Academic literature on the topic 'Datortomograf'

Bakgrund: Akuta reaktioner, anafylaktisk chock, på kontrastmedel uppkommer sällan men är mycket allvarliga och potentiellt livshotande. Studier har visat att kunskap och självkänsla hos personal på röntgenavdelningen inte är optimal när det gäller handlingsberedskap inför en allvarlig kontrastmedelsreaktion. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva olika utbildningmetoder som syftar till att personal på röntgenavdelningen blir bättre förberedd inför hantering av en kontrastmedelsreaktion. Metod: Artikelsökningarna genomfördes i CINAHL, PubMed och Web of Science. De tio kvantitativa studier som inkluderades genomgick en kvalitetsgranskning och analyserades för att ligga som grund till resultatet av denna litteraturstudie. Resultat: De olika utbildningsmetoderna vi beskriver är hi-fi simulering, föreläsning, databaserad undervisning och kombinationer av dessa. Resultat presenteras utifrån de effekter utbildningen fått, som förbättrad kunskap, självkänsla och praktisk utförande. Hur långt uppföljning av utbildning sträckt sig, samt hur väl den tagits emot av deltagarna beskrivs i en egen kategori. Konklusion: De finns flera olika utbildningsmetoder att välja mellan för personal på röntgenavdelningen, som alla resulterar i en förbättrad kunskap och ökad handlingsberedskap inför en kontrastmedelsreaktion.
Background: Reactions of contrast media are uncommon but life-threatening anaphylaxis can occur. Recent surveys of radiology personnel have shown that there is a deficiency in knowledge and confidence for the management of contrast reactions.Aim: The objective of this literature study was to describe different educational methods that can be used to make radiology personnel better prepared in to manage a contrast reaction.Method: The search was conducted in the databases CINAHL, PubMed and Web of Science. Ten studies with quantitative approach were examined and analysed to form the basis of the results of this literature study.Results: The different educational methods that is being described is hi-fi simulation, lectures, computerbased edcation and combinations. The results are being presented by the effects of the education, like improved knowledge, confidence and tested performance. If the study has a long-term follow up, and how well it has been received by the participants is described in a separate category.Conclusion: Many different educational methods can be used to educate radiology staff, all of them results in improved knowledge and preparedness for a contrast reaction.

Studiens syfte kan härledas till det lagstadgade arbetssättet inom bild-och funktionsmedicin där ALARA-principen ska tillämpas vilket innebär att så låg stråldos som möjligt ska användas med hänsyn till undersökningens kvalitet. Där av intresset för lungembolidiagnostik och valet mellan DT och skintigrafi som undersökningsmetod då stråldoserna skiljer sig. Syftet med studien var att ta reda på faktorer och skillnader mellan de patienter som undersöktes akut för lungemboli vid ett universitetssjukhus med antingen DT eller lungskintigrafi. Utifrån detta ville författarna dra slutsatser om valet av undersökningsmetod hade kunnat se annorlunda ut. Datainsamlingen gjordes med hjälp av en granskningsmall som utformades för remissgranskning i RIS där information om bland annat frågeställning, anamnes och slutsvar hämtades. Antalet patienter var begränsat till 50 per undersökningsmodalitet och valdes ut från granskningsdatumet och bakåt i tiden till antalet uppnåtts. Endast akuta undersökningar inkluderades. Resultatet påvisar skillnader mellan patienterna med avseende på kreatininvärde, hur länge de haft symptom, vilket D-dimervärde de har samt specificiteten i remissens frågeställningar.

Bakgrund: Personer som insjuknar i kolorektalcancer är ofta mellan 50-70 år gamla. Colon kan undersökas med bariumundersökning, koloskopi eller datortomografi colon (DT colon). Nyttan med DT colon är att tarmen liksom strukturer utanför tarmens vägg kan avbildas samt att cancern kan stadieindelas. Syfte: Att undersöka patienters upplevelser av DT colon hos patienter som uppvisar symtom på kolorektalcancer. Dessa upplevelser kan vara fysiska och psykiska. Metod: Sökningar utfördes i databasen Pubmed där sökord kombinerades. Efter granskning av abstrakt och studier i sin helhet inkluderades 11 studier som ligger till grund för resultatet. Resultat: Patienter upplevde lite smärta i fem av sju studier. Procentuellt skattades smärta som liten till obefintlig (82-96 %) och som stark (0-3 %) i tre studier. Upplevelse av obehag varierade mellan lite och lite mer än måttligt obehag i sju studier. I en studie skattade 81 % patienter DT colon som inte till lite obehaglig. Obehag under utvidgning av tarmen upplevde majoriteten som inte till lite obehagligt och mindre andel (30,7 % och 17 %) som ganska till mycket obehagligt i två studier. I en kvalitativ studie var utvidgning den mest jobbiga delen av undersökningen. Pinsamhet skattades som låg i två studier och i en kvalitativ studie kände sig patienterna generade. Oro mättes i sju studier där majoriteten var lite eller inte oroliga. Ingen eller lite rädsla upplevdes av patienter i tre studier. I en kvalitativ studie uttryckte några patienter att de varit rädda under DT colon varav en var rädd för att inte kunna hålla andan. Slutsats: Många upplevde lite smärta under DT colon men det fanns de som upplevde större smärta. Upplevelse av obehag varierade i studierna men ett fåtal upplevde mycket obehag. Vissa upplevde mycket och extremt obehag under utvidgning av tarmen. Patienter var lite generade men 1-3 % kände större pinsamhet. Patienterna var lite oroliga. Då få studier tog upp rädsla är det svårt att dra en slutsats.

Projektets syfte var att med modern datortomografi (computed tomography, CT) skapa tidsupplösta tredimensionella sekvenser, även kallade 4D-sekvenser, med låg stråldos och tillräckligt bra upplösning samt att påbörja en implementering av denna metod på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge. För att få ett så bra resultat som möjligt involverades ett antal personer med olika medicinsk yrkesbakgrund och olika kompetensområden. En fantomstudie utfördes genom att dra ett fantom med en konstant hastighet genom CT:n med hjälp av en motor. Efter detta utfördes en pilotstudie på två försökspersoners högerfötter som utförde en rörelse under olika lång tid under en CT-undersökning. Scanningen av fötterna genomfördes först efter att det visade sig att scanningen av fantomet gav adekvat resultat med avseende på bildkvalitet och stråldos. För att avgöra detta gjordes en analys av bilderna på fantomet och en dosberäkning. Scanningen av fötterna genererade tolkningsbara bilder med tillräckligt låg stråldos. Denna metod kommer därför säkerligen användas i undervisnings- och forskningssyfte. Den kan även användas kliniskt på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge i framtiden, till exempel vid diagnostisering och rehabilitering av senor.
The purpose of the project was to create time-resolved three-dimensional sequences, so called 4D sequences, using computed tomography (CT) with low radiation dose and sufficient resolution and to start an implementation of this method at Karolinska University Hospital in Huddinge. To get as good result as possible a number of people with different medical professional background was involved. A phantom study was performed by moving a phantom with a constant velocity through the CT using a motor. After this, a pilot study was performed by scanning the right foot of two people who performed a movement for various lengths of time during a CT-scan. The scanning of the feet was done after the phantom gave adequate result with respect to image quality and radiation dose. To determine this, analyze of the images of the phantom and a calculation of the dose was made. The scanning of the feet generated interpretable images with sufficiently low radiation dose. This method will certainly be used in teaching and research purposes. It can also be used clinically at Karolinska University Hospital in Huddinge in the future, for example for the diagnosis and rehabilitation of tendons.

På Sachsska barn- och ungdomssjukhuset vid Södersjukhuset fanns det ett upplevt problem vid akut datortomografi av huvudet på barn mellan 0-1 år. Problemet var att barn ofta vaknar när de ska förflyttas till röntgenbordet. Barn i detta åldersspann placeras då på en specialanpassad Baby Mattress. Arbetets primära mål var därför att ta fram ett lösningsförslag i syfte att underlätta denna förflyttning så att risken för att barnet vaknar reduceras i största möjliga mån. Arbetet grundade sig på metoden tjänstedesign där det inledningsvis samlades in data med hjälp av intervjuer och observationer för att förstå det verkliga behovet. Utifrån detta togs fyra lösningsförslag fram som slutligen vägdes mot varandra. Två av dessa valdes ut då en kombination av dessa ansågs vara mest fördelaktigt. De slutgiltiga lösningsförslagen var produkterna Baby-cocoon 2 respektive Baby-wagon 2. Baby-cocoon 2 innebar optimal komfort för barnet och minimerar känslan av förflyttning till Baby Mattress. Baby-wagon 2 innebar att barnet kan somna i Baby Mattress redan på avdelningen för att sedan transporteras till röntgenavdelningen. Med hjälp av Baby-wagon 2 kan Baby Mattress smidigt lossas på röntgenbordet. På så sätt elimineras momentet med en direkt fysisk förflyttning av ett redan sovande barn. Det sekundära målet var att undersöka stråldosen som ett barn under ett år exponeras för vid datortomografi av huvudet. Detta gjordes med hjälp av insamlade data för 15 patienter. Resultatet var att barn exponeras för en effektiv stråldos på 2,1 mSv. Det har även konstaterats att denna stråldos kan vara skadlig vid upprepade bildtagningar eftersom barn är mycket strålningskänsliga. Detta är något de framtagna lösningsförslagen motverkar.

Inledning: Begreppet kolorektalcancer innebär cancer i tjock- och ändtarmen. Kolorektalcancer är den tredje vanligaste dödsorsaken världen över med statistiskt stigande dödlighet och drabbar tusentals människor varje år. Sjukdomen utreds med bilddiagnostik där den vanligaste metoden är koloskopi. En annan undersökningsmetod är datortomografi (DT) och görs om koloskopin är ofullständigt eller om patienten inte klarar av att genomgå en koloskopi. Undersökningen kräver en noggrann tarmrengöring samt ett begränsat födointag vilket leder till såväl fysiska som psykiska påfrestningar hos patienten. Adekvat information inför, under och efter undersökningen är nödvändigt för att underlätta patientens mentala och fysiska tillstånd. Syfte: Studiens syfte var att sammanställa och belysa kunskapsläget när det gäller patienternas upplevelser i samband med en DT-kolonundersökning. Metod:Litteraturstudien utfördes som en allmän litteraturöversikt. Tretton artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats inkluderades i studien efter en utförd kvalitetsgranskning av samtliga.Resultat: Fyra huvudfynd identifierades i resultatet. Dessa bestod av: fysiska påfrestningar, oro och ångest, förlägenhet och motvilja för undersökningen relaterad till etnicitet och kön, samt accepterandet av obehag med själva undersökningen. Slutsats: Många av patienterna upplevde smärta under undersökningen vilken var relaterad till tarmdilatationen. Eftersom många av patienterna upplevde att undersökningen var genant och fysiskt påfrestande är det väldigt viktigt med en adekvat information och en bra dialog. Detta kan minska deras oro, ge trygghet samt en ökad hanterbarhet av undersökningen. Det är av stor vikt att inte kränka patientens integritet och att bidra med uppmuntran under pågående undersökning såväl som efter.
Introduction: The term colorectal cancer (CRC) means cancer of the colon and rectum.Colorectal cancer is the third leading cause of death worldwide with statistically rising mortality and affects thousands of people every year. The disease is investigated with diagnostic imaging where the most common is colonoscopy but also with computed tomography (CT) if the colonoscopy is incomplete or if the patient is unable to undergo a colonoscopy. The examination requires accurate bowel cleansing as well as a limited food intake, which leads to physical as well as psychological concern in the patient. Adequate information before, during and after the examination is necessary to facilitate the patient's mental and physical condition. Aim: The purpose of the study was to compile and illustrate the state of knowledge regarding patients' experiences before and during a CT colon (CTC) examination. Method: The literature study was conducted as a general literature review. Thirteen articles with both qualitative and quantitative approaches were included in the study after a quality review of all.Results: Four main findings were identified in the result. These consisted of physical efforts, concern and anxiety, embarrassment and reluctance for the study related to ethnicity and gender, and the acceptance of discomfort with the study itself. Conclusion: Many of the patients experienced pain during the examination which was related to bowel dilatation. Since many of the patients experienced that the examination was embarrassing and physically stressful, it is very important to have adequate information and a good dialogue. This can reduce their concerns, provide security and increase the manageability of the investigation. It is of utmost importance not to violate the patient's integrity and to provide encouragement during ongoing examination as well as after.

Bakgrund Akut appendicit är en av de vanligaste akuta buksjukdomarna i västvärlden och cirka 10 000 människor i Sverige drabbas varje år. Diagnosen ställs i första hand med klinisk undersökning men om den kliniska undersökningen är osäker kan radiologiska metoder som ultraljud, datortomografi (CT, computed tomography) och magnetisk resonanstomografi (MR) vara till hjälp.   Syfte Att jämföra sensitivitet och specificitet samt att beskriva fördelar och nackdelar med undersökningsmetoderna ultraljud och CT vid frågeställningen akut appendicit.   Metod En litteraturstudie gjord på tretton vetenskapliga artiklar sökta i Pubmed med sökord som bl.a. appenditicits/ultrasonography, computed tomography och acute appendicits.   Resultat Sensitiviteten och specificiteten för CT varierade mellan 76- 100 % respektive 69-100 % och för ultraljud mellan 59- 92,7 % och 78-100 %. Fördelar med CT är bl.a. att appendix bättre kan lokaliseras, bättre träffsäkerhet samt att den kan ställa alternativa diagnoser och reducera antalet negativa appendektomier. Nackdelen med CT är bl.a. dess strålning. Fördelar med ultraljud är bl.a. att den är bättre på att påvisa vätska runt appendix samt att den kan ställa alternativa diagnoser. En väsentlig nackdel med ultraljud är att den är påtagligt undersökarberoende samt att metoden är mer svårbedömd på överviktiga personer.   Konklusion Ultraljud och CT har liknande specificitet, men CT har högre sensitivitet än ultraljud. Fördelarna med undersökningsmetoderna är att de kan ställa alternativa diagnoser samt hjälpa till att minska negativa appendektomier. Den främsta fördelen med CT är att den i fler fall än ultraljud kan lokalisera appendix.