara kritisk för anläggningens funktion. Att jämföra de kommunikationsgränssnitt som används i arbetet i from av överföringshastigheter, distanser och funktion. Arbetet går igenom kommunikationsgränssnitt som PROFINET, RS-232, HART, Siemens protokollet RK 512 och proceduren 3964R. Hur signalöverföring med Current Loop fungerar. Arbetet visar hur det är möjligt att återfinna gamla data från produkter som installerats decennier tidigare genom litteraturstudie och mångsidig testning. Beroende på vilken situationen är i industrin och planer för framtida maskinuppgraderingar kan lösningsmetoden variera för att framtidssäkra produktionen med ny teknik eller med nya komponenter.  Resultatet av arbetet gav åter igen en fungerande produktionslinje. Kommunikationsgränssnitt som PROFINET är superiör med snabb överföringshastighet, långt kabelavstånd och skydd mot EMC. Vilket gör den till ett framtidssäkert gränssnitt. Till skillnad från äldre gränsnitt som den väletablerade RS232 som har långsam dataöverföring, korta kabelavstånd och är känslig för EMC. HART är ett flexibelt kommunikationsgränssnitt som använder Current Loop för signalöverföring. Eftersom gränssnittet använder ström möjliggör det mycket långa kabelavstånd och skydd mot EMC, men långsam datahastighet.
The aim of the report is to determine how to deal with problems with old components that break on the production line that need to be replaced with modern equipment. To analyse the choice of method and choice of suitable replacement components, as the choice can be critical for the plant's function. To compare the communication interfaces used in the work in the form of transmission speeds, distances, and function. The work goes through communication interface such as PROFINET, RS-232, HART, the Siemens protocol RK 512 and the procedure 3964R. How signal transmission with Current Loop works. The work shows how it is possible to find old data from products that were installed decades earlier through literature study and versatile testing. Depending on the situation in the industry and plans for future machine upgrades, the solution method can vary, as you want to secure the future of production with new technology or with new components. The result of the work once again gave a functioning production line. Communication interfaces such as PROFINET are superior with fast transmission speeds, long cable distances and protection against EMC. Which makes it a future-proof interface. Unlike older interfaces such as the well-established RS232 which has slow data transfer, short cable distances and is sensitive to EMC. HART is a flexible communication interface that uses the Current Loop for signal transmission. Because the interface uses current, it provides very long cable distances and protection against EMC, but slow data speeds.

Verksamheten ombord på fartyg blir mer beroende av datakommunikation och många av arbetsuppgifterna ombord underlättas genom att besättningen kan nå information lagrad på annan plats. Fartygens bredbandsanslutning sker till största delen via satellitkommunikation där långa avstånd och begränsad datahastighet resulterar i att datakommunikationen blir ineffektiv. I denna studie undersöks vilken prestandaförbättring som utrustning för nätverksoptimering kan innebära för långsamma WAN-förbindelser via satellit. Undersökningen visade att det största problemet med anslutningar via satellit är den signalfördröjning som uppkommer vid långa sändningsavstånd. Detta medför att det blir prestandaproblem för datatrafiken och användare upplever anslutningen som långsam. För att åtgärda detta finns utrustning som hanterar datatrafiken och genom olika tekniker kan öka prestandan på anslutningen. För att undersöka hur stor prestandaförbättringen kan vara genomfördes ett antal olika experiment med utrustning för nätverksoptimering. Experimenten genomfördes genom att utvärdera filöverföringar med och utan nätverksoptimering. Resultaten visar att utrustningen för nätverksoptimering ger en stor prestandaförbättring vid filöverföringar.
Shipboard operations have become more reliant of data communication and many of the duties on board may be facilitated if the crew can access information stored elsewhere. The broadband connection between ship and shore is mostly done via satellite communication where long distances and limited data rate results in inefficient data communication. This study examines network optimization and the performance improvement this can have regarding slow WAN connections via satellite. The survey showed that the biggest issue with data communication via satellite is the signal delay caused by the long transmission distance which means that there will be performance degradation for data traffic and users will experience the data communication as slow. To solve this there is equipment that enhances the performance of the connection and handles the data communication by implementing various techniques. To investigate how much the performance improvement can be this study carried out a number of experiments with network optimization equipment.  The experiments evaluated file transfer with and without network optimization. The results show that the network optimization gives a major performance improvement regarding file transfer.

Titel: Patient Data Management System (PDMS) – Anestesi- och intensivvårdspersonalens upplevelser av implementering och arbete med PDMS. Bakgrund: Dagens och framtidens sjukvård innebär en ökande användning av digitala system i omvårdnaden. Patient Data Management System (PDMS) är ett kliniskt informationssystem och beslutsstöd som implementeras allt mer på svenska sjukhus. Tidigare forskning visar på skilda upplevelser av digitala systems påverkan på omvårdnaden, arbetsbelastning och tidsåtgång. Syfte: Syftet är att beskriva anestesi- och intensivvårdspersonalens upplevelser av implementering och arbete med PDMS. Metod: Studien genomfördes som en intervjustudie med kvalitativ ansats. Resultat: I resultatet framträder fyra teman, införandeprocessen, användarvänlighet, informationsöverföring samt patientsäkerhet. Dessa fyra teman skildrar vårdpersonalens upplevelser av införandet och arbetet med PDMS. Konklusion: PDMS implementeras på allt fler sjukhus i Sverige. Vårdpersonalen anser att det är mycket viktigt med information och utbildning inför implementeringen av PDMS. Helhetssynen på sjukhusets datasystem är viktigt då det framkommer att olika system inte alltid kommunicerar med varandra. Det leder till ökad arbetsbelastning och ökad risk för patientsäkerheten. Mer forskning om PDMS påverkan på omvårdnadsarbetet och patientsäkerheten behövs.
Title: Patient Data Management System (PDMS) – Anesthesia- and intensive care staff experiences of implementation and work with PDMS. Background: Todays and future healthcare means an increasing use of digital systems in nursing care. Patient Data Management System (PDMS) is a clinical information system and clinical decision support which is implemented in swedish hospitals. Previous research shows different experiences of digital systems impact on nursing care, workload and patient safety. Aim: The purpose was to describe anesthesia- and intensive care unit staff experiences of implementation and work with PDMS. Method: The study was conducted by interviews with a qualitative approach. Results: In the result four themes appear, process of introduction, serviceability, transfer of information and patient safety. The four themes depict the anesthesia- and intensive care unit staff experiences of the implementation and work with PDMS. Conclusion: PDMS is implemented in an increasing number of swedish hospitals. The anesthesia- and intensive care unit staff consider it very important with information and education before implementation of PDMS. The comprehensive view on the hospitals computer system is important due to the fact that these systems appear not to always be in synchronization with each other. That leads to an increased workload and also an increased risk regarding patient safety. More research on the PDMS impact on nursing and patient safety are needed.

Vehicular ad hoc networks (VANETs) are a hot topic in the intelligent transport system (ITS) area. The introduction of wireless communications between vehicles will enable many useful applications to enhance road traffic safety as well to increase efficiency. The standardization of IEEE 802.11p, being an amendment to IEEE 802.11 intended for VANETS, faces many challenges. In Europe a 30 MHz spectrum at 5.9 GHz have been dedicated for ITS and this spectrum has to be used to its full potential. For this reason this thesis compares a 20 MHz wide frequency channel with a 10 MHz wide through measurements using 802.11p hardware. The measurements were conducted on a highway with relative speeds of up to 240 km/h. The results from these initial measurements show that a 20 MHz channel does not perform worse than a 10 MHz channel despite the high relative speeds and large metal signs scattering the signals. What enabled this thesis to do the measurements was Halmstad University‟s participation in the Grand Cooperative Driving Challenge (GCDC) 2011. In GCDC nine teams mostly from Europe competed in having the vehicle that had the best behaviour in a platoon of vehicles using cooperative adaptive cruise control (CACC), the CACC algorithm controlled the vehicles‟ acceleration and breaking autonomously based on in-vehicle sensors and communicated messages between the vehicles in the platoon using 802.11p. This thesis implemented the communication part of Halmstad University‟s vehicle. The challenge was held in Helmond, Holland, May 14-15, 2011. Halmstad University‟s team finished in second place.
CoAct