Contents
Academic literature on the topic 'Decentralisering'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Decentralisering.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Journal articles on the topic "Decentralisering"
1
D. Bartels, Paul, and Jørgen Poulsen. "Decentralisering og institutionsledelse - strukturændring eller ledelsesreform ?" Politica 26, no. 3 (January 1, 1994): 313. http://dx.doi.org/10.7146/politica.v26i3.67850.
Full text
2
Sonne Nørgaard, Asbjørn. "Decentralisering vs. dekoncentrering af offentlige serviceydelser: Ens eller forskellig?" Politica 31, no. 3 (January 1, 1999): 237. http://dx.doi.org/10.7146/politica.v31i3.68300.
Full text
3
Nordin, Andreas. "Centralisering i en tid av decentralisering - Om den motsägelsefulla styrningen av skolan." Utbildning & Demokrati – tidskrift för didaktik och utbildningspolitk 23, no. 2 (January 1, 2014): 27–44. http://dx.doi.org/10.48059/uod.v23i2.1016.
Full text
4
Ilsøe, Anna. "Decentralisering i et fl exicurity perspektiv — på vej mod et opdelt arbejdsmarked?" Tidsskrift for Arbejdsliv 9, no. 4 (December 1, 2007): 45. http://dx.doi.org/10.7146/tfa.v9i4.108622.
Full textAbstract:
Artiklen undersøger, hvordan decentrale forhandlinger bidrager til udviklingen af fl exicurity for forskellige medarbejdergrupper på det danske arbejdsmarked. Med baggrund i casestudier af forhandling af fleksibel arbejdstid på fem virksomheder i industrien argumenteres der for, at decentraliseringen har muliggjort nye balancer mellem fleksibilitet og sikkerhed for mange medarbejdere, men ikke for alle. På den ene side åbner udviklingen op for en øget effektivitet og en større medarbejdertilfredshed, som rækker ud over de lokale forhandlinger. På den an-den side har virksomhederne vanskeligere ved at rumme de medarbejdergrupper, der ikke kan tilbyde en høj grad af fleksibilitet, og de er derfor i større grad henvist til ufrivillige jobskift. Set fra et flexicurity perspektiv kan det betyde en opdeling af den danske arbejdsstyrke med hensyn til 'bløde' og 'hårde' former for flexicurity, som kan have afgørende betydning for fremtidens arbejdsmarked.
5
Madsen, Jørgen Steen. "Ny Løn mellem individualisering og kollektiv aftaleret." Tidsskrift for Arbejdsliv 6, no. 1 (March 1, 2004): 8. http://dx.doi.org/10.7146/tfa.v6i1.108412.
Full textAbstract:
Hvad sker der medet centraliseret forhandlingssystem, når en væsentlig del af forhandlingskompetencen rykkes fra parterne på det centrale niveau ud til de lokale parter? Vil magtbalancen mellem parterne centralt blive opretholdt eller sker der forskydninger, der væsentligt ændrer systemets forudsætninger? Det er bla. de spørgsmål, der behandles i artiklen med gennemførelsen af det nye lønsystem i den (amts)kommunale sektor som case-studie. Artiklen konkluderer, at et forhandlingssystem kendetegnet ved en koordineret eller centraliseret decentralisering synes at udvikle sig i retning af en form for multiniveau-regulering uden styrende center, og hvor hele forhandlingssystemets forudsætning,-den kollektive aftaleret, sættes under pres.
6
Rasmussen, Mattias Borg. "Statens nye tilstedeværelse? - Decentralisering, kvægtyverier og kampen for justits i det peruanske højland." Norsk antropologisk tidsskrift 25, no. 02 (June 12, 2014): 95–106. http://dx.doi.org/10.18261/issn1504-2898-2014-02-04.
Full text
7
Pedersen, Maria Hjortsø, and Agnete Meldgaard Hansen. "Konstruktionen af det selvstyrende jobcenter." Tidsskrift for Arbejdsliv 13, no. 4 (December 1, 2011): 56–70. http://dx.doi.org/10.7146/tfa.v13i4.108895.
Full textAbstract:
Forvaltningsstrukturen på beskæftigelsesområdet har over de seneste år gennemgået en række ændringer, hvor ansvaret for beskæftigelsesindsatsen bla. er blevet decentraliseret til kommunerne. Denne decentralisering er dog gået hånd i hånd med statslige ambitioner om stærk styring af området. For at få et indblik i disse styringsambitioner undersøger denne artikel via et dokumentstudie, hvordan styringsteknologier som eksempelvis jobindsatsdk bruges til at synliggøre jobcentrenes resultater og engagere dem i deres egen selvstyring. Artiklen belyser, hvordan nye styringsteknologier er med til at konstruere beskæftigelsesområdet som styringsfelt, og hvordan jobcentrene i den proces søges skabt som synlige, handlekraftige, og ansvarlige selvstyrende organisationer, der via udstukne mål ønskes styret på afstand i et afgrænset handlingsrum.
8
Andersen, Pernille Tanggaard, Lotte Bloksgaard, Pernille Tanggaard Andersen, and Lotte Bloksgaard. "Individuel løn — reel forhandling eller symbolpolitik?" Tidsskrift for Arbejdsliv 7, no. 4 (December 1, 2005): 62. http://dx.doi.org/10.7146/tfa.v7i4.108521.
Full textAbstract:
I lyset af tendensen til øget decentralisering af løndannelsen op igennem 1990'erne og med en mere udbredt grad af individuel løn er der kommet større fokus på det enkelte individ. Det enkelte individ er blevet centrum for lønudmøntningen-følges dette ideal, bør individet også have mulighed for at øve indflydelse på politikken, proceduren og forhandlingen omkring lønnen. Men er dette så tilfældet? Det søger denne artikel et svar på. Og samtidig rejser den et spørgsmål om, hvorvidt den stigende individualisering, der bla. følger med individuel løn, mindsker orienteringen mod kollektiv organisering og medbestemmelse? Med udgangspunkt i en analyse af lønsystemerne og løndannelsesprocesserne på tre store, private virksomheder, som har eller er i gang med at implementere individuel løn, diskuterer artiklen disse problematikker.
9
Jacubowicz, Karol. "Turtelduer?: Medier, stat og politik i Central- og Østeuropa. Medieforandring i Central- og Østeuropa: Udvikling af en analysemodel." MedieKultur: Journal of media and communication research 12, no. 25 (September 3, 1996): 11. http://dx.doi.org/10.7146/mediekultur.v12i25.1072.
Full textAbstract:
Den polske medieforsker, Karol Jakubowicz, tager os med på en rundtur i de tidligere kommunistiske lande i Øst- og Centraleuropa. Hvordan går det med pressefriheden og mediernes løsrivelse fra staten? spørger han. Han opstiller følgende kriterier for frie medier: Differentiering, professiona- lisering af journalister, demonopolisering, decentralisering og en grad af demokratisering. Ifølge Jakubowicz er der en tæt sammenhæng mellem de politiske og økonomiske reformer, et land har gennemgået, og medier- nes frigørelsesproces. De tidligere kommunistiske lande grupperes efter, hvilket stade medieudviklingen er nået til og de politiske og økonomiske forhindringer for medieudviklingen opregnes. Den gennemgående tendens i det østeuropæiske medielandskab er "italienske tilstande", dvs. udbredt statslig kontrol med medierne, stærke partitilhørsforhold og integration mellem medier og den politiske elite, konkluderer Jakubowicz. Artiklen har før været publiceret i tidsskriftet Javnost/The Public.
10
Larsen, Trine P. "Tidsbegrænset ansatte — stadig outsidere på det danske arbejdsmarked." Tidsskrift for Arbejdsliv 11, no. 2 (June 1, 2009): 056–72. http://dx.doi.org/10.7146/tfa.v11i2.108790.
Full textAbstract:
Tidsbegrænset ansatte, dvs. lønmodtagere ansat på kortere eller længere varende kontrakter, har siden 2002 haft ret til ansættelses- og arbejdsvilkår på linje med fastansatte i sammenlignelige stillinger. Artiklen undersøger om tidsbegrænset ansatte de facto får adgang til de rettigheder og arbejdsforhold, som loven og de kollektive overenskomster foreskriver. Hovedargumentet er, at tidsbegrænset ansatte i en vis udstrækning forskelsbehandles i danske kommuner trods lovens og overenskomsternes princip om ikke-diskrimination. De institutionelle rammer, herunder institutionernes størrelse og graden af decentralisering, synes i vid udstrækning at have betydning for tidsbegrænset ansattes adgang til de rettigheder og arbejdsforhold, som loven og overenskomsterne foreskriver. I den forbindelse tyder det på, at det især er inden for kommuner med selvstyre og på de relativt små institutioner, at tidsbegrænset ansatte forskelsbehandles. arbejdsgivernes og tillidsrepræsentanternes indstilling til tidsbegrænset ansatte lader også til at have betydning for deres arbejdsforhold.
Dissertations / Theses on the topic "Decentralisering"
1
Kyhlén, Pelle, and Carl Ullgren. "Polisens omorganisation - centraliserad decentralisering?" Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-359440.
Full text
2
Sardar, Hama Rashid Shara. "DECENTRALISERING : GRUNDSKOLAN I FÖRÄNDRING." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-58886.
Full textAbstract:
The late1980s, early 1990s was a time of change in the Swedish education system. New political reforms changed the Swedish living and school standards. The outcome of the reforms were decentralization, parents’ right to choose school and independent schools. The reforms opened up for a more local influence in schools, and paretns right to choose school and education of their own intreset. The focus of this essay is the concept of decentralization and equivalence and how it has changed and formed todays ementary school. This is a literary study about changes in the Swedish education system founded on studie reports and political reforms. The outcome of this study shows a change in the Swedish school, whitch has segregated both schools and students in a more homogeneously way, and the equality has deteriorated.
3
Wiklander, Marianne Wiklander, and Maria Gravåhs. "Affärsrelationer och decentralisering i turbulenta miljöer." Thesis, Uppsala University, Department of Business Studies, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-7572.
Full text
4
Södergren, Birgitta. "Decentralisering : förändring i företag och arbetsliv." Doctoral thesis, Handelshögskolan i Stockholm, Företagslednings- och Arbetslivsfrågor (A), 1992. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hhs:diva-906.
Full textAbstract:
I denna avhandling presenteras resultaten från en empirisk undersökning med syfte att granska effekterna av decentralisering. Hur påverkas organisationen – "bakom fasaden av ord"? Vilka positiva och negativa effekter kan urskiljas? Boken innehåller också en genomgång av tidigare teorier om decentralisering. I undersökningsresultaten kan ett flertal faktorer urskiljas, med möjliga effekter för arbetsliv och konkurrenskraft. Decentralisering påverkar inte bara de formella strukturerna utan också den grundläggande organisationslogiken. Den lokala affärsverksamheten prioriteras vad gäller utveckling, resursuppbyggnad och handlingsutrymme, ofta på bekostnad av mellanchefs- och stabsnivåer. Breddade ansvarsområden prioriteras och specialiseringen i arbetet minskar. En ny syn på kunskapsutveckling kan skönjas, mer marknadsbaserad och verksamhetsnära. Flexibilitet prioriteras framför stordrift – eller handlar det om att vinna "småskalefördelar"? Decentraliseringen ger också upphov till förändrade kunskapsmönster och yrkesroller genom hela organisationen. Arbetet förändras, inte bara för personalen utan kanske framför allt för chefer och specialister. Decentralisering ställer också nya krav på ledarskapet. Hur leder man en organisation som egentligen klarar sig själv?Diss. Stockholm : Handelshögskolan, 1992
5
Bergqvist, Gunhild. "Bokbussverksamhet. Effektiv decentralisering av svensk biblioteksservice?" Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap / Bibliotekshögskolan, 2003. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-20986.
Full textAbstract:
The purpose of this masters thesis is to evaluate bookmobile service as a decentralised library service. I have made a qualitative interview survey, with seven Swedish municipalities participating, all providing bookmobile service in their rural parts. The purpose with the interviews is to examine their bookmobile service. I have also studied articles on bookmobile service, and decentralisation through small library units in library journals, to get an insight into how the work with decentralised library service is done in Swedish municipalities. In this thesis answer is sought to the following questions: - Which decentralised library services are suitable for inhabitants and institutions in sparsely populated areas, considering factors such as number of inhabitants, proportion of old people and children, demographic changes, economy, possibilities to cooperate with other municipalities? - What is the current bookmobile service situation in Sweden, taking seven municipalities in the region of Småland as a starting point? My conclusions are that each municipality must decide which decentralised library services that best suites their needs. The bookmobile is very flexible and apart from ordinary library service it can also be used as a transport vehicle and for library education and service for schools and pre-schools. I also examine the possibilities to develop bookmobile service. The current situation must be considered when deciding which alternative of decentralised library service that is the best for a certain municipality, how the library service is decentralised today, the current economical situation, the possibilities to cooperate with other municipalities on bookmobile service, demographic changes. I take in consideration the lending of e-books and library service via Internet, which is supplied by some Swedish libraries. They could become a good supplement to, rather than an alternative to bookmobile service. The decentralised bookmobile service must adjust to the changes any municipality will undergo; the best solution concerning decentralised library service today may not be the best in the future.Uppsatsnivå: D
6
Häll, Tina, and Madelene Åhlstrand. "Det centrala i en decentralisering : Hur en global organisations employer brand upplevs i och med en decentralisering." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för socialt arbete och psykologi, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-24730.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie var att på uppdrag av en global industriorganisation undersöka högskole- och universitetsstudenters upplevelse av organisationens externa employer brand vid en decentralisering. Studien byggde på åtta intervjuer med materialvetarstudenter, tillika potentiell framtida arbetskraft. Data analyserades utifrån en kvalitativ tematisk analysmetod. I resultatet framkom sex olika teman som enligt respondenterna är relevanta att ta hänsyn till vid en decentraliseringsprocess. Dessa sex teman är Ekonomi; Organisationsstruktur; Chefer och styrning; Kommunikation; Kultur och klimat samt Karriärmöjligheter. Resultatet visade att en tydlig kommunikation inom och mellan enheterna är nödvändig för att kunna lyckas med decentraliseringsprocessen. I resultatet framkom även vikten av chefernas ansvar vid decentraliseringen, där ökad självständighet kräver kompetenta personer på chefspositioner. Organisationsstrukturen möjliggör kortare beslutsvägar vilket innebär större inflytande hos de anställda, där en starkare kultur kan rota sig. Vidare påtalades även risken för ökad konkurrens mellan enheterna samt försämrade karriärmöjligheter.The purpose of this study was, on behalf of a global industry organization, to investigate the experience of university students concerning external employer brand in a decentralization process. The study was based on eight interviews with material science students, which are their potential future employees. The data was analyzed on the basis of a qualitative thematic analysis method. The results revealed six different themes that, according to respondents, are relevant to take into account in a decentralization process. These six themes are Economy; Organizational structure; Managers and management; Communication; Culture and climate and Career opportunities. The result showed that explicit communication, within and between the units, is necessary to succeed in a decentralization process. The result also revealed the importance of the managers' responsibility in decentralization, where increasing independence requires competent people as managers. The organizational structure enables quicker decision-making with more influence for the employees, where a stronger culture can appear. Furthermore, the risk of increased competition between the units and the inferior of career opportunities was pointed out by the respondents.
7
Grannas, Jenny, and Hannah Claw. "Beslutsmodell gällande centralisering eller decentralisering av lager." Thesis, Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-9904.
Full textAbstract:
De senaste åren har den globala konkurrensen ökat och i och med detta har även fokuseringen på kundnöjdhet tilltagit. Detta har tydliggjort behovet av en ökad kundservicenivå samtidigt som kostnaderna associerade med att ha varor i lager har ökat. För många företag har därför en viktig fråga blivit vart i distributionssystemen lagren bör placeras. Detta är en komplicerad fråga och distributionschefer hamnar ofta i kläm mellan marknadskraven och de höga kostnaderna som kan förknippas med att ha varor i lager. Åsikterna rörande detta ämne är många. Många är även de faktorer som påverkar valet av en lämplig lagerstruktur. Uppenbart är dock att det inte finns något rätt eller fel i denna fråga. Vilken centraliseringsgrad som är lämplig skiljer sig mellan olika företag, branscher och situationer. Det är heller inte givet att företag bör välja samma centraliseringsgrad för alla sina produkter. Syftet med detta examensarbete har varit att utforma en beslutsmodell innehållande de faktorer som påverkar företags val av lagerstruktur med avseende på centralisering eller decentralisering. En av frågeställningarna var även vilka av dessa faktorer som väger tyngst. För att kunna besvara syftet och dess frågeställningar har intervjuer med externa företag i kombination med ingående litteraturstudier legat till grund för den framtagna beslutsmodellen. Beslutsmodellen kom till slut att innehålla nio faktorer; kundservice, logistikkostnader, produkt- och sortimentsegenskaper, marknadssituation, strategisk lokalisering, infrastruktur, miljö, kultur och organisationsförändringar samt sårbarhet. Av modellens faktorer var det kundservice och logistikkostnader som ansågs ha starkast stöd i litteraturen och de ansågs därmed även vara av störst betydelse vid beslut om lagerstruktur. För att kunna utvärdera modellens användbarhet testades modellen på SMC:s lager i Järfälla. Efter tillämpningen på lagret i Järfälla drogs slutsatsen att modellen behandlar de områden som är relevanta att ta hänsyn till då företag fattar beslut rörande centralisering eller decentralisering.In recent years, global competition has increased and this has led to an intensified focus on customer satisfaction. This has clarified the need for an increased level of customer service while at the same time as costs associated with having goods in stock has grown larger. For many companies, this raises the issues of where in the distributions system warehouses should be placed. It is a complex issue and distribution manager often find themselves caught between the demands of the customers and the high costs associated with carrying inventory. The opinions regarding this issue are many and so are the factors affecting the choice of an appropriate warehouse structure. However, it is clear that there is no right or wrong in this matter. Appropriate degree of centralization differs between different companies, industries and situations. It is not clear that companies should choose the same degree of centralization for all of its products. The purpose of this essay has been to design a decision model containing the factors affecting a company's choice of warehouse structure regarding centralization or decentralization. Another question was which of these factors are most important. Interviews with outside firms combined with detailed literature studies formed a base for the development of the decision model. The decision model finally came to include nine factors: customer service, logistics costs, product and assortment properties, market situation, strategic location of warehouses, infrastructure, environmental impact, culture and organizational changes and vulnerability. Out of the model’s factors, customer service and logistic costs was considered to have the strongest support in the literature and they were therefore also considered to be of greatest importance when deciding on warehouse structure. In order to evaluate the model's usability, the model was tested on SMC’s warehouse in Järfälla. After applying the model on the warehouse in Järfälla, it was concluded that the model cover the areas that are relevant to consider when companies make decisions regarding centralization or decentralization.
8
Nygren, David. "Återförstatligande av skolan : – Från decentralisering till centralisering." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-219921.
Full textAbstract:
Denna uppsats är ett examensarbete skrivet inom ramen för lärarprogrammet vid Uppsalauniversitet. Syftet med denna studie är att undersöka vilka inställningar riksdagspartierna hadetill hur skolan ska styras under två debatter, decentraliseringen av skolan kring 1990-talet ochfrågan om ett återförstatligande av skolan 2013. Studien gjordes med hjälp av textanalys därmotioner från riksdagen och propositioner från regeringen analyserades för att belysa derasinställning i frågan till decentralisering. Vidare undersöktes riksdagspartiernas inställning tillett återförstatligande utifrån en textanalys där deras officiella politiska program och annandokumentation analyserades. Analysen av texterna gjordes genom att partiernas inställningkategoriserades utifrån de olika styrmedlen ekonomisk styrning, juridisk/ideologisk styrningoch styrning genom kontroll och utvärdering. Kategoriseringen bygger på Ulf P. Lundgrensläroplansteori och begrepp. Studien visade att partierna som satt i riksdagen viddecentraliseringen av skolan var för en decentralisering, däremot hade de olika inställning tillhur och i vilken utsträckning decentraliseringen skulle ske. Socialdemokraterna, Centerpartietoch Vänsterpartiet ville vid efter decentraliseringen att kommunerna skulle ha det ekonomiskaansvaret, medan Folkpartiet, Moderaterna och till viss del Miljöpartiet förespråkade ettsystem med elevpeng som följde elevens val av skola. Decentraliseringen medfördeförändring av den juridisk/ideologiska styrningen då skolan gick från att vara regelstyrd till attvar målstyrd, diskussionen mellan partierna var vart ansvaret för genomförandet avverksamheten skulle finnas, hos kommunerna eller den enskilda skolan. Vid 2013 varFolkpartiet, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet för ett återförstatligande av skolan, devill framförallt stärka den statliga ekonomiska styrningen av skolan. Även andra partier harsynpunkter på hur skolan ska styras 2013 men vill inte gå så långt att skolan ska återregleras.Sett ur ett juridisk/ideologisk perspektiv vill Folkpartiet och Vänsterpartiet öka den statligastyrningen, medan Centerpartiet, Socialdemokraterna och Moderaterna anser att staten redanhar ett starkt inflytande över skolan genom styrdokument och utbildning av lärare.Miljöpartiet och Kristdemokraterna vill istället öka förtroendet för lärarna, de vill sättaprofessionen före politiken. Styrningen genom kontroll och utvärdering är ett styrmedel sompartierna ser som ett viktigt statligt verktyg för styrning vid tidpunkterna för de bådadebatterna.
9
Torefeldt, Matilda, and Linn Sigrén. "Centralisering eller decentralisering? : en fallstudie hos företag X." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-24321.
Full textAbstract:
Centralisering och decentralisering syftar till samordning mellan arbetskraften hos en organisation. Diskussionen kring de två begreppen har pågått sedan forskare började skriva om organisationer. Begreppen har med tiden fåttmånga olika innebörder.Företag X är intresserad kring frågan om att ha centraliserad eller decentraliserad innesäljfunktion och logistikfunktion. Syftet med denna studie är att belysa faktorer i omgivningen som kan tala för centraliserad eller decentraliserad innesäljfunktion och logistikfunktion på företag X i Sverige. Avsikten med studien är också att redogöra för vilka konsekvenser en centralisering eller en decentralisering kan medföra. Studien utgår från kontingensteorin som menar att det mest effektiva sättet att organisera en organisation varierar vid olika situationer. En fallstudie har utförts hos företag X, där semistrukturerade intervjuer genomförts med sju respondenter. Data har samlats in och analyserats med hjälp av en kvalitativ strategi. Metodansatsen är deduktiv då fallstudien förklaras utifrån teoretisk fakta. Studien visar att centralisering och decentralisering är två komplexa begrepp. Det finns flera faktorer i omgivningen som påverkar företagets innesäljfunktion och logistikfunktion. Av dessa faktorer anses kunderna vara den viktigaste, då det är osäkert hur de skulle reagera vid en eventuell förändring. De flesta av faktorerna anses ostabila vilket gör miljön osäker. Vid en osäker omvärld förespråkar teorin en organisationsform som kännetecknas av delegerad makt och som präglas av frihet. Detta för att öka förmågan att anpassa sig till faktorer omvärlden. Om företag X lyckas kombinera en geografisk centralisering med delegerad maktstruktur finns det möjlighet för organisationen att möta förändringar i omvärlden.
10
Beck, Mikael. "Ledningsfilosofi i luftvärnet : Uppdragstaktik - Från decentralisering till centralisering." Thesis, Försvarshögskolan, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:fhs:diva-4675.
Full textAbstract:
Kriget är ingenting annat än en utvidgad tvekamp, en våldsakt för att påtvinga motståndaren vår vilja. Målet är att göra motståndaren värnlös. Om motståndaren skall uppfylla vår vilja, måste vi försätta honom i ett läge, som är ogynnsammare än det offer vi kräver av honom. Varje förändring i läget, som kan åstadkommas genom fortsatta krigshandlingar måste alltså leda till något än ogynnsammare. Med denna sanning tar många teorier och doktriner sina avstamp. För att lyckas med att försätta vår motståndare i ett ogynnsamt läge gäller det att föra striden och att göra det snabbare än motståndaren. Detta kunde Överste Boyd se i sina studier om luftstriderna under Koreakriget. OODA loopen eller "Boyds cykel" ligger numera till grund för manöverkrigföringen. William S. Lind skriver i handbok manöverkrigföring att själva syftet med manöverkrigföringen är att ta sig genom beslutscykeln, OODA loopen, snabbare än fienden. Som punkt 1 i handledningen för att lyckas med detta anger Lind att enbart en decentraliserad ledd styrka kan gå genom beslutscykeln snabbt. Denna slutsats går idag att finna i alla doktriner och metodhandböcker i Försvarsmakten. Uppdragstaktik med decentraliserad ledning förordas och beskrivs i samtliga nivåer och skall utgöra grunden för all ledning i Försvarsmakten. I samtliga doktriner och reglementen benämns dock undantag då uppdragstaktik med kommandostyrning är att föredra eller tvingas användas. Vid närmare efterforskningar så märks att uppdragstaktik används lite slarvigt både som filosofi och ledningsmetod. Efter ett antal års tjänstgöring vid luftvärnet har jag upplevt att metoden med uppdragsledning får stå tillbaka för en centraliserad ledningsmetod. Detta medför mycket lite utrymme för underställda att ta initiativ när det kommer till strid i luftarenan. Är detta önskvärt, ofrånkomligt och överhuvudtaget förenligt med uppdragstaktik. Är det möjligt att luftvärnet med sin särställning i både flygstridskrafterna och markstridskrafterna kan gå genom OODA loopen snabbare än motståndaren utan att vara decentraliserad ledd såsom Lind anger som grundregel nummer ett? Genom att klarlägga uppdragstaktiken som både filosofi och metod, jämföra med hur manöverteori och luftmaktsteori behandlar uppdragsstyrning samt se till luftvärnets förutsättningar för strid i luftarenan kan svaret på hur uppdragstaktiken kan tillämpas inom luftvärnet besvaras. Uppdragsstyrningen blir i luftvärnet en förutsättning för att kunna detaljstyra och leda genom kommando. Detaljstyrningen är just nu med de förutsättningar som finns ofrånkomlig och nödvändig. Samtidigt är uppdragsstyrningen grunden för att luftvärnet som markförband skall utveckla effekt från marken mot luften.War is nothing but a duel on an extensive scale, an act of violence to compel our opponent to fulfil our will. The aim of the action in war is to disarm the enemy. If our opponent is to be made to comply with our will, we must place him in a situation which is more oppressive to him than the sacrifice which we demand. Every change in this position which is produced by a continuation of the war, should therefore be a change for the worse. Many theories and doctrines are based on this truth. To succeed to place our opponent in an adverse situation one must lead the battle and do it faster than the opponent. This is also what Colonel Boyd saw in his studies of the air fights during the war in Korea. The OODA loop or Boyd’s cycle is now a basic theory of maneuver warfare. William S. Lind writes in his handbook in maneuver warfare that the purpose itself of maneuver warfare is to go through the OODA loop faster than your enemy. As remark number 1 in the guidance for succeeding with that task, Lind state that only a decentralized force can go through the cycle of decision fast. This conclusion can be found in all doctrines and handbooks in the Swedish Armed Forces (SAF). Mission type tactics with decentralized control is ordered, or recommended and described in all service doctrines. It is the base for command and control within the whole organization. In all doctrines and regulations in the SAF there are exceptions when mission type tactics with direct control is preferred or an imperative necessity. After closer inquiries one can see that sometimes mission type tactics are carelessly used to describe both a philosophy and a method. After several years of service within the Ground Based Air Defense troops, my experience is that mission type control is not used as much as centralized control. This entails very little space for subordinated to take any initiative in the air war. Is that desirable, inevitable or on the whole consistent with mission type tactics? Is it possible that the GBAD with its unique position in both the ground- and air troops can go through the OODA loop faster than its opponents without decentralized control, as Lind alleged as rule number 1? Through a elucidation of mission type tactics as both philosophy and as a method, a comparison between how airpower and maneuver theory treat mission type tactics and together with the conditions for GBAD the answer to how the GBAD can apply mission type tactics will be found. Mission type tactics is a sine qua non for the GBAD in order to be able to use centralized control and to lead through command. Detailed guidance is right now inevitable and necessary with the conditions now at hand. At the same time the ability for the GBAD to be effective in the air is founded through the mission type tactics.
Books on the topic "Decentralisering"
1
Pedersen, Niels Jorgen Mau. Decentralisering og kommunaløkonomi. Copenhagen: Jurist-og Økonomforbundets Forlag, 1995.
Find full text
2
Södergren, Birgitta. När pyramiderna rivits: Decentralisering i praktiken. Stockholm: Timbro/Affärsledaren, 1987.
Find full text
3
Wallenberg, Jan. Decentralisering, ledarskap, medbestämmande: Om sjukvårdens förnyelse. [Lund]: Studentlitteratur, 1991.
Find full text
4
Solli, Rolf. Decentralisering i kommuner: Om politik och administration på lokal nivå. Lund: Studentlitteratur, 1988.
Find full text
5
Gustafsson, Gunnel. Decentralisering av politisk makt: En studie av svensk byråkrati i kontakt med sin omvärld. Stockholm: Carlsson, 1987.
Find full text
6
Gunst, Jens. Når staten skal sælges: Kan den offentlige sektor effektiviseres gennem decentralisering og øget brug af markedsmekanismen? [Copenhagen]: Jurist- og økonomforbundet, 1985.
Find full text
7
Stichting Management Studies (Hague, Netherlands), ed. Unit management: Het decentraliseren van ondernemerschap. Assen: Van Gorcum, 1987.
Find full text
8
Fed up!: Our fight to save America from Washington. New York: Little, Brown and Co., 2010.
Find full text
9
Sweden. Arbetsgruppen för decentralisering av statlig verksamhet., ed. Decentralisering av statlig verksamhet: Rapport. [Stockholm]: Liber, 1985.
Find full text
10
Sveriges systemskifte i fara?: Erfarenheter av privatisering, avreglering och decentralisering. Distribution, Almqvist & Wiksell International, 1993.
Find full text