Academic literature on the topic 'Datorverktyg'

The use of computer tools has increased and in many cases replaced manual calculations. Collapses still occur, despite new and updated computer tools. In order for these accidents to be avoided, it is required that construction engineers have a broad knowledge and understanding. The report aims to study how using computer tools aects the construction industry, the work of the construction engineers and the advantages and possible disadvantages regarding the understanding. The study is qualitative where interviews were conducted, the opinions of the respondents could then be presented and analyzed. Results show that computer tools have contributed to a number of advantages in the design process. The computer tools have had a positive impact on the level of understanding in dierent ways, but the study also shows that several disadvantages occur. Furthermore, the report shows that various negative consequences can arise if a construction engineer does not possess the required knowledge and understanding. It also appears that manual calculations are considered to provide a better understanding of calculations compared to computer tools.

Att använda datorer i matematikundervisningen kan huvudsakligen ha två olika syften. Antingen kan syftet vara att eleverna ska lära sig använda datorer och tekniska hjälpmedel (vilket ingår i flera av gymnasieskolans kursplaner) eller så används datorer och tekniska hjälpmedel som ett hjälpmedel i själva undervisningen så att eleverna kan lära sig matematiken på ett bättre sätt. Den senare aspekten har undersökts i detta arbete. Fem lärare har berättat hur de tar datorn till hjälp för att eleverna skall ta till sig matematiken på ett bättre och effektivare sätt och två olika användningssätt har här kunnat identifieras. Det första sättet är att läraren använder datorn som ett hjälpmedel vid genomgångar, då läraren använder datorn och eleverna tittar på en storbild och ser vad läraren gör, som en föredrags-hållare använder en overhead eller PowerPoint. Alla intervjuade lärarna använder datorn på det sät-tet. Ett par lärare har också erfarenhet av att låta eleverna själva laborera eller lösa uppgifter vid da-torn, vilket är det andra identifierade arbetssättet.Alla lärarna tycker att datorn har berikat deras genomgångar och gjort genomgångarna både bättre och effektivare. Det ger läraren möjligheter att visa fler exempel och rörliga bilder. Eleverna förstår genomgångarna bättre och snabbare och därmed frigörs tid till elevaktivt arbete. Det andra arbets-sättet, när eleverna själva använder datorn, är inte prövat av alla intervjuade lärare men på sikt vill de öka elevernas aktiva arbete vid datorerna i form av laborationer eller uppgifter att lösa med hjälp av datorn.Det datorprogram som det visar sig att samtliga fem intervjuade lärare använder regelbundet är GeoGebra men även andra program används.Gemensamt för de intervjuade lärarna är deras entusiasm och positiva inställning till datoranvändan-det och deras iver och intresse att förbättra det ytterligare genom att hitta, eller att själv konstruera, ännu bättre program och applikationer.

I dagsläget saknas i Sverige ett verktyg som behandlar både belagda och icke-belagda vägar i arbetet med långtidsplanering av vägnätet. För att kunna göra en riktig fördelning av resurser för drift- och underhållsåtgärder över vägnätet krävs ett verktyg som kan behandla samtliga vägtyper och som ger jämförbara resultat. Genom att använda programmet "Highway Development and Management systems", HDM-4, är det möjligt att simulera nedbrytning och åtgärdseffekter för det totala vägnätet, som en enhet. Målet med detta är att kunna simulera vägars tillståndsutveckling och lönsamhet vid olika underhållsstrategier, oavsett beläggningstyp. Kan detta uppnås är förhoppningen att man utifrån en begränsad budget kan utföra det lämpligaste underhållet för att öka standarden på vägnätet. Det faktum att grusvägsmodulen i HDM-4 inte nyttjas i områden med kallt klimat, samt att nedbrytnings- och åtgärdsmodellerna är utvecklade utifrån studier gjorda i områden med totalt annat klimat än Sverige gör att dessa bör valideras innan programmet tas i bruk. Syftet med detta arbete är att genom simuleringar av tillståndsutvecklingen för ett antal grusvägar visa på brister, användningsområden och möjliga idéer till förbättringar av HDM-4. Studier av nedbrytnings- och åtgärdsmodellerna visar på brister i främst anpassningen av modellerna till vinterklimat. I simuleringar med HDM-4 antas ojämnhetsutveckling och materialförlusten från en grusväg vara lika stor över hela året. Detta kan vara rimligt i områden där vägarna inte är snötäckta och frusna stora delar av året. Detta är dock fallet i norra Sverige. Det faktum att nedbrytningen av en väg inte sker på samma sätt under vinterhalvåret som under barmarksperioden tas det heller ingen hänsyn till i modellerna. Simuleringarna visar på möjligheter att använda HDM-4 för att se trender i ojämnhetsutveckling och materialtransport för olika åtgärdsstrategier. De faktorer i modellerna som tar hänsyn till klimat går inte enkelt att anpassa till nordiska förhållanden. Detta medför att tillförlitligheten av de numeriska värdena från simuleringarna bör behandlas med försiktighet när programmet används. Försök med att endast simulera barmarksperioden har även utförts. Dessa visar på en möjlig lösning till att enbart simulera nedbrytningen och effekterna av åtgärder under barmarksperioden. Utifrån de studier av programmet som hittills har utförts finns en möjlighet att kunna använda programmet för prioritering av insatser för det svenska grusvägnätet på en översiktlig nivå. Detta utan att ändra i de ekvationer som ligger till grund för nedbrytningsmodellerna. Programmet är däremot för grovt för att använda vid studier av enstaka objekt i detalj. De variationer i IRI som återspeglar olika nivåer av åtgärder kan tydligt identifieras, vilket innebär att programmet kan användas för att urskilja trender i ojämnhetsutvecklingen för olika åtgärdsalternativ. Ytterligare studier bör utföras för att testa de idéer till ändringar som hittills kommit fram i projektet.
Godkänd; 2005; 20061218 (haneit)