Diss. Stockholm : Handelshögskolan, 1992

This essay will explain the effects of decentralisation, and what impact it has on the efficiency to create a better integration for immigrants on the Swedish labour market. Examples of literature that has been examined are Marcus Gossas and Jon Pierre. From these authors, I have been trying to explain the relationship between decentralisation, cooperation and efficiency.

Since the end of the Second World War until the middle of 1980, Sweden mostly received labour immigrant. Since then, the immigrant pattern has changed to consist of mostly refugees. Changed immigration patterns together with increasing debts for the Swedish government has lead to decentralisation and cooperation between public authorities has therefore become a target to reach better efficiency. Two types of decentralisation are being analysed in this study, vertical and horisontal. Along with these two, I am discussing issues of legitimacy and efficiency. Problems with legitimacy on the local level can arise if private actors are involved as citizens lose some of their democratic influence that they should have if public authorities were deciding. Moreover can the efficiency be affected if too many actors are involved and try to cooperate.

In Kalmar, the biggest problem that was experienced was that very little cooperation existed between private and public actors. More actors therefore need to be involved as immigrants to a large extent do not have access to the labour market and the local public employment service offices are limited in their work due to the centralisation of the public employment service (Arbetsförmedlingen).

Denna studie presenterar resultaten från en fallstudie som syftade till att beskriva hur en stor, svensk multinationell koncern valt att utforma sitt internprissystem, samt att beskriva orsakerna till dessa val och vilka effekter de har medfört. Vi har valt att främst granska deras internprisförhållande på den svenska marknaden, för att få en bättre och mer detaljerad bild av hur internprissättningen går till.

Uppsatsen är grundad på en kvalitativ metod där vi utgått ifrån en abduktiv ansats. Våra primärdata består av personliga intervjuer. Vi har tolkat det insamlade materialet, det vill säga letat efter orsaker, samt försökt hitta kopplingar till teorin och tidigare studier, alltför att skapa ökad förståelse inom området.

Vi har kommit fram till att koncernen idag använder sig av en marknadsbaserad metod mellan affärsgrupperna samt metoden avräkning till standardkostnad inom affärsgrupperna. Koncernens främsta syfte med internprissättningen är att skapa rättvisa, enkelhet, samt kostnadsmedvetenhet. De viktigaste slutsatserna av studien är:

• Marknadsbaserade internpriser mellan räntabilitetsenheter anses vara populärt inom tillverkande koncerner, för att skapa rättvist pris.

• Det kan vara svårt att hitta ett rättvist marknadspris om det inte finns identiska produkter på marknaden.

• Uppskattade marknadspriser kan tendera att utmynna i interna prisförhandlingar, vilket mer liknar en förhandlingsbaserad metod.

• Decentralisering av ansvar medför risk för suboptimering och bristande kommunikation mellan enheterna.

• Suboptimeringar kan ske eftersom enheterna mer ser till sin egen fördel än till företagets.

• Internprissättning är en riskfaktor för skapandet av konflikter.

• Kostnadsbaserade internpriser är tillämpliga när tillverkande enheter är inblandade.

• Kostnadsbaserade internpriser kan öka kostnadsmedvetenheten.

"Handelsbanken är en av nordens största banker med ett gott rykte och nöjda kunder, vilket studien även visat. Bankens märkesvärde grundar sig på en decentraliserad organisation, där varje kontor ansvarar för kunderna i sitt eget närområde och arbetar aktivt för att ha så nöjda kunder som möjligt. Eftersom varje kund tillhör ett visst kontor skapas ofta en relation till personalen på det kontoret och en känsla av tillhörighet uppnås. Många kunder upplever mindre och mindre av denna relation efter att många bankärenden utförs på internet. Kunder som använder internettjänsten för sina ärenden får fördelen med större kontroll och frihet över sin ekonomi, men för Handelsbankens del innebär det att de förlorar relationen med sina kunder. Istället för att med god service och professionell personal fånga kundens lojalitet till banken, upplever kunderna samma grad av service på internettjänsten som på vilken webbsida som helst. Handelsbankens märkesvärde som den trevliga och serviceinriktade banken håller på att gå förlorat. För att lösa detta problem måste Handelsbanken förmedla samma känsla av service och kundcentrering på webben som de idag enbart förmedlar på kontoren. Det är dags för Handelsbanken att nå ut till sina internetkunder och erbjuda det decentraliserade internetbankkontoret. En bra internettjänst är enligt studien en banks viktigaste konkurrensmedel. Samtidigt uppfattar bankkunderna just Handelsbankens internettjänst som sämst av samtliga studerade banker. Det är hög tid för Handelsbanken att förnya sig och med hjälp av teorier om servicescape, cyberscape, e-service och branding, visar denna uppsats ett sätt för Handelsbanken att framhäva sina främsta styrkor och erbjuda en internettjänst som lever upp till internetkundernas krav och behov."

Background: The Swedish retail trading company KappAhl has reorganized all the boutiques in Sweden. Before the reorganization many of the boutiques consisted of four levels: shop manager, assistant shop manager, department managers and regular personel. After the reorganization assistant shop managers and department managers have been replaced by a so called “responsibility group” consisting of some of the employees. The change is presented as a decentralisation.

Purpose: With this thesis I want to attain knowledge about different change attitudes from the employees before reorganizations, and what different effects that can be the result from an decentralization. Limitations: One shop has been studied closely and that is KappAhl at Gränby outside Uppsala. I have studied the opinions from the employees concerning the decentralization and the effects from this decentralization.

Procedure: At the boutique of Gränby I interviewed 13 people from the personel, 12 women and 1 man. The literature I´ve used is about work of change in organisations and effects from decentralizations.

Results: The opinions before the reorganization from the employees at the boutique of Gränby were positive from almost everyone. The effects from the decentralization has been very positive. The intra communication at the boutique is better and the personel thought that is was easier to help the customers, for example when the customers has reclaims.

De flesta svenskar känner till hur en svensk kommun är uppbyggd och hur den fungerar. Man vet att en kommun styrs av lokala politiker som bildar någon form av styrande majoritet. Man vet också att kommunens ansvarsområden är uppdelade i olika nämnder och att det sedan är tjänstemän och administratörer som genomför besluten.

Efter det att besluten är implementerade sker en uppföljning, en revision, som bland annat består av att oppositionspolitiker granskar utfallet av den förda politiken. Med denna ordning tystnar aldrig diskussionen. Det finns alltid en opposition som kritiserar och ifrågasätter. Därmed hålls demokratin levande och vital, åtminstone så som det i teorin skall fungera.

Vad väldigt få svenskar känner till är hur en motsvarande rysk kommun fungerar. Har det ”nygamla” Ryssland, som för bara några decennier sedan var en diktatur, lyckas med att förvandla sjuttio år av centralism och hierarki till en fungerande demokrati på den lokala nivån? Det är den frågan som denna uppsats ska undersöka. Resultatet av undersökningen visar att en rysk kommun skiljer sig markant från en svensk, samt att Rysslands historiska traditioner och mentalitet försvårar demokratiprocessens utveckling.

Syftet med vår undersökning har varit att öka förståelsen för komplexiteten som skolledningen och lärarna möter när en ny reform genomförs i skolan. Vi har grundat undersökningen på hur en skola upplevde och genomförde reformen med den individuella utvecklingsplanen, IUP. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med personer från skolledningen samt en lärargrupp. I våra intervjuer har svaren från respondenterna varit att de upplevt att direktiven med reformen IUP varit otydliga. Denna otydlighet har vi sökt svar på genom att undersöka en reforms väg från regeringsbeslut till lokalt genomförande. I vår undersökning framgår det att olika aktörer är med och påverkar vad det blir av reformerna. Detta kan innebära att en reforms egentliga visioner kan komma att urholkas och i sin tur bli otydliga.

Stockholm införde stadsdelsnämnder år 1997. I studien har undersökts om ansvar och befogenheter har decentraliserats och vilka effekter reformen har fört med sig för kultur- och fritidsverksamhet. Utgångspunkt har tagits i hur enhetschefer inom kultur och fritid upplevt att styrsystemet förändrats till följd av införandet av stadsdelsnämnder i Stockholms stad och vilka effekter detta har lett till. Dessutom görs en översiktlig bedömning av styrsystemets effektivitet för att om möjligt också kunna bedöma verksamhetens effektivitet. Med utgångspunkt i bedömningar av verksamhetens effektivitet, s k subjektiv effektivitet, blir det möjligt att uppskatta effektiviteten i verksamheten.

Det finns olika metoder för att mäta och studera effektivitet. I föreliggande studie används den s k kostnadseffektivitetsmodellen (E/K-modellen) och en modell för belysning av subjektiv effektivitet.

Resultaten indikerar att styrningen upplevs dubbel och att ansvarsfördelningen är otydlig. Inslag finns av detaljstyrning från olika håll. En slutsats är att den otydliga ansvarsfördelningen till viss del förklaras av att den centrala organisationen inte förändrats i samband med införandet av stadsdelsnämnder. En konsekvens är att det inte är klart vem som ansvarar för vad.  Målstyrning har tidigare införts och arbetet har under den studerade perioden fördjupats. Detaljstyrning, oklar ansvarsfördelning samt bristfällig uppföljning inverkar negativt på målstyrning och indirekt också på effektiviteten.

En områdesorganisation skapar förutsättningar för en ökad lokal samverkan. Samverkan mellan verksamheter inom stadsdelsnämnderna har utvecklats under perioden parallellt med ett visst revirtänkande. Samverkan har i större utsträckning utvecklats på programchefsnivå jämfört med enhetschefsnivå.

Har ansvar och befogenheter decentraliserats?Stadsdelsnämndsreformen ses som en decentraliseringsreform. Flertalet önskar en ytterligare decentralisering av ärenden. Resultaten visar att ansvar och befogenheter har decentraliserats inom kulturen. För fritiden är utvecklingen snarast den motsatta. En slutsats är att decentralisering av ansvar och befogenheter har skett till programchefer men ej i samma utsträckning till enhetschefer. För enhetschefer inom kultur och fritid ha de sammantagna befogenheterna  inte ökat till följd av stadsdelsnämndsreformen. Decentraliseringen har således bara delvis realiserats.

Perioden har för kultur- och fritidsenheter präglats av rationaliseringar och nedskärningar. Fritiden har under perioden drabbats av nedskärningar. Kostnaderna har minskat med drygt 30 % och effektiviteten har inte påverkats positivt. Kulturen har under perioden klarat sig relativt väl. Enhetschefer inom kultur och fritid känner ett starkt engagemang för verksamheten och flera är s k eldsjälar. Visst stöd finns för slutsatsen att införandet av stadsdelsnämnder lett till att besparingar kunnat genomföras med mindre negativa effekter jämfört med föregående organisation. Förmodligen drabbar besparingarna i högre grad de frivilliga verksamheterna.

Sammantaget framstår effektiviteten i styrsystemet och verksamheten som tämligen god, något bättre 1999 än 1996, men mycket kan fortfarande förbättras.

Bakgrund: För att ett företag ska kunna vara framgångsrikt måste det kunna motivera sina anställda att uppnå de uppsatta målen. En förutsättning för detta är att målkongruens mellan individernas och företagets mål skapas. Detta kan med fördel göras genom utformandet av olika belöningssystem. Vanligt är också att företag i jakten på effektivitet söker den optimala organisationsformen genom att tillämpa olika grader av decentralisering.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att utreda hur decentraliseringsgraden påverkar utformningen av ett belöningssystem.

Genomförande: Intervjuer har genomförts med sju personer vardera i Handelsbanken respektive Telia, vars organisationer anses representera två olika grader av decentralisering. Respondenterna har även befunnit sig på olika nivåer i respektive organisation.

Resultat: Studien visar på ett antal aspekter vilka har en betydande roll i utformningen av olika belöningssystem. Vidare redogörs för vilka typer av belöningssystem som har förutsättningar att skapa målkongruens i organisationer med olika grader av decentralisering, samt skapa effektivitet.

Background: For a company to be sucessfull if has to be able to motivate its employees to reach the calculated targets. For that to happen, goalcongruens has to be created between the company goals and the goals of the individual employee. This congruence can be achieved through the combination of different rewardsystems. It is also common that companys strive to find the perfect organisational structure in terms of decentralisation to be as effective as possible.

Purpose: The purpose with this thesis is to find out how different levels of decentralisation effects the combination of different rewardsystems.

Realization: Intervjues were carried out with 7 persons in Handelsbanken and 7 persons in Telia. Theese two organizations are said to repesent two different types of organisational structures with regards to decentralisation. The persons intervjued are situated at different levels of each organiszation.

The Result: The thesis shows that there are a number of factors affekting the design of a rewardsystem. It is also shown which types of rewardsystems that are more suitable in different types of organisational structures.

Uppsatsens titel: Samordning av inköp – Peab Bygg Region Trollhättan

Seminariedatum: 18 januari 2008

Ämne/Kurs: Företagsekonomi. Kandidatuppsats, 15hp

Författare: Linus Gad och Maria Qvillberg

Handledare: Susanne Åberg

Nyckelord: Inköp, samordning, byggföretag, centralisering, decentralisering, totalkostnad, inköpsorganisation, inköpsstrategi

Syfte: Studiens syfte är att utreda hur Peab Bygg Region Trollhättan kan nå samordningsfördelar inom ramen för nuvarande inköpsorganisation.

Teoretisk referensram: Ett flertal teorier om samordning samt strategi och organisation i inköpsarbetet har sammanfogats för att skapa en god teoretisk grund av hög relevans för studien. Teorierna har sedan används för att ta fram en tillämpbar analysmodell.

Metod: En kvalitativ metod har använts där intervjuer bidragit till stora delar av det empiriska materialet. Intervjuerna utfördes på Peab Bygg Region Trollhättan med personer med viktiga roller inom inköparbetet. Studien är av deduktiv typ då inledande teoretiska studier har legat till grund för de intervjufrågor som ställdes. Genom att länka samman teori och empiri har utvecklingsmöjligheterna inom inköpssamordning analyserats.

Empiri: Empirin består av tre delar, där den första delen ger en bakgrundsbeskrivning av Peab och byggbranschen. Därefter följer en detaljerad redogörelse av inköpsarbetet i Region Trollhättan och avslutningsvis beskrivs hur man arbetar med samordning idag, samt hur man vill att det ska fungera framöver.

Resultat: Målsättning, rollfördelning och kommunikation har identifierats som fokusområden för samordningsarbetet i Region Trollhättan. Samordning bör i nuläget ske i form av samköp mellan projekt och förbättrat informationsutbyte. En ansvarsfördelning och rutiner för samordningssatsningen bör utarbetas. Regionen bör också bli bättre på att ta tillvara på erfarenheter efter avslutade projekt och utnyttja existerande medier för att förbättra kommunikationen.

ABSTRACT

The study is an analysis of the politic debate about the decentralising of the public school between the years 1946 and 1990. The problem that the essay is about to study is which reason made the decentralising take place. The texts that have been read, interpreted and reconstructed are propositions, motions and written debates in the parliament. The purpose of the study is to examine the discussion about the schools decentralising in 1946-1990. The aim is also to examine what kind of pro- and contra arguments that are shown in the debate and who the interveners are and why they made a statement. The result is divided into three parts where education, organisation and financial questions categorize the arguments.   An analysis model, performed by setting pro arguments and contra argument for themselves as Arne Naess model, carries out the model of the analysis. 

The results that the study has come up with is that the Government and the Education Committee was the proposal to municipalize school, while the other parties were not in complete agreement. No party clearly said no to the proposal but felt that the proportion was sloppily done and very ambiguous. The reasons that existed for the decentralization was financial, educational and organizational.

Vårt övergripande syfte med uppsatsen är att vi vill öka förståelsen för relationen mellan ett ämnes nationella kursplan med utformningen på lokal nivå. För att belysa detta har vi granskat Sollentuna kommuns kursplan i matematik samt även klassrumsundervisningen på en skola i samma kommun.

Vi har utfört undersökningen i tre arenor; formulerings-, transformerings- och realiseringsarenan. Genom textanalys har vi sökt svara på bakomliggande pedagogiska faktorer som spelat in på formuleringsarenan där vi främst utgått från Lev Vygotskijs proximala utvecklingszon. På transformeringsarenan har vi tolkat två strävansmål från den nationella kursplanen i matematik och utformat indikatorer till dessa. Vi har med dessa indikatorer sedan jämfört med den lokala kursplanen och, slutligen på realiseringsarenan genom observation, undervisningen i två olika klasser i samma skola.

Vi har kunnat konstatera att principen om strävansmål i den nationella kursplanen går att jämföra med Vygotskijs proximala utvecklingszon, samt att våra valda strävansmål inte har förankring nog på kommunal nivå men en viss förankring i klassundervisningen.