Relevant bibliographies by topics / Definiering

Contents

  1. Journal articles
  2. Dissertations / Theses
  3. Books
  4. Book chapters
  5. Conference papers
  6. Reports

Academic literature on the topic 'Definiering'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 30 July 2024

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Definiering.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Definiering"

1

Sieben, Peter, and Wolfgang Schmitz. "Arbeit neu definieren." VDI nachrichten 75, no. 41 (2021): 30. http://dx.doi.org/10.51202/0042-1758-2021-41-30-1.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Schüür-Langkau, Anja. ""Klare Ziele definieren"." Innovative Verwaltung 43, no. 9 (September 2021): 26–27. http://dx.doi.org/10.1007/s35114-021-0692-y.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Broadnax, Brandon, Jeremias Mechler, Jörn Müller-Quade, Matthias Nagel, and Jochen Rill. "Sicherheit relativ definieren." Datenschutz und Datensicherheit - DuD 41, no. 1 (December 13, 2016): 24–28. http://dx.doi.org/10.1007/s11623-017-0720-4.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Benrath, Daniel. "Methodik: Problembewusstes Definieren." Zeitschrift für Didaktik der Rechtswissenschaft 5, no. 2 (2018): 175–81. http://dx.doi.org/10.5771/2196-7261-2018-2-175.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Überall, Michael A. "Definieren Sie ... Intervention." Schmerzmedizin 31, no. 6 (November 2015): 38–40. http://dx.doi.org/10.1007/s00940-015-0202-4.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Überall, Michael A. "Definieren Sie ... Signifikanz." Schmerzmedizin 32, no. 1 (February 2016): 46–47. http://dx.doi.org/10.1007/s00940-016-0247-z.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Überall, Michael A. "Definieren Sie … Versorgungsforschung." Schmerzmedizin 32, no. 3 (May 2016): 42–45. http://dx.doi.org/10.1007/s00940-016-0322-5.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Schäfer, Henry. "Ethische Werte definieren." Bankmagazin 68, no. 7-8 (July 2019): 32–35. http://dx.doi.org/10.1007/s35127-019-0084-1.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Zeheter, Michael. "Definieren, Aufwerten, Erzählen." Vierteljahrschrift für Sozial- und Wirtschaftsgeschichte 111, no. 2 (2024): 140–69. http://dx.doi.org/10.25162/vswg-2024-0004.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Geiger, Michaela. "«Wir definieren Verpackungen neu»." PACKaktuell 38, no. 11 (2021): 6. http://dx.doi.org/10.51202/1664-6533-2021-11-006.

Full text
Abstract:
Wie geht es nach der Übernahme des DS Smith Abpack- und Versandservicebetriebs in Altbüron durch Fischer Papier weiter? Wie richtet sich die DS Smith Packaging Switzerland AG in Oftringen (AG) künftig strategisch aus? PACKaktuell fragte nach bei Michael Lamprecht, Cluster Director South bei DS Smith Deutschland/Schweiz.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Dissertations / Theses on the topic "Definiering"

1

Stråe, Erik, and Christian Björnerhag. "Effektivitet på olika biogasanläggningar : Definiering och framtagning av nyckeltal." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-17955.

Full text
Abstract:
Sammanfattning Det finns tre anledningar till att uppsatsen kom att handla om biogas. Göteborg Energi AB som vi samarbetat med under vårt examensår, hade ett behov av att kartlägga hur effektiva deras biogasanläggningar var. Samt vårt intresse för biogas som bygger på ett stort engagemang kring förnybarenergi, och att branschen spås en lika expansiv utveckling som vindkraften haft det senaste decenniet. Syftet med uppsatsen är att defininera och utveckla relevanta nyckeltal. Vi kommer sedan att samla in data från utvalda biogasanläggningar, för att sedan sammanställa och analysera denna. Frågan vi vill besvara är hur de olika biogasanläggningarna och produktionsmetoderna skiljer sig åt beträffande hur effektiva de är ur energi- och kostnadssynpunkt samt ur ett lönsamhetsperspektiv? För att besvara forskningsfrågan har vi skapat en modell där relationen mellan de olika nyckeltalen illustreras och förklaras, för att skapa förståelse för sambandet mellan intäktsdrivande och kostnadsdrivande produktionsfaktorer. Med hjälp av tidigare forskning, rapporter och diskussioner med vår samarbetspartner styrker vi vårt resonemang. Insamlingen av data för vår empiriska bakgrund har skett genom intervjuer, möten och diskussioner mellan våra samarbetspartners på Biogasavdelningen på Göteborg Energi AB och oss. Bakgrundssiffrorna som ligger till grund för uträkning av nyckeltalen har hämtats från EKO-rapporter, kvantifieringsprotokoll, facklingsrapporter, driftdagböcker och volymsammanställningar.  Resultatet av vår analys visade att anläggningen med kemisk absorption var den med högst tillgänglighet, effektivast ur gasanvändnings- och kostnadssynpunkt men något sämre energieffektivitet än anläggningen med vattenskrubber som var effektivast ur energisynpunkt. Anläggningen med kemisk absorption var också den anläggning som visade bäst lönsamhet med högst nuvärde, nettonuvärde och internränta, dessutom kortast återbetalningstid. Vår tes är att kemisk absorption är den metod som har högst tillgänglighet och som är mest kostnadseffektiv, samt att det finns möjlighet till skalfördelar som kraftigt påverkar investeringskostnadens belastning på lönsamheten. Enligt våra beräkningar är denna typ av anläggning den mest effektiva och lönsamma. Det som vi genom vår uppsats hoppas bidra med är att underlätta vid uppföljning av produktion och lönsamhet ur ett effektivitetsperspektiv, för att i framtiden lättare och snabbare kunna jämföra anläggningar mot varandra eller mot mål.
Abstract Göteborg Energi AB, which we worked with during our graduation year, had a need to identify the effectiveness of their biogas plants. This, together with our interest in biogas, which is based on a great dedication for renewable energy and the fact that the industry is predicted an expansive development, much like the one we’ve seen in wind power in the last decade, are the reasons this thesis was made. The purpose of this paper is to define and develop relevant performance indicators. We will then collect data from selected biogas plants, and compile and analyze this data. The question we want answered is how the various biogas plants and production methods differ in terms of energy effectiveness, cost effectiveness and the profitability aspect? To answer the research question, we created a model in which the relationship between the various performance indicators are illustrated and explained, to create understanding of the relationship between revenue driven and cost-push factors of production. Using previous research, reports and discussions with our partners, we will support our reasoning. The collection of data for our empirical background was done through interviews, meetings and discussions between our partners in the Biogas department at Göteborg Energi AB and us. Background figures for calculation of the performance indicators are taken from ECO reports, quantification protocols, flaring reports, operational diaries and production volume reports. The results of our analysis showed that the facility with chemical absorption was the one with the highest availability and effectiveness from gas use and cost standpoint, but slightly lower energy then the facility with water scrubber, which was the most efficient from an energy standpoint. The facility with chemical absorption was also the one that showed the highest present value, net present value and internal rate of return and also with the shortest payback. Our theory is that the chemical absorption method is the one with the highest availability and the most cost-effective, and that there is opportunity for economies of scale that greatly affect investment costs strain on profitability. According to our estimates, this type of facility is the most efficient and profitable. Our hopes are that this essay will facilitate the monitoring of production and profitability from an efficiency perspective, to be able to make comparisons between different sites easier and faster in the future.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Müllback, Rasmus. "Konstruktion av testrigg för utmattningsprovning : Från definiering av testmetod till konstruktionsunderlag." Thesis, Uppsala universitet, Industriell teknik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-353399.

Full text
Abstract:
On behalf of and in collaboration with Valmet AB this thesis has been fulfilled and executed at their development department in Sundsvall. Valmet AB design, develop and manufacture machines and equipment for the pulp, paper and energy industry. One of their key products is the TwinRoll press. The TwinRoll press consist, among others, of a part called mantle section which in terms of manufacturing is rather complex. This part itself consists of frame ribs, which during operation endure high loads in a high amount of cycles during its life-span. Due to this, fatigue failure sometimes occurs, which in consequence causes mantle section failure. Theoretical determination of the fatigue strength has been proven difficult, which has created needs for experimental fatigue testing. The goal with the thesis was to define a method for fatigue testing and to design and develop a rig which could perform the testing according to the defined method. The initial part of the project consisted of a literature study about fatigue testing and how it normally is performed. Then the work with the test method started and the loads during normal operation was specified, as well as parameters that might affect the test results. This part was important as the parameters could be transformed into requirements which the test rig needed to satisfy. When the method for testing and the measurable requirements were done, concepts were generated via individual sketching and brainstorming. A final concept was chosen for detailed design in SolidWorks after using methods like voting and Pugh’s concept selection matrix. The rig was modelled and drawings for manufacturing was produced, and then dimensioned through both simulations with FEM and calculations by hand. The final construction was then inspected with VR-technology. The conclusion of the thesis was that the frame ribs should, as a suggestion, be fatigue tested with constant stress amplitudes until failure, and then repeated for other stress values until the amount of generated data is enough for evaluation in a stress-number-diagram. A Wöhler-curve should then be generated for desired probability of failure and finally be evaluated in a Haigh-diagram. The developed test rig will perform testing on one frame rib at a time with a high frequency hydraulic cylinder, were the sample used is a piece of the mantle section. Furthermore, the sample is fixed in both directions to correspond to stress generated by shrinkage which an entire frame rib normally withstands.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Säberg, Mikael, and Carl Stjärnesund. "Definiering av nyckeltal på Saab Aerostructures : Mätning av logistisk effektivitet i materialförsörjningen." Thesis, Linköping University, Department of Management and Engineering, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-11094.

Full text
Abstract:

Examensarbetet har utförts på Saab Aerostructures och avdelningen Logistik på Institutionen för industriell och ekonomisk utveckling vid Linköpings universitet. Saab Aerostructures arbetar med utveckling, industrialisering och tillverkning av flygande strukturer, vilket innebär bland annat helikopterkabiner till NH90, vingbalkar till Airbus A380, dörrar till Boeing 787 Dreamliner och kompletta skrov till JAS 39 Gripen.

Traditionellt har fokus legat på att ha en störningsfri produktion, men för att förbättra lönsamheten har Saab beslutat att börja arbeta mer effektivt i sin materialförsörjning och har på grund av detta behov av att kunna mäta dess effektivitet. Syftet med examensarbetet är därför att ta fram och definiera nyckeltal som mäter den logistiska effektiviteten i Saab Aerostructures materialförsörjning.

Nyckeltalen som tas fram ska kunna beräknas med hjälp av den data som finns tillgänglig i affärssystemet, ERP. Det innebär att resultatet av examensarbetet består av ett antal framtagna nyckeltal inklusive information om vilken data från affärssystemet som ska användas samt hur de ska beräknas. Resultatet ska fungera som en input till den som ska genomföra implementeringen av nyckeltalen.

För att uppfylla detta har vi dels genomfört en teoretisk studie som ledde fram till vilka mått som kan vara aktuella att mäta för att åskådliggöra den logistiska effektiviteten i materialförsörjningen och dels via en kartläggning av Saabs materialförsörjning identifierat ett antal intressenter som kan ha behov av nyckeltal. Därefter genomfördes en undersökning med hjälp av bland annat intervjuer i syfte att ta reda på vilka behov av respektive mått intressenterna har.

Utifrån dessa mått och behov skapades önskade definitioner på nyckeltal helt utan hänsyn till vilken data som finns tillgänglig i affärssystemet. Med dessa definitioner som grund studerades sedan affärssystemet för att undersöka om nyckeltalen kan beräknas med befintlig data och i så fall hur och med vilken data beräkningarna ska utföras. De slutgiltiga nyckeltalen som definierades var:

• Varulager: Hur mycket kapital som binds i varulager.

• Omsättningshastighet i varulager: Antal gånger per år kapitalet i varulagret har omsatts.

• Svinn i varulager: Andel av varulagrets värde som försvunnit.

• Total intern ledtid i materialförsörjningen: Genomsnittlig tid som en leverans tar från ankomst till inlagring.

• Leveransprecision: Andel leveranser som inkommit i tid.

• Leveransavvikelse: Antal dagar som inkommande leveranser avviker från önskat datum.

• Kvalitetsprecision: Andel leveranser utan avbrott i ankomstkontrollen.

• Leveranskvalitet: Andel leveranser som både har kommit i tid och inte orsakat avbrott i ankomstkontrollen.

• Servicegrad: Andel materialrader som uppfylldes under behovsdagen.

• Täcktid i varulager: Antal dagar som produktionens behov kan tillgodoses med aktuellt lagersaldo.


This Master Thesis has been carried out at Saab Aerostructures and the Department of Logistics Management at Linköping University. Saab Aerostructures develop, industrialize and manufacture aerostructures, including forward fuselage structures for the NH90 helicopter, the mid and outer leading edges of the Airbus A380 wing, cargo and access doors for the Boeing 787 Dreamliner and the entire structure for JAS 39 Gripen.

Traditionally Saab has focused on serving their production units without causing problems, but to improve profitability they have decided to work more efficient and effective in the materials supply processes and therefore they need to be able to measure their performance. The purpose of this thesis is to develop and define metrics for measuring logistics efficiency and effectiveness in Saab Aerostructures’ materials supply.

The metrics should be calculated with data from Saab’s ERP system. Therefore the result of the thesis consists of a number of developed and defined metrics, including what data from ERP that should be used and how the metrics should be calculated. The result is intended to act as input for the future implementation of the metrics.

To achieve this we first made a theoretical research to determine which measures that could be used for measuring logistics efficiency and effectiveness in the materials supply and then, by mapping Saab’s materials supply, we identified a number of organizational functions that could be interested in metrics showing materials supply performance. After that we interviewed individuals in the identified organizational functions to be able to identify which needs of the measures the have.

From these measures and needs we developed requested definitions for metrics without taking into consideration what data that is available in the ERP system. With these definitions as a basis we then studied the ERP system to see if the metrics could be calculated with the available data and if so how and what data they should be calculated with. The final metrics that we defined were:

• Inventory: Capital tied up in inventory.

• Inventory Turnover Rate: Number of times a year that the inventory has been turned over.

• Waste: Percentage of inventory waste.

• Total Internal Lead Time in the Materials Supply: Average time from receiving to put away.

• On-time Delivery: Percentage of on-time deliveries.

• Delivery Deviation: Number of days that deliveries diverge from requested delivery date.

• Right-Quality Delivery: Percentage of deliveries that passed the receiving inspection without interruption.

• Delivery Performance: Percentage of deliveries that arrived on time and passed the receiving inspection without interruption.

• Service Level: Percentage of material rows fulfilled on time.

• Days of Supply: Number of days that today’s inventory can supply the production units.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Gimbergsson, Stefan, and Erik Källman. "Polisutbildningens vapenutbildning i Umeå : Finns behovet av en examinationsform med definiering innan agerandet." Thesis, Umeå University, Basic training programme for Police Officers, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-27591.

Full text
Abstract:

Syftet med denna rapport är att undersöka huruvida den praktiska examinationen inom ämnet vapen och taktik på Polisutbildningen vid Umeå Universitet skulle kunna kompletteras med en mer tillämpad examination i form av en upplevelsebaserad övning. Eftersom författarna genomgått större delen av den vapenutbildning som bedrivs vid skolan har det uppstått frågetecken över vad den nuvarande examinationen egentligen visar. Problemet har även påvisats ur vapenlärarnas perspektiv och det blev upptakten till denna rapport. Dagens examination bygger mycket på den motoriska inlärningen och att skytten rent precisionsmässigt skall kunna verka med tjänstevapnet, som i och för sig är viktig för ett säkert och bra agerande. Däremot tar den inte sikte på den identifiering och definiering samt det stresspåslag som alla är ingredienser i en verklighetsnära situation. Underlaget till rapporten är intervjuer gjorda med de sex vapenlärare som är verksamma vid Polisutbildningen vid Umeå Universitet. Efter sammanställandet av svaren på dessa intervjuer visar resultatet att dagens praktiska examination i vapenutbildningen saknar de viktiga inslagen av identifiering, definiering och övrig stress som en examination i form av upplevelsebaserad övning har att erbjuda, samtidigt som dessa inslag är viktiga ur ett kvalitetshöjande perspektiv.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Nylén, Johanna. "En kvalitativ studie om formativ bedömning i teori och praktik. : Ur ett lärarperspektiv." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-160813.

Full text
Abstract:
Detta är en kvalitativ studie med en fenomenologisk ansats där urvalsgruppen är mellanstadielärare som menar sig använda formativ bedömning i svenskundervisningen. Studien teoretiska ramverk är ur ett sociokulturellt perspektiv och tas hänsyn till vid utformningen samt resultat- och diskussionsanalys. Datainsamlingen har skett genom narrativa forskningsintervjuer med anledning av att studiens syfte är att öka kunskapen om lärarnas egen tolkning och beskrivning av den formativa bedömningens innebörd, dess implementering samt påverkande faktorer vid implementeringen. Därefter har en innehållsanalys gjorts på materialet för att öka förståelsen och bilden av lärarens egna perspektiv av formativ bedömning. Resultatet visade att informanterna hade liknande tolkning av definitionen av formativ bedömning men stämde inte överens med tidigare forskningar som bedrivits ur ett lärarperspektiv. Det som visade sig vara av stort värde var planeringen av mål och strukturer även om syftena bakom kunde skilja sig något åt mellan informanterna. Den mest framträdande påverkande faktorn var tiden vilket är i enlighet med tidigare forskning.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Ghamkhar, Sheila, and Matilda Rosendahl. "Definiering av organisatoriska mål i koalitioner av seniora och juniora medlemmar : En studie av medicinska forskargrupper." Thesis, Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-85139.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Nihl, Sara. "HR-personals definiering, identifiering och hantering av psykisk ohälsa hos sina medarbetare : Utifrån begreppen ledarskap, organisationskultur, byråkratisk organisation samt makt." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete (SA), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-56464.

Full text
Abstract:
The most common reason for sick leave in Sweden today is mental illness (Försäkringskassan, 2015) and this is a problem both at the individual level and the community level (Socialförsäkringsrapport, 2014: 4). The purpose of this paper is to understand how the Human Resource professionals (HR professionals) in Swedish companies define, identify and manage mental illness in the workplace and the effect of leadership, organizational culture and bureaucracy, and how it affects their power. The result is from qualitative interviews with six HR professionals at Swedish companies. A definition of mental illness from an HR perspective is that mental illness can be divided into two parts, stress-related symptoms but also victimization and being badly treated by colleagues. They identify mental illness by being aware of anxiety, bad mood, acting out, and if someone gets hardcover. They discover it also through good communication, both through everyday conversation as well as performance review, and by keeping track of the hours spent in the workplace. The management of mental illness most often occurs through cooperation with other organizations and various interventions are successful for different people, which make the managing difficult. In the managing of employers, the HR professionals can make certain demands on collaboration, just as the worker can set certain requirements. How the HR professionals define, identify and manage mental health of their employees is affected by the leadership, organizational culture and bureaucracy, and that in turn affects how power is being used in that relationship.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Lövgren, Fredrik. "Begreppet hälsa i undervisning. : - En studie om idrottslärares arbete med och definiering av begreppet hälsa från det centrala innehållet ur Lgr 11, årskurs 7-9." Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-4880.

Full text
Abstract:
Sammanfattning Syfte och frågeställning Syftet med denna studie har varit att studera hur idrottslärare för årskurser 7-9 definierar begreppet hälsa och hur de sedan arbetar med begreppet i sin undervisning utifrån stoffet gällande hälsa och livsstil för ämnet idrott och hälsa ur den nya läroplanen Lgr 11. Detta utifrån mina frågeställningar: 1. Hur definierar pedagogerna begreppet hälsa i det centrala innehållet från idrott och hälsa gällande årskurs 7-9? 2. Hur arbetar pedagogerna med begreppet hälsa i sin undervisning? Metod Studien har genomförts med hjälp av kvalitativ metod baserad på intervjuer med fyra verksamma idrottslärare inom fyra olika kommuner i Stockholm. Resultatet Resultatet av dessa intervjuer visar på en stor olikhet på definiering av begreppet hälsa, vilket kan kopplas till att begreppet är ett komplext och allomfattande begrepp. En pedagog sa att “det svåra är att leva som man lär. Att ha en bra balans i de grundläggande faktorerna: äta, sova, träna, socialt umgänge”. Pedagogerna upplevde en svårighet med att hitta bra forum för att examinera eleverna i momentet hälsa. Vad det gälde de fyra pedagogerna kan man utröna att de är negativt inställda att teoretisera innehållet, vad gäller hälsa, allt för mycket. Alla har en målsättning att så mycket som möjligt integrera begreppet i de praktiska momenten. Slutsats Studien visar vidare hur det personliga förhållningssättet till begreppet i högre grad styr hur pedagogerna arbetar med hälsa i sin undervisning än stoffet från den nya läroplanen. Pedagogerna betonar den fysiska aktiviteten och sambandet till att elever på individnivå kan uppnå god hälsa. Intervjuerna visar ändå på idrottslärarnas syn på hälsa som ett allomfattande begrepp och att god hälsa handlar likväl om psykiska och sociala faktorer.

Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 7-9. Vt 2012

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Hedin, Jennie. "Definitionsproblem i sexualbrottslagen : -bristen i definieringen av begreppet vuxen." Thesis, Karlstad University, Faculty of Arts and Education, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-180.

Full text
Abstract:

Abstract

The ideas of adulthood, adolescence and childhood in Swedish law have a tendency to not be expressed or discussed. This thesis has focused on the preparatory work of the sexual offence-law to see whether it defines adulthood. This has been achieved by analyzing the documents related to this preparatory work. The thesis focused on two central questions: 1) Was the idea of adulthood an integral part of the discussions in the preparatory work 2) If so, then how was it defined and are there any contradictions in the definition. In addition, this work also evaluated the impact of this law and investigated whether the absolute protection intended by the government and the committee of sexual crime seek actually exists.

The study shows that the concept of adulthood was not defined specifically in the preparatory work. However, through the attempts of defining childhood, an inference of adulthood can be made indirectly. The different documents could not create a tenable definition which resulted in this process confusing rather than clarifying the definitions. These ambiguous definitions affect not only the victim of a sexual crime, but also the perpetrator and the judges’ interpretation of the law. The absolute protection also does not exist and instead of making the law stronger and firmer, the revision of the law made it weaker and reduced the judicial security.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Rickli, Andreas. "Konstrukt Nachhaltigkeit Wie Unternehmen in ihrer Kommunikation verantwortliches Handeln definieren /." St. Gallen, 2008. http://www.biblio.unisg.ch/org/biblio/edoc.nsf/wwwDisplayIdentifier/04604997001/$FILE/04604997001.pdf.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Books on the topic "Definiering"

1

1960-, Baldwin John R., ed. Redefining culture: Perspectives across the disciplines. Mahwah, N.J: Lawrence Erlbaum Associates, 2006.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Dieter, Ruloff, Bremi Ulrich, Guyer Lukas, Hirschi Christian, Moser Christian, and Schweizerisches Institut für Auslandforschung, eds. Den Staat neu definieren. Chur: Rüegger, 2000.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Oltmanns, Torsten. Kommunikation und Krise: Wie Entscheider die Wirklichkeit definieren. Wiesbaden: Gabler, 2009.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

1932-, Camenzind Elisabeth, and Steinen, Ulfa von den, 1939-, eds. Frauen definieren sich selbst: Auf der Suche nach weiblicher Identität. Zürich: Kreuz, 1991.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Böhringer, Daniela, Sarah Hitzler, and Martina Richter, eds. Helfen. Bielefeld, Germany: transcript Verlag, 2022. http://dx.doi.org/10.14361/9783839454992.

Full text
Abstract:
Viele pädagogische und andere Arbeitsfelder definieren sich über »Helfen« als zentralen Handlungsmodus. Aber trotz breiter sozial- und erziehungswissenschaftlicher Diskussion bleibt das Helfen als Praxis theoretisch unterbestimmt. Der interdisziplinäre Band versammelt Beiträge zu organisierten Formen der Hilfegewährung, die für den Wohlfahrtsstaat kennzeichnend sind. Qualitative empirische Studien zeichnen die Praktiken des institutionalisierten Helfens und die Verschränkungen mit ihren organisationalen Strukturen nach. Dieser Blick eröffnet Perspektiven auf die Methodizität des Helfens als widersprüchliches Phänomen: trotz aller Vorgaben und Konzepte beruht es im Kern auf konkreten Begegnungen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Marius, Victorinus, and Pronay Andreas 1941-, eds. C. Marius Victorinus, Liber de definitionibus: Eine spätantike Theorie der Definition und des Definierens : mit Einleitung, Übersetzung und Kommentar. Frankfurt am Main: P. Lang, 1997.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Redefining Culture. 2006.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Schnedermann, Theresa. Die Macht des Definierens. De Gruyter, 2021. http://dx.doi.org/10.1515/9783110727838.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Weiterbildungsberatung: Qualität Definieren, Gestalten, Reflektieren. Bertelsmann GmbH & Co. KG, W., Verlag, 2014.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

West, Lorenz. Kunden Gewinnen - Zielgruppe Definieren: Die Geheimtipps Erfolgreicher Verkäufer. Independently Published, 2018.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Book chapters on the topic "Definiering"

1

Steffen, Bernhard, Oliver Rüthing, and Malte Isberner. "Induktives Definieren." In Grundlagen der höheren Informatik, 83–114. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2013. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-642-40146-6_4.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Schnell, Tatjana. "Sinn definieren." In Psychologie des Lebenssinns, 7–14. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2020. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-662-61120-3_2.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Probst, G., S. Raub, and K. Romhardt. "Wissensziele definieren." In Wissen managen, 34–60. Wiesbaden: Gabler, 2010. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-8349-8597-2_5.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Probst, Gilbert, Stefan Raub, and Kai Romhardt. "Wissensziele definieren." In Wissen managen, 35–60. Wiesbaden: Gabler Verlag, 2003. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-322-94790-1_4.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Probst, Gilbert, Steffen Raub, and Kai Romhardt. "Wissensziele definieren." In Wissen Managen, 63–95. Wiesbaden: Gabler Verlag, 1999. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-322-94862-5_5.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Kirchner, Eckhard. "Produkte definieren." In Werkzeuge und Methoden der Produktentwicklung, 35–72. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2020. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-662-61762-5_3.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Schnell, Tatjana. "Sinn definieren." In Psychologie des Lebenssinns, 5–10. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2016. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-662-48922-2_2.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Probst, Gilbert, Steffen Raub, and Kai Romhardt. "Wissensziele definieren." In Wissen managen, 37–62. Wiesbaden: Gabler Verlag, 2012. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-8349-4563-1_4.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Probst, Gilbert, Steffen Raub, and Kai Romhardt. "Wissensziele definieren." In Wissen Managen, 61–97. Wiesbaden: Gabler Verlag, 1998. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-322-94483-2_5.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Meyer, Helga, and Heinz-Josef Reher. "Projekte definieren." In Projektmanagement, 41–104. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2020. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-28763-4_2.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Conference papers on the topic "Definiering"

1

Terkessidis, Mark. "Rassismus definieren (1998/2017)." In „Rasse“. Geschichte und Aktualität eines gefährlichen Konzepts. Köln: Böhlau Verlag, 2018. http://dx.doi.org/10.7788/9783412512026.65.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Bürki, L., and N. Zimmermann. "Advanced Practice Dietitian (APD) – Identifizierung von Komponenten zur Definierung einer APD-Rolle – Eine Delphi-Studie." In Ernährung – „Gewissheit“ im Fluss! Georg Thieme Verlag KG, 2019. http://dx.doi.org/10.1055/s-0039-1684890.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Yel, I., M. Albrecht, S. Martin, T. Vogl, and C. Booz. "Standardisierung der Dual-Energy-CT-Jodaufnahme im Abdomen: Definieren von Referenzwerten in einer Big-Data-Kohorte." In 101. Deutscher Röntgenkongress und 9. Gemeinsamer Kongress der DRG und ÖRG. © Georg Thieme Verlag KG, 2020. http://dx.doi.org/10.1055/s-0040-1703125.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Benavides González, Miguel Ángel. "Las esquinas como elemento importante de la configuración urbana. Caso de estudio: Guadalajara, desde la Colonia hasta la primera mitad del siglo XX." In ISUF-h 2019 - CIUDAD COMPACTA VERSUS CIUDAD DIFUSA. Valencia: Editorial Universitat Politècnica de València, 2019. http://dx.doi.org/10.4995/isufh2019.2019.9977.

Full text
Abstract:
La ciudad es un fenómeno en constante transformación que pasa de formas primitivas a formas más complejas, cuyas diferentes etapas de desarrollo son distinguibles. Las etapas de desarrollo son distinguibles a través de las esquinas. Las esquinas son puntos estratégicos generadores de lenguajes formales, su evolución urbana, estructural y arquitectónica define un desarrollo morfológico distintivo, inclusive entre las ciudades novohispanas que parten de un común denominador. Las similitudes entre las ciudades novohispanas, basadas en el modelo fundacional español apoyado en la retícula, son evidentes. Sin embargo, cada ciudad sostiene una estrecha relación en cuanto a su crecimiento y desarrollo morfológico con las condiciones particulares, tanto sociales como naturales, del contexto en el que se inscriben, lo que les fue imprimiendo un carácter propio. En el caso de Guadalajara, las barranquitas, el arroyo del Arenal, el ferrocarril y el río San Juan de Dios, figuran como algunos de los factores principales que definieron la configuración de la traza urbana. Estos factores no sólo concretaron el sentido y la orientación del crecimiento de la ciudad, sino que también definieron la morfología de las manzanas, con cuatro tipologías de esquina sobresalientes: la esquina cuadrangular, la esquina aguda, la esquina ochavada y la esquina radial. Estas esquinas del estrato urbano se materializaron en una de las cinco tipologías arquitectónicas de esquina principales: la esquina con pilastra, la esquina con hornacina, la esquina con balcón corrido, la esquina ochavada y la esquina curva, resultantes del pensamiento humano de un momento específico.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Benavides González, Miguel Ángel. "Las esquinas como elemento importante de la configuración urbana. Caso de estudio: Guadalajara, desde la Colonia hasta la primera mitad del siglo XX." In ISUF-h 2019 - CIUDAD COMPACTA VERSUS CIUDAD DIFUSA. Valencia: Editorial Universitat Politècnica de València, 2020. http://dx.doi.org/10.4995/isufh2019.2020.9977.

Full text
Abstract:
La ciudad es un fenómeno en constante transformación que pasa de formas primitivas a formas más complejas, cuyas diferentes etapas de desarrollo son distinguibles. Las etapas de desarrollo son distinguibles a través de las esquinas. Las esquinas son puntos estratégicos generadores de lenguajes formales, su evolución urbana, estructural y arquitectónica define un desarrollo morfológico distintivo, inclusive entre las ciudades novohispanas que parten de un común denominador. Las similitudes entre las ciudades novohispanas, basadas en el modelo fundacional español apoyado en la retícula, son evidentes. Sin embargo, cada ciudad sostiene una estrecha relación en cuanto a su crecimiento y desarrollo morfológico con las condiciones particulares, tanto sociales como naturales, del contexto en el que se inscriben, lo que les fue imprimiendo un carácter propio. En el caso de Guadalajara, las barranquitas, el arroyo del Arenal, el ferrocarril y el río San Juan de Dios, figuran como algunos de los factores principales que definieron la configuración de la traza urbana. Estos factores no sólo concretaron el sentido y la orientación del crecimiento de la ciudad, sino que también definieron la morfología de las manzanas, con cuatro tipologías de esquina sobresalientes: la esquina cuadrangular, la esquina aguda, la esquina ochavada y la esquina radial. Estas esquinas del estrato urbano se materializaron en una de las cinco tipologías arquitectónicas de esquina principales: la esquina con pilastra, la esquina con hornacina, la esquina con balcón corrido, la esquina ochavada y la esquina curva, resultantes del pensamiento humano de un momento específico.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Schusuvan, K. "ZUM PROBLEM DES DEFINIERENS UND DER TYPISIERUNG DER KONTAMINATION/ KONTAMINATIONSDERIVATE IN SPRACHEN MIT UNTERSCHIEDLICHEN SPRACHSTRUKTUREN: AM BEISPIEL DES RUSSISCHEN, DEUTSCHEN UND THAILANDISCHEN." In IV International symposium «Humanities and Social Sciences in Europe: Achievements and Perspectives». Prague: Premier Publishing s.r.o., 2019. http://dx.doi.org/10.29013/iv-symposium-pp-4-59-68.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Alba Fernández, Jesús, and Romina Del Rey Tormos. "Estrategia para evaluar la competencia transversal “Aprendizaje Permanente” en la asignatura Transductores e Instrumentación Acústica." In IN-RED 2017: III Congreso Nacional de Innovación Educativa y Docencia en Red. Valencia: Universitat Politècnica València, 2017. http://dx.doi.org/10.4995/inred2017.2017.6859.

Full text
Abstract:
Resumen Utilizar el aprendizaje de manera estratégica, autónoma y flexible, a lo largo de toda la vida, en función del objetivo perseguido es una de las competencias transversales que es punto de control de la asignatura “Transductores e Instrumentación Acústica” de la titulación del Grado en Ingeniería de Sistemas de Telecomunicación, Sonido e Imagen. En el curso 2015-2016 se iniciaron y presentaron estrategias de puesta en marcha de mecanismos para trabajarla en la asignatura y evaluarla. En base a los resultados obtenidos se definieron una serie de mejoras para el curso 2016-2017. En este trabajo se muestra la evolución y valoración de los dos cursos. Palabras clave: competencia transversal, aprendizaje permanente, rúbricas, prueba del minuto, evaluación, resultados del aprendizaje.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Olaya Morales, Yris, and Verónica Botero Fernández. "“ME MOLESTÓ, PERO NO DIJE NADA”, PREVENCIÓN DE LAS VIOLENCIAS DE GÉNERO Y SEXUALES EN LA FACULTAD DE MINAS." In Mujeres en ingeniería: empoderamiento, liderazgo y compromiso. Asociacion Colombiana de Facultades de Ingeniería - ACOFI, 2021. http://dx.doi.org/10.26507/ponencia.1923.

Full text
Abstract:
En 2012 la Universidad Nacional de Colombia definió una política que promueve la igualdad entre hombres y mujeres por medio de estrategias de redistribución, reconocimiento cultural y la prevención detección y acompañamiento frente a la violencia de género. En el marco de esta política, en el plan de Acción 2018-2020 de la Facultad de Minas se propusieron medidas para promover la igualdad de género. Uno de los aspectos abordados en este plan es el de las violencias de género y sexuales. Aunque se sabe de su ocurrencia, hasta 2019 no se había realizado un diagnóstico de la prevalencia de manifestaciones de violencias de género y sexuales en la Facultad.Luego, en 2019 se realizó una encuesta para conocer el tipo e incidencia de manifestaciones de acoso sexual y proponer acciones de prevención con base en dicho diagnóstico. Se encontró que un 12.8% de los estudiantes, en su mayoría mujeres, manifestó haber recibido conductas sexuales no deseadas dentro de la universidad o por parte de personas pertenecientes a esta, en su mayoría de estudiantes hombres. A partir de los datos se definieron proyectos de intervención para reevaluar en un año y determinar si hay algún cambio.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Rendón Leal, Mariana, and Eyvar Alexis Pitto Córdoba. "Solución energética viable para zona no interconectada del departamento del Cauca." In Nuevas realidades para la educación en ingeniería: currículo, tecnología, medio ambiente y desarrollo. Asociación Colombiana de Facultades de Ingeniería - ACOFI, 2022. http://dx.doi.org/10.26507/paper.2140.

Full text
Abstract:
La falta de cobertura eléctrica en algunas zonas de Colombia, ha generado la necesidad de diseñar e implementar sistemas alternativos de generación mediante el uso de fuentes no convencionales de energía renovable, para dicho fin, es indispensable realizar estudios que permitan garantizar la eficiencia y sostenibilidad del mismo. En este trabajo se definió una solución tecnológica de generación y suministro, con el propósito de implementar un sistema de abastecimiento eléctrico, para una zona rural no interconectada del departamento del Cauca. La metodología utilizada se fundamentó en desarrollar etapas que consistieron en caracterizar la zona, estimar perfiles de carga, evaluar la disponibilidad de fuentes de energía renovables y simular topologías de red para las tecnologías más viables. Finalmente, la alternativa seleccionada fue elegida a través de la evaluación de criterios, para esta propuesta se definieron planes de manejo que abordan la dimensión social, ambiental, tecnológica y económica, asegurando que el sistema de generación sea autosostenible por la propia comunidad. Del trabajo, se concluyó que el sistema hidroeléctrico con microturbina, respaldado con planta Diesel, es la tecnología de generación idónea para suplir la demanda eléctrica de la zona.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Weimann-Sandig, Nina, Gesine Seymer, and Julia Klepsch. "„Ich will doch später was mit Menschen machen, da braucht es nix Digitales!“ - Diskussionen um die Sinnhaftigkeit digitaler Lehre und die Schwierigkeit, Beziehungsarbeit im digitalen Raum zu definieren." In Gemeinschaften in Neuen Medien. Technische Universität Dresden, 2022. http://dx.doi.org/10.25368/2023.66.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Reports on the topic "Definiering"

1

von Balthasar, Hans Urs. Lässt sich Christ⁠-⁠sein definieren? Saint John Publications, 2022. http://dx.doi.org/10.56154/sp.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Rubinstein, Fernando, Adolfo Rubinstein, Pilar Valanzasca, Analía López, Vilma Irazola, and Joaquín Caporale. Serie sobre hospitalizaciones evitables y fortalecimiento de la atención primaria en salud: El caso de Argentina. Inter-American Development Bank, December 2012. http://dx.doi.org/10.18235/0007674.

Full text
Abstract:
Las hospitalizaciones por Condiciones Sensibles a la Atención Primaria (HECSAP) identifican problemas de salud cuya internación podría evitarse a través de mejores cuidados en atención primaria (APS). A partir de la información de egresos hospitalarios del sector público de 2000 a 2008, se convocaron 32 expertos para que definieran por medio de paneles de consenso un listado de HECSAP totales, en niños y adultos. Este indicador se construyó como porcentaje de egresos totales y como tasa de egresos por población sin cobertura para el país y las provincias, analizándose también su tendencia secular. Se construyeron modelos robustos de regresión lineal múltiple para determinar predictores de APS asociados a las HECSAP, ajustados por covariables demográficas y socioeconómicas. Las HECSAP representaron 26,9%, 27,4%, 26,9%, 27,8% y 26,8% de las hospitalizaciones en 2000, 2005, 2006, 2007 y 2008, respectivamente. Este indicador fue mayor en los niños que en los adultos. Las provincias más pobres presentaron mayores diferencias en las HECSAP en adultos con respecto a los niños, en comparación a los promedios del país. La programación de las consultas y la falta de atención domiciliaria en los CAPS fueron los predictores más estables de reducción de las HECSAP. Si bien las HECSAP como indicador de desempeño de los servicios de APS han demostrado validez empírica, aún faltan desarrollar instrumentos para la evaluación de constructos que midan estructura, procesos y resultados de la APS y que puedan funcionar como predictores de manera válida y confiable.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Franken, Swetlana, Lotte Prädikow, and Nina Mauritz. Künstliche Intelligenz in der Personalbeschaffung - Chancen, Herausforderungen und Handlungsempfehlungen. Kompetenzzentrum Arbeitswelt.Plus, March 2022. http://dx.doi.org/10.55594/pojc9826.

Full text
Abstract:
Künstliche Intelligenz (KI) erhält Einzug in immer mehr Unternehmensbereiche und es ist davon auszugehen, dass die Nutzung intelligenter Algorithmen und KI-Methoden auch die Arbeit im HR-Bereich stark verändern wird. Dabei ergeben sich aus den bereits existierenden digitalen Systemen im Personalwesen viele Anknüpfungspunkte für den Einsatz intelligenter, algorithmischer Systeme, insbesondere im Prozess der Personalbeschaffung. Dennoch sind solche KI-Anwendungen in der Unternehmenspraxis noch nicht sehr weit verbreitet. Das vorliegende Paper möchte Unternehmen dabei unterstützen, folgende Fragen für sich zu beantworten: 1. Wo ergeben sich Anwendungsmöglichkeiten für den Einsatz von KI entlang des Personalbeschaffungsprozesses? 2. Welche Chancen und Herausforderungen ergeben sich durch den Einsatz von KI, sowohl aus Sicht des Unternehmens als auch aus Sicht der Bewerber:innen? 3. Welche Handlungs- und Gestaltungsbedarfe ergeben sich für Unternehmen, wenn sie KI-Anwendungen implementieren wollen? KI-Technologien bieten vielfältige Möglichkeiten, einzelne Prozessschritte der Personalbeschaffung zu verbessern, etwa durch Nutzung intelligenter Algorithmen zur Prognose von Bedarfen für die Personalplanung, Optimierung von Stellenanzeigen, Chatbots als Ansprechpartner, Technologien für das Matching von Kandidat:innen und Job-Profilen sowie KI-basierte Audio- und Videoanalysen in Auswahlverfahren. Aus der Sicht der Unternehmen bietet der Einsatz von KI eine Reihe Vorteile, etwa einer höheren Standardisierung der Personalauswahl und damit einhergehend auch eine höhere Qualität der Prozesse. Demgegenüber bestehen die Herausforderungen für den erfolgreichen Einsatz darin, Quantität und Qualität der Daten für das Training der KI-Modelle zu gewährleisten, Akzeptanz und Nachvollziehbarkeit sicherzustellen, (datenschutz-) rechtliche Anforderungen zu erfüllen sowie technologische Kompetenz im HR-Bereich aufzubauen. Auch Bewerber:innen können durch den Einsatz von KI profitieren. Die Vorteile werden allerdings für spezifische Zwecke und relativ am Anfang des Bewerbungsprozess gesehen. In Auswahl- und finalen Entscheidungsprozessen überwiegen jedoch die Bedenken der Kandidat:innen, etwa was Fairness und Nachvollziehbarkeit der Entscheidungslogik betrifft. Ausgehend von den Chancen und Herausforderungen auf beiden Seiten lassen sich Handlungsempfehlungen für die Einführung von KI-Technologien verschiedenen Dimensionen zuordnen. Aus soziotechnischer Perspektive findet KI-Einsatz immer im Zusammenspiel mit den Ebenen Mensch und Organisation statt. Für Unternehmen bedeutet das, organisatorische Vorkehrungen zu treffen, menschliche Bedürfnisse zu berücksichtigen und den rechtlichen Rahmen zu beachten. Auf organisatorischer Ebene geht es darum, unternehmensspezifische Anwendungsfälle zu definieren, Ziele und Anforderungen festzulegen sowie erforderliche Kompetenzen aufzubauen und eine ausreichende Datenbasis zu schaffen. Auf menschlicher Ebene gilt es, Beschäftigte aktiv einzubinden sowie Beteiligungs- und Mitbestimmungsprozesse zu gestalten. In rechtlicher Hinsicht sind Maßnahmen zu ergreifen, um gesetzlichen Anforderungen zu genügen, die sich aus dem Arbeits- und Datenschutzrecht ergeben. Dieses Working Paper möchte einen Beitrag leisten, Unternehmen dabei zu unterstützen, Potenziale zu erkennen, Chancen und Herausforderungen zu berücksichtigen, Handlungsfelder zu identifizieren und geeignete Maßnahmen zu ergreifen. Nur unter der Voraussetzung einer menschengerechten Entwicklung und Implementierung von KI-Anwendungen, die im Rahmen einer partizipativen Gestaltung im Unternehmen stattfinden sollte, wird die KI-Technologie ihre Vorteile für Menschen und Unternehmen entfalten und zur Stärkung der Wettbewerbsfähigkeit beitragen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Wagner, Isabella. Programmmanagement und Kommunikation in der missions-orientierten Forschungsförderung. Am Beispiel "Stadt der Zukunft". BMK - Bundesministerium für Klimaschutz, Umwelt, Energie, Mobilität, Innovation und Technologie, 2021. http://dx.doi.org/10.22163/fteval.2021.624.

Full text
Abstract:
Das Stadt der Zukunft (SdZ) Programm des Bundesministerium für Klimaschutz, Umwelt, Energie, Mobilität, Innovation und Technologie (BMK) hat sich aus dem Haus der Zukunft Programm weiterentwickelt und bedient daher eine breitere Stakeholderlandschaft als früher. Zudem gibt es Dezentralisierungstendenzen in der Energieversorgungsbranche sowie das Entstehen neuer AkteurInnen durch neue Innovationen, weshalb sich die Stakeholderdiversität ebenfalls erhöht und das Potenzial haben, Kommunikationsaufgaben komplexer zu machen. Zudem versteht sich das SdZ-Programm als einer der österreichischen Vorreiter der missionsorientierten Innovationsförderung und möchte sich in dieser Tradition weiter in ihrer Abwicklung und Kommunikation Richtung Missionsorientierung entwickeln. Diese Studie stellt sich daher die Frage, wie Programmmanagement und Wissenskommunikation in der missionsorientierten, angewandten Forschung konzipiert und effektiv umgesetzt werden können. Es wurden mittels Literatur- und Dokumentenanalyse, Stakeholderanalyse, zweier internationaler Fallstudien, Interviews mit insgesamt 15 ExpertInnen und AkteurInnen aus den verschiedenen Stakeholdergruppen, zweier Fokusgruppen sowie einem Co-Creationworkshop Rückschlüsse auf die aktuelle Wirkung der Kommunikationsdimensionen des SdZ-Programmes gezogen und Überlegungen hinsichtlich der Weiterentwicklungsmöglichkeiten zu Missionsorientierung nach OECD-Definition angestellt. Das resultierende Modell wurde in einem finalen Reflexionsworkshop mit dem Auftraggeber diskutiert. Der analytische Zugang unterteilt Missionsorientierung für die „Stadt der Zukunft“ in drei Ebenen, wovon die erste die Kommunikation auf Programmebene betrachtet, die zweite Ebene eine programmübergreifende Koordination im Sinne gemeinsamer Missionen überlegt und Ebene 3, auf welcher eine klar definierte „Mission Stadt der Zukunft“ angenommen wird und eine Stakeholderkommunikation als Kooperation in einem komplexen System verstanden wird. Dieses Verständnis wird bei der Entwicklung der Lösungsvorschläge berücksichtigt und einerseits Weiterentwicklungsvorschläge für jeden einzelnen Programmschritt gemacht, um die Kommunikation auf Ebene 1 und 2 nach den drei Hauptfunktionen receive, transmit und collaborate zu verbessern. Eine Kommunikation für Ebene 3, so wird geschlussfolgert, kann am effektivsten über eine offene Kommunikationsarchitektur gelingen, die als Kooperationsplattform orchestriert wird, um möglichst vielen Individuen aller denkbaren Stakeholdergruppen problembasiert dynamische Interaktion und Kollaboration zu ermöglichen. Als Ergebnis liefert diese Studie einen Vorschlag für eine Vorgehensweise, die es ProrammeignerInnen ermöglichen soll, Kommunikation und Programmmanagement für missionsorientierte Innovationsförderung in diesem Kontext zu planen. Folgende drei Schritte werden empfohlen: 1. Die Mission definieren: Typus und Rahmenbedingungen der Mission berücksichtigen. 2. Die Handlungsebene verstehen: Das „Ebenen-Modell“ gibt Empfehlungen, auf welche Kommunikationsaktivitäten auf welcher Ebene besonderer Fokus zu legen ist. 3. Den besten Weg zur Stakeholdereinbindung finden: Je nachdem, auf welcher Ebene die Mission stattfinden soll, werden unterschiedliche Funktionen des Public Engagement Triangle wichtiger. Anhand von zwei konkreten Beispielen für im Rahmen des SdZ-Programmes möglichen hypothetischer (Sub-)Missionen werden nun diese drei Schritte exemplarisch angewendet und gezielt Vorschläge für Management und Kommunikations-Maßnahmen gemacht: 1. Beispiel 1: Mission zur Etablierung von Plus-Energie-Quartieren in Österreich 2. Beispiel 2: Mission zur Realisierung klimaneutraler Städte in Österreich Die in dieser Studie erarbeiteten Modelle und Zugangsweisen sind so konzipiert, dass sie für die Gestaltung beliebiger Missions- und Zielsetzungen nützliche Orientierung geben können.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
You might also be interested in the extended bibliographies on the topic 'Definiering' for particular source types:
Journal articles Books
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography