To see the other types of publications on this topic, follow the link: Datortomografi.
Dissertations / Theses on the topic 'Datortomografi'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'Datortomografi.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Sällbom, Emilia, and Shila Shokoohi. "Lungembolidiagnostik - Datortomografi versus skintigrafi." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för kirurgiska vetenskaper, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-253756.
Full textAbstract:
Studiens syfte kan härledas till det lagstadgade arbetssättet inom bild-och funktionsmedicin där ALARA-principen ska tillämpas vilket innebär att så låg stråldos som möjligt ska användas med hänsyn till undersökningens kvalitet. Där av intresset för lungembolidiagnostik och valet mellan DT och skintigrafi som undersökningsmetod då stråldoserna skiljer sig. Syftet med studien var att ta reda på faktorer och skillnader mellan de patienter som undersöktes akut för lungemboli vid ett universitetssjukhus med antingen DT eller lungskintigrafi. Utifrån detta ville författarna dra slutsatser om valet av undersökningsmetod hade kunnat se annorlunda ut. Datainsamlingen gjordes med hjälp av en granskningsmall som utformades för remissgranskning i RIS där information om bland annat frågeställning, anamnes och slutsvar hämtades. Antalet patienter var begränsat till 50 per undersökningsmodalitet och valdes ut från granskningsdatumet och bakåt i tiden till antalet uppnåtts. Endast akuta undersökningar inkluderades. Resultatet påvisar skillnader mellan patienterna med avseende på kreatininvärde, hur länge de haft symptom, vilket D-dimervärde de har samt specificiteten i remissens frågeställningar.
2
Husein, Omar Husein. "Datortomografi vid undersökning av primärtumörer i njurar." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-23440.
Full text
3
Svanberg, Elena. "Patienters upplevelser av datortomografi colon : en litteraturstudie." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-28814.
Full textAbstract:
Bakgrund: Personer som insjuknar i kolorektalcancer är ofta mellan 50-70 år gamla. Colon kan undersökas med bariumundersökning, koloskopi eller datortomografi colon (DT colon). Nyttan med DT colon är att tarmen liksom strukturer utanför tarmens vägg kan avbildas samt att cancern kan stadieindelas. Syfte: Att undersöka patienters upplevelser av DT colon hos patienter som uppvisar symtom på kolorektalcancer. Dessa upplevelser kan vara fysiska och psykiska. Metod: Sökningar utfördes i databasen Pubmed där sökord kombinerades. Efter granskning av abstrakt och studier i sin helhet inkluderades 11 studier som ligger till grund för resultatet. Resultat: Patienter upplevde lite smärta i fem av sju studier. Procentuellt skattades smärta som liten till obefintlig (82-96 %) och som stark (0-3 %) i tre studier. Upplevelse av obehag varierade mellan lite och lite mer än måttligt obehag i sju studier. I en studie skattade 81 % patienter DT colon som inte till lite obehaglig. Obehag under utvidgning av tarmen upplevde majoriteten som inte till lite obehagligt och mindre andel (30,7 % och 17 %) som ganska till mycket obehagligt i två studier. I en kvalitativ studie var utvidgning den mest jobbiga delen av undersökningen. Pinsamhet skattades som låg i två studier och i en kvalitativ studie kände sig patienterna generade. Oro mättes i sju studier där majoriteten var lite eller inte oroliga. Ingen eller lite rädsla upplevdes av patienter i tre studier. I en kvalitativ studie uttryckte några patienter att de varit rädda under DT colon varav en var rädd för att inte kunna hålla andan. Slutsats: Många upplevde lite smärta under DT colon men det fanns de som upplevde större smärta. Upplevelse av obehag varierade i studierna men ett fåtal upplevde mycket obehag. Vissa upplevde mycket och extremt obehag under utvidgning av tarmen. Patienter var lite generade men 1-3 % kände större pinsamhet. Patienterna var lite oroliga. Då få studier tog upp rädsla är det svårt att dra en slutsats.
4
Johansson, Angelica, and Cecilia Löwgren. "Dynamisk tredimensionell visualisering av fot med datortomografi." Thesis, KTH, Skolan för teknik och hälsa (STH), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-124560.
Full textAbstract:
Projektets syfte var att med modern datortomografi (computed tomography, CT) skapa tidsupplösta tredimensionella sekvenser, även kallade 4D-sekvenser, med låg stråldos och tillräckligt bra upplösning samt att påbörja en implementering av denna metod på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge. För att få ett så bra resultat som möjligt involverades ett antal personer med olika medicinsk yrkesbakgrund och olika kompetensområden. En fantomstudie utfördes genom att dra ett fantom med en konstant hastighet genom CT:n med hjälp av en motor. Efter detta utfördes en pilotstudie på två försökspersoners högerfötter som utförde en rörelse under olika lång tid under en CT-undersökning. Scanningen av fötterna genomfördes först efter att det visade sig att scanningen av fantomet gav adekvat resultat med avseende på bildkvalitet och stråldos. För att avgöra detta gjordes en analys av bilderna på fantomet och en dosberäkning. Scanningen av fötterna genererade tolkningsbara bilder med tillräckligt låg stråldos. Denna metod kommer därför säkerligen användas i undervisnings- och forskningssyfte. Den kan även användas kliniskt på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge i framtiden, till exempel vid diagnostisering och rehabilitering av senor.The purpose of the project was to create time-resolved three-dimensional sequences, so called 4D sequences, using computed tomography (CT) with low radiation dose and sufficient resolution and to start an implementation of this method at Karolinska University Hospital in Huddinge. To get as good result as possible a number of people with different medical professional background was involved. A phantom study was performed by moving a phantom with a constant velocity through the CT using a motor. After this, a pilot study was performed by scanning the right foot of two people who performed a movement for various lengths of time during a CT-scan. The scanning of the feet was done after the phantom gave adequate result with respect to image quality and radiation dose. To determine this, analyze of the images of the phantom and a calculation of the dose was made. The scanning of the feet generated interpretable images with sufficiently low radiation dose. This method will certainly be used in teaching and research purposes. It can also be used clinically at Karolinska University Hospital in Huddinge in the future, for example for the diagnosis and rehabilitation of tendons.
5
Vestman, Elin. "Positronemissionstomografi/Datortomografi (PET/CT) inför dosplanering vid strålbehandling." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-29568.
Full text
6
Krogh, Hannah, and Merna Adam. "Lösningsförslag för förflyttning av spädbarn vid akut datortomografi." Thesis, KTH, Medicinteknik och hälsosystem, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-298224.
Full textAbstract:
På Sachsska barn- och ungdomssjukhuset vid Södersjukhuset fanns det ett upplevt problem vid akut datortomografi av huvudet på barn mellan 0-1 år. Problemet var att barn ofta vaknar när de ska förflyttas till röntgenbordet. Barn i detta åldersspann placeras då på en specialanpassad Baby Mattress. Arbetets primära mål var därför att ta fram ett lösningsförslag i syfte att underlätta denna förflyttning så att risken för att barnet vaknar reduceras i största möjliga mån. Arbetet grundade sig på metoden tjänstedesign där det inledningsvis samlades in data med hjälp av intervjuer och observationer för att förstå det verkliga behovet. Utifrån detta togs fyra lösningsförslag fram som slutligen vägdes mot varandra. Två av dessa valdes ut då en kombination av dessa ansågs vara mest fördelaktigt. De slutgiltiga lösningsförslagen var produkterna Baby-cocoon 2 respektive Baby-wagon 2. Baby-cocoon 2 innebar optimal komfort för barnet och minimerar känslan av förflyttning till Baby Mattress. Baby-wagon 2 innebar att barnet kan somna i Baby Mattress redan på avdelningen för att sedan transporteras till röntgenavdelningen. Med hjälp av Baby-wagon 2 kan Baby Mattress smidigt lossas på röntgenbordet. På så sätt elimineras momentet med en direkt fysisk förflyttning av ett redan sovande barn. Det sekundära målet var att undersöka stråldosen som ett barn under ett år exponeras för vid datortomografi av huvudet. Detta gjordes med hjälp av insamlade data för 15 patienter. Resultatet var att barn exponeras för en effektiv stråldos på 2,1 mSv. Det har även konstaterats att denna stråldos kan vara skadlig vid upprepade bildtagningar eftersom barn är mycket strålningskänsliga. Detta är något de framtagna lösningsförslagen motverkar.
7
Tzivis, Natasa, and Sandgren Pornthip Srithang. "Patientens upplevelser vid kolonundersökning med datortomografi : En litteraturöversikt." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-77413.
Full textAbstract:
Inledning: Begreppet kolorektalcancer innebär cancer i tjock- och ändtarmen. Kolorektalcancer är den tredje vanligaste dödsorsaken världen över med statistiskt stigande dödlighet och drabbar tusentals människor varje år. Sjukdomen utreds med bilddiagnostik där den vanligaste metoden är koloskopi. En annan undersökningsmetod är datortomografi (DT) och görs om koloskopin är ofullständigt eller om patienten inte klarar av att genomgå en koloskopi. Undersökningen kräver en noggrann tarmrengöring samt ett begränsat födointag vilket leder till såväl fysiska som psykiska påfrestningar hos patienten. Adekvat information inför, under och efter undersökningen är nödvändigt för att underlätta patientens mentala och fysiska tillstånd. Syfte: Studiens syfte var att sammanställa och belysa kunskapsläget när det gäller patienternas upplevelser i samband med en DT-kolonundersökning. Metod:Litteraturstudien utfördes som en allmän litteraturöversikt. Tretton artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats inkluderades i studien efter en utförd kvalitetsgranskning av samtliga.Resultat: Fyra huvudfynd identifierades i resultatet. Dessa bestod av: fysiska påfrestningar, oro och ångest, förlägenhet och motvilja för undersökningen relaterad till etnicitet och kön, samt accepterandet av obehag med själva undersökningen. Slutsats: Många av patienterna upplevde smärta under undersökningen vilken var relaterad till tarmdilatationen. Eftersom många av patienterna upplevde att undersökningen var genant och fysiskt påfrestande är det väldigt viktigt med en adekvat information och en bra dialog. Detta kan minska deras oro, ge trygghet samt en ökad hanterbarhet av undersökningen. Det är av stor vikt att inte kränka patientens integritet och att bidra med uppmuntran under pågående undersökning såväl som efter.Introduction: The term colorectal cancer (CRC) means cancer of the colon and rectum.Colorectal cancer is the third leading cause of death worldwide with statistically rising mortality and affects thousands of people every year. The disease is investigated with diagnostic imaging where the most common is colonoscopy but also with computed tomography (CT) if the colonoscopy is incomplete or if the patient is unable to undergo a colonoscopy. The examination requires accurate bowel cleansing as well as a limited food intake, which leads to physical as well as psychological concern in the patient. Adequate information before, during and after the examination is necessary to facilitate the patient's mental and physical condition. Aim: The purpose of the study was to compile and illustrate the state of knowledge regarding patients' experiences before and during a CT colon (CTC) examination. Method: The literature study was conducted as a general literature review. Thirteen articles with both qualitative and quantitative approaches were included in the study after a quality review of all.Results: Four main findings were identified in the result. These consisted of physical efforts, concern and anxiety, embarrassment and reluctance for the study related to ethnicity and gender, and the acceptance of discomfort with the study itself. Conclusion: Many of the patients experienced pain during the examination which was related to bowel dilatation. Since many of the patients experienced that the examination was embarrassing and physically stressful, it is very important to have adequate information and a good dialogue. This can reduce their concerns, provide security and increase the manageability of the investigation. It is of utmost importance not to violate the patient's integrity and to provide encouragement during ongoing examination as well as after.
8
Nygren, Sanna. "Datortomografi eller ultraljud vid frågeställningen akut appendicit : En litteraturstudie." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-23219.
Full textAbstract:
Bakgrund Akut appendicit är en av de vanligaste akuta buksjukdomarna i västvärlden och cirka 10 000 människor i Sverige drabbas varje år. Diagnosen ställs i första hand med klinisk undersökning men om den kliniska undersökningen är osäker kan radiologiska metoder som ultraljud, datortomografi (CT, computed tomography) och magnetisk resonanstomografi (MR) vara till hjälp. Syfte Att jämföra sensitivitet och specificitet samt att beskriva fördelar och nackdelar med undersökningsmetoderna ultraljud och CT vid frågeställningen akut appendicit. Metod En litteraturstudie gjord på tretton vetenskapliga artiklar sökta i Pubmed med sökord som bl.a. appenditicits/ultrasonography, computed tomography och acute appendicits. Resultat Sensitiviteten och specificiteten för CT varierade mellan 76- 100 % respektive 69-100 % och för ultraljud mellan 59- 92,7 % och 78-100 %. Fördelar med CT är bl.a. att appendix bättre kan lokaliseras, bättre träffsäkerhet samt att den kan ställa alternativa diagnoser och reducera antalet negativa appendektomier. Nackdelen med CT är bl.a. dess strålning. Fördelar med ultraljud är bl.a. att den är bättre på att påvisa vätska runt appendix samt att den kan ställa alternativa diagnoser. En väsentlig nackdel med ultraljud är att den är påtagligt undersökarberoende samt att metoden är mer svårbedömd på överviktiga personer. Konklusion Ultraljud och CT har liknande specificitet, men CT har högre sensitivitet än ultraljud. Fördelarna med undersökningsmetoderna är att de kan ställa alternativa diagnoser samt hjälpa till att minska negativa appendektomier. Den främsta fördelen med CT är att den i fler fall än ultraljud kan lokalisera appendix.
9
Gärme, Louise. "Bäckenmätning – stråldoser och tillförlitlighet vid konventionell röntgen och datortomografi." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-37368.
Full text
10
Borg, Anton, and Haris Padjen. "Konventionell röntgen versus datortomografi vid pelvimetri : -En systematisk litteraturstudie." Thesis, Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-36420.
Full text
11
Turbell, Henrik. "Cone-Beam Reconstruction Using Filtered Backprojection." Doctoral thesis, Linköping : Univ, 2001. http://www.bibl.liu.se/liupubl/disp/disp2001/tek672s.pdf.
Full text
12
Blomfeldt, Amanda. "Frågor som ställs inför datortomografi med intravenösa jodkontrastmedel : en enkätstudie." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-29342.
Full textAbstract:
Bakgrund: Förutom de diagnostiska fördelarna med jodkontrastmedel finns det samtidigt risker. Nedsatt njurfunktion, diabetes och hjärtsvikt är några av de riskfaktorer som kan leda till att patienten drabbas av en kontrastmedelsinducerad njurskada. Allergi och astma utgör riskfaktorer för en akut överkänslighetsreaktion. Tyreoideafunktion, graviditet och läkemedel är andra faktorer som är viktigt att ta reda på för att undvika negativa effekter av jodkontrastmedel. I Sverige finns nationella rekommendationer samt utarbetade frågeformulär som ska förebygga de negativa effekterna. Syfte: Syftet med studien var att undersöka användandet av utarbetade frågeformulär samt vilka frågor som ställs utifrån de nationella rekommendationerna inför intravenös administrering av jodkontrastmedel vid polikliniska datortomografiundersökningar. Metod: Studien var en empirisk kvantitativ studie och data samlades in med hjälp av en enkät. Enkäten skickades ut till landstingsdrivna röntgenkliniker som utför datortomografiundersökningar. Resultat: Det var 46 % av de röntgenkliniker som ingick i studien som använde utarbetade frågeformulär. De vanligaste frågorna som ställdes utifrån de nationella rekommendationerna var de om tidigare injektion av kontrastmedel, allergi, diabetes, metforminbehandling och graviditet. Frågan om astma, nedsatt njurfunktion, hjärtsvikt/hjärtbesvär, sköldkörtelproblem, myastenia gravis och intag av NSAID (non steroidal anti-inflammatory drugs) förekom i lägre grad vid de röntgenkliniker som ingick i studien. Samtliga frågor ställdes oftare av de röntgenkliniker som använde utarbetade frågeformulär. Konklusion: Användandet av utarbetade frågeformulär och vilka frågor som ställs varierar bland de undersökta röntgenklinikerna. Ett utarbetat frågeformulär kan bidra till att viktiga frågor blir ställda inför administrering av jodkontrastmedel och på så sätt öka patientsäkerheten.
13
Lindahl, Magdalena. "Bäckenmätning : - en jämförelse av stråldos mellan konventionell röntgenteknik och datortomografi." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-29648.
Full textAbstract:
Bakgrund: Bäckenmätning är en radiologisk undersökning som görs då misstanke finns att det kan uppstå komplikationer vid förlossning. Detta kan bero på ett för trångt bäcken, stort barn eller att barnet ligger i säte. Det kan även vara motiverat efter en komplicerad förlossning eller om kvinnan har bäckenfraktur eller felställning i bäckenet. Syfte: Syftet var att jämföra stråldosen mellan konventionell röntgenteknik och datortomografi vid bäckenmätning samt undersöka tillförlitligheten vid datortomografi. Metod: En Systematisk litteratursökning gjordes i databasen PubMed för att finna vetenskapliga artiklar som svarade mot denna litteraturstudies syfte. Resultat: Bäckenmätning med datortomografi gav minst stråldos. Då den största stråldosskillnaden mellan konventionell röntgenteknik respektive datortomografis var vid lateralprojektionen. Tillförlitligheten vid datortomografi var god i isocenter, men sämre under och över isocenter. Konklusion: Bäckenmätning bör utföras med datortomografi. Nyckelord: Bäckenmätning, Stråldoser, Datortomografi. Konventionell röntgenteknik, Tillförlitlighet.
14
Samuelsson, Fredrik, and Maria Ullenby. "Myelomskelett - skillnad i stråldos mellan konventionell genomlysning och lågdos datortomografi." Thesis, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för naturvetenskap och biomedicin, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-27136.
Full textAbstract:
Radiografisk bilddiagnostisering innebär högteknologiska metoder och är ett område inomsjukvården som utvecklas i snabb takt. Med hjälp av olika modaliteter erbjuds detaljeraddiagnostik av patologi och skador på hela kroppen. Yrket som röntgensjuksköterska är mångfacetterat och det är viktigt att snabb kunnaöverblicka situationer och samtidigt skapa en bra relation till patienten under det korta mötet. Den vanligaste metoden för undersökning av multipelt myelom är idag konventionell röntgenvilket kan genomföras med så kallad slätröntgen eller alternativt med konventionellgenomlysning. Syftet med studien är att undersöka och jämföra stråldoser från konventionellgenomlysning med värden från lågdos datortomografi, då vissa sjukvårdsområden har lågdosDatortomografi som en alternativ metod för undersökning av multipelt myelom. Studien är kvantitativ och datainsamlingen har utförts genom mätning av stråldoser med hjälpav fantomdocka i både konventionell genomlysning och datortomografi. Jämförandestråldoser från tidigare utförda undersökningar i både konventionell genomlysning samtdatortomografi är hämtade från PACS. Studiens resultat tyder på att det finns skillnader i stråldoser mellan metoderna, både vid egnamätningar och jämförande värden från tidigare utförda undersökningar. Röntgen meddatortomografi ger en högre stråldos med en faktor på ca 2,9 jämfört med konventionellgenomlysning.
15
Andersson, Pernilla. "Barn och datortomografi: konsekvensen av att utsätta barn för joniserande strålning." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-29463.
Full text
16
Djupman, Lina. "Stråldoser vid barnundersökningar med datortomografi, genomlysning och konventionell röntgen : En enkätstudie." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-29346.
Full textAbstract:
Bakgrund: Det finns tre grundprinciper för strålskydd; berättigande, optimering och dosgränser. Utifrån detta ska röntgenundersökningarna balansera kraven på tillräcklig bildkvalitet för diagnostiseringsbara bilder och minimal patientstråldos. De dosbegrepp som används för att uppskatta stråldosen är bland annat; Dos-Area-produkt är produkten av dosen i luft och arean på strålfältet i samma position, enheten är graykvadratcentimeter (Gycm2), används vid konventionell röntgen och genomlysning. Dos-Längd-Produkten används vid datortomografi med enheten milliGraycentimeter (mGycm). Diagnostisk referensnivå (DRN) bestäms av Strålsäkerhetsmyndigheten utifrån 75%-percentilvärdet för uppmätta stråldoser för vuxna. Röntgenklinikerna ska anpassa metoderna så att de inte överskrider DRN. DRN för barnröntgen saknas. Syfte: Att undersöka vilka stråldoser barn fick vid röntgenundersökningar i Sverige och utifrån detta ge förslag till DRN för barn. Metod: Sju röntgenkliniker vid universitetssjukhus valdes och ett slumpmässigt urval av sju mindre röntgenkliniker utfördes. En pilotstudie genomfördes och utifrån denna valdes tio röntgenundersökningarna till enkäten. Resultat: För de flesta röntgenundersökningar ökar stråldosen med åldern och varierar inte nämnvärt mellan röntgenklinikerna. Röntgenundersökningarna som avviker från detta var; datortomografi hjärna utan kontrastmedel där stråldoserna varierar mellan 104-665 mGycm för barn i åldersgruppen noll till ett år. Konventionell röntgen av höftleden varierar stråldoserna mellan 4,0-15,8 dGycm2 för barn i åldersgruppen elva till 14 år. Genomlysningsundersökningen miktonsurethrocystografi varierade stråldoserna mellan 0,98-65 dGycm2 för barn i åldersgruppen sex till 14 år. Samtliga av dessa tre röntgenundersökningars högsta stråldosvärde ligger över det förslagna DRN. Konklusion: Stråldoserna vid röntgenundersökningarna varierar mellan röntgenklinikerna och ökar vanligtvis med åldern. Förslag på DRN presenteras men fler sammanställningar av stråldoser krävs eftersom underlaget i vissa fall är begränsat.
17
Ringqvist, Sara. "Diagnostik av polyper i colon med koloskopi och datortomografi : - En litteraturstudie." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-29615.
Full textAbstract:
Abstrakt Inledning: Coloncancer är en cancersjukdom med stor utbredning i hela världen. Riskfaktorer kan bl.a. vara ändrade kost och levnadsvanor. Bakgrund: Symtom vid coloncancer kan vara blodig och slemmig avföring, diffusa magsmärtor och även anemi. Som första del i en utredning görs ofta en rektoskopi, därefter går undersökningen ofta vidare med en koloskopi alternativt CT- colon.Syfte: Syftet är att ta reda på om CT- colon är lika bra eller bättre på att påvisa polyper i colon jämfört med koloskopi.Frågeställning: Vilken metod är bäst på att diagnostisera polyper i colon, koloskopi eller CT- colon?Metod: Detta är en litteraturstudie. Artiklar har sökts i databasen Pubmed och via manuell sökning. Resultat: Sammanlagt 12 artiklar har valts ut. CT- colon ger en bild av hela buken och inte bara tarmen, annan patologi kan påvisas som t ex metastaser jämfört med koloskopi där man enbart kan undersöka tarmen. Koloskopin ger ingen strålning vilket CT- colon gör.Konklusion: CT- colon är den bästa metoden att undersöka colon med om polyperna är 6 mm eller större då den utgör en möjlighet att utvärdera en eventuell metastasering till lymfkörtlar och lever samt att den upplevs av många patienter som mindre besvärlig.
18
Elmanius, Leona, and Sonja Benitez. "För- och nackdelar med mobil datortomografi vid akut diagnostik - En litteraturöversikt." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-77490.
Full textAbstract:
Inledning: För patienter som behöver akut sjukvård är tiden till diagnos och behandling en viktig faktor. Röntgensjuksköterskornas roll är betydelsefull vid akut diagnostik då de ansvarar för att genomföra röntgenundersökningar. Idag är mobila röntgentjänster, främst konventionell röntgen, tillgängliga för till exempel instabila patienter. Detta bidrar till snabb diagnostik, men många akuta frågeställningar kräver en datortomografiundersökning (DT). Syfte: Syftet med studien var att sammanställa för- och nackdelar med mobil DT vid akut diagnostik. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Det gjordes en systematisk litteratursökning i tre medicinska databaser. Totalt kvalitetsgranskades och analyserades tio kvantitativa artiklar. Resultat: Det har visat sig i resultatet att fördelarna med en mobil DT är flera, som till exempel minskad tid till diagnos och behandling samt minskad arbetsbelastning för vårdpersonal. En mobil DT motverkar även transportrelaterade komplikationer hos högrisk-patienter. Det framgår dock även att nackdelarna, som till exempel ökad stråldos, sämre bildkvalitet och ökade kostnader, bör beaktas. Slutsats: Den mobila DT:n har visat sig höja patientsäkerheten, vilket är en viktig faktor inom vården. Denna enhet har, trots sina nackdelar, stor potential för att underlätta diagnostik hos patienter i kritiska situationer. Förhoppningsvis kommer denna enhet att utvecklas vidare för att användas i mer vardagligt bruk.Introduction: For patients in need of urgent medical care, the time to diagnosis and treatment is an important factor. The role of the X-ray nurse is important in emergency diagnostics as they are responsible for conducting X-ray examinations. Today, mobile X-ray services, primarily conventional X-ray examinations, are for instance available for unstable patients. These services offer rapid diagnosis, but many urgent issues require examinations using a computed tomography (CT). Aim: The aim of this study was to compile the pros and cons of mobile CT in acute care diagnostics. Method: The study was conducted as a literature review. A systematic literature search was conducted in three medical databases. In total, ten quantitative articles were quality-reviewed and analyzed. Results: It appears in the results that the advantages of a mobile CT are several, such as reduced time for the diagnosis and treatment and reduced workload for the healthcare personnel. A mobile CT also counteracts transport-related complications in high-risk patients. However, it also states that the disadvantages, such as increased radiation dose, inferior image quality and increased costs, should be taken into account. Conclusion: The mobile CT has been shown to increase patient safety, which is an important factor in healthcare. The device, despite its drawbacks, has a great potential to facilitate diagnostics in patients in critical situations. Hopefully, this device will be further developed to be used regularly.
19
Olsson, Kevin. "Optimering av bilder inför strålbehandling av bröstcancer genom röntgenkontrast vid datortomografi." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för medicinska vetenskaper, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-82585.
Full text
20
Cetin, Fatma. "Reducerad stråldos till patienten vid datortomografi undersökning vid misstänkt lungemboli : En litteraturstudie." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-29624.
Full text
21
Fakhereddin, Golan. "Patientens upplevelser av obehag och smärta i samband med datortomografi av tjocktarmen." Thesis, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för naturvetenskap och biomedicin, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-40438.
Full text
22
Cole, Frida, and Julia Öberg. "Åldersbedömningar baserat på undersökningar med datortomografi och magnetisk resonanstomografi av mediala nyckelbensepifysen." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för omvårdnad, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-119911.
Full textAbstract:
Titel: Åldersbedömningar baserat på undersökningar med datortomografi och magnetisk resonanstomografi av mediala nyckelbensepifysen. Bakgrund: Barn och ungdomar som flytt från krig saknar ofta offentliga handlingar. Dessa individer kan därför erbjudas en medicinsk åldersbedömning. I asylprocesser spelar åldern 18 år en stor roll och vid åldersbedömningar av dessa individer rekommenderar Study Group on Forensic Age Diagnostics en röntgenundersökning av nyckelbenen. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva åldersvariationerna inom nyckelbenets olika utvecklingssteg vid undersökning med datortomografi respektive magnetisk resonanstomografi vid åldersbedömmande processer. Metod: En litteraturstudie genomfördes med 11 artiklar med kvantitativ ansats. Artiklarnas resultat granskades, analyserades och sammanställdes. Resultat: Åldersvariationerna inom utvecklingsstegen varierade i större och mindre grad dock tycktes det inte föreligga några större skillnader mellan modaliteterna. Överlappen mellan utvecklingsstegen tenderade att vara större för MRT än för DT. Resultaten visade ett positivt samband mellan kronologisk ålder och utvecklingsstegen samt att medelåldern generellt ökade med utvecklingsstegen. Konklusion: Det förekom stora åldersvariationer inom utvecklingsstegen samt stora överlapp mellan utvecklingsstegen vilket indikerade på precisionsproblem och osäkerheter, för både DT och MRT. Sett till den kliniska tillgängligheten, kostnader, tid, smidighet och upplevelser för patienten tyder DT på att vara en bättre metod än MRT.
23
Edvinsson, Madeleine, and Jessica Prantner. "Stråldos reduceringsåtgärder vid datortomografi-undersökningar som kan användas av röntgensjuksköterskor. : En litteraturstudie." Thesis, Högskolan i Jönköping, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-30604.
Full textAbstract:
Datortomografi (DT) undersökningen ger en tydlig anatomisk bild och är ett bra tillvägagångsätt för att upptäcka patologier. Joniserande strålning påverkar kroppen och därför är det viktigt att använda så liten stråldos som möjligt men ändå ge en bra diagnostisk bild. Syftet med litteraturstudien är att hitta olika sätt vid datortomografin som röntgensjuksköterskan kan använda sig av, för att minska stråldos till patienten. Studien innehåller 15 vetenskapliga artiklar, som inte är mer än 5 år gamla. Artiklarna har sökts på Jönköpings högskolebibliotek med olika databaser. Artiklarna kvalitetsgranskats för att de ska vara av hög kvalitet och ge ett trovärdigt resultat. Resultatet av studien presenteras som fyra olika åtgärder: rätt centrering, kV protokoll, mAs protokoll och stråldosanpassning efter Body Mass Index (BMI). Genom dessa åtgärder kan röntgensjuksköterskan anpassa undersökningen efter individen vilket leder till minskad stråldos till patienten.
24
Larsson, Josefine, and Caroline Karlsson. "Patientens upplevelse av koldioxid efter en kolografiundersökning med datortomograf : En enkätstudie." Thesis, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för naturvetenskap och biomedicin, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-26996.
Full text
25
Farhadi, Aslan. "En jämförande studie mellan ultraljud och datortomografi vid diagnostik av misstänkt akut appendicit." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-23277.
Full text
26
Babovic, Medina, and Dana Mohammed. "Lågdos-protokolls betydelse vid utredning av misstänkt njursten med datortomografi : En systematisk litteraturstudie." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-84590.
Full textAbstract:
Bakgrund: Stenar i njurar respektive urinvägar är ett växande problem både i Sverige samt i hela världen. Anledningen till den ökade incidensen av njursten anses vara oklar, däremot kan ändrade kostvanor förslagsvis vara bidragande orsak. Datortomografi (DT) anses vara förstahandsalternativet vid utredning av misstänkta njurstenar där DT har bra förmåga att kartlägga antalet stenar, bestämma storlek samt lokalisera stenarna. Tidigare forskning visar att ultra-lågdos samt lågdos har höga färdigheter i sensitivitet samt specificitet. Däremot avkastas jämförelser av detektering av stenar med standarddos DT. Syfte: Syftet med denna studie var att utforska om hur exponeringen skiljer sig med användandet av låg-dos protokoll i jämförelse med standardprotokoll. Utforska om hur mycket stråldosen kunde sänkas med lågdosprotokoll samt förmågan att detektera stenar. Fokus kommer att ligga på stråldosreducering samt specificitet och sensitivitet i utredning för njurstensmisstanke med datortomografi. Metod: Denna litteraturstudie använder sig av databaser som Pubmed för eftersökningen av vetenskapliga artiklar. Materialet samlades in och bearbetades i enlighet med Forsberg & Wengströms riktlinjer. Resultat: Resultatet till denna studie baseras på 10 valda artiklar från databasen Pubmed. Resultatet presenteras i tre underkategorier, storlek av sten, exponering samt sensitivitet/specificitet. Konklusion: Lågdosprotokoll kunde konkurrera med standardprotokoll gällande detektion av stenar, stenar under 3 mm kan vara svåra att detektera med lågdosprotokoll. Stråldosen reducerades med mer än hälften och bibehöll samtidigt tillräckligt bra kvalitet. Patienter bestrålas med mer än dubbelt så mycket i effektiv dos (ED) med användning av standardprotokoll än med låg-dos protokoll.
27
Stengård, Johanna, and Madeleine Granholm. "Patienters upplevelser av information om laxering inför datortomografi av tjocktarmen : En kvalitativ studie." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för kirurgiska vetenskaper, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-253772.
Full textAbstract:
Datortomografiundersökning av tjocktarmen har blivit en vanlig undersökning som utförs på röntgenavdelningar. Inför denna undersökning krävs förberedelser i form av laxering och födorestriktioner. Information till patienter inför denna undersökning är av stor vikt för förberedelsernas resultat och därmed även för en optimal undersökning. Syftet med denna studie var att beskriva om patienterna upplever att de fått tillräcklig information om laxeringsförberedelserna inför en DT-undersökning av tjocktarmen. Ett annat syfte med studien var att studera om patienterna förstått den information de fått. Tio patienter med en ålder mellan 62-81 år intervjuades efter DT-kolografiundersökningen på en röntgenavdelning i mellansverige under en period på två veckor. Det insamlade materialet analyserades sedan genom kvalitativ innehållsanalys. De intervjuade patienterna upplevde att informationen om förberedelserna inför DT-kolografiundersökningen var tillräcklig. Patienterna kunde ordagrant återberätta den information som de erhållit men det fanns en bristande förståelse av informationen som behandlade definitionen klar dryck och tillvägagångssättet med vissa mediciner. De flesta patienterna förstod syftet med de tarmförberedelser som utförs innan undersökningen. Studien visade att det fanns oklarheter i den skriftliga informationen inför DT-kolografiundersökningar som patienterna inte förstod, trots att de bedömde att informationen var tillräcklig. Genom att ta i beaktanden de brister i informationen om de tarmförberedelser som studiens resultat visar finns det förutsättning att undersökningens förberedelser och genomförande utförs på bästa möjliga sätt.Computed tomography (CT) scan of the colon has become a common investigation in radiology departments. Prior to this examination preparation in form of purgation and food restrictions are required. Information to patients facing this examination are of great importance for the results of preparations and thus for optimal investigation. The aim of this studie was describe whether patients feel that they received sufficient information about the bowel preparations before a CT scan of the colon. Another purpose of the study was to see whether patients understood the information they receive before the examination. Ten patients with an age between 62-81 years were interviewed after the CT colography examination at the radiology department in a hospital in the middle of Sweden for a period of two weeks. The collected material was then analyzed by qualitative content analysis. The interviewed patients felt that information on preparations for the CT colonography examination was sufficient. Patients can literally retell the information received but there is a lack of understanding of the information that deals with the definition of clear liquids and the approach of certain medications. Most patients understood the purpose of the bowel preparations performance before the examination. The study showed that there were unclarities in the written infomrmation given before the CT colonography examination that the patients did not understand, even though they considered that the information was sufficient. By taking into considerations the lack of information about bowel preparation that the studies results show there are subject to examination, preparation and implementation is carried out in the best manner.
28
Johannesson, Åsa. "Två radiologiska metoder för diagnostik av pankreascancer, multidetektor datortomografi och magnetisk resonans : En litteraturstudie." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-23310.
Full textAbstract:
Sammanfattning Inledning: Den årliga incidensen för pankreascancer är 9 per 100 000 invånare. En tidig diagnos ger förbättrad 5-årsöverlevnad men botar fortfarande få patienter. De senaste åren har den dåliga prognosen förbättras tack vare utvecklingen inom bilddiagnostiken. Författaren i denna litteraturstudie har valt att jämföra multidetektor datortomografi (MDCT) och magnetisk resonans (MR) med kontrastmedel för diagnostik av pankreastumör vid misstänkt pankreascancer. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka vilken radiologisk undersökningsmetod som är att föredra vid diagnostisering av pankreascancer, MDCT eller MR. Frågeställning: Är det MDCT eller MR som är bäst vid diagnostisering av pankreascancer? Metod: En litteraturstudie baserad på 12 antal artiklar som är funna i databasen PubMed. Resultat: MDCT och MR har likvärdig diagnostisk säkerhet att upptäcka pankreastumör samt påvisa kärlinväxt och förutse operabilitet. Båda metoderna har en jämförbar hög noggrannhet för karakterisering av förändringens aggressivitet. Slutsats: Såväl MDCT och MR är likvärdiga två mycket bra radiologiska metoder för att diagnostisera pankreascancer. MDCT har fortfarande en större tillgänglighet är MR men dess nackdel är man utsätter patienterna för joniserande strålning. MR är därför en metod att föredra och med stor sannolikhet kommer dess tillgänglighet att öka kraftigt i framtiden.
29
Arngren, Elin, and Mia Holma. "Datortomografi vid diagnostisering av ockulta höftfrakturer som inte syns på konventionell röntgen : En litteraturöversikt." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-71673.
Full textAbstract:
Inledning: När en höftfraktur är ockult betyder det att den inte syns på en konventionell röntgenbild. Cirka fem procent av alla cervikala höftfrakturer är ockulta. För att diagnostisera en ockult höftfraktur behöver patienten undersökas vidare med en annan modalitet. En sådan potentionell modalitet är datortomografin, som på ett detaljrikt sätt återger patientens anatomi. Fördröjning till operation ökar risken för dödlighet under tiden patienten är hospitaliserad och det är därför viktigt att patienten får sin diagnos så snabbt som möjligt. Syfte: Att skapa en översikt om kunskapsläget gällande datortomografi vid diagnostisering av ockulta höftfrakturer som inte detekterats på konventionell röntgen. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturöversikt. Tio vetenskapliga artiklar av kvantitativ metod inkluderades. Resultat: Modaliteten datortomografi detekterade inte alla ockulta höftfrakturer utan patienter fick i flera fall genomgå ytterligare undersökning. Det gemensamma medelvärdet av sensitiviteten hos fyra av de vetenskapliga studierna var 83,3 % och det gemensamma medelvärdet för specificiteten var 99,15 %. Vidare visade sex studier att datortomografi tillsammans missat totalt 15 ockulta höftfrakturer hos 595 patienter. Tiden efter första undersökning med konventionell röntgen till dess att patienten fått genomgå en datortomografiundersökning skiljde sig mellan patienterna och de olika studierna. Det snabbaste medelvärdet för tiden mellan konventionell röntgen och undersökning med datortomografi var 3 timmar och 42 minuter. Slutsats: Datortomografi detekterar inte alla ockulta höftfrakturer och patienter behöver i många fall genomgå ytterligare undersökning för att rätt diagnos ska ställas.Background: A hip fracture is occult when it is not visible on plain x-rays. About five percent of all cervical hip fractures are occult. To diagnose the occult hip fracture, the patient must undergo further examination with another modality. Computed tomography can be such a potential examination since it gives a clear picture of the patient’s anatomy. Delay to surgery increases the risk of mortality while the patient is hospitalized, and it is therefore important that the patient get the diagnosis as quickly as possible. Purpose: To create an overview of the knowledge situation regarding computed tomography in the diagnosis of occult hip fractures not detected by plain x-rays. Method: The study was conducted as a general literature review. Ten scientific articles of quantitative method were included. Results: Computed tomography did not detect all occult hip fractures and in many cases patients had to undergo further examination. The common meantime of the sensitivity based on four of the scientific articles was 83.3 % and the common specificity was 99.15 %. Of the remaining six articles computed tomography missed a total of 15 occult hip fractures in 595 patients. The meantime after the first examination with plain x-ray until the patient received a computed tomography differed between the patients and studies. The fastest meantime was 3 hours and 42 minutes. Conclusion: Computed tomography does not detect all occult hip fractures, and in many cases patients need to undergo further examination for the correct diagnosis.
30
Ismail, Kaschin, and Lilian Vartomian. "Olika tekniker för att sänka stråldosen till patienter som ska genomgå datortomografi thoraxundersökning - En litteraturstudie." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-72738.
Full textAbstract:
Abstrakt Inledning: DT går snabbt och bilderna ges i 3D format vilket är en vidareutveckling från konventionell röntgen som ges i 2D bilder. DT thoraxundersökning är en metod som har visat fler fördelar än konventionell röntgen, dock ges det en högre stråldos. Syfte: Syftet med studien var att sammanställa tekniska åtgärder som röntgensjuksköterskan kan använda för att minska stråldosen till patienten vid DT thoraxundersökning. Metoden: Studien utfördes som en allmän litteraturstudie. Tio vetenskapliga artiklar kvalitetsgranskades, analyserades och resultatet presenterades i tre kategorier. Resultat: Det är möjligt att sänka stråldosen till patienten på olika sätt. Röntgensjuksköterskan kan ändra på exponeringsparametrar, använda sig av olika algoritmer samt positionera patienten rätt från början i ISO-centret med hjälp av ett automatiskt positioneringsverktyg. Inställningen av exponeringsparametrar avgör stråldosen till patienten. Med att ändra exponering parametrarna till lägre nivåer minskas stråldosen till patienten. Algoritmer som ASIR eller MBIR går även att använda vid efterfrågan av reducerad stråldos samt bevara bildkvalitén. Vid en DT undersökning avgörs patientpositionering för vilken mängd stråldos patienten utsätts för. Det är väldigt viktigt att röntgensjuksköterskan positionerar rätt och med hjälp av automatisk patientpositionering minskas risken för fel centrering samt onödig strålmängd. Slutsats: Litteraturstudien identifierade 3 tekniska åtgärder för att minska stråldosen med bibehållen bildkvalité. Med denna kunskap kan stråldosen reduceras till patienten, vilket är förenligt med Röntgensjuksköterskans kompetensbeskrivning och ALARA- principen.
31
Ådemark, Belisa. "Två metoder för att påvisa lungemboli : En litteraturstudie." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-28777.
Full textAbstract:
Sammanfattning I Sverige drabbas ca 10000 personer årligen av lungemboli (LE). En vanlig bakomliggande orsak till LE är djup ventrombos. Tromboserna brukar vanligen sitta i benets eller bäckenets djupa vener. För att påvisa LE krävs att patienten genomgår olika radiologiska metoder såsom t.ex. datortomografi (DT) eller lungscintigrafi. Syftet med denna studie är att beskriva radiologiska metodval vid utredning av LE, för- och nackdelar med de olika metoderna och i vilka fall respektive metod föredras. I databasen Pubmed söktes vetenskapliga artiklar som analyserar vilken av de radiologiska metoderna som föredras vid LE. Åtta artiklar valdes ut. Båda metoderna, DT och lungscintigrafi, är viktiga för att ställa diagnos vid misstänkt LE. DT är den metod som väljs som förstahandsmetod, detta på grund av stor tillgänglighet och snabbhet, vilket är en stor fördel. Lungscintigrafiteknik bör dock inte uteslutas eftersom de båda metoderna kan komplettera varandra.
32
Bodin, Christin, and Unga Elina. "Betydelsen av datortomografisk kolografi vid utredning av kolorektalcancer." Thesis, Uppsala universitet, Radiologi, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-409938.
Full textAbstract:
SAMMANFATTNING Bakgrund Antalet personer som drabbas av kolorektalcancer ökar varje år och är den tredje vanligaste cancersjukdomen i Sverige. Det gör att efterfrågan av undersökningsmetoderna blir större för att man ska kunna ställa en korrekt diagnos och påbörja behandling. DT-kolon är en av undersökningsmetoderna och används ofta som en andrahandsmetod. Syfte Syftet med studien är att undersöka vad DT-kolon har för betydelse vid utredningen av kolorektalcancer. Metod Studien är en systematisk litteraturstudie. Insamling av data har gjorts via databaserna PubMed och CINAHL där vetenskapliga artiklar som uppfyllt inklusionskriterierna och besvarat frågeställningen har kvalitetsgranskats och analyserats. Resultat DT-kolon kan påvisa både koloniska- och extrakoloniska fynd och är en särskilt fördelaktig metod vid lokalisering av extrakoloniska fynd. Vid den preoperativa bedömningen anses DT-kolon vara en betydelsefull metod vid exakt lokalisering av patologier i kolon och rektum och är ett bra komplement till koloskopiundersökningar. DT-kolon ses som en tillförlitlig metod och har en sensitivitet på 94–99.9 %. När CAD används som granskningsmetod vid DT-kolon så ökar sensitiviteten, speciellt vid detektion av patologier som är mindre än 10 mm. Slutsats DT-kolon är en betydelsefull undersökningsmetod vid utredning av kolorektalcancer och av andra patologier i buken, kolon och rektum. Undersökningsmetoden är tillförlitlig med hög sensitivitet och med CAD som granskningsmetod ökar sensitiviteten. En stark fördel är att man får med hela bukområdet vid bildtagning och kan därmed även lokalisera extrakoloniska fynd så som exempelvis metastaser. Man kan även se tarmväggens tjocklek och utvändig kontur av kolon och rektum. Nyckelord Kolorektalcancer, Datortomografi, KolografiABSTRACT Background The number of people suffering from colorectal cancer increases every year and is the third most common cancer disease in Sweden. Therefore the demand increases for the examination methods in order to be able to make a correct diagnosis and start treatment. CT Colonography is one of the methods often used as a secondary method. Aim The purpose of this study is to examine what significance CT Colonography has in the investigation of colorectal cancer. Method This study is a systematic review. The collection of data were made from the databases PubMed and CINAHL. Studies which fulfil the inclusive criteria and answered the aim of this study were quality reviewed and analyized. Result CT Colonography can show colonic findings and is particularly useful to locate extracolonic findings. The method is important in the preoperative evaluation because of its exact localisation rate and is a good compliment to colonoscopy. CT Colonography is a reliable method with a sensitivity at 94–99.9 % which increases when CAD is used as a reading method, especially in the detection of pathology >10 mm. Conclusion CT Colonography is a valuable method in the investigation of colorectal cancer and other pathologies in the abdomen, colon and rectum. It’s a reliable method with a high sensitivity which increases with CAD as a reading method. A strong advantage of this method is that the whole abdomen is visible in the images so the localisation of extracolonic findings can be detected. Keywords Colorectal neoplasms, Computed Tomography, Colonograph
33
Ljunggren, Liselott, and Emma Andersson. "Den gravida kvinnan på röntgen- Hur påverkas fostret av joniserande strålning? : -En litteraturöversikt." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-60597.
Full textAbstract:
Inledning: Inom sjukvården har det utvecklats metoder där sjukvårdspersonalen använder sig av joniserande strålning, genom så kallad röntgenteknik. Denna typ av joniserande strålning används i olika röntgenapparater och produceras på konstgjord väg. Celler som delar och utvecklar sig snabbt är mer känsliga för strålning än fullt utvecklade celler. Då ett växande foster har mer celldelning än yngre, vuxna och äldre, är det mer känsligt för joniserande strålning. Vid undersökning av en gravid kvinna blir utmaningen större för röntgensjuksköterskan, då det finns ett strålkänsligt foster att ta hänsyn till. En legitimerad röntgensjuksköterska är ansvarig att bidra till en säker och trygg vård. Patientsäkerhet är ett av röntgensjuksköterskans största ansvarsområde, att sträva efter bästa diagnostiska bildkvalitet med minsta möjliga stråldos. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att sammanställa vilka faktorer som påverkar stråldosen till fostret, vilka stråldoser fostret erhåller samt vilka effekter stråldosen har på foster vid användning av joniserande strålning på en röntgenavdelning. Metod: Studien utfördes som en allmän litteraturöversikt. Åtta vetenskapliga artiklar kvalitetsgranskades, analyserades och resultatet presenterades i kategorier. Resultat: Olika faktorer som påverkade stråldosen till ett foster identifierades. Fostrets utvecklingsstadier, fostrets placering, den gravida kvinnans storlek samt tekniska inställningar var de faktorer som var viktiga att ta hänsyn till eftersom de påverkade stråldosen. Konklusion: Genom att ha kunskaper i vilka faktorer som påverkar stråldosen till fostret kan röntgensjuksköterskan arbeta på ett patientsäkert sätt och förmedla trygghet till patienten.Introduction: In health care, methods have been developed whereby the medical staff uses ionizing radiation, so-called X-ray technology. This type of ionizing radiation used in various X-ray machines is produced artificially. Cells in the process of dividing and cells that are developing quickly are more sensitive to radiation than fully developed cells. As a developing fetus has more cell division than younger people, adults and elderly, it is more sensitive to ionizing radiation. Examining pregnant women is a greater challenge for radiographers, having to take radiosensitive fetuses into account. A licensed radiology nurse is responsible for safe and secure care. Patient safety is one of the greatest responsibilities of the radiology nurse, striving for the best diagnostic image quality with the lowest possible radiation dose. Purpose: The purpose of this literature review was to compile an overview of which factors affect the radiation dosage transferred to the fetus, which radiation doses the fetus recives and the effects hereof, when using ionizing radiation in a radiology department. Method: The study was performed as a literature review. Eight scientific articles were reviewed, analyzed and the results were presented in categories. Results: Different factors affecting the radiation dose transferred to a fetus were identified. Fetal development stage, the fetal position, the pregnant woman's size and technical settings were the factors that were important to consider because they affect the radiation dose. Conclusion: By having knowledge of the factors affecting the radiation dose impacting the fetus the radiology nurse is able to work with focus on the patients safety and mediate security to the patient.
34
Karlsson, Ida. "Hur stråldos kan reduceras och bildkvalitet bibehållas vid datortomografisk undersökning av barn : En litteraturöversikt." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-75027.
Full text
35
Bilgin, Ruken. "Röntgensjuksköterskans upplevelse av sitt arbete i ett traumateam under en DT-traumaundersökning : En intervjustudie." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för kirurgiska vetenskaper, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-423328.
Full textAbstract:
ABSTRACT The radiographers experience of working in a trauma-team during a CT-trauma examination An interview study Background: Computed Tomography (CT) in trauma is a recurring examination that the radiographers must perform often under time pressure. Part of the radiographer’s skills are good collaboration and communication with various professions during handling of trauma. Many studies conclude that communication is a recurring problem in emergency team. Objective: The aim of this interview study is to examine the radiographers experience of their work in an emergency team. Method: The study was conducted as a qualitative interview study where semi-structured interviews were the basis. Content analysis according to Graneheim & Lundman (2012) was used in the study where an objective analysis based on the respondents' narratives about their experiences within the trauma team was performed. Five radiographers in a midsize hospital with CT modality and an emergency team and which also had at least two years’ experience in CT-trauma examination were included in this study. Results: Four categories were identified such as streamlining work, belonging to an emergency team, communication, the radiographers in a trauma environment. Based on four subcategories, four subcategories were developed. Various experiences were captured in the interviews and provided a meaningful analysis. The radiographer’s experienced exclusion and sense of being forgotten within the emergency team work. Even lack of internal and external communication was experienced by some radiographers. However, a licensed radiographer has responsibility to keep up a good communication with other professions within the emergency team. Conclusion: While some radiographers experienced being left out from the work with the emergency team, others experienced inclusion. The common goal of all the involved professions is to conduct an urgent examination with diagnostic quality in a short time frame. Improvements in the workflow were possible through planning and preparation. Various obstacles in the workflow could be remedied by the radiographers. Keywords: CT trauma, Radiography, Computed Tomography
36
Dyberg, Linda, and Jenny Olsson. "Stråldos till personals ögonlins vid CT-multitrauman. : En fantomstudie." Thesis, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för omvårdnad, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-30693.
Full textAbstract:
Personal är utsatt för spridd strålning när de måste närvara vid CT trauman. Ögat är känsligt för joniserande strålning och det är bevisat att katarakt och strålning har ett samband. Vid CT-multitrauma används många projektioner och långa exponeringar. Studiens syfte är att undersöka hur mycket spridd strålning som personal utsätts för. Hur många gånger/år kan samma personal stå med innan rekommendationerna från ICRP på 20 mSv/år är uppnådd? Det är en kvantitativ studie som utförts empiriskt på två sjukhus med ett fantom. En Siemens 128 slice och en Toshiba 80 slice har använts vid mätningarna. Ett traumaprotokoll användes och en testmätning gjordes och därefter de riktiga mätningarna med dosimetrar från Landauer, placerade på sju mätpunkter i ögonhöjd på olika avstånd från gantryt. Den spridda strålningen var högst närmast gantryt och avtog med avståndet förutom två punkter som hade lägre mätresultat och kan förklaras på grund av dess vinkel från gantryt. Röntgensjuksköterskans ansvar är att informera om var personal bäst kan stå med vid CT trauman och att informera om vikten att variera personal.Staff who has to attend CT-trauma examination is exposed to scattered radiation. The eye is sensitive to ionizing radiation and there is evidence that cataract and radiation are correlated. At CT-multitrauma long exposures and many projections is taken. The purpose of this study is to examine how much scattered radiation the staff is exposed to. How many times/year can one person in the staff attend a CT-trauma-examination before the ICRP recommendation dose of 20 mSv/year is reached? It is a quantitative study that has been done empirically at two hospitals with a phantom. A Siemens 128 slice and a Toshiba 80 slice were used in the measurements. A trauma protocol was used. One test measurement was done before the real measurements with dosimeters from Landuer placed at seven measure points at eye level at different distances from the gantry. The scattered radiation was highest close to the gantry and decreased with the distance except from two points that had lower measure results and this can be explained by the angle between the gantry and the dosimeter. It’s the radiographer’s responsibility to inform staff of the best place to stand at CT-trauma-examinations and to inform of the importance of alternating staff.
37
Skröder, Sofia. "Jämförelse av planar bildinsamling och kombinerad single photon emission computed tomography med datortomografi (SPECT/CT) hos patienter med frågeställning primär hyperparatyreoidism." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-58689.
Full text
38
Larsson, Karin. "Fel och felkällor vid bäckenmätning." Thesis, Linköping University, Department of Biomedical Engineering, 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-2790.
Full textAbstract:
Syftet med detta arbete var att utreda felkällor som förekommer vid användning av olika tekniker/modaliteter vid bäckenmätning. Då det finns risker med röntgenstrålning önskar man reducera stråldosen vid undersökningarna samtidigt som man vill använda sig av en enkel metod. De olika modaliteterna som jämförs är i) direktdigital detektor och bildplatta, ii) bildförstärkarteknikteknik, iii) CT. Den modalitet man använder sig av idag är direktdigital detektor och bildplatta. För att korrigera för förstoring som uppkommer vid röntgenundersökningen placeras en mätsticka i bildfältet. Om mätstickan vinklas mot sagittalplanet blir korrigeringen fel och detta visas i teori och praktiska försök. Bildförstärkare kan användas för att ta sidobilden. Bildförstärkarens geometriska egenskaper ger dessvärre en måttdistorsion så att objekt i det perifera bildfältet blir förstorade mer än objekt centralt belägna. Det har inte framkommit något bra sätt att korrigera för distorsionen. CT har inte använts vid bäckenmätningar på Helsingborgs lasarett tidigare. Att använda topogrammet vid CT- undersökning kan även det vara behäftat med längddistorsion och förslag ges hur man kan korrigera för felet. I CT-snittbilder fås ingen längddistorsion.
39
Holta, Camilla. "Fördelar och nackdelar med vismutskydd över bröst vid datortomografiundersökning : En litteraturstudie." Thesis, Örebro universitet, Hälsoakademin, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-16475.
Full textAbstract:
Sammanfattning Bakgrund Stråldosen vid en datortomografiundersökning (CT-undersökning) kan vara 100 gånger större än vid en konventionell röntgenundersökning [1]. På 10 år har antalet CT-undersökningar nästan fördubblats [2], vilket också innebär att stråldosen till patienterna ökar [1]. Bröstkörtlarna är ett av de mest strålkänsliga organen och är därför viktiga att skydda [3, 4]. Material som dämpar röntgenstrålning kraftigt och som lämpar sig för strålskydd är t.ex. bly och vismut [5]. Vismutskydd är ett tungt, metalliskt grundämne som absorberar röntgenstrålning och därmed reducerar stråldosen till vävnaderna under skyddet [6, 7]. Syfte Syftet med studien är att genom en litteraturstudie undersöka vismuts strålskyddande effekt för bröstvävnad och eventuell påverkan på bildkvalitén. Metod Artikelsökningarna gjordes i databasen PubMed med sökorden Radiation protection, Reduced radiation dosage, Radiography, Bismuth, Breasts, Bismuth shielding och image quality i olika kombinationer. Totalt valdes åtta artiklar ut. Resultat Samtliga studier har kommit fram till att vismutskyddet ensamt [8, 9, 10, 11] eller tillsammans med automatisk exponeringskontroll (AEC) reducerar stråldosen till brösten [7, 8, 12, 13, 14]. Fem studier hävdar också att bildkvalitén inte påverkas nämnvärt [7, 10, 12, 13, 14] medan två av studierna visar på en brusökning [8, 9]. Slutsats Vismutskyddet har en stråldosreducerande effekt men det bidrar även till sämre bildkvalité. Studien visar att skyddet ska användas med försiktighet och om inte tekniken utvecklas så att mAs-värdet (milliAmperesekund) lokalt över brösten kan reduceras, rekommenderas användandet av AEC istället. Nyckelord: Vismut, datortomografi, bröst, bildkvalité och stråldosreducering.
40
Björkstam, Marcus, and Jenny Wärre. "DT-colon : -En enkätundersökning om hur patienterna upplever informationen inför och under en DT-colonundersökning." Thesis, Uppsala universitet, Radiologi, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-322772.
Full textAbstract:
Bakgrund: Många patienter som genomgår en DT-colonundersökning upplever att både förberedelser och själva undersökningen är krävande och ansträngande. Genom väl formulerad och tydlig förhandsinformation samt att undersökande personal har ett gott bemötande och individanpassar kommunikationen kan leda till en positiv patientupplevelse. Syfte: Syftet med studien är att ta reda på hur patienten upplever förhandsinformationen och personalens information från två olika sjukhus samt att jämföra resultaten med varandra. Metod: Studien är en kvantitativ studie där patienter som utfört DT-colonundersökningar har blivit tillfrågade att anonymt fylla i en enkät efter undersökningens slut. Ett strategiskt urval har gjorts där inklusions- och exklusionskriterier har tillämpats. Enkätens resultat har analyserats i statistikprogrammet SPSS. Resultat: Patienterna var överlag nöjda med förhandsinformationen, en viss procentuell skillnad visar att patienterna från sjukhus B var mer nöjda än sjukhus A. Patienterna från båda sjukhusen upplevde att informationen från personalen var bra och patienterna var nöjda. Inga signifikanta skillnader mellan de två sjukhusen kan påvisas i denna studie. Slutsats: Överlag var studiens deltagare nöjda med både förhandsinformationen samt personalens information. Trots att det inte fanns någon signifikant skillnad visade resultatet att deltagarna på sjukhus B var nöjdare, procentuellt sett, än sjukhus A gällande både förhandsinformation och personalens information.Background: Many patients who participate in CT-colonography find the preparations and the examination itself to be hard. A plain and well written information letter, as well as good communication and patient-centered care from the hospital staff could make the patient experience better. Aim: The aim of the study is to investigate how patients from two different hospitals perceive both the information letter and the oral information from the staff and compare to each other. Method: The study is a qualitative study. Patients have been asked to fill out a survey at the end of their examination. The patients have been strategically selected, inclusion- and exclusion criterias have been adapted. The result of the survey has been analyzed in SPSS. Results: In general the patients were pleased with the information letter. The patients at hospital B were to some extent more satisfied than the patients at hospital A. The majority of the patients from both hospitals were satisfied with the information from the hospital staff. Although the result showed some percentage difference between the hospitals, no significant difference was shown. Conclusion: Overall the participants of the study were satisfied with both the information letter and the information from the hospital staff. Although there were no significant differences, the result showed that the patients from hospital B were more satisfied than the patients from hospital A in all senses.
41
Elser, Elin, and Stina Kållberg. "Metoder för diagnostisering av de vanligaste frakturerna som drabbar barn och unga i de nedre extremiteterna vid alpin skidåkning : En sammanställning av metodbeskrivningar för knäled och underben från Sveriges regioner." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-75023.
Full text
42
Ericson, Claes. "Information från insidan : En datortomografisk undersökning av gropkeramiska lerfiguriner från Tråsättra." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för arkeologi och antik historia, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-399889.
Full textAbstract:
This thesis presents how a non-destructive method allows for analysis of archeological material, using three Neolithic anthropomorphic figurines attributed to the Pitted Ware Culture. Anthropomorphic figurines from this period are rare in Sweden and traditional destructive methods, such as thin section petrography is therefore not an option. Using µCT – Micro-Computed tomography as an archaeological method, information can be produced regarding the ceramic composition, forming technique and ornamentation of these figurines. Furthermore, this thesis shows how new advancements in computer imaging technology, such as 3D volume rendering of µCT-data, allows for the reconstruction of organic inclusions.
43
Larsson, Edvin, and Jonas Kuusinen. "Strålreducerande åtgärder för strålkänsliga organ vid datortomografiundersökning av vuxna patienter." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-75022.
Full text
44
Ajla, Muslija. "Optimering av kontrastmedelsanvändning vid CT-angiografi : Påverkan av cardiac output, arm-och kroppspositionering samt val av injektionsplats." Thesis, Jönköping University, Hälsohögskolan, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-49403.
Full textAbstract:
Introduktion: CT-angiografi med kontrastinjektion kan ge en god visualisering av kroppens blodkärl. Även om CT har många fördelar i samband med avbildning, har det några nackdelar som bör uppmärksammas. Det finns forskning som visar hur optimering av kontrastmedelsanvändning kan minska stråldosen och samtidigt förbättra bildkvaliteten. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur kontrastmedelsanvändningen vid CT-angiografi kan optimeras utifrån faktorerna cardiac output, arm- och kroppspositionering samt val av injektionsplats. Material och metod: En systematisk litteraturöversikt genomfördes. Studierna som använts i litteraturstudien hämtades från tre olika databaser. Totalt valdes 16 studier ut för att besvara syftet. De inkluderade artiklarna publicerades på engelska mellan 2010–2019. Resultat: Resultatet visade att blodflödet beror på cardiac output och påverkar kontrastförstärkningen i kärlen. Den ventrala armpositionen bidrar till minst artefakter och förbättrad kontrastförstärkning. Den optimala kroppspositioneringen är den som följer blod- och kontrastflödet för att undvika artefakter. Resultatet visade även att injektion i höger arm gav bättre attenuering, mindre artefakter samt lägre stråldos. Slutsats: Resultatet från studien visade att de olika faktorerna hos patienten kan påverka kontrastförstärkningen i blodkärlen samtidigt som bildkvalitet förbättras och stråldosen reduceras.
45
Svensson, Sara. "Variations in the target definition on CT and MR based treatment plans for radiotherapy." Thesis, Umeå universitet, Centrum för medicinsk teknik och fysik (CMTF), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-96753.
Full textAbstract:
The introduction of Magnetic Resonance (MR) Imaging in treatment planning for radiotherapy of prostate cancer give rise to new challenges in defining the treatment volume, or the target. Imaging with MR have several advantages, especially better soft-tissue contrast, compared with the standard image modality, Computed Tomography (CT). The purpose of this project was to determine how the target definition varies with the choice of image modality and the systematic differences between them. The purpose was also to determine how the inter- and intra physician variability influences the delineation, depending on which image modality that is used. In the project, five physicians delineated the prostate gland on CT and MR images for nine patients. The physicians had no information of which image series that was connected, and were thus delineating independent. After the delineation, the CT and MR image series was set in the same geometrical coordinate system in the treatment planning system Oncentra. The target delineations were analysed by comparing the radial distances from the centre of mass in different directions, such as anterior, posterior, etc. The radial distances were later used to evaluate the variability of the delineations and to determine the inter and intra physician variability in different directions of the targets. ANOVA was also preformed to determine if there is a significant difference between the parameters, as the image modality and the image modalities influence on the physicians delineations. A model was made to investigate how the MR delineations differ from a CT defined volume that 95% of the delineations cover, called the ideal CT delineation. From this, the median deviation in different directions was analysed and it was found that the median value of the MR delineations in different directions was between -0.10-2.27 mm larger than the ideal CT delineation. The fluctuations between the delineations was, however, large. The target volume was larger for CT defined volumes in 87% of the cases, compared with MR targets. The inter physician variability was found to be between 0.54-2.17 mm for the CT based delineations and 0.68-2.08 mm for the MR based target delineations. The intra physician variability was larger than the inter physician variability, between 0.74-2.51 mm for CT based delineations and 0.85-1.45 mm for MR based delineations. The median variability of the delineations were not uniform around the target volume but were larger for example in the superior and inferior directions and had its minimum in the posterior direction. The ANOVA tests showed a significant difference between MR and CT based target delineations, it also shows a relation between the delineating physician and the image modality, meaning that the physicians are delineating different on CT and MR images. Target volumes defined on MR images are in general smaller than the CT defined targets. The soft tissue contrast in MR images makes the delineating process easier, however, the analysis of the variability in this project indicates that the variations of MR based target delineations are larger than the CT based. The large variation of the delineations implies that clinical tests should be made to ensure a proper dose coverage before MR could be used as the only image modality in radiotherapy treatment planning of prostate cancer.
46
Larsson, Evelina, and Veronica Hillergren. "Åtgärder för att reducera stråldos med diagnostiskt accepterad bildkvalitet för barn som genomgår datortomografiundersökning : -En litteraturstudie." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för omvårdnad, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-134392.
Full textAbstract:
BAKGRUND: En datortomograf (DT) är uppbyggd av ett röntgenrör och flertalet detektorer, röntgenröret sänder ut joniserande strålning. Barn som utsätts för joniserande strålning under en datortomografiundersökning har en förhöjd risk för strålningsinducerad cancer under en livstid. Det är nödvändigt för röntgensjuksköterskan att ha god kännedom om åtgärder som kan reducera stråldos utan att riskera bildkvaliteten. SYFTE: Syftet med litteraturstudien var att beskriva åtgärder för att reducera stråldos med diagnostiskt accepterad bildkvalitet för barn som genomgår datortomografiundersökning. METOD: Nio kvantitativa studier inkluderades i litteraturstudien. Studierna kvalitetsgranskades och resultaten sammanställdes enligt en modell av Friberg. Databaser som användes för sökningen var Pubmed och Scopus. RESULTAT: Iterativa rekonstruktioner upprätthåller övergripande bildkvalitet utan att full dos används. En väl avvägd positionering och centring samt automatisk exponeringskontroll, minskning av kilovolt och milliampere*sekunder kan reducera stråldosen till barnet med diagnostisk accepterad bildkvalitet. Åtgärderna i relation med varandra påverkar bildkvaliteten och stråldosen. KONKLUSION: Röntgensjuksköterskan kan reducera stråldosen till barnet och bidra till minskad risk för strålinducerad cancer. Att ändra parametrarna påverkar bildkvaliteten vilket gör att detta ej kan göras oaktsamt.
47
Ange, Marie Ingabire, and Narmashiri Mina. "För och nackdelar med CT lågdos protokoll : En kvalitativ litteraturstudie." Thesis, Uppsala universitet, Radiologi, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-324274.
Full textAbstract:
Bakgrund: Antal röntgenundersökningar som utförs med Computer Tomografi (CT) ökar ständigt i sjukvården, vilket har lett till en ökad mängd farlig strålning som patienter och vårdpersonal utsätts för och därmed följer en rad risker. Därför är det eftersträvansvärt att minimera denna stråldos men även bibehålla bildkvalité och diagnostisk säkerhet. Detta kommer dock med en mängd utmaningar som kräver nya tekniker och protokoll. För att dessa ska appliceras korrekt krävs även att den ansvariga vårdpersonalen besitter god kunskap inom området. Syfte: Syfte med denna studie är att beskriva fördelar och nackdelar med lågdos CT (LDCT) vid buk undersökningar. Metod: Den systematiska litteraturstudien sammanställer vetenskapliga artiklar från bland annat PubMed vars kvantitativa eller kvalitativa svar anses kunna besvara den kvalitativa frågeställningen. Resultat: Lågdosprotokoll för CT ger i många fall en liknande diagnostisk säkerhet som konventionell CT samtidigt som dosen sänks kraftigt. Dock begränsas effektiviteten av lågdosprotokollen för bukundersökningar i fall där patienten är överviktig och kan ibland inte appliceras alls om de patologiska fenomenen är för små. Överlag överväger fördelarna med lågdos CT dess nackdelar i de flesta fall. Slutsats: Resultatet har visat att lågdos CT kan uppnå samma diagnostiska säkerhet som CT undersökningar med standarddos. Vårdpersonal bör dock vara medveten om begränsningarna med lågdosprotokollen för att undvika risken för upprepning av undersökningar. Mer forskning kring ämnet kan potentiellt driva ner stråldosen ytterligare och med bättre kunskap bland personalen kan diagnoser ställas korrekt och risken för strålskador med CT kan minimeras.
48
Pettersson, Eva, and Malin Reuterhäll. "Röntgensjuksköterskors upplevelser av arbetsmiljön vid multitraumasituationer : En empirisk studie." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-84582.
Full textAbstract:
I bakgrunden beskrivs begreppet multitrauma och detta är den vanligaste dödsorsaken i Sverige i åldrarna 18–45 år. Vid multitraumasituationer samarbetar yrkeskategorier inom sjukvården för ett snabbt omhändertagande av patienten och för att skyndsamt ställa diagnos används datortomografi. Syftet var att undersöka röntgensjuksköterskors upplevelser av psykosocial och fysisk arbetsmiljö vid multitraumasituationer. Metoden var en empirisk studie med mixad metod där tolv röntgensjuksköterskor från olika sjukhus deltog i en webenkät. Resultatet visade att multitraumasituationer hos vissa röntgensjuksköterskor upplevs leda till ökad stress och störd koncentration i arbetet samt att rutinerna till stor del fungerade bra, det ergonomiska arbetssättet upplevdes både som fungerande men även bortprioriterat och i den fysiska miljön upplevdes utrymmesbrist. Konklusionen var att resultatet påvisar förbättringsutrymmen för röntgensjuksköterskors arbetsmiljö vid multitraumasituationer avseende psykosocial och fysisk arbetsmiljö.In the background the concept of multi-trauma is described and this is the most common cause of death in Sweden between the ages of 18–45. In multi-trauma situations occupational categories within the health care system work together for the rapid care of the patient and for the urgent diagnosis computed tomography is used. The purpose was to investigate radiographers’ experiences of the psychosocial and physical working environment in multi-trauma situations. The method was an empirical study based on mixed methods in which twelve radiographers from different hospitals participated in a web survey. The result showed that the working environment in multi-trauma situations is perceived to lead to increased stress and disturbed concentration at work, while the routines largely worked well. The ergonomic way of working was perceived as well-functioning but also not prioritized among the radiographers and in the physical environment space was lacking. The conclusion is that there is room for improvement for radiographers’ work environment in multi-trauma situations regarding psychosocial and physical work environment.
49
Bergström, Eva, and Ida Johansson. "Improved Spatial Resolution in Segmented Silicon Strip Detectors." Thesis, KTH, Medicinteknik och hälsosystem, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-257953.
Full textAbstract:
Semiconductor detectors are attracting interest for use in photon-counting spectral computed tomography. In order to obtain a high spatial resolution, it is of interest to find the photon interaction position. In this work we investigate if machine learning can be used to obtain a sub-pixel spatial resolution in a photon-counting silicon strip detector with pixels of 10 µm. Simulated charge distributions from events in one, three, and seven positions in each of three pixels were investigated using the MATLAB® Classification Learner application to determine the correct interaction position. Different machine learning models were trained and tested in order to maximize performance. With pulses originating from one and seven positions within each pixel, the model was able to find the originating pixel with an accuracy of 100% and 88.9% respectively. Further, the correct position within a pixel was found with an accuracy of 54.0% and 29.4% using three and seven positions per pixel respectively. These results show the possibility of improving the spatial resolution with machine learning.Halvledardetektorer är av stigande intresse inom forskning för användning i fotonräknande datortomografi med spektral upplösning. För att erhålla en hög spatiell upplösning är det av intresse att hitta fotonens ursprungliga interaktionsposition. I detta arbete undersöks om maskininlärning kan användas för att erhålla en spatiell upplösning på subpixelnivå i en fotonräknande kiselstrippdetektor med 10 µm pixlar. Laddningsfördelningen från simulerade interaktioner i en, tre, och sju positioner inom var och en av tre pixlar undersöktes med hjälp av applikationen Classification Learner i MATLAB® för att bestämma den korrekta interaktionspositionen. Olika maskininlärningsmodeller tränades och testades för att maximera prestandan. När pulser från en och sju positioner inom pixeln användes, kunde modellen hitta den korrekta pixeln med en noggrannhet på 100% respektive 88.9%. Vidare kunde den korrekta positionen inom en pixel bestämmas med en noggrannhet på 54.0% och 29.4% när tre respektive sju positioner inom varje pixel användes. Resultaten visar att det skulle vara möjligt att förbättra den spatiella upplösningen med hjälp av maskininlärning.
50
Ebrahimi, Mahsa, and Nooriya Mohammadi. "Risker med joniserande strålning med fokus på barn samt unga vuxna vid datortomografiundersökningar : En litteraturöversikt." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-78318.
Full textAbstract:
Antalet datortomografiundersökningar (DT) ökar i Sverige och hela världen. En nackdel med denna undersökning är höga stråldoser som kan orsaka stokastiska skador (cancer) på patienter. Mest strålkänsliga patienter är barn. De har snabbare celldelning och längre livstid kvar vilket innebär att cancer har större möjlighet att utvecklas i framtiden. Syfte: Syfte med denna studie är att belysa hälsorisker som kan förekomma vid joniserande strålning inom DT med fokus på barn samt unga vuxna. Metod: En litteraturöversikt gjordes där artiklarna valdes från två databaser PubMed och CINAHL. 10 artiklar kvalitetsgranskades och resultaten av de utvalda artiklarna analyserades. Resultat: Resultaten visade att DT-undersökning som genomförs under barndomen kan leda till ökad risk för malignitet och deterministiska skador. Det finns ett direkt samband mellan mängden av stråldos, ålder och kön vid exponering av joniserande strålning av DT och risken att drabbas av cancer. Ju högre dos och desto yngre patienten är, samt hos flickor överlag, finns större risk att drabbas av cancersjukdom. Slutsatser: På grund av hälsorisker som förekommer efter exponering med joniserande strålning krävs ett stort ansvar både hos radiologer och röntgensjuksköterskor, för att minimera skadorna hos barn. Därför är det även av stor vikt att alla undersökningar som utförs inom DT är berättigade och optimerade för att nyttan av att utföra undersökningen ska bli större än skadan.The number of computed tomography (CT) examinations is increasing in Sweden and worldwide. A disadvantage of this method is high radiation doses that can cause stochastic effects (cancer) on patients. The most radiation-sensitive patients are children. They have faster cell division and longer life, which means that cancer has a greater chance of developing in the future. Aim: The aim of this study is to elucidate health risks that can occur in ionizing radiation in CT with focus on children and young adults. Method: A literature review was conducted where the articles were selected from the two databases PubMed and CINAHL. Ten articles were quality checked and the results of the selected articles were analyzed.Results: The results showed that CT examination conducted during childhood could lead to an increased risk of malignancy and deterministic injuries. There is a direct correlation between the amount of radiation dose, age and sex, when exposed to ionizing radiation from CT and the risk of cancer. The higher the dose and the younger the patient, and in girls overall, there is a greater risk of suffering from cancer. Conclusions: Due to health risks that occur after exposure to ionizing radiation, a great responsibility is required of both radiologists and X-ray nurses, to minimize the damage in children. Therefore, it is also of great importance that all investigations carried out within CT are justified and optimized so that the benefit of carrying out the investigation should be greater than the damage.